Några återupplivade växtnamn av Laurynas Ivinskis

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Institutet för litauiska språket

INLEDNING

Žym aus XIX a. lietuvių kultūros veikėjo Lauryno Ivinskio (1810–1881) vienas iš svarbiausių išlikusių gamtos mokslų darbų yra jo rankraštis Prigimtūmenė turentė sawieje dalijkus žemės, žoliun ir giwunun su parodimu anun watojimo (Spis mineralów, roślin i tworów żyjących (zwierzęcych) (toliau – Prigimtūmenė). Tai mokslinis dviejų dalių veikalas, parašytas apie 1870 m. ir saugomas Lenkijos mokslų akademijos bibliotekoje Krokuvoje, tik pirmosios dalies juodraštinis variantas ir jos lietuviškų, lotyniškų, lenkiškų ir vokiškų atitikmenų rodyklės yra Lietuvių literatūros ir tautosakos instituto bibliotekos rankraštyne. Pirmoje šio rankraščio dalyje Žemėminą L. Ivinskis pateikia mineralogijos dalykų aprašą, kur greta lietuviško termino duoda lotynišką, lenkišką ir kai kada vokišką atitikmenį. Antroji dalis Žolėmina – tai sisteminis grybų ir augalų vardynas, kuriame pateikta 218 šeimų ir daugiau kaip 2520 genčių lietuviškų pavadinimų ir jų atitikmenų lotynų, lenkų ir vokiečių kalbomis (plačiau žr. Jankevičius, Jankevičienė 1962: 151–163; Auksoriūtė 1998: 102–110; Auksoriūtė 2000; Auksoriūtė 2003: 135–142; Auksoriūtė 2004: 127–149). Šis L. Ivinskio rankraštis nebuvo išspausdintas ir iki XX a. septintojo dešimtmečio pradžios buvo nežinomas Lietuvos mokslininkams, tad jame pateikti lietuviški augalų vardai nepateko į jokį spausdintą šaltinį, nebuvo įtraukti nei į Lietuvišką botanikos žodyną (1938), nei į Lietuvių kalbos žodyną.

När det nämnda manuskriptet av L. Ivinskis hade upptäckts föreslog botanikern dr Ramunėlė Jankevičienė, vid Botaniska ordkommissionens behandling av nya växtnamn, att en växt som saknade ett litauiskt namn skulle få det namn som L. Ivinskis hade skapat. På så sätt införlivades efter hand några av L. Ivinskis växtnamn i språkbruket. Sedan 2002 har Terminologikommittén vid Litauens statliga språkinspektion

132 Albina Auksoriūtė | Keletas atgaivintų Lauryno Ivinskio augalų vardų

tillsammans med botaniker¹ överväger och tilldelar växter litauiska namn, när de ännu inte har några litauiska namn; oftast rör det sig om växter som förs till Litauen först nu. Det har uppmärksammats att L. Ivinskis redan hade namngett vissa växter i Prigimtūmenė, och därför beslutade underkommittén att inte skapa något nytt växtnamn, utan att ge ett nytt växtsläkte ett namn som skapats av L. Ivinskis.

I denna artikel behandlas namn på vedartade, fiberrika, hartsproducerande och prydnadsväxter, hämtade ur L. Ivinskis Prigimtūmenė (förkortning – Pr). Det bör uppmärksammas att den nämnda handskriften av L. Ivinskis innehåller släktnamn, medan leden i växtnamn på artnivå har skapats och inte hämtats ur L. Ivinskis skrifter. De växtnamn av L. Ivinskis som behandlas kan delas in i tre grupper: för vissa växtnamn är både motivationen och bildningen tydliga, för andra är bildningen tydlig men motivationen oförutsägbar, och för en tredje grupp är varken bildningen eller motivationen tydlig.

VÄXTNAMN MED TYDLIG MOTIVERING OCH ORDBILDNING

Vid granskningen av namn på vedartade, fiberrika, kådhaltiga och prydnadsväxter bekräftades tjugotvå nybildningar av L. Ivinskis, vilka hör till denna grupp.

