M. Reinys bildning av psykologiska termer och deras beståndsdelar

RITA KATELYTĖ, STASYS KEINYS

Institutet för litauiska språket

I Terminologijos knyga 16 har en artikel publicerats som behandlar betydelsen och ursprunget hos de psykologiska termer som samlats in ur Georgij Tjelpanovs lärobok i psykologi, utgiven i Vilnius 1921 och fritt översatt från ryska av Mečislovas Reinys (1884–1953), professor (se Katelytė 2009: 198–216). I den här artikeln undersöks bildningen av de litauiska och hybrida enordstermer som används i läroboken, utarbetad av denne professor, en av de första som undervisade i psykologi på litauiska vid en högskola, samt bildningen av andra sådana termer och ord som ingår i sammansatta termer (internationella termer och ord som ingår som deras beståndsdelar har inte tagits med).

Artikeln behandlar över 390 enordstermer i form av substantiv och ord – substantiv, adjektiv, verb (particip), pronomen och adverb – som ingår i sammansatta termer. Eftersom målet är att ge en uttömmande bild av ordbildningsstrukturen hos de termer som används i M. Reinys lärobok och andra ord som ingår i dem, redovisas alla insamlade exempel som hör till varje avsnitt i artikeltexten. Böjliga ord anges i nominativ (adjektiv i maskulinum singularis nominativ). Om nominativformen inte påträffats fastställs den utifrån andra kasus eller typiska fall (exempelvis har maskulinum singularis nominativ av pronominaladjektiv oftast ändelsen -asai i läroboken, och därför anges även nominativformen av ord där den formen inte påträffats med denna ändelse; sådana former markeras med en asterisk). I avsnittet om verbbildning anges infinitiv som grundform (bildningen av de particip som själva ingår i termer undersöks inte i artikeln, eftersom det inte är en fråga om ordbildning). För ord som fungerar som bestämningsled i sammansatta termer anges även själva termen inom parentes (vanligen en enda). Alla exempel återges med källans stavning, och sidan där termen noterats anges efter den. För att tydliggöra betydelsen eller sambandet med psykologi anges vid behov en mening eller en viktigare del av den, ur vilken termen noterats. Bildningssätten och typerna ordnas i artikeln efter hur många belägg som undersökts.

Terminologija | 2010 | 17

111

Bildningssätten och typerna ordnas i artikeln efter hur många belägg som undersökts.

Efter antalet ord som ingår brukar man skilja mellan enordstermer och sammansatta termer. De senare består oftast av två ord, men det förekommer också en del treords- och, mer sällan, termer som består av fler ord. Artikeln undersöker 140 enordstermer i form av substantiv samt något fler än 250 substantiv (140), adjektiv (80), verb (nästan 30), pronomen (3) och adverb (1) som ingår i sammansatta termer. Nästan alla undersökta enordstermer är substantiv; endast en term uttrycks med pronomenet aš (Tąjį „kažką“ filosofai vadina subjektu, „aš“, siela 2). De underordnade leden (som fungerar som attribut) uttrycks med ord ur alla de nämnda ordklasserna.

Det är sedan länge känt att hela vårt ordförråd, sett ur ordbildningssynpunkt, består av enkla ord och avledningar, och att avledningarna är betydligt fler än de enkla orden. Detsamma gäller de undersökta termerna och de ord som fungerar som deras beståndsdelar – enkla litauiska ord utgör knappt nio procent av alla ord som undersöks här. Andelen enkla substantiv är ännu mindre – de utgör endast omkring 7% av alla undersökta substantiv, exempelvis: būdas 197, Dievas (Dievo meilės jausmas 177), galas (juntamojo dirksnio galas 76), garsas (garso jutimas 36), laikas 147 (<...> erdvės ir laiko sąvokos yra būtinos daiktų ir vyksmų įsivaizdavimo sąlygos 149), lankas (reflekso lankas 76), liga (psichinė liga 221), narys (pasąmonio asociacijos nariai 84), pradas (jausmų pradai 19), protas 2, siela 1, skaičius (skaičiaus sąvoka 147), sritis (lytėjimo sritis 34), spalva (spalvos jutimas 35), tauta (tautų psichologija 10), ūpas (liguistai linksmas ūpas 223), vaikas (vaiko psichologija 10), valia 193, varsa (varsų aklumas 54) ir žodis (žodžių atmintis 88). En del av de nämnda orden, exempelvis: garsas, lankas, skaičius (se Skardžius 1943: 310, 27, 77), är liksom några andra endast bleknade, synkront svårtolkade eller numera obegripliga äldre avledningar. Ungefär vart tolfte (över 8%) enkelt ord är ett rent litauiskt adjektiv som ingår i en sammansatt term, exempelvis: b endras (bendrieji jutimai 39), grynas (grynas jutimas 36), lengvas (lengvo alsavimo jutimas 39), linksmas (liguistas linksmas ūpas 223), malonus (maloni kvapsnis 59), tobūlas (tobūliausia valia 196; dabar rašoma tobulas) och žemas (žemesnieji jausmai 158). Dessutom, i sammansatta termers beståndsdelar-

112 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reino psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

Bland termerna används några primära participformer av verb utan prefix, till exempel: durti (duriamasis skaudėjimo jausmas 153), justi (juntamieji dirksniai 31), kurti (kuriamoji vaizduotė 102), slėgti (slegiantys afektai 159) och veikti (veikiamasis dėmesys 91). Även de båda pronomen som fungerar som underordnade led är enkla: savęs (savęs pažinimas 208) och savasis (savasai „aš“ 201).

Alla övriga ord (drygt 91%) som används i enspråkiga litauiska och hybridtermer med ett ord samt som led i sammansatta termer är avledningar. Substantiv utgör 73,6% av alla avledningar, adjektiv 20,7%, verb 5,4% (deras böjda former är particip) och adverb 0,3%. I artikeln behandlas avledningarna i denna ordning.

SUBSTANTIVBILDNING

Den största delen (över 93%) av de litauiska och hybrida substantiv som används för att beteckna termer i M. Reinio utarbetade Psichologijos vadovėlio utgörs av avledningar. Drygt 77 procent av avledningarna har bildats med suffix, närmare 19% med ändelser, och endast omkring 4% utgörs av sammansättningar och prefixavledningar (de sistnämnda är minst vanliga – blott 0,7%).

Suffixavledningar

Tre fjärdedelar av de undersökta substantiven som bildats med suffix betecknar handlingar (verbalsubstantiv), och nästan tre fjärdedelar av dessa tillhör den mest produktiva avledningstypen i denna kategori, med suffixet -imas och dess variant -ymas (111 avledningar, varav 10 med -ymas). Dessa två undertyper skiljer sig endast åt genom vilka stamord de kombineras med: avledningar med varianten -ymas bildas av relativt få verb i tredje konjugationen, vilka i infinitiv har suffixet -yti.

