Den berömda lettiska terminologen

Valentīna Skujiņa

SOLVITA LABANAUSKIENĖ

Litauiska språkets institut

Den 2 oktober 1937 föddes den blivande lettiska språkforskaren och terminologen Valentīna Skujiņa i Ilgakiemis (Ilģuciems), Riga.

Språkforskarbanan avgjordes kanske redan under skoltiden, då språket ägnades större uppmärksamhet. Redan som barn tyckte V. Skujiņa om litteratur, särskilt lettiska folksagor och sägner, och senare den lettiske poeten J. Rainis, författarna R. Blaumanis och bröderna Kaudzīte samt de utländska författarna R. Tagore, E. Hemingway och andra. Familjens förkärlek för folkvisor och danser stärkte traditionerna inom det lettiska språket.

Humaniora lockade V. Skujiņa, och 1955 blev hon student vid den filologiska fakulteten vid Lettlands statliga universitet. Under studietiden började hon 1959 arbeta vid Lettlands vetenskapsakademis (LMA) språk- och litteratursektion (tidigare grammatiksektionen), senare vid sektionen för lettiska språket. I början av 1960-talet inbjöds hon att arbeta som vetenskaplig sekreterare för LMA:s terminologikommission. Från den tiden blev terminologi V. Skujiņas huvudsakliga forskningsområde. År 1969 försvarade hon sin kandidatuppsats (sedan 1992 nostrifierad som doktorsexamen), Bildandet av tekniska termer på lettiska.

216 Solvita Labanauskienė | Žymioji latvių terminologė Valentīna Skujiņa

År 1977 började hon leda gruppen för terminologi och språkvård, och 1992 avdelningen för terminologi (Radītājs 1997: 7).

Språkforskarens forskning omfattar terminologins teori och praktik, bildandet av vetenskapliga och tekniska termer, internationella terminelement, särskilt komponenter av latinskt och grekiskt ursprung, organisering av terminologiarbete, språkvård med mera. Hon är författare till flera betydelsefulla lettiskspråkiga böcker avsedda för praktisk undervisning: Förståelse av statsspråket i kontorsdokument (Valsts valodas prasmei lietvedības dokumentos, 1993); Exempel på affärsdokument (Lietiško rakstu paraugi, 1998); Lettiska i affärsdokument (Latviešu valoda lietiškajos rakstos, 1999); Ordbok över ordled av latinskt och grekiskt ursprung (Latīņu un grieķu cilmes vārddaļu vārdnīca, 1999). Den viktigaste monografin utkom 1993: Principer för utveckling av lettisk terminologi (Latviešu terminoloģijas izstrādes principi); en andra, reviderad och utökad upplaga publicerades 2002. Detta är den första monografin om lettisk terminologi och samlar erfarenheterna från fyrtio års arbete i LMA:s terminologikommission. Artiklar om J. Endzelīns och R. Grabis (forskarens översättningar av hans artiklar gjordes även från ryska), om sammansättningar i Mancelius ordböcker är viktiga för terminologihistorien. Detsamma gäller boken Internationalisering av vetenskaplig och teknisk terminologi (Zinātniskās un tehniskās terminoloģijas internacionalizācija, 2002), skriven av forskaren E. Drezen, född i Liepāja, och översatt från ryska av V. Skujiņa tillsammans med medöversättaren L. Voitkeviča. V. Skujiņas publikationer uppgår sammanlagt till närmare tusen poster!

Sedan 1999 är V. Skujiņa ordförande för LMA:s terminologikommission. Hennes stora bidrag till det praktiska språkarbetet är betydelsefullt, liksom skapandet av nyord (programmatura, tirgzinība, tiešraide), sökandet efter motsvarigheter till internationella ord och annat lika viktigt arbete, i enlighet med verksamhetsprinciperna hos den mest framstående forskaren i lettiska, J. Endzelīns. Akademiledamoten V. Skujiņa tilldelades J. Endzelīns-priset för sina insatser för lettisk terminologi och utformningen av dess principer.

Hon är inte bara ordförande för terminologikommissionen, utan också språkkonsult för underkommissionerna för energiterminologi, informationsteknik, juridisk terminologi, kemi och kemiteknik, militär terminologi samt motordrivna fordon. Det är självklart att en specialist med så bred kompetens också är medförfattare till ett stort antal terminologiska ordböcker.

Arbete föder arbete: organisering av språkveckor, verksamhet i statsspråkskommissionen, pedagogiskt arbete vid Lettlands universitet, konferenser

Terminologija | 2007 | 14 217

Förberedelser och planering inför dem, handledning av studentarbeten – allt detta är en del av terminologen V. Skuji̇nas vardag.

Den lettiska forskaren deltar regelbundet inte bara i nationella utan också i olika internationella konferenser och kongresser (i Riga, Vilnius, Tallinn, Graz, Omsk, Stockholm, Wien, Warszawa m.fl.). Akademikern V. Skujiņa har starka band till Litauen och Vilnius. Hon är en återkommande konferensgäst och föredragshållare, konsult för doktorander vid Litauens språkinstitut, författare till artiklar av betydelse för språkvetenskapen, publicerade i ”Baltistika”, ”Terminologija” m.fl., och ledamot av redaktionskollegiet för tidskriften som ges ut av LKI:s terminologicentrum.

Den habiliterade filologie doktorn, fullvärdig ledamot av LMA, forskare vid Lettiska språkets institut vid Lettlands universitet, professor vid Liepājas pedagogiska akademi, chef för terminologiavdelningen vid LU LMA och innehavare av många andra hederstitlar blir inte utan erkännande i sitt hemland: sedan 1998 har LMA och AB ”Grindeks” delat ut årliga utmärkelser och priser till de mest framstående lettiska forskarna för enastående verksamhet och livsgärning. V. Skujiņa tilldelades ”Grindeks”-utmärkelsen år 2007.

Med insikten att språkforskarens arbete aldrig har varit någon dans på rosor, och med vetskapen om att alla förlettiganden aldrig kommer att slå rot: det finns sådana som fäster genast och sådana som inte fastnar för några pengar, förblir V. Skuji̇na trogen språket – folkets själ (Diena 1999).

Med anledning av de vackraste årens 70-årsjubileum!

LITERATŪRA

Diena 1999: Nestādīsim cilvēktiesības naidīgā pretmetā valodai. – Diena 15, februāris.

Rādītājs 1997: LZA korespondētājlocekle dr. habil. philol. Valentina Skujiņa: bibliografiskais rādītājs. Sastādītāja M. Kīrite, Rīga.

Gauta 2007-12-12

Solvita Labanauskienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

2 1 8 Solvita Labanauskienė | Žymioji latvių terminologė Valentīna Skujiņa