Lot. Abelia – vytmenys (: vytis ”en tunn, böjlig trädgren [...]” LKŽₑ + –menys), jfr Abelia. R. Br. Wiciėp. m. – wītmenīs Pr 247; dess arter: Abelia biflora – dvižiedis vytmenys, Abelia chinensis – kinini̇s vytmenys, Abelia ×grandiflora – stambiažiedis vytmenys.

Lot. Aeschynomene – žibėtras (: žiba, žibėti + –ėtras), jfr Aeschynomene. Linn. Žywopłon. Wld. ex Onap. – žibietras Pr 209; dess art Aeschynomene aspera – šiurkštusis žibėtras.

Lot. Aletris – širmōnis (: širmas + –onis), jfr. Aletris. Linn. Judrnia. Mącznica. W. – szirmonis Pr 133; dess art Aletris farinosa – miltuotasis širmōnis.

Lot. Allamanda – liepstys (: 3 liepti 2. refl. ”utbreda sig” LKŽₑ + –stys), jfr. Allamanda. Dzierbian. JW. – liepstis Pr 240; tre arter: Allamanda blanchetii – purpurinis liepstys, Allamanda cathartica – geltonasis liepstys, Allamanda schottii – stambiažiedis liepstys.

¹ De växtnamn som behandlas i artikeln diskuterades i terminologiunderkommittén vid Litauens statliga kommission för litauiska språket av: dr Z. Gudžinskas (sammanställare av listorna), dr V. Rašomavičius (Botaniska institutet), prof. habil. dr J. R. Naujalis (Naturvetenskapliga fakulteten vid Vilnius universitet), docent dr Ž. Lazdauskaitė (Naturvetenskapliga fakulteten vid Vilnius pedagogiska universitet), dr A. Aukšoriūtė, docent dr St. Keinys, S. Labanauskienė (Litauiska språkets institut), A. Ivanauskienė, G. Kazlauskaitė, A. Marcinkevičienė, A. Umbrasas (sekretariatet vid Litauens statliga kommission för litauiska språket). Jag tackar dr Z. Gudžinskas för ämnesmässiga kommentarer, som var till nytta när denna artikel skrevs.

Terminologija | 2008 | 15

1 3 3

Lot. Belamcanda – iešmėnis (: iešmas + –enis), jfr Ixia. Linn. Stuwdzięcznia. JW. – jeszmenis Pr 136; namnet bygger på likheten med bladen. Detta släkte avskildes från släktet Ixia; arten Belamcanda chinensis – kinìnis iešmėnis.

Lot. Calyptrocalyx – sulpėtras² (: sulpėti ”sakta svälla upp långsamt, suga” LKŽ^e + –ėtras), jfr Areca. Žyūpalma JW. – sulpietras Pr 128; växtens nötter tuggas; arten Calyptrocalyx spicatus – varpótasis sulpėtras.

Lot. Chorizema – prómėtis (: pro- + mèta), jfr Chorizema. Labillardiere. Wigust. JW. – pròmietis Pr 205; två arter: Chorizema cordatum – širdinis prómėtis, Chorizema ilicifolium – bugieninis prómėtis.

Lot. Citharexylum – smuikaīnis (: smuikas + –ainis), jfr Citharexylon. Linn. Gigawa. Bandurowiec. W. Skrzypcowe drzewo. P. Skrzypo drzewu. JW. – smuikaīnis Pr 227; musikinstrument tillverkas av växtens trä. Två arter har fått namn: Citharexylum berlandieri – paprastàsis smuikaīnis, Citharexylum spinosum – dygliuótasis smuikaīnis.

Lot. Clethra – alksnōtis (: alksnis + –otis), jfr Clethra. Linn. Orszelina. Olszówka albo Olchówka. W. – alksnòtis Pr 215; växtens blad liknar alens blad. Fyra arter av detta släkte har fått namn: Clethra acuminata – paprastàsis alksnōtis, Clethra alnifolia – tikràsis alksnōtis, Clethra barbinervis – barzdótasis alksnōtis, Clethra fargesii – didingasis alksnōtis.