-imas och -ymas. Detta är den mest produktiva avledningstypen inte bara för handlingsbeteckningar utan för substantivbildning i allmänhet. Nästan två tredjedelar av avledningarna med varianten -imas har bildats av verb med prefix, till exempel: atgaminimas 72, atitraukimas 132, atkritimas 55, atpažinimas 73, įjaudinimas 165, įnirtimas 164, įtempimas 67, įtūžimas 159, įvertinimas (pajutimų įvertinimas 94), išdrikimas 96, išskrypimas (proto išskrypimas 222), išmokimas (išmokimo greitumas 89), išnaikinimas (išnaikinimo būdas 33), išprotavimas 146, nekalbėjimas (Yra, pagaliau, atsitikimų, kad asmenys su sveiku liežuviu, gerkle staiga nustoja galios tarti žodžius – tai afazija (nekalbėjimas) 33), nuliūdimas 8, nusilpnėjimas (valios nusilpnėjimas 223), nusprendimas (valios nusprendimas

Terminologija | 2010 | 17

113

19), nustebimas 138, nutarimas (valios nutarimas 3), paerzinimas (dirksnių paerzinimas 29), pagarbinimas (pagarbinimo jausmas 177), pajutimas 71, palinkimas 76, palytėjimas 58, panaujininimas (jutimų panaujinimas 73), panūdimas 189, pastebėjimas 12, patenkinimas 15, patyrimas (išvidinis patyrimas 4), patraukimas 16, pažadinimas (pojūčių pažadinimas 197), pažinimas 15, pažvelgimas (pažvelgimas į save 4), perkėlimas (asociacijų perkėlimas 83), subuvimas 125, sugebėjimas 138, sujungimas (paprastas atvaizdų sujungimas 142), sukritimas 55, supanašėjimas 131, suskilimas (sąmonės suskilimas 222), suvokimas 71, sužadinimas 37 och uždusimas (uždusimo jutimas 39).

Mer än en tredjedel av avledningarna med suffixet -imas har bildats av verb utan prefix, till exempel: abejojimas 142, alsavimas (lengvo alsavimo jutimas 39), augimas (vaiko kalbos augimas 139), buvimas (savaimingas sielos galių buvimas 17), čiaudėjimas 31, deginimas (lytinieji deginimo jutimai 153), dirginimas 37, džiūgavimas 159, erzinimas 37, gerinimas (atminties gerinimas 100), girdėjimas (girdėjimo jutimo eiga 43), gyvenimas (psichinis gyvenimas 10), graužimas (sąmonės graužimas 174), jautimas (jautimo galia 16), judėjimas (refleksinis judėjimas 31), jungimas (jungimo vyksmas 131), jutimas 1, kentėjimas 15, ketinimas 192, kilimas (afektų kilimo teorija 160), kosėjimas 32, lavinimas (atminties lavinimas 100), lytėjimas (lytėjimo jutimas 36), mirkčiojimas 32, prieštaravimas (prieštaravimo jausmas 178), protavimas 3, raudonavimas (raudonavimo priežastis 21), regėjimas 34, sekimas (savęs sekimas 4), skaudėjimas (skaudėjimo jausmas 153), sprendimas (valios sprendimas 200), svyravimas 142, teigimas 141, veikimas (sielos veikimas 22) och vykinimas (valingojo veiksmo vykinimas 196).

De flesta avledningarna med suffixvarianten -ymas har bildats av verb utan prefix, till exempel: laikymas (atvaizdų laikymas 74), mąstymas 19, matymas (dujakas matymas 113), svarstymas 19 och trukdymas (kalbos trukdymas 220). Endast aprašymas (psichinių reiškinių aprašymas 6) och nerašymas (Kartu su sugebėjimu kalbėti dažnai esti susipynęs nesugebėjimas rašyti. Šis trūkumas vadinasi nerašymas, arba agrafija 221) bygger på verb med prefix.

En femtedel av handlingsbeteckningarna som bildats med båda suffixvarianterna av verb med respektive utan prefix är reflexiva (deras avledningsbas är reflexiva verb), till exempel: apsirikimas (pojūčių apsirikimas 193), atsidavimas (atsidavimo jausmas 177), atsiminimas 75, atsinaujinimas 79, atsivaizdavimas 72, įsitikrinimas 178, įsivaizdavimas 2, nepasitenkinimas 165, nusiminimas 159, pasibjaurėjimas 159 (numera skriver man-

114 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reino psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

ma avsky), medlidande 174, motstånd (motståndskänsla 58), tillfredsställelse 165, minne 128, envishet 210, sammanflätning 109, såradhet 4; sammanflätning (bildernas sammanflätning 80), motstånd (motståndskänsla 61); fasthållande (fasthållande av förnimmelser 73), inlärning (uppmärksam inlärning 101) och självbehärskning 195. Att en ansenlig del av avledningarna är bildade av reflexiva verb kan bero på psykologins undersökningsobjekt, som enligt lärobokens ord skiljer sig från naturvetenskaperna genom tre kännetecken – 1) ”psykiska företeelser kan inte förnimmas <...> och uppfattas med yttre sinnesorgan” (s. 3), 2) ”psykiska <....> företeelser är omedelbart tillgängliga endast för den person som upplever dem” (s. 4) och 3) för psykiska processer ”är ett rums mått absolut inte tillämpligt” (s. 5). Den kunskapsmetod som används inom psykologin kallas ”introspektion, själviakttagelse, självskådning, att se in i sig själv” (s. 4). Och en av de viktigaste uttrycksmedlen för handlingens samband med den som utför den är ju de reflexiva formerna.

En betydande andel av de nutida termer som bildats med handlingsbetecknande suffixet –imas är hybrider förbundna med de så kallade internationella orden. I psykologiläroboken finns endast två termer bildade på detta sätt – imitation 168 och intressering 18. För övrigt är det intressant hur den reflexiva formen med ändelsen –os, som vanligtvis tillskrivs samogitiskan (LKG I 1965: 231, Zinkevičius 1966: 207–208), har hamnat i östlitauern M. Reinios lärobok från Daugailiai. Z. Zinkevičius Lietuvių dialektologijoje uppger visserligen ett fall även från östaukštaitiskan (söder om Linkuva).

