Begrepp som spegling av samhällsförändringar

HERIBERT PICHT

NYCKELORD: samhällelig begreppsbildning, objekt inom humaniora, begreppsförändringar, influenser på begreppsbildning, begreppens livscykel, terminologiarbete

1. I N L E D N I N G

Låt oss först erinra oss de standardiserade definitionerna av objektet och begreppet. ISO 1087–1:2000 definierar dessa två begrepp på följande sätt:

Objekt: allt som kan uppfattas eller föreställas. Anmärkning: Objekt kan vara materiella (t.ex. en motor, ett pappersark, en diamant), immateriella (t.ex. ett omvandlingsförhållande, en projektplan) eller tänkta (t.ex. en enhörning).

Begrepp: kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken. Anmärkning: Begrepp är inte nödvändigtvis bundna till särskilda språk. De påverkas dock ofta av den sociala eller kulturella bakgrunden, vilket ofta leder till olika kategoriseringar.

Båda definitionerna är inte fel, men innehåller snarare knapphändig kunskap. Det verkar uppenbart att en mer ingående reflektion över båda begreppen är oumbärlig för ytterligare framsteg inom terminologiteorin.

När det gäller objektet ges en första och rudimentär klassificering i standardens anmärkning. Vi kan utvidga den givna klassificeringen på följande sätt:

Fig. 1

(Picht 2004: 317)

10

Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

Det är uppenbart att objektet utgör råmaterialet för bildandet av alla begrepp; bildningsprocessen skiljer sig dock åt beroende på typen av objekt. ”Materiella objekt” lämpar sig framför allt för abstraktion – det klassiska aristoteliska sättet att bilda begrepp. När det gäller ”immateriella objekt” och i synnerhet ”tankeobjekt” tycks bildningsprocessen vara annorlunda. Därför kan det vara till hjälp att återkalla definitionerna av denna grupp av objekt:

Immateriellt objekt: objekt utan fysisk form, vars existens och relation till rum och tid ges genom det föreställande subjektet.

Anmärkning: Min personliga idé om frihet.

Tankeobjekt: immateriellt objekt som endast har mental existens och därför är förbundet med det tänkande subjektet, genom vilket rum–tid–relationen förverkligas.

Anmärkning: Fru Y:s idé om Dantes nio helveteskretsar.

Reellt existerande tankeobjekt: tankeobjekt som har mental men reell existens.

Anmärkning: Herr X:s idé om den rättsliga överlåtelsen av sin egendom.

De grundläggande kännetecknen för dessa typer av objekt är:

• det tänkande subjektet är en människa;

• människan är bärare av tids–rums–relationen;

• människan beslutar om sina idéer och deras möjliga förändringar.

Begrepp som bygger på dessa premisser har förmodligen en annan tillkomst än abstraktion. När materiella objekt i en viss klass abstraheras är det relativt enkelt att fastställa de centrala kännetecknen, eftersom de kan observeras av den som abstraherar och i sig tillhör objekten i fråga. Människan är observatör och abstraktör, inte bärare eller ”ägare” av ett ”materiellt objekt”. Begrepp som grundar sig på ”tankeobjekt” uppkommer däremot genom andra mekanismer, såsom diskussion om ”tankeobjekt” och samförstånd om kännetecknen hos det resulterande begreppet.

En utvidgad definition av ”begrepp” skulle kunna lyda:

Begrepp: kunskapsenhet som utgörs av alla kännetecken (kunskapsfragment) som en professionell gemenskap vid en viss tidpunkt intersubjektivt erkänner och är överens om; den har en livscykel som bestäms av kognitionens dynamik. (Picht 2009: 11)

Det kan vara klokt att utvidga den sista delen av meningen något, så att den nu lyder: ”den har en livscykel som bestäms av kognitiv och samhällelig dynamik.”