Lot. Costus – žiódvis (: žiodyti, žiodė + –vis), jfr Costus. Linn. Kost. Kostowiec. C. Kostowe drzewo. Ł. – žiódvis Pr 138; växten har fått sitt namn efter blommans form; namnen på två arter har bekräftats: Costus afer – afrikìnis žiódvis, Costus speciosus – puošnùsis žiódvis.

Lot. Cussonia – klèvotris (: klėvas + –otris), jfr Cussonia. Thunbg. Trzamoklon. JW. – klièwotris Pr 197; två arter: Cussonia paniculata – šluotėlinis klèvotris, Cussonia spicata – varpótasis klèvotris.

Lot. Cynometra – papienis (: pa- + pienas, jfr även papieniai 1. ”fet, syrad mjölk med mycket grädde”, 2. ”rest av vassle, bottensats” LKŽ^e), jfr Cynometra. Linn. Otrętwa. – pāpienis – Pr 211; fruktköttet är saftigt; arten Cynometra cauliflora – tikràsis papienis.

Lot. Dianella – mėlūnis (: mėlenas, mėlynas + –ūnis, en uppdelning har skett), jfr Dianella. Lamk. Dowiaṡtka. JW. – mièlūnis Pr 131; växten har blå blommor och bär. Två arter har bekräftats: Dianella caerulea – mėlynàsis mėlūnis, Dianella intermedia – paprastàsis mėlūnis.

² Den statliga underkommittén för betoning vid den litauiska språkkommissionen har ännu inte behandlat betoningen av prydnadsväxtnamn; därför återges släktnamnen i artikeln utan betoning.

134 Albina Auksoriūtė | Keletas atgaivintų Lauryno Ivinskio augalų vardų

Lat. Enkianthus – sietminas (: av lit. sieti ”binda, fästa, hänga upp”; 4. ”hänga” LKŽₑ + –minas), jfr Enkyanthus. Loureiro. – siètminas Pr 215; kan ha fått sitt namn på grund av blommornas likhet: de sitter på långa blomskaft och hänger nedåt. Fem arter har fått namn: Enkianthus campanulatus – kattilblommande sietminas, Enkianthus cernuus – hängande sietminas, Enkianthus chinensis – kinesisk sietminas, Enkianthus quinqueflorus – femblommig sietminas, Enkianthus serrulatus – sågtandad sietminas.

Lat. Hakea – vairokštis (: av 3 vairė ”redskap att slå med, piska” LKŽₑ + –okštis), jfr Hakea. Schrader. Jarzęsta. Muszlowe drzewo. W. – wàjrokštis Pr 154; växtens blomställning är som en boll besatt med nålar; dess art Hakea laurina – vanlig vairokštis.

Lot. Heliconia – bangminỹs (: banga + –minys), plg. Heliconia. Linn. Niebiana. JW. – bàngminis Pr 137; patvirtinta 12 šios genties rūšių: Heliconia aurantiaca – paprastàsis bangminỹs, Heliconia bihai – žalsvažiedis bangminỹs, Heliconia caribaea – karìbinis bangminỹs, Heliconia collinsiana – raudonàsis bangminỹs, Heliconia indica – žaliàsis bangminỹs, Heliconia latispatha – retažiedis bangminỹs, Heliconia mariae – svyruõklinis bangminỹs, Heliconia metallica – standùsis bangminỹs, Heliconia psittacorum – papūginis bangminỹs, Heliconia rostrata – snapuotàsis bangminỹs, Heliconia stricta – stačiàsis bangminỹs, Heliconia wagneriana – margàsis bangminỹs.

Lat. Kalmia – grėsvis (: gręsti, gresė ”hota” + –vis), jfr Kalmia. Linn. Wdzieczelina. JW. – grìeswis Pr 215; växten är giftig (grenar, blommor, blad), tre av dess arter har fått namn: Kalmia angustifolia – smalbladig grėsvis, Kalmia latifolia – bredbladig grėsvis, Kalmia polifolia – blåaktig grėsvis.