Utöver den grundläggande, avledningsrelaterade rena handlingsbetydelsen uppstår i det levande språket även ett bruk som är typiskt för standardspråket, där vissa avledningstyper som behandlas här används i en specifik lexikal betydelse. Termer som används på detta sätt, särskilt med betydelsen av handlingens resultat, förekommer också i källan till denna artikel. Ett grammatiskt kännetecken på konkret betydelse hos termer kan anses vara att avledningarna används i pluralformer, till exempel: retningar (yttre retningar 220, jfr. En fysisk process som är orsaken till en förnimmelse kallas retning, stimulering 37), förvrängningar (sinnesförvrängningar 222), förnimmelser (Människan måste leva med allehanda förnimmelser 38, jfr. <....> beroende på matsmältningsorganens tillstånd uppstår känslan av hunger, törst, mättnad osv. 39), irritationer (Det finns två slags irritationer: yttre och inre 39, jfr. begreppet irritation 36), förnimmelser (bedömning av förnimmelser 94, jfr. förnimmelseförlopp 94), störningar (talstörningar 220, Ur psykologisk synvinkel är det viktigt att begrunda de störningar som är förbundna med språkbruket 220) m.fl.

Terminologija | 2010 | 17

1 1 5

För att uttrycka psykologiska termer har man också använt verbalsubstantiv bildade med 16 suffix (sammanlagt 36 avledningar). En fjärdedel av dessa ord har bildats med suffixet -tis, och nästan en femtedel är avledningar med suffixet -smas.

-tis. Avledningarna med detta suffix hör till två undertyper – de flesta har en ändelse av den tredje deklinationen (genitiv singularis med -ies), till exempel: omfång (uppmärksamhetens omfång 91), abstraktion (Abstraktion är en handling där vi, från en grupp av förnimmelser och bilder, avsiktligt urskiljer en enskild förnimmelse eller bild 130–131), minne 72, tanke 1, erfarenhet 13, orsak (orsaksbegrepp 16) och natur (själens natur 2), medan ändelsen hos två avledningar, -is, tillhör den första deklinationen (genitiv singularis med -io), till exempel: skräck 159 och ilska 164. Alla avledningar har bildats från primära verb. Av Lietuvių kalbos žodynas källor att döma tycks vissa av dessa avledningar, till exempel omfång, erfarenhet, ha börjat användas först när det nutida standardspråket växte fram. Ordet abstraktion har för övrigt tagits upp vid två tillfällen i psykologins term- och namnordlista i Psichologijos vadovėlio (s. 231), men kom inte alls med i denna ordbok.

-smas. Alla avledningar med detta suffix är också bildade av primära verb, till exempel: glädje 138, begär 16, känsla 1, törst (<...> den som kan behärska sina begär eller lustar 201), handling (altruistisk handling 169), gråt 9 och förlopp (perceptionsförlopp 94). De betecknar vissa tillstånd som psykologin undersöker och deras uttryck. Det anmärkningsvärda är att nästan alla nämnda avledningar med suffixet -smas uppenbarligen inte har belagts i levande språk för Lietuvių kalbos žodynas; likaså används ordet troškmas, som tagits in i ordboken från M. Mažvydas och Vydūnas skrifter, inte längre i dag.

-ulys. Avledningar med suffixet -ulys betecknar uttryck för psykiska tillstånd, till exempel: begär 189, ledsnad 128, smärta (<...> brännande smärtor uppstår därför att den taktila bränningsförnimmelsen tillkommer känslan <...> 153), sömnighet 214, törst 152. För övrigt betraktas ordet ledsnad, känt från det levande språket, i första bandet av Lietuvių kalbos gramatika (s. 312) som en avledning av adjektivet nuobodus. Men som benämning på ett psykiskt fenomen tycks det vara mer praktiskt och konsekvent att härleda det direkt (utan det mellanliggande egenskapsadjektivet nuobodus) från verbet nu(si)bosti. Man skulle kunna diskutera om det förekommer avledningshomonymer.

Bland avledningar med andra suffix, använda som termer eller som komponenter i Psichologijos vadovėlio, har man endast funnit en till tre exempel av varje, till exempel:

-esys: uppmärksamhet 90, medlidande 174, rörelse (själens rörelser 160: <...> affekter kallas ibland ”själens rörelser”);

116 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

-ga: förlopp (ett psykiskt sinnesförlopp 36), plikt (känslan av moralisk plikt 173);

-yba: kreativitet (fantasins skapande 105: <...> fantasins skapande kommer till uttryck inom alla livets områden);

-ima: värme (värmekänsla 58);

-lė: luktsinne (luktnerv 23, luktsinne 39);

-lius: överskott (känsla av överskott 58);

-mė: rädsla 138, väsen (själens väsen: <...> psykologin undersöker själens väsen (natur) 2);

-nė: medvetande 5. Detta gamla ord, som förknippas med verbet sumoti, nämns inte som en avledning vare sig i Pr. Skardžius Lietuvių kalbos žodžių daryboje eller i den första volymen av Lietuvių kalbos gramatikos. K. Būga jämförde i Kalboje ir senovėje (1922), visserligen inte med avseende på ordbildning utan på växlingen av rotvokaler, sąmonę med verbformen sumanau (Būga 1959: 136).

-sena: tillstånd (själstillstånd 6);

-slas: vetenskap (intellektuell kunskap 89: <...> barnet kan förstå ordningsföljden i bönens ord, kan förutse det logiska sambandet mellan orden och lära sig bönen utan att alls förstå den. Detta blir intellektuell kunskap <...>);

-snis: nerv 25, doft (doftbild 81, behaglig doft 59).

Dessa två avledningar tillhör på grund av ändelsernas olikhet i källan två undertyper. Den feminina formen (tredje deklinationen) kvapsnis, -ies var välkänd i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (se LKŽ VI 1046). Dirgsnis användes också då ofta som ett feminint ord i tredje deklinationen (se LKŽ II 580), men i läroboken skrivs det för övrigt med k och används som den huvudsakliga benämningen på ”nerv”; det är ett maskulint ord i första deklinationen.

-tas: hämnd 164, begär (När man länge har vant sig vid att tillfredsställa en viss stor önskan uppstår ett psykiskt tillstånd som kallas begär 189). Trokštas måste ha varit ett ovanligt ord; det kom inte med i den stora Lietuvių kalbos žodyną.

-uotė: fantasi 102. Även detta ord, som inte noterats från talspråket i ”Lietuvių kalbos žodynas”, har uppenbarligen spridits från skriftspråket.

Den näst största kategorin sett till antalet avledningar som används i Psichologijos vadovėlyje är ordbildningskategorin för beteckningar på egenskaper (abstrakta substantiv bildade av adjektiv) (sammanlagt behandlas 49 avledningar). Det rör sig om ord med abstrakt betydelse, huvudsakligen bildade av adjektiv, i mindre utsträckning av substantiv, pronomen och participformer av substantiviska verb, med fyra suffix.