Terminologija | 2013 | 20

11

2. MINA ANTAGANDEN

1. Samhällsbegrepp är övervägande inter- och transdisciplinära.

2. Vissa typer av samhällsbegrepp kan vara starkt normativa.

3. Samhällsbegreppens livscykel bestäms till största delen av samhälleliga faktorer.

4. De flesta samhällsbegrepp är konstruktioner.

5. Många samhällsbegrepp påverkas av eller bygger på ideologier eller religioner.

6. Samhällsbegrepp är öppna för förhandling, tolkning och annan påverkan.

7. Samhällsbegrepp kan genomgå plötsliga eller gradvisa förändringar.

2.1. Samhälleliga begrepp är huvudsakligen inter- och transdisciplinära

Varje gemenskap, vare sig den är så kallad primitiv eller höggradigt civiliserad, styrs av vissa skrivna eller oskrivna lagar, regler och riter som utgör en gemensam grund för gemenskapens medlemmar. ”Överenskommelsen” nås ofta genom tyst samförstånd och kommer till uttryck i begrepp. Det juridiska området kan till exempel, som en social och samhällelig företeelse, delas in i två stora begreppsområden:

1. Begrepp som hör till det kunskapsområde som behandlar rättsvetenskap, dess tillämpningar, dokument osv. Här finner vi huvudsakligen regler och föreskrifter samt deras praktiska uttryck.

2. Begrepp och objekt på vilka rättsliga föreskrifter ska tillämpas.

Dessa begrepp kan bygga på vilken som helst av de objekttyper som anges i figuren ovan.

Till 1. Begreppet ”köp” kan avse materiella eller immateriella objekt inom nästan alla livets områden. Man kan köpa såväl en bil som en rättighet eller en tjänst. En rättighet – tydligt ett samhälleligt begrepp – kan vara relevant inom mycket olika områden, till exempel handel, arvsrätt, en författning (t.ex. mänskliga rättigheter), rättsliga eller administrativa förfaranden osv. Tjänster erbjuds, köps och säljs inom nästan alla samhällssektorer, vare sig det gäller en frisör, ett rederi eller rådgivning från en jurist.

Till 2. Ett objekt eller ett begrepp kan vara relevant i mycket olika samhälleliga sammanhang. En häst kan vara föremål för försäkring, handel, köttproduktion eller stöld, ha anknytning till olika typer av sport eller vara patient hos

12 Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

veterinären, ett objekt för zoologisk forskning osv. Det samhälleliga fokusområdet förändras, men begreppet eller objektet förblir detsamma. Detta kan kallas objektets eller begreppets transdisciplinaritet.

2.2. Vissa typer av samhälleliga begrepp kan vara starkt normativa eller till och med föreskrivande

Ett samhälles inre sammanhållning säkerställs av normer som bestämmer relationerna mellan individerna. En stats lagstiftning är till exempel normativ och bindande antingen för alla medborgare eller för vissa begränsade grupper. Begrepp som ”skattebetalning” eller ”obligatorisk utbildning” för tydligt definierade grupper av människor föreskrivs exempelvis i lag.

Normer och regler är dock människoskapade och beror därför antingen på en allmänt accepterad hållning inom ett samhälle, eller så kan de påtvingas ett samhälle genom yttre makt, till exempel genom terror, ockupation eller statskupp. Normer kan utvecklas till följd av historiska eller andra händelser, såsom ideologiska revolutioner eller ekonomiska kriser. Det innebär att föreskrifter och normer inte är absoluta konstruktioner.

För att acceptera och genomdriva någon form av föreskrift måste vissa villkor uppfyllas i en demokrati, till exempel,

• en norm är en dynamisk storhet;

• en norm är förhandlingsbar;

• en norm måste accepteras åtminstone av en majoritet av samhällets medlemmar;

• överträdelse av en norm medför en sanktion;

• maktdelningen syftar till att säkerställa en rättsenlig föreskrift;

• etc.

I samhällen som styrs på ett icke-demokratiskt sätt är vissa av dessa villkor annorlunda, till exempel,

• acceptans från majoriteten i ett samhälle är inte central eller ens nödvändig;

• en norm är inte fritt förhandlingsbar;

• maktdelning förekommer inte;

• det kan vara önskvärt att vissa grupper i samhället överträder en given norm, till exempel genom tortyr eller korruption;

• etc.

Terminologija | 2013 | 20 13

I praktiken kan vi observera att begrepp om grundläggande normer kan förändras, även om termerna mer eller mindre medvetet hålls oförändrade för att dölja eller rättfärdiga samhällsförändringar.

Trots detta kräver varje norm eller föreskrift i det långa loppet moraliska och etiska motiveringar för att vinna eller åtnjuta samhällelig acceptans. Dessutom innebär varje norm eller föreskrift till sin natur en tidsaspekt. Oavsett vilken typ av föreskrift det rör sig om kan ingen av dem vara evig; evighet i detta avseende skulle innebära en ständig samhällelig stagnation. Verkligheten återspeglar tvärtom ”normdynamik” i enlighet med samhällsutveckling och förändringar.