Lat. Myrsine – miegūnis (: miegas ”sömn” + –ūnis), jfr Myrsine. Ventenat. Szu- rzyzna. Borowica. W. – miègūnis Pr 218; arten Myrsine cubana – amerikansk miegūnis.

Lat. Terminalia – viršūklis (: viršus ”topp” + –ūklis), jfr Terminalia. Linn. Wyzýca. J. W. – wirsūklis Pr 198; mycket stora träd vars blad växer allra längst ut på grenarnas spetsar. På litauiska har 19 arter av detta träd fått namn: Terminalia amazonia – amazonsk viršūklis, Terminalia kaernbachii – asiatisk viršūklis, Terminalia nitens – glänsande viršūklis, Terminalia bialata – tvåvingad viršūklis, Terminalia elliptica – hårig viršūklis, Terminalia citrina – gulaktig viršūklis, Terminalia calamansanai – indonesisk viršūklis, Terminalia ivorensis – svart viršūklis, Terminalia bellirica – vårtvårig viršūklis, Terminalia myriocarpa – kägelformad viršūklis, Terminalia catappa – mandellik viršūklis, Terminalia oblonga – bredvingad viršūklis, Terminalia chebula –

Terminologija | 2008 | 15 1 3 5

fruktbärande viršūklis, Terminalia arjuna – kal viršūklis, Terminalia superba – praktfull viršūklis, Terminalia sericea – garvviršūklis, Terminalia brassii – brun viršūklis, Terminalia microcarpa – småfruktig viršūklis, Terminalia paniculata – vipplik viršūklis.

Lat. Uvularia – uogminỹs (: uoga ”bär” + -minys), jfr Uvularia. Linn. Sopleniec. JW. – ūgminỹs Pr 130; växten får många bär när de mognar, två arter: Uvularia grandiflora – storblommig uogminỹs, Uvularia perfoliata – genombladig uogminỹs.

Man kan anta att L. Ivinskis skapade vissa nybildningar med motsvarigheter i andra språk som förebild: lat. Anigozanthos – ožūnis (: ožys ”getabock” + –ūnis), jfr Anigozanthus. Labillardiére. Kozowiecznik. JW. – ožūnis Pr 137; jfr pol. kozica ”get”. Fem arter av denna växt har fått namn: Anigozanthos flavidus – gulaktig ožūnis, Anigozanthos humilis – låg ožūnis, Anigozanthos manglesii – röd ožūnis, Anigozanthos pulcherrimus – vacker ožūnis, Anigozanthos rufus – rödbrun ožūnis.

Lat. Cephalanthus – galvožis (: galva ”huvud” + -ožis), jfr Cephalaria. Schrad. Glowień m. – gałwožis Pr 252; jfr gr. kephale ”huvud”, pol. głowa ”huvud” LLKŽ 138. Växtarten Cephalanthus occidentalis – västlig galvožis.

GENOMSKÅDLIGT BILDADE OMOTIVERADE VÄXTNAMN

L. Ivinskis gav vissa växter namn vars bildning går att spåra, men vars motivation är svår att finna. Både termer och nomen är tydligare och mer precisa när de är motiverade, men enligt K. Gaivenis ”kan man inte säga att motiverade termer är precisa och omotiverade oprecisa. Endast termer med vilseledande motivation bör betraktas som oprecisa” (Gaivenis 2002: 39). Det är också svårt att spåra motivationen bakom många växtnamn som härrör från talspråket. Därför beslutade Terminologikommissionen att rekommendera även omotiverade växtnamn av L. Ivinskis för användning.

Nio växtnamn kan urskiljas i denna grupp.

Lat. Amsonia – dirktas (: dirkti ”ruttna, fördärvas, bli slapp” LKŽₑ + –tas), jfr. Amsonia. Walt. Rostruoń. JW. – dirktas Pr 241; arten Amsonia tabernaemontana – amerikansk dirktas.

Lat. Canella – ringõtis (: ringoti ”kröka, slingra” LKŽₑ + –otis), jfr. Winterania. Linn. Cannella. Murray. Korzýbiel. Cynamon biały. P. – ringõtis Pr 173; arten Canella winteriana – vit ringõtis.