Terminologija | 2010 | 17

117

–het. Flertalet (tre fjärdedelar) av egenskapsbeteckningarna bland artikelns källtermer har bildats med just detta produktiva suffix i kategorin. Nästan alla avledningar bygger på litauiska kvalitativa adjektiv (de kan i regel kompareras), t.ex.: blindhet (psykisk blindhet 33), ansvarsfullhet 201, tacksamhet (känsla av tacksamhet 177), snabbhet (inlärningens snabbhet 89), intresse 92, varaktighet (minnets varaktighet 89), stolthet 166, retbarhet (hjärncentras retbarhet 219), känslighet 210, löjlighet 181, hårdhet (hårdhetsförnimmelse 58), ädelhet 181, äcklighet (äckelförnimmelse 61), dövhet (språklig dövhet 220: <...> han hör vad andra säger, men kan inte förstå vad de ljud han hör betyder. Ett sådant tillstånd kallas språklig dövhet), glädje 8, behag 165, obehag (obehagskänsla 6), olust 154, likhet (likhetsassociation 75), beständighet (viljans beständighet 137), kausalitet (den psykiska kausalitetens lagar 200), förträfflighet (känsla av förträfflighet 157), trånghet (uppmärksamhetens trånghet 91), skillnad (klangfärgsskillnad 40), nöje 154, mättnad (mättnadsförnimmelse 39), tyngd (tyngdförnimmelse 15), kyla (köldförnimmelse 58), strävhet (strävhetsförnimmelse 15), precision (minnets precision 89) och törst (den fysiologiska törstprocessen 21).

Tre abstrakta substantiv har bildats av adjektiv som räknas som relationella, t.ex.: samtidighet (samtidighetsassociation 81), kallblodighet 210, allmängiltighet (associationernas allmängiltighet 84), och ett av particip, t.ex. definierbarhet (förnimmelsernas definierbarhet 94.

Endast ett par avledningarna bygger på lånade (internationella) adjektiv, t.ex.: individualitet (personens individualitet 162) och komighet (känsla av komighet 181.

Av de här uppräknade avledningarna med suffixet –het är endast ansvarsfullhet, retbarhet, komighet och kallblodighet ovanliga i dagens standardspråk. I Litauiska språkets ordbok finns tre av dem belagda endast i skrifter från tiden före kriget (före 1940) (retbarhet endast i ordböcker), medan komighet och dess grundadjektiv saknas i den ordboken. För övrigt rättas adjektivet ansakomingas, -a i Språkrådgivaren, utgiven 1939 (rekommendationen är ansakingas, -a), eftersom ”<...> har bildats på ett ovanligt sätt av atsakomas” (s. 20). På grund av sitt grundord betraktas även kallblodighet som felaktig i dagens språk (det är ovanligt att bilda abstrakta substantiv av sådana relationella adjektiv).

–het. Abstrakta substantiv av nominal karaktär bildade med suffixet –het används drygt en tredjedel mer sällan. De flesta avledningarna har bildats av kvalitativa adjektiv, t.ex.: liv (livsförnimmelse 62), egenskap (själens egenskap 2: <...> rationa-

118 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reino psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

lin psykologi behandlar själens egenskaper), svaghet (minnessvaghet 11), identitet (personlighetens identitet 206), visshet (visshet som härrör från övertygelse är en grundläggande utgångspunkt för tänkandet 142), enhet (självets enhet och identitet 205). Ett par suffixavledningar med –ybė som används som psykologiska termer eller som delar av sådana har bildats av substantiv, t.ex.: personlighet 174, lättsinne 210, och av pronomen, t.ex.: kvalitet (förnimmelsens kvalitet 38), helhet (nervtrådarnas helhet 26), samt en av particip, t.ex. förpliktelse (pliktkänslans förpliktelse 174.

Två andra typer av bildning av abstrakta substantiv har vardera en avledning, t.ex.:

-enybė: rymdlighet (rymdens kvalitet 107). I ordlistan i slutet av läroboken, där psykologiska termer och namn förklaras, anges följande motsvarigheter på andra språk till rymdmåttet: protiažienijė, extensio, rozciągłość, Ausdehnung (s. 232). I Litauiska språkets ordbok är ordet upptaget med markeringen neologism, och belagt endast i betydelsen ”rymd” hos M. Nyderman, A. Sen, F. Brender och A. Salys Litauisk skriftlig språks ordbok. I läroboken används termen rymd betydligt oftare, medan rymdlighet tycks ha betydelsen ”påtaglig rymd”; jfr: ”Bland andra kvaliteter bör även rymdlighetens (protežon(n)osti) kvalitet uppmärksammas, dvs. att föremål har längd, bredd och tjocklek, att de är runda, fyrkantiga eller ’åt höger’. Dessa kvaliteter kan vi kalla rumsliga relationer” (s. 107).

-ovė: välbefinnande (känsla av välbefinnande 62).

Den tredje största kategorin sett till mängden suffixavledningar är bildningen av benämningar på handlingsresultat. I läroboken används tio avledningar med tre suffix som psykologiska termer eller som delar av sådana; detta utgör knappt en tjugondel av alla undersökta suffixavledningar.

Liksom i standardspråket i allmänhet har den största andelen avledningar bildats med suffixet –inys, t.ex.: varande 2, bidrag (fantasins bidrag 106), följd (viljehandlingens följd 183), företeelse (känsloföreteelse 15, psykisk företeelse 1), predikat (<....> det begrepp med vilket någon säger något, och det föremål som detta begrepp betecknar, kallas objekt respektive predikat 141), uppgift (psykologins uppgift 2), föreställning 72. I lärobokens ordlista anges buvinys och būsena som synonymer (s. 231); även termerna vaidinys och atvaizdas är sammankopplade (s. 231, 235).

Följande suffix har endast en avledning var:

–snis: lag (psykets lagar 6);

–tas: skrift (skriftblindhet 221). I ordlistan och texten anges det internationella ordet aleksi som synonym till denna tvåordsbenämning (s. 234, 221).

Terminologija | 2010 | 17

119

Mycket få (bara enstaka) benämningar på bärare av substantiviska egenskaper har använts, t.ex.: empirininkai 176, intuicininkai 175 (med dessa hybrider betecknas psykologer inom inriktningar som undersöker moralkänslan), gyvulys (gyvulių psichologija 10) och ligonis (proto ligonis 12, psichikos ligonis 11), liksom benämningar på bärare av verbala egenskaper, t.ex.: erzintojas (uoslės dirksnių erzintojai 59) och veiksnys 94, som vanligen hänförs till denna kategori (synonym faktorius, ibid.). Erzintojas var ett ord som användes på den tiden; det togs med i båda utgåvorna av andra bandet av Lietuvių kalbos žodyno från J. Geručis (Jono Balvočius, 1842–1915) skrifter. Något senare etablerades dirgiklis i dess ställe, och det används än i dag (PŽ 1993: 59–60).