2.3. Samhällsbegreppens livscykel bestäms till största delen av samhällsfaktorer

Det verkar enkelt att fastställa ett begrepps livscykel — det måste finnas en tidpunkt då begreppet ”föds” och en annan tidpunkt då livscykeln är över. I verkligheten kan det dock vara svårt att fastställa dessa tidpunkter på en tidsaxel. Dessutom måste man skilja mellan ett begrepps livscykel och dess ”eviga” existens (Picht 2008: 287 ff).

Pragmatiskt kan man definiera livscykeln som den tidsperiod då ett begrepp anses vara korrekt och därför används aktivt. Exempelvis var begreppet ”utomäktenskapligt barn” fram till 1983 ett hinder för att prästvigas enligt den romersk-katolska kyrkans lag. I detta fall är det möjligt att exakt fastställa livscykelns slut. I andra fall, såsom begreppet ”häxförföljelse”, kan det vara möjligt att fastställa när den förbjöds enligt lag, men hur förhåller det sig med den sociala verkligheten? I vissa regioner har livscykeln definitivt tagit slut, i andra verkar det vara osäkert, åtminstone i vissa mindre utbildade samhällsklasser.

Slutet på en begreppslig livscykel är inte detsamma som ett begrepps ”död”. Begrepp kan inte dö. Ett begrepp definieras som en ”kunskapsenhet”, och ett begrepps död skulle därmed innebära en permanent förlust av kunskap. Mänskligheten skulle sakna medvetenhet om sin intellektuella utveckling och historia. Vi känner till exempel fortfarande begreppet ”eter” som ”substans inom antik och medeltida vetenskap”; vi använder det inte längre i denna betydelse, eftersom det har konstaterats vara felaktigt. Begreppet innehåller dock fortfarande den kunskap som det bar på.

Ett begrepp kan falla i glömska, men då måste vi tala om en kunskapslucka i vår nuvarande kunskap om tidigare kunskapsstadier, orsakad av en

14

Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

mängd möjliga omständigheter, till exempel när varje form av begreppsrepresentation går förlorad eller inte längre går att förstå. Trots detta finns åtminstone den teoretiska möjligheten att återvinna begrepp genom forskning (Picht 2010: 24), vilket exempelvis skedde med forntida egyptiska begrepp när arkeologerna kunde läsa de egyptiska hieroglyferna.

Begreppens livscykel, särskilt inom naturvetenskaperna och deras tillämpningar, kan avgränsas med hjälp av begreppen ”verifiering” och ”falsifiering”, ”behov av en teknisk lösning” och ”slutet på dess tillämpning”. Följaktligen är kognition den dominerande parametern inom naturvetenskaperna.

2.4. De flesta samhälleliga begrepp är konstruktioner

Många fall av begreppsbildning i samhället börjar med en oklar och diffus känsla av ett behov av att klargöra ett visst tillstånd, problem, läge eller en viss situation. Den allmänna tendensen är att finna en lösning; samhället som helhet förmår dock knappast inleda processen att finna lösningar. Oftast finner vi individer som föreslår möjliga lösningar och försöker beskriva eller förklara sina egna tankar. Med andra ord föreslår de sina ”tankeobjekt”. Dessa objekt kan betraktas som råmaterial för en eventuell senare process för begreppsskapande. Objekt har egenskaper — inte kännetecken — och dessa egenskaper kan, när de görs kommunicerbara av de individer som bär fram dem, bli grunden för en process där begrepp konstrueras. Denna process tar ofta formen av en klargörande diskussion med argument för och emot vissa egenskaper. Idealiskt sett är resultatet av en sådan process, som bygger på en överenskommelse om önskvärda och godtagbara egenskaper, ett konstruerat begrepp. De egenskaper man enats om utgör då den intension som uttrycks genom kännetecken, vilka är en förutsättning för att kunna formulera en definition. Det är uppenbart att de enskilda ”tankeobjekten” i denna typ av process inte genomgår en abstraktion där endast gemensamma egenskaper hos en klass av objekt kan få status som kännetecken, vilket i själva verket är en reduktionsprocess, eftersom varje abstraktion till sin natur är reduktionistisk.