Lat. Cantua – gairùvas (: gairus ”1. utsatt för genomblåsning, piskad av vinden”

136

Albina Auksoriūtė | Keletas atgaivintų Lauryno Ivinskio augalų vardų

LKŽₑ + –uvas), jfr. Cantua. Juss. Piękrzyn. JW. – gājruvas Pr 235; dess art Cantua buxifolia – småbladig gairūvas.

Lat. Cheilanthes – skerstenis (: 1 skersti 1. ”skära (vanl. en gris)”; 5. ”mala halvt grovt, skala av ett skal” LKŽₑ + –enis), jfr. Cheilanthes. Sw. Olżyca. Stonogowiec. M. Schuppenfarrn. – skerstenis Pr 115; två arter: Cheilanthes lanosa – ullig skerstenis, Cheilanthes microphylla – småbladig skerstenis.

Lat. Conospermum – imšas (: imti, ima + –šas), jfr. Conospermum. Smith. – imszas Pr 154; två arter: Conospermum crassinervium – tjocknervig imšas, Conospermum taxifolium – smalbladig imšas.

Lat. Hippocrepis – skaburas (: 1 skabas ”avskavd stjälk, stam” LKŽₑ + –uras), jfr. Hippocrēpis. Linn. Konikleca. V. Syr. Podkowmica. P. – skaburas Pr 209; två arter: Hippocrepis comosa – kamformig skaburas, Hippocrepis emerus – vanlig skaburas.

Lat. Mimusops – mėklainis (: mėklas ”skarpsynt, försiktig” LKŽₑ + –ainis), jfr. Mimusops. Linn. Zawięzła. JW. – miektlājnis Pr 217; dess art Mimusops elengi – vanlig mėklainis.

Lat. Narthecium – plienumas (: plienas + –umas), jfr. Narthecium. Juss. Póznik. S. Beinheil. – plienumas Pr 130; arten Narthecium ossifragum – vanlig plienumas.

Lat. Pachira – raivė (: raivas ”brokig” LKŽₑ + –ė), jfr. Pachira. Aublet. – rajwė Pr 169; två arter: Pachira quinata – fembladig raivė, Pachira aquatica – vattenraivė.

VÄXTNAMN MED OKLAR MOTIVERING OCH ORDBILDNING

För en betydande del av L. Ivinskis nybildningar är det svårt att fastställa inte bara motiveringen; även deras ordbildning är föga klar. VLKK:s terminologiska underkommitté beslutade ändå att rekommendera användning också av sådana växtnamn, eftersom L. Ivinskis använde dem för att benämna de specifika växter vars litauiska namn fastställs först nu. En del av dessa namn är korta tvåstaviga ord.

Lat. Comptonia – ūgras, jfr Comptonia. R. Brown. Pojemka. JW. – ūgras Pr 145; arten Comptonia peregrina – klajoklinis ūgras.

Lat. Cornutia – salksნას, jfr Cornutia. Plumier. Parkotnia. JW. – sàlksnas Pr 227; arten Cornutia grandifolia – stambiažiedis salksნას.

Lat. Cotyledon – duršvas, jfr Cotyledon. DC. Rozłóg. S. K. Peppownica. W. – dūrszwas Pr 187; arten Cotyledon orbiculata – apskritalāpis duršvas.

Lat. Crateva – virštas, jfr Crataeva. Linn. Powalka. JW. – wirsztas Pr

Terminologija | 2008 | 15 137

180; tre arter: Crateva adansonii – paprastasis viršutas, Crateva religiosa – puošnusis viršutas, Crateva nurvala – trilapis viršutas.

Lat. Elaeodendron – sumbras, jfr Elaeodendron. Jacquin. (Elaeodendron). Ėžan. Olejnik. P. Olejnica. M. – sūmbras Pr 213; två arter: Elaeodendron orientale – rytinis sumbras, Elaeodendron croceum – paprastasis sumbras.