Avledningar med ändelse

Det finns ett femtiotal substantiv bildade med ändelser som används som psykologiska termer med ett ord och som ingår i sammansatta termer, det vill säga fyra gånger färre än suffixavledningar.

Mer än hälften (nära tre femtedelar) av substantiven bildade med ändelser betecknar handlingar (verbalsubstantiv). Nästan vartannat ord är avlett med ändelsen -(i)a, t.ex.: gėda (gėdos jausmas 21), įtaiga 216, jėga (vaizduotės jėga 105), kalba (vaiko kalbos augimas 139), klausa 34, nuoskauda 153, nuoboka 32, pagarba (pagarbos jausmas 163), pastanga (pastangos jausmas 192), patrauka 188 och vada (Jeigu duryse kaba skarinis (rankšluostis), mėnesienos nušviestas, yra vada (povod), kad manytume kambary esant baidyklę <...>, tai ne kas kita, tik iliuzija 145). Ett par termer är avledda med ändelsevarianten -ia, t.ex.: galia (garsų analizės galia 41) och kančia 162.

En fjärdedel av avledningarna har bildats med ändelsen -is, t.ex.: alkis (Kadangi sielos būsenoje, kaip alkis, yra jutimo ir jausmo, tai toji būsena yra vadinama ir jausmas, ir jutimas, vienu ir kitu vardu 152), nuovargis (nuovargio jutimas 62), pojūtis (jutimo arba pojūčio tonas 38), sambūvis 125, santykis (valios santykis su jausmais 188), sąryšis (nuolatinis psichinių reiškinių sąryšis 18), stojis (<...> yra jausmai, atsivaizdavimai bei kiti tolygūs buviniai (stoviai) 2) och tūris (atminties tūris 89).

Några avledningarna har bildats med ändelsen -ė, t.ex.: garbė (Dievo garbės jausmas 177), meilė (artimo meilė 163), sąžinė 173 och sopė 138.

Minst (bara ett par) har påträffats av ändelseavledningar med -as som hör till denna avledningskategori, t.ex.: miegas 10 och noras 1.

120 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

Bland de undersökta ändelseavledningarna är benämningar på resultat av handlingar hälften så vanliga som benämningar på handlingar. I Psichologijos vadovėlio skiljer sig de avledningar med denna ordbildningsmetod som används i terminologin avsevärt från standardspråket i allmänhet, där ändelseavledningar som hör till kategorin benämningar på handlingars följder (resultat) är klart vanligast.

De undersökta avledningarna har bildats med följande tre ändelser:

–as: atvaizdas 72 och varianten atavaizdas 72, išvaizdas (erdvės išvaizdas 12), įvaizdas (erdvės įvaizdas 12), pagrindas (fiziologinis atminties pagrindas 74) och vaizdas (smegenų veiksmo vaizdas 34);

–a: išraiška (jausmų išraiška 195), sąvoka (sąvokų sintezė 141) och šviesa (šviesos jutimas 64);

–is: įprotis 194, įspūdis 71 och potyris 2 (pojūčių potyris 150).

Ännu färre (en sjundedel av alla undersökta ändelseavledningar) är benämningar på egenskaper (substantiviska abstrakta begrepp). Dessa är avledningar med tre ändelser (–is, –a och –ė). Exempel:

–is (–io) och –is (–ies): dydis (judesio dydis 109), skonis (skon ies jutimas 36), sotis (sočio jutimas 61), svoris (svorio jutimas 61) och šaltis (šalčio jutimas 15). Ordet skonis rekommenderas numera i standardspråket med första deklinationens ändelse –is, men i vissa dialekter, förr och i skrifter (bland annat i J. Jablonskis Mūsų žodynėlyje) förekommer det med ändelser för femininum i tredje deklinationen (se LKŽ XII 1020). Annorlunda förhåller det sig med ordet sotis i första deklinationen som används i läroboken: även i LKŽ (XIII 304–305) anges det, och för nutida bruk rekommenderas det (se DŽ₄ 2000: 721) som ett feminint ord i tredje deklinationen. Ordet šaltis betraktas i nutida beskrivningar av ordbildningen som en ändelseavledning från adjektivet šaltas (se Urbutis 1961: 44, LKG I 1965: 316), men det förefaller inte omöjligt att också betrakta det som ett verbalsubstantiv avlett från verbet šalti med suffixet –tis.

–a: aistra 189, dora (doros jausmas 158);

–ė: erdvė (lytėjimo pojūčio erdvė 107), laisvė (valios laisvė 198).

Sammansatta ord

I den aktuella terminologin och i själva standardspråket har man påträffat mycket få psykologiska termer och andra substantiv som ingår i sammansatta termer och som har bildats genom ordbildningssättet sammansättning, vilket konkurrerar med ändelseavledning när det gäller antalet bildningar – endast 8 sammansättningar, det vill säga ungefär sex gånger färre än ändelseavledningar.

Terminologija | 2010 | 17 121

Nästan alla sammansatta termer har ett verb som andra led, till exempel: spår (spårteori 75), jämvikt (jämviktskänsla 62), självbevarelse (sambandet mellan vrede och självbevarelse 165), själviakttagelse 207, självvård 4, själsforskning (<…> psykologin, eller själsforskningen, är vetenskapen om psykiska företeelser eller själens liv 1). Ordet pusrutulis, som ingår i termen smegenų pusrutulių dirksniai 32, är en vanlig sammansättning bildad av två substantiv.

Termen sav(i)ąmonė 207 (Liksom föreställningar, känslor och så vidare kan vara föremål för varseblivning, kan vi på liknande sätt lära känna även vårt ”själv”. En sådan process kallas självmedvetande, eller självkännedom 208), förklaras i lärobokens ordlista med de ryska, polska och tyska motsvarigheterna samosoznani(j)e, samowiedza, Selbstbewusstsein (s. 234) och bör tydligen betraktas som en översättningslånform (jfr motsvarigheterna) eller åtminstone som ett lån. Numera motsvaras den ryska termen самосознание i psykologisk terminologi av savimonė (se PŽ 1993: 265), som är belagt redan i St. Šalkauskis ordbok Bendroji filosofijos terminija, publicerad i tidskriften Logos år 1937 (Šalkauskis 1991: 180). För övrigt har ordet saviąmonė tagits in i Lietuvių kalbos žodynas endast med ett exempel från skrifter från sovjettiden (se LKŽ XII 258), men av ”Psichologijos vadovėlis” framgår att det användes redan tidigare.