Naturligtvis leder inte varje samling av enskilda ”tankeobjekt” till ett nytt konstruerat begrepp, eftersom samhällets godtagande är en viktig faktor, och denna faktor inbegriper möjligheten att förkasta det.

Denna process kan illustreras med följande exempel: ett län brottas med arbetslöshet, underutvecklad infrastruktur och mycket liten turism, men har ett orört landskap, en intressant historia, forntida

Terminologija | 2013 | 20

15

byggnader och en vacker sjö. Några ledande personer anser att något måste göras, till exempel genom att främja de positiva faktorerna för att neutralisera de negativa. Länsstyrelsen beslutar att tillsätta en kommission med fem personer. Var och en av dessa fem personer har egna idéer om en lösning. Som ett första klargörande kommer de överens om att stärka turismen. Men hur? Varje person beskriver sina idéer (tankeobjekt), och en lista över idéer (egenskaper) sammanställs och diskuteras. Processen kan ta tid och innebära långa argumentationer för och emot fördelar och nackdelar, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, sätt att genomföra förslaget osv. Till slut enas de om att inrätta en turistfrämjare med fastställda funktioner, skyldigheter och befogenheter. Detta förslag — i själva verket ett begrepp med en fastställd intension — läggs fram för länets fullmäktige, som är beslutsfattande instans. Där diskuteras förslaget på nytt och revideras kanske. Resultatet är ett nytt begrepp med den slutliga intensionen hos ”länets turistfrämjare”.

Ett negativt exempel kan vara förslaget att avskaffa celibatet i den romersk-katolska kyrkan. Detta förslag, som har lagts fram flera gånger under de senaste decennierna, avvisades; det innebär att celibatbegreppet förblir oförändrat och gäller fortsatt.

2.5. Många samhälleliga begrepp påverkas av/grundas på ideologier eller religioner

Det är ett faktum att en betydande mängd begrepp med anknytning till socialt beteende har sitt ursprung direkt eller indirekt i religiösa eller ideologiska övertygelser. Exempelvis kan begrepp från nationalsocialistisk lagstiftning, såsom ”rasbesudling” (Rassenschande) och ”släktansvar” (Sippenhaft), eller från rysk kommunistisk lagstiftning, såsom ”gemensam egendom” (коллективная собственность), ”kollektivisering” (коллективизация), ”den stora utrensningen” (чистка), ”befolkningsförflyttning” (депортация) eller ”dekulakisering” (раскулачивание), belysa frågan.

Ett annat exempel är ”etnisk rensning”, definierad som en process eller politik för att eliminera oönskade etniska eller religiösa grupper genom deportation, tvångsförflyttning, massmord eller hot om sådana handlingar, i syfte att skapa ett territorium bebott av människor med en homogen eller ren etnicitet, religion, kultur och historia (Ethnic cleansing – Wikipedia).

När det gäller begrepp som påverkats av religion kan vi urskilja tre typer:

16 Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

1. Begrepp som uppkommit genom gudomlig uppenbarelse, till exempel de tio budorden. Inom kristendomen utgör de den etiska och moraliska grunden för civil- och strafflagstiftning och dess begrepp.

Den romersk-katolska kyrkans sakrament är ”verksamma tecken på nåd, instiftade av Kristus och anförtrodda åt kyrkan, genom vilka det gudomliga livet förmedlas till oss.” (Sacraments of the Catholic Church – Wikipedia).

2. Begrepp som bygger på en dogm; till exempel definieras begreppet ”påvlig ofelbarhet” som en dogm inom den romersk-katolska kyrkan, som fastslår att påven, i kraft av Jesu löfte till Petrus, skyddas från möjligheten att begå fel ”när han, i utövandet av sitt ämbete som herde och lärare för alla kristna, i kraft av sin högsta apostoliska auktoritet, fastslår en lära om tro eller moral som ska omfattas av hela kyrkan” (Papal infallibility – Wikipedia).

Islam förbjuder konversion till någon annan religion, även om den motsvarande suran i Koranen inte uttrycker detta direkt. Den rättsliga påföljden i många islamiska länder är enligt sharia dödsstraff. Detta begrepp hör således till islams dogmer eller trosgrundsatser.