Lat. Escallonia – smeilė, jfr Escallonia. Mutis. Twardziczka. Ch. – smėilė Pr 188; tre arter: Escallonia ×langle(y)ensis – puošnioji smeilė, Escallonia rubra – raudonoji smeilė, Escallonia virgata – rykštinė smeilė.

Lat. Exacum – sūblas, jfr Exacum. D. C. Paliczka. Gorzkolist. P. – sūblas Pr 236; arten Exacum affine – paprastasis sūblas.

Lat. Glaucium – vaiklas, jfr Glaucium. Tournef. Rostopaść. Jundz. Hornmohn. – vaiklas Pr 175; två arter: Glaucium flavum – geltonasis vaiklas, Glaucium corniculatum – raguotasis vaiklas.

Lat. Onosma – liesmuõ, jfr Onosma. Linn. Poczerwa. Rumianica. W. Długosz. Jundz. Lotwurz. – liesmuõ Pr 233; fem arter: Onosma taurica – kryminis liesmuõ, Onosma albo-rosea – rausvasis liesmuõ, Onosma echioides – šiurkštusis liesmuõ, Onosma hookeri – tibėtinis liesmuõ, Onosma paniculatum – šluotėlinis liesmuõ.

Lat. Pernettya – spūglas, jfr Pernettia. Gaudichaud. – spūglas Pr 215; arten Pernettya mucronata – smailialāpis spūglas.

Lat. Plumeria – jostras, jfr Plumeria. Linn. Uroczyn. – jostras Pr 241; tre arter: Plumeria alba – baltasis jostras, Plumeria obtusa – jamakinis jostras, Plumeria rubra – raudonasis jostras.

Lat. Sesuvium – spingras, jfr Sesuvium. Linn. Pryszczyrnica. Syr. – spingras Pr 186; arten Sesuvium portulacastrum – pajūrinis spingras.

Lat. Tibouchina – eikras, jfr Tibouchina. Aublet. Prawdzín. – ėjkras Pr 199; arten Tibouchina urvilleana – purpurinis eikras.

Lot. Umbilicus – elkras, jfr Umbilicus. Dec. Urocznik. Fal. Pępowiec. C. – elkras Pr 187; arten Umbilicus rupestris – uolinis elkras.

Lot. Urena – gūrlis, jfr Urena. Dillenius. Nieronia. J. W. – gūrlis Pr 168; arten Urena lobata – skiautėtalapis gūrlis.

Efter att ha gått igenom exemplen ovan kan man konstatera att dessa växtnamn saknar formella ordbildningskännetecken. Det går kanske att urskilja ett ordbildningselement i dem, men det är svårt att fastställa grundordet. Man kan bara urskilja deras slutled; vissa namn har samma slutled, till exempel: -ras (eikras, elkras, jostras, spingras, sumbras, ūgras), -las (spūglas, sūblas, vaiklas).

Till de oklara nybildningarna räknas också åtta trestaviga växtsläktnamn.

138

Albina Auksoriūtė | Keletas atgaivintų Lauryno Ivinskio augalų vardų

Lot. Aphyllanthes – nuolaisis, jfr Aphyllanthes. Tourn. Mąsierka. Goździkowa lilja. P. – nuolaisis Pr 131; arten Aphyllanthes monspeliensis – pietinis nuolaisis.

Lot. Cabomba – labūstras, jfr Cabomba. Aublet. Pływiec. Ch. – labūstras Pr 176; arten Cabomba caroliniana – paprastasis labūstras.

Lot. Dirca – sailuvas, jfr Dirca. Linn. Rzemienica – sājluwas Pr 155; arten Dirca palustris – pė lkinis sailuvas.

Lot. Gaura – priesruvis, jfr Gaura. Linn. Žartwa. Wspaniała świeca. P. – prìsruwis Pr 197; arten Gaura coccinea – kvapū sis priesruvis.

Lot. Guarea – sanūtras, jfr Guarea. Linn. Guidonia. Plumier. Przechwał. – sanūtras Pr 173; fyra arter: Guarea thompsonii – juodasis sanūtras, Guarea guidonia – nuodingasis sanūtras, Guarea grandifolia – stambialāpis sanūtras, Guarea cedrata – šviesūsis sanūtras.