Prefixavledningar

I den undersökta psykologiska terminologin ingår endast två substantiv bildade med prefix – atjausmis 153 och pasąmonis 84. Att atjausmis är en prefixavledning framgår inte bara av formen (ändelsen -is), utan också av läroboksförfattaren M. Reinio egen förklaring – ”<…> skillnaden i lidande beror i båda fallen på dessa eller andra kunskapselement. De, och inget annat, ger känslorna medkänsla. (Atjausmis bildat i analogi med atspalvis, atgarsis, atšesėlis)” 153. För övrigt finns detta utmärkta ord inte i någon av de två utgåvorna av första bandet av Lietuvių kalbos žodynas. Den maskulina formen av den andra avledningen, pasąmonis, användes tillsammans med den numera etablerade pasąmonė (Šalkauskis 1991: 168, 240; DŽ₁ 1954: 548; PŽ 1993: 203–204) ännu vid mitten av 1900-talet (se LKŽ IX 453).

ADJEKTIVBILDNING

För sammansatta termers led i Psichologijos vadovėlis, sammanställd av M. Reinio, används 80 rent litauiska och hybrida adjektiv, det vill säga adjektiv som innehåller både lånade och litauiska ordbildningsmorfem. Den största delen av dessa adjektiv (över 90%) är avledningar, framför allt suffixavledningar. Adjektiv bildade på andra sätt utgör bara något mindre än en sjundedel av avledningarna i denna ordklass. Därför redogörs här först för bildningen med suffix av adjektiv som används i psykologiska termer.

122 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

Suffixavledningar

Bildningen av de undersökta adjektiven är inte varierad – suffixen -inis, -ė och -ingas, -a utmärker sig genom det stora antalet avledningar. Av andra suffix har bara enstaka avledningar påträffats. -inis, -ė. Två tredjedelar (41 totalt) av alla undersökta suffixavledda adjektiv har bildats med suffixet -inis, -ė. En mindre andel av dem (något mer än en tredjedel) bygger på genuint litauiska basord, till exempel: personlig (personliga känslor 163), artificiell (artificiell sömn 216), andlig (andlig personlighet 105), terminal (hörselnervens terminala formationer 66), yttre (yttre upplevelse 4), kontinuerlig (kontinuerligt samband mellan psykiska företeelser 18), grundläggande (det grundläggande empiriska kunskapselementet 149), fundamental (en fundamental psykisk process 183), primär (primära estetiska känslor 179), mental (mentalt minne 89), spontan (spontan karakteristisk medkänsla 159), kontinuerlig (kontinuerligt samband mellan psykiska företeelser 18) och samhällelig (samhälleliga känslor 163). Större delen av dessa avledningar har bildats av substantiv, medan endast en vardera har bildats av passiva particip i preteritum, adjektiv och räkneord (artificiell, kontinuerlig och primär), och två av adverb (kontinuerlig och spontan).

Participavledningen med suffixet -inis, -ė grįžtaminis har använts några gånger. I lärobokens ordlista förklaras adjektivet med synonymen refleksinis (s. 232). De båda adjektiven kopplas också återkommande samman i lärobokstexten, till exempel: 1) En sådan verkan kallas reflexiv, eller återgående 31; 2) <...> människan utför vissa rörelser, vilka har en återgående, eller reflexiv, karaktär <...> 138; 3) Redan tidigare [= tidigare] hade man talat om vad vi kallar reflexiva (reflexiva), eller återgående, rörelser 184. Att grįžtaminis och refleksinis ställs bredvid varandra vid flera tillfällen visar uppenbarligen att prof. M. Reinys ville vänja lärobokens läsare vid det litauiska ordet. Tyvärr är detta ett av de sällsynta fallen där det ord som användes saknade förutsättningar att etablera sig i bruket – grįžtaminis är oacceptabelt ur ordbildningssynpunkt, eftersom adjektiv i allmänhet inte bildas av presensparticip i passiv form.

Nästan två tredjedelar av de adjektiv som bildats med detta suffix har bildats av internationella ord – substantiv eller adjektiv, till exempel: altruistisk (altruistiska känslor 168), astenisk (asteniska affekter 159), egoistisk (egoistiska känslor 168), experimentell (experimentell psykologi 14), elementär (elementära känslor 167), empirisk (empirisk psykologi 2), estetisk (estetiska känslor 179), fysisk (fysisk känsla 158), fysiologisk (fysiologisk psykologi 14), individuell (individuella känslor 163), intellektuell (intellektuella känslor 178), kinestetisk (kinestetisk förnimmelse 109),

Terminologija | 2010 | 17

1 2 3

mekanisk (mekaniskt minne 89), metafysisk (viljans frihet i metafysisk mening 198), motorisk (motorisk nerv 24), musikalisk (musikaliskt minne 88), organisk (organiska förnimmelser 39), psykisk (psykiskt liv 10), psykofysisk (Webers-Fechners lag 66), psykologisk (psykologisk analys 93), rationalistisk (rationalistisk psykologi 2), reflexiv (reflexiv verkan 31), social (sociala känslor 163), specialiserad (förnimmelser från sinnenas specialiserade organ 39), specifik (specifik energi 65) och sthenisk (stheniska affekter 159).

En liten del av de hybridiska adjektiv som används i Psykologiläroboken är, enligt dagens uppfattning, föråldrade. I kollektivverkets Råd om språkbruk (1985) betraktas till exempel inte eksperimentalinis, elementarinis, racionalinis, specialinis, utan eksperimentinis, elementarus, racionalus, specialus som bättre alternativ (s. 72, 240, 271).

–ingas, –a. Bland adjektiven med suffixet –ingas, –a i de termer som M. Reinys använde är antalet tre gånger mindre än antalet sådana som bildats med suffixet –inis, –ė. Endast en tredjedel av avledningarna med detta suffix bygger också på litauiska ord, till exempel: kraftfull (kraftfull fantasi 106), uppmärksam (uppmärksamt lärande 101), viljestark (viljestark rörelse 187), spontan (spontan förekomst av själens krafter 17) och viljemässig (viljemässig rörelse 187). Även om språket i allmänhet har en handfull avledningar på –ingas, –a från adjektiv (se LKG I 1965: 558), framstår įdėmingas som ovanligt och ordbildningsmässigt undantagsartat. För övrigt finns detta ord inte i den fjärde volymen av Litauiska språkets ordbok.

Basorden för de flesta undersökta adjektiven med detta suffix är internationella, till exempel: aktiv (aktiv uppmärksamhet 91), automatisk (automatisk rörelse 184), karakteristisk (spontan karakteristisk medkänsla 159), impulsiv (impulsiva rörelser 184), instinktiv (instinktiv rörelse 91), logisk (logiskt tänkande 221), passiv (passiv uppmärksamhet 91), reflexmässig (reflexmässig rörelse 184) och sympatisk (sympatiskt följande 168). Vid sidan av termen refleksingas judesys står adjektivet även inom parentes i form av avledningen med suffixet –inis refleksinis.