3. Eftersom ett av syftena med en religion eller en ideologi — ibland är skillnaden obetydlig — är att vägleda, kontrollera och till och med dominera ett samhälle, har ett stort antal begrepp som ursprungligen var religiöst eller ideologiskt grundade en dubbel roll — en religiös och en sekulär. Kopplingen mellan dessa två sfärer förblir dock ofta uppenbar. Till exempel är äktenskapet inom den romersk-katolska kyrkan ett sakrament, vilket innebär att ett äktenskap endast kan upplösas i mycket särskilda fall; vanligtvis annulleras det. Enligt civilrätten i många sekulära stater kan ett äktenskap upplösas utan ideologiska eller religiösa hinder. I tysk lag varierar dock till exempel den rättsliga kraften hos kyrkligt och borgerligt äktenskap; borgerligt äktenskap är det första och obligatoriska steget med rättslig verkan. I Danmark finns det ingen rättslig skillnad mellan kyrkligt och borgerligt äktenskap.

Ett annat exempel är en självpåtagen martyrdöd genom en självmordsbombare, som får sin belöning i paradiset. Enligt en viss tolkning av en religion och ideologi är det ett positivt begrepp. Andra islamiska läror betraktar självmord — oavsett orsaken — som en allvarlig synd. Islam, liksom andra abrahamitiska religioner, betraktar självmord som en av de största synderna och som ytterst skadligt för ens andliga resa. En vers i Koranen lyder: ”Och döda inte er själva; Gud är sannerligen

Terminologija | 2013 | 20

17

barmhärtig mot er.” Koranen, sura 4 (An-Nisa), ayat 29. Jafar al-Sadiq, den sjätte shia-imamen, har dessutom sagt följande om självmord: Abi Walad sade: Jag hörde Aba Abd Allah säga: ”Den som med avsikt dödar sig själv kommer för evigt att vara i helvetets eld” (Religious views on suicide – Wikipedia).

Av dessa exempel kan vi dra slutsatsen att religiösa och ideologiska begrepp kan delas upp i flera begrepp, vilket är fallet med självmord, där ett par begrepp med motsatta värden uppstod. I fråga om äktenskap gav det ursprungliga begreppet upphov till ett andra, sekulärt begrepp. Dessa förändringar beror enbart på sociala attityder och värderingar som dominerar vid en viss tidpunkt. De beror inte på kognition.

2.6. Samhällsbegrepp är öppna för förhandling, tolkning och andra influenser

Begreppet ”gravitation” är knappast möjligt att förhandla om; det kan diskuteras och vetenskapligt bevisas genom upprepade experiment, men det kan inte bli föremål för mänskliga attityder eller åsikter som uttrycks i en förhandling. Till skillnad från många begrepp inom naturvetenskapen är samhällsbegrepp, betraktade som konstruktioner, öppna för förhandling eftersom de bygger på föränderliga mänskliga idéer. Begreppsliga konstruktioner återspeglar återigen vissa samhällsförhållanden och sinnestillstånd, vilka inte är konstanta konstruktioner; de kan ifrågasättas, diskuteras, förändras eller avskaffas i enlighet med förändrade politiska, ekonomiska, ekologiska, klimatologiska eller andra yttre eller inre förhållanden. Samhällsförhållanden och sinnestillstånd utgör människans mentala miljö; och dessa människor är samhällsbegreppens ”ägare”, ”skapare”, ”uttolkare” och ”förhandlare”. Begreppet ”politisk korrekthet” definieras som ”attityden eller policyn att vara ytterst noggrann med att inte förolämpa eller uppröra någon grupp människor i samhället som befinner sig i en utsatt situation eller har behandlats annorlunda på grund av kön, ras eller funktionsnedsättning” (CED).

Denna definition verkar ganska rimlig och acceptabel i ett civiliserat samhälle. Tolkningen av begreppet varierar dock avsevärt mellan olika sociala grupper, från en avsiktligt snäv tolkning som kriminaliserar varje kritiskt och berättigat yttrande till en vag och urvattnad tolkning som tillåter nästan vilken nedsättande kommentar som helst. I detta fall är tolkningsspannet så brett att en allmänt

18 Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

accepterad begreppsintension är omöjlig att fastställa. Frågan är då hur man terminologiskt ska hantera ett sådant begrepp. Talar vi om ett eller flera begrepp?