Lot. Heliocarpus – givendra, jfr Heliocarpus. Linn. Grączla. JW. – giwędra Pr 170a; arten Heliocarpus americanus – amerikine givendra.

Lot. Petrea – kolūnis, jfr Petrea. Houst. Pietrawa – kōlūnis Pr 227; arten Petrea volubilis – gausiažiedis kolūnis.

Lot. Pontederia – skiaustmenė, jfr Pontederia. Linn. Rosplawa. JW. Wodniak. M. – skiaustmenė Pr 130; arten Pontederia cordata – siauralāpe skiaustmenė.

Vissa nybildningar i denna grupp har också liknande slutled som de tvåstaviga växtnamn som diskuterades tidigare, till exempel slutled med konsonanten -r- (labūstras, sanūtras, givendra). Det bör dock noteras att de flesta nybildningarna med oklar ordbildning i L. Ivinskis Prigimtūmenėje har slutled med konsonanten -n-; sådana nybildningar utgör en fjärdedel av alla nybildningar i Prigimtūmenės (se vidare Auksoriūtė 2004: 127–149), medan nybildningar med slutled som innehåller konsonanten -r- är minst vanliga; den mest karakteristiska slutleden i denna grupp är -ris.

Det bör också nämnas några växtnamn som gavs åt ett annat släkte, eftersom det släkte som L. Ivinskis hade benämnt i Prigimtūmenėje redan har ett litauiskt namn.

Lot. Abeliophyllum – baltvas (: baltas + –vas), jfr Epipactis. Haller. Kruszczyk. Jundz. Sumpfwurz – bāltwas Pr 141; arten Abeliophyllum distichum – ankstyvasis baltvas. Växten har vita blommor och blommar tidigt på våren.

Lot. Acalypha – labravenė (: labravas + –enė), jfr Riežtas III. Acalyphae. Ostkrowe – labrawėnes Pr 150; Tragia. Plumier. Parzelina. JW. – lābrawas Pr 150. L. Ivinskis hade kallat sin nybildning labravenė för tribus (lat.

Terminologija | 2008 | 15

139

Acalypheae), därför har denna nybildning överförts till att beteckna ett släkte, och båda släktena lat. Acalypha och lat. Tragia förs till samma undersläkte. Två arter av denna växt har bekräftats: Acalypha hispida – luddranka, Acalypha wilkesiana – brokig labraunė.

Lat. Chlorogalum – žalvinis (: žalvas + –inis), jfr Chlora. Linn. Zielon. JW. – žalvinis Pr 236; arten Chlorogalum pomeridianum – paprastasis žalvinis. L. Ivinskis kan ha bildat detta släktnamn genom att följa motsvarigheter i andra språk, jfr grek. chloros ”grön” BVŽ 83.

Lot. Macfadyena – apsukmýs (: apsukti + –mys), jfr. Helicteris. Linn. Szrubownica. W. Szruba. W. – àpsukmìs Pr 169; arten Macfadyena unguis-cati – plėtrūsis apsukmýs. Växtens namn är motiverat, eftersom den tillhör familjen klätterväxter.

SLUTSATSER

Några av L. Ivinskis växtnamn i Prigimtūmenės, vilka hittills inte har förekommit i någon tryckt källa, föreslås för bruk efter att terminologikommissionens underkommitté har godkänt dem som litauiska namn på växter som ännu inte hade något litauiskt namn. Oftast föreslås för beteckning av ett visst växtsläkte den nybildning eller nyord av L. Ivinskis med vilken han just namngav den växten.

Något mindre än hälften av de släktnamn på växter av L. Ivinskis som föreslås för bruk är motiverade nybildningar, till exempel: alksnotis, grėsvis, mėlinis, smuikainis, sulpėtras, šir̃monis, uogminys, viršūklis, vytmenys, žibėtras med flera, medan mer än en tredjedel är sådana nyord vars ordbildning och motivering är oklara, till exempel: duršos, eikras, el̃kras, jostras, kolūnis, labūstras, liesmuo, nuolaisis, salksნას, sanūtras, spingras, spūglas, sūblas, sūmbras, ūgras, vaiklas med flera.