Vid den tiden, under 1900-talets första decennier, var sådana adjektiv inte ovanliga i skriftspråket. Exempelvis förekom aktingas, igieningas (nu higieniškas), objektingas, produktingas, simpatingas, i Mūsų žodynėlyje (1918), som J. Jablonskis hade rekommenderat och som M. Reinys kan ha använt eller åtminstone bläddrat i. Det är sant att han rättade vissa ord med suffixet –ingas. I språkrecensionen av J. Tumas (Vaižgantas) föreläsning från 1924 om författaren till Šiaulėniškis Senelis, J. S. Dovydaitis, adjektiv-

124 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

I stället för adjektiv inteligentingas, nepatriotingas och adjektiviska substantiv autonomin-gumas, labdaringumas föreslog den store språkläraren bland annat att man skulle använda inteligentiškas, nepatriotiškas, autonomiškumas, labdariškumas (JR V 1936: 44). Av de tidigare nämnda hybriderna med suffixet -ingas, -a tycks i dagens språkbruk endast charakteringas och simpat­ingas finnas kvar. I stället för flera andra används antingen avledningar med suffixet -iškas, -a (t.ex. automatiškas, logiškas), eller internationella adjektiv (t.ex. aktyvus, impulsyvus, instinktyvus, pasyvus, refleksyvus). För övrigt var, när Psichologijos vadovėlį sammanställdes av M. Reinys, adjektiv bildade med suffixet -iškas, -a ofta konkurrenter till avledningar med suffixet -inis, -ė. Sådana behövdes knappast för lärobokens termer. Det vore intressant och vetenskapligt värdefullt att få veta om detta är ett utmärkande drag hos dåtidens psykologiska terminologi eller bara ett uttryck för läroboksförfattarens individuella språkbruk.

Beståndsdelarna i de undersökta psykologiska termerna uttrycks också med flera i språket välkända adjektiv, bildade med följande suffix:

-ykštis, -ė: urtida (urtida känsla 162);

-imas, -a: främmande (främmande* psykisk företeelse 8);

-ras, -a: blandad (blandad* känsla 157);

-štas, -a: hög (hög* psykisk verksamhet 34);

-tas, -a: enkel (enkel sammanfogning av bilder 142);

-uistas, -a: sjuklig (sjukligt glatt sinnelag 223);

-utinis, -ė: kraštutinis, -ė (karštutinis realizmas 65).

Mer än hälften av alla olika adjektiv som används i källans termer är hybrider, avledda från internationella ord med de litauiska suffixen -inis, -ė och -ingas, -a. I detta avseende skiljer sig bildningen av substantiv och adjektiv som används som lärobokstermer mycket åt.

Avledningar med prefix

I de psykologiska termer som används i läroboken påträffas endast fyra avledningar med prefixet ne-, till exempel: nemalonus (obehaglig känsla 128), nenoringas (oviljestyrda rörelser 184), nepriežastinis (obefogad rädsla 161) och nevalingas (ofrivilliga rörelser 187).

Avledningar med blandad ordbildning

Fyra av de undersökta adjektivtermerna uttrycks genom bildningar som samtidigt har avletts med prefix och suffix. Dessa är rent litauiska avledningar av blandad ordbildning: išvidinis (išvidinis valios veiksmas 183), išviršinis (išviršinis poty-

Terminologija | 2010 | 17

125

ris 4) och hybriderna įcentrinis (įcentriniai dirksniai 31) och išcentrinis (išcentriniai dirksniai 31).

Ur morfemisk synvinkel är adjektivet išorinis, -ė likadant uppbyggt, men det finns också det allmänt kända substantivet išorė, som lätt kan betraktas som grundord till det aktuella adjektivet. Det bör dock sägas att substantiven išvidė ”insida; det inre” och išviršė ”utsida” har tagits med i fjärde bandet av Lietuvių kalbos žodyno utifrån äldre källor till standardspråket, sju–åtta decennier gamla. Ordet išviršė från en källa före kriget kom också med i de två första upplagorna av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno. Om man utgår från detta, och inte från dagens språkbruk, skulle adjektiven išvidinis, -ė och išviršinis, -ė kunna betraktas som avledningar med suffixet –inis, –ė, men ordbildningsbetydelsen visar att de aktuella adjektiven ändå har bildats samtidigt med prefix och suffix. Inga belägg har påträffats som ger anledning att betvivla den blandade hybridbildningen hos įcentrinis, -ė och išcentrinis, -ė (i Lietuvių kalbos žodyne finns visserligen substantivet išcentris ”en skiva monterad excentriskt på en axel (används för att omvandla roterande rörelse till fram- och återgående rörelse)”, IV166, ur skrifter från tiden före kriget, men betydelsen gör att det inte kan betraktas som grundord till adjektivet išcentrinis, -ė).

Avledningar med ändelse

Bland lärobokens termer ingår endast två äldre adjektiv som är vanliga i språket och bildade med ändelser. Dessa är kartus (karčios skonies jutimas 5) och det gamla senoji psichologija 210.

Sammansatta ord

Bland de sammansatta termer som behandlas i artikeln används ett sammansatt adjektiv som attribut (bestämning) – dviakas (dviakas regėjimas 115, dviakas matymas 113), i båda fallen står adjektivet binokuliarus som synonym intill dviakas (i lärobokens ordlista står binakularus 232). Adjektivet dviakas finns för övrigt inte med i andra bandet av Lietuvių kalbos žodyno.

VERBILDNING

Bland de sammansatta termer som behandlas ingår 24 verbparticip som attributiva led. Eftersom particip är verbformer brukar man vid undersökning av ordbildningen analysera infinitiverna och även ta hänsyn till andra huvudformer. Nästan fyra femtedelar av verben är blandbildade eller sekundära, bildade med suffix och prefix.

126 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

De blandbildade verb som saknar prefix, girdėti (girdimoji haliucinacija 219), judėti (judamasai [atminties] tipas 86), regėti (regimoji haliucinacija 219) och svarstyti (svarstomoji galia 33 och svarstytoji mintis 101) är gamla ord med samma rot som motsvarande primärverb, men med ett suffix eller samma suffixvariant endast i vissa huvudformer.

Tre sekundära verb utan prefix har bildats med suffixet -inti, till exempel: gaminti (gaminamoji vaizduotė 102), judinti (judinamasai* dirksnis 76), žadinti (žadinantys afektai 159); ett är avlett med suffixet -auti, till exempel protauti (protaujamasi sielos esmės ir ypatybių pažinimas 3).

Tio verb är prefixavledningar av primära och sekundära verb, till exempel: atgaminti (atgaminamoji vaizduotė 102, atgamintasaи vaidinys 144), įgimti (įgimtoji atmintis 98), išplėtoti (išplėtota valia 196), neveikti (neveikiamासai dėmesys 91), pajusti (pajuntamieji jausmai 168), palyginti (palyginamoji psichologija 10), panaudinti (panaudintieji jutimai 72), pasekti (pasekamieji vaizdai 54), patirti (patiriamasa* sielos reiškinių pažinimas 3) och prislegti (linguistai prislegtas ūpas 223).