Ett exempel på ”andra influenser” kan vara begreppet ”ekologiskt jordbruk”; ”ekologiskt jordbruk erkänns av förespråkarna för hållbart jordbruk som det främsta målet. Målet med ekologiskt jordbruk är inte bara en hållbar livsmedelsproduktion, utan också att optimera tillhandahållandet av ekosystemtjänster, både genom gårdens utformning och genom en betydande minskning av det ekologiska fotavtryck som orsakas av gårdens produkters konsumenter efter skörden.” (Ekologiskt jordbruk – Wikipedia)

Skapandet av begreppet ”ekologiskt jordbruk” kan ses som en reaktion på det högindustrialiserade jordbruket, som i sin tur är en anpassning till exempelvis ekonomiska och demografiska förändringar och deras följdeffekter. Traditionellt — gammaldags — jordbruk skulle dock varken kunna tillhandahålla den mängd som krävs eller uppfylla kundernas krav på produkternas variation och kvalitet. ”Ekologiskt jordbruk” skulle säkerställa en mer hållbar livsmedelsproduktion, men det är välkänt att avkastningen från ekologiskt jordbruk är lägre, inte minst på grund av en rad tekniska och rättsliga begränsningar. Dilemmat kring begreppet ”jordbruk” är delvis ett samhällsproblem och delvis en följd av förhållanden som endast indirekt påverkas av samhället.

Detta exempel visar två saker:

1. ett samhällsbegrepp kan påverkas av faktorer som är inneboende i samhället;

2. ett begrepp kan delas upp i konkurrerande begrepp som representerar olika samhälleliga attityder; den vetenskapliga grunden för inställningen till begreppet ”ekologiskt jordbruk” är fortfarande svag och har inte bevisats vara en generell lösning.

2.7. Samhällsbegrepp kan genomgå plötsliga eller gradvisa förändringar

Gradvisa förändringar i samhällsbegrepp kan ta flera år eller till och med årtionden, särskilt inom lagstiftningen, eftersom ett rättssystem uppvisar en viss tröghet, vilket gör det svårt att reagera omedelbart på förändringar i etablerade värderingar. Trögheten bör ses som en positiv faktor, eftersom den säkerställer en entydig rättstillämpning över tid. Förändringar måste erkännas och observeras under en längre tidsperiod för att utesluta övergående trender som kan leda till rättsosäkerhet. För att överbrygga tiden tills en motiverad förändring av föreskrivande normer kan äga rum,

Terminologija | 2013 | 20

19

skapar diskretionära beslut utrymme för gradvisa förändringar som anpassas till förändrade värderingar, dock utan att den skrivna normen ändras.

Förr i tiden var den rättsliga ställningen för ett barn fött utom äktenskapet, till exempel i Tyskland, avsiktligt sämre än den för ett barn fött inom äktenskapet. Detta faktum uttrycktes tydligt i 1896 års civilrättsliga lagtext. Att vara ett barn fött utom äktenskapet betraktades som ett stigma och stred mot tidens allmänna moraliska värderingar. Under det följande århundradet genomfördes flera reformer, och vissa förverkligades, vilket innebar en gradvis anpassning till en föränderlig samhällelig verklighet; anpassningen skedde dock i små steg, vilket illustrerar den redan nämnda trögheten. Det tog inte mindre än ett århundrade att radikalt förändra den rättsliga ställningen. Sedan 2011 gör tysk lag inte längre någon åtskillnad mellan barn födda inom och utom äktenskapet (Unehelichkeit – Wikipedia).

Plötsliga förändringar i samhällsbegrepp kräver vanligtvis plötsliga förändringar i ett samhälle, vilka mycket ofta har karaktären av revolutioner, ett lands fullständiga nederlag, våldsam ockupation av en stat, förändring av styrelseformen etc.

Till exempel förändrades grundläggande samhällsnormer, värderingar och institutioner efter den ryska revolutionen 1917. Grunderna för den nya samhällsordningen anpassades till den kommunistiska ideologin — och följaktligen måste dess begreppsapparat införas eller till och med skapas.

Tredje rikets nederlag gjorde slut på hela uppsättningen ideologiskt präglade begrepp, och lagstiftningen anpassades till demokratiska standarder, vilket innebar plötsliga och genomgripande begreppsliga förändringar till följd av en annan styrelseform och ideologisk inriktning.