Ordbildningen av en sjättedel av de släktnamn på växter av L. Ivinskis som behandlas i artikeln kan spåras, men motiveringen är oklar, till exempel: dirketas, gairuvas, imšas, mėklainis, plienumas, raivė, ringotis, skაბურას, skerstенis.

Prigimtūmenės nybildningar och nyord återupplivas gradvis och tas i bruk; L. Ivinskis ansträngningar att skapa litauiska växtnamn var alltså inte förgäves.

LITERATŪRA

Auksoriūtė A. 1998: Lauryno Ivinskio rankraščiai Krokuvoje. – Terminologija 5, 102–110.

Auksoriūtė A. 2000: L. Ivinskio mikologijos terminai. – Terminologija 7, 48–58.

Auksoriūtė A. 2003: Individualieji L. Ivinskio Lenkų–žemaičių kalbų žodyno ir Prigimtūmenės augalų vardai. – Terminologija 10, 135–142.

140

Albina Auksoriūtė | Keletas atgaivintų Lauryno Ivinskio augalų vardų

Auksoriūtė A. 2004: Neaiškios darybos L. Ivinskio Prigimtūmenės naujažodžiai. – Terminologijos istorijos ir dabarties problemos, 127–149.

BVŽ 1998: Botanikos vardų žodynas, Vilnius.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius.

Jankevicius K., Jankevicienė R. 1962: Kai kurie nauji duomenys apie L. Ivinskio darbus lietuviškos botanikos terminijos srityje. – Botanikos klausimai 2, 151–163.

LKŽ_e: Lietuvių kalbos žodynas. – www.lkz.lt

LLKŽ 1994: Vaitkevičiūtė V. Lenkų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius.

REVIVAL OF CERTAIN PLANT NAMES CREATED BY LAURYNAS IVINSKIS

Since 2002 the Terminology Sub-commission of the State Commission of the Lithuanian language has together with botanists been discussing and agreeing on Lithuanian names to give to plants which have previously not been named in Lithuanian. The majority of such plants are newly introduced to Lithuania. It was noted that some of them were already named by Laurynas Ivinskis in one of his most important scientific works Prigimtūmenė (Nature); therefore the decision was taken where possible not to create new names, but to adopt names proposed by Laurynas Ivinskis. This article analyses 58 names of genera of plants, taken from Prigimtūmenė by Laurynas Ivinskis.

Less than half of the names of genera of plants created by Laurynas Ivinskis are neologisms with clear motivation, for instance alksnotis (Clethra), grėsvís (Kalmia), mėlinis (Dianella), smuikainis (Citharexylum), sulpėtras (Calyptrocalyx), širnonis (Aletris), uogminys (Uvularia), viršūklis (Terminalia), vytmenys (Abelia), žibėtras (Aeschynomene) and more than one third of neologisms have unclear word formation and motivation, for instance duršvas (Cotyledon), eikras (Tibouchina), elkras (Umbilicus), jostras (Plumeria), kolūnis (Petrea), labūstras (Cabomba), liesmuo (Onosma), nuolaisis (Aphyllanthes), salksnas (Cornutia), sanūtras (Guarea), spingras (Sesuvium), spūglas (Pernettya), sūblas (Exacum), sumbras (Elaeodendron), ūgras (Comptonia), vaiklas (Glaucium).

It is possible to trace the word formation pattern of one sixth of the names created by Laurynas Ivinskis, though their motivation is unclear, for instance dirktas (Amsonia), gairuvas (Cantua), imšas (Conospermum), mėklainis (Mimusops), plienumas (Narthecium), raivė (Pachira), ringotis (Canella), skაბuras (Hippocrepis), skerstenis (Cheilanthes).

Little by little, neologisms in Prigimtūmenė (Nature) are being revived and put into use; thereby the effort of Laurynas Ivinskis to create Lithuanian names of plants was not made in vain.

Gauta 2008-12-19

Albina Auksoriūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas: [email protected]

Terminologija | 2008 | 15 141