ADVERBBILDNING

Bland de sammansatta termerna i källmaterialet används ett adverb, liguistai (liguistai linksmas ūpas 223, liguistai prislegtas ūpas 223), vilket är en typisk avledning med suffixet –ai från ett adjektiv.

SLUTSATSER

1. Språket i professor M. Reinys lärobok Psichologijos vadovėlio, som han fritt översatte från ryska, är tydligt, levande och lätt att förstå även i dag, nio decennier efter att den gavs ut (1921). Detta visar att utgivaren hade en stark förankring i det levande talspråket och att han behärskade sin tids allmänna fackspråk utmärkt. Denna övergripande slutsats stöds också av en undersökning av ordbildningen hos de termer som används i läroboken och hos andra ord som ingår i sammansatta termer.

2. De undersökta termerna och orden som ingår i dem (substantiv, adjektiv, participens grundverb och adverb) har bildats med alla morfologiska ordbildningsmetoder – suffixavledningar utgör 77,2%, ändelseavledningar (endast substantiv och adjektiv) 14,5%, prefixavledningar 4,6%, sammansättningar (endast substantiv och adjektiv) 2,6% och avledningar med blandad bildning (endast adjektiv) 1,1% av alla avledningar som utgör artikelns undersökningsmaterial (sammanlagt över 350).

Terminologija | 2010 | 17

127

3. Den största delen av alla avledningar (87,8%) är rent litauisk, medan 12,2% utgörs av hybrider bildade av internationella ord med litauiska affix. Den mycket låga andelen hybridiska substantiv (1,7% av alla avledda substantiv eller 3% av denna ordklass’ suffixavledningar) och det stora antalet hybridiska adjektiv (50% av alla avledda adjektiv; nästan alla är suffixavledningar med –inis, –ė och –ingas, –a, och endast ett par avledningar har bildats samtidigt med prefix och suffix) är anmärkningsvärda.

4. Ett utmärkande drag hos de undersökta avledningarna är det stora antalet abstrakta substantiv – 90% av de substantiv som bildats med suffix och ändelser betecknar handlingar (verbalsubstantiv) och egenskaper (adjektivabstrakta). Den största andelen abstrakta substantiv har bildats med de mest produktiva suffixen i dessa två ordbildningskategorier: –imas och –umas.

5. Många avledningarna är välkända och har länge använts i vanlig skriven litauiska eller bildats som termer. Det finns bara ett fåtal sällsynta ord, ord som inte fått fäste eller ord som inte godtas i allmänt språkbruk. Adjektiv bildade med suffixet –ingas, –a har förändrat sin ställning i språket mest – en del av dem används inte längre.

Sammantaget visar avledningarna i det undersökta källmaterialet att ordbildningen av termer och deras beståndsdelar har förändrats förhållandevis lite under 90 år.

KÄLLA

Psichologijos vadovėlis. Fritt översatt från prof. G. Tšelpanov av fil.dr M. Reinys. Vilnius, 1921 (Litauiska vetenskapssällskapets publikation).

LITERATŪRA

Būga K. 1959: Rinktiniai raštai. T. 2. Sud. Z. Zinkevičius. Vilnius. DŽ₁ 1954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas. Vilnius. DŽ₄ 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. St. Keinys. Vilnius. JR V 1936: Jablonskio Raštai. T. 5: Kalbos dalykai. Redagavo J. Balčikonis. Kaunas. Katelytė R. 2009: Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio psichologijos terminų reikšmė ir kilmė. – Terminologija 16, 198–216. KP 1939: Kalbos patarėjas. Paruošė L. Dambrauskas. Redagavo A. Salys, Pr. Skardžius. Kaunas. KPP 1985: Kalbos praktikos patarimai. Sud. A. Pupkis. Vyr. red. Z. Zinkevičius. II pataisytas ir papildytas leidimas. Vilnius. LKG I 1965: Lietuvių kalbos gramatika. T. 1. Vyr. red. K. Ulvydas. Vilnius. LKŽ I–XX 1941–2002: Lietuvių kalbos žodynas. Ats. (vyr.) red. J. Balčikonis (t. 1–2), K. Ulvydas (t. 3–5, 11–16), J. Kruopas (t. 1–2, 6–10), V. Vitkauskas (t. 17–20). Vilnius. Mūsų žodynėlis. „Vargo mokyklos“ priedėlis. Surinko Rygiškių Jonas. Voronežas, 1918. PŽ 1993: Psichologijos žodynas. Spec. red. R. Augis, R. Kočiūnas. Vilnius. Skardžius Pr. 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba. Vilnius. Šalkauskis St. 1991: Bendroji filosofijos terminija – Raštai. T. 2: Filosofijos ir pedagogikos terminija. Parengė A. Sverdiolas. Vilnius, 126–252. Urbutis V. 1961: Dabartinės lietuvių kalbos galūnių darybos daiktavardžiai. – Kalbotyra 3, 27–60. Zinkevičius Z. 1966: Zinkevičius Z. Lietuvių dialektologija. Vilnius.

128 R. Katelytė, S. Keinys | M. Reinio psichologijos terminų ir jų dėmenų daryba

WORD FORMATION OF MEČISLOVAS REINYS’ TERMS OF PSYCHOLOGY AND THEIR COMPONENTS

The first three decades of the 20^th century was a period of rapid development of contemporary Lithuanian terminology of various fields of science and technology. In 1921 Lithuanian scientific society published Psichologijos vadovėlis (Psychology textbook) which was a free translation of Georgij Chelpanov’s Учебник психологии performed by professor Mečislovas Reinys (1884–1953). This paper analyses the word formation of substantival one-word terms as well as nouns and other parts of speech which comprise components of complex terms used in this textbook.

There were 390 words researched, 91% of them are formations. The majority of formations (73.6%) are nouns. Other parts of speech are less common – adjectives comprise 20.7%, verbs (participles) – 5.4% and adverbs – 0.3%. Cases of word formation of terms with suffixes, endings and prefixes as well as compounds and terms of mixed formation (with prefixes and suffixes at the same time) are researched in detail.

It was established that the majority of formations researched (about 88%) are purely Lithuanian and about 12% are hybrids. Nearly all hybrids are derivates made from international words with Lithuanian suffixes. Very many terms of psychology and their components have an abstract meaning – 90% of nouns made with suffixes and endings are substantial or verbal abstracts. On the whole, the word formation of the one-word terms and components of complex terms researched has not changed much in 90 years.

Gauta 2010-12-14

Rita Katelytė

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

Stasys Keinys

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

Terminologija | 2010 | 17

1 2 9