Sovjetunionens våldsamma ockupation av de baltiska staterna medförde förändringar i lagstiftning, styrelseform, utländska institutioner etc., vilka förändrade åtminstone de berörda staternas officiella begreppsapparat.

Spanien är ett gott exempel på en relativt fredlig förändring av styrelseformen, från Francos diktatur till demokrati. Även i detta fall anpassades en betydande del av lagstiftningen till den nya regimen.

3. IMPLIKATIONER FÖR PRAKTISKT TERMINOLOGIARBETE

Eftersom samhälleliga begrepp som bygger på tankeobjekt är starkt beroende av samhällsförändringar, tolkningar, tankeskolor etc., kan det vara rimligt att anta att terminologisk analys i synnerhet kräver metoder som tar hänsyn till de samhälleliga begreppens natur.

20

Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

Minst fyra punkter verkar vara av särskild betydelse:

1. Val av dokumentation. Återspeglar dokumentationen det aktuella kunskapsläget? Vilka tolkningar är relevanta och erkända? Finns det olika tankeskolor? Kännetecknas begreppen av gradvisa förändringar?

2. Enspråkig analys. Avslöjar definitioner och förklaringar olika intensioner trots att benämningen/termen är densamma? Är skillnaderna så tydliga att de motsvarar olika begrepp som kräver en egen post? Är det möjligt att beskriva mindre skillnader i anmärkningar för att skapa större transparens för användaren?

3. Begreppsordning. Är det möjligt att upprätta lämpliga och användarvänliga begreppssystem? Eller är det mer ändamålsenligt att använda det flexiblare begreppsfältet? Vilka typer av begreppsrelationer kan användas? Är det nödvändigt att införa andra relationer än de som beskrivs i standarderna? Finns det ämnesområdesberoende relationer (sannolikt ontologiska relationer)? Eftersom begreppssystem kan skilja sig åt mellan samhällen med samma språk (t.ex. Österrike, Schweiz, Tyskland), måste separata system upprättas. Detsamma gäller flerspråkiga system. Hur ska problemet med system som är begreppsmässigt nästan omöjliga att jämföra lösas?

4. Ekvivalens. Eftersom olika samhällssystem avviker från varandra, hur kan ekvivalens på termnivå fastställas? Vilken typ av termbildning verkar vara mest ändamålsenlig? Krävs anmärkningar som hänvisar till ekvivalens?

Detta är bara några av de frågor vi måste ta ställning till när vi bedriver terminologiskt arbete inom samhällsvetenskapliga ämnesområden i vid bemärkelse. Tyvärr finns det inte särskilt mycket teoretisk litteratur som återspeglar forskningsluckor som återstår att fylla.

4. SLUTSATSER

Samhälleliga begrepp är i huvudsak inter- och transdisciplinära, eftersom ett samhälle omfattar alla livets områden; varje objekt och begrepp kan vara eller bli relevant för samhället.

Vissa typer av samhälleliga begrepp kan vara starkt normativa, till exempel juridiska begrepp. De är dock öppna för tolkning på den ontiska nivån.

Samhälleliga begrepps livscykel bestäms till största delen av samhälleliga faktorer i enlighet med ett samhälles utveckling. Ett begrepps livscykel börjar med dess tillkomst och tar slut; ett begrepp

Terminologija | 2013 | 20

21

dör dock inte, utan förblir en bärare av kunskap som hör till tidigare stadier av kognition, tro eller utveckling.

De flesta samhälleliga begrepp är konstruktioner och inte abstraktioner, eftersom de bygger på ”tankeobjekt” vars bärare är människor som genom att diskutera sina idéer och godta resultatet av diskussionen konstruerar ett begrepp.

Många samhälleliga begrepp påverkas av eller bygger på ideologier eller religioner. Samhälleliga begrepp kan bygga på begrepp som uppenbarats av en religions grundare. Beroende på den personliga inställningen till en religion kan man betrakta dessa begrepp som konstruktioner skapade av människor — en tolkning som inte accepteras av ortodoxa troende — eller som begrepp skapade genom gudomlig uppenbarelse.

Samhälleliga begrepp är öppna för förhandling, tolkning och annan påverkan. Eftersom ett samhälle är en organism under utveckling, avgör utvecklingens drivkrafter de förändringar som återspeglas i samhällets begreppsapparat.

Samhälleliga begrepp kan genomgå plötsliga eller gradvisa förändringar i enlighet med samhällets dynamik.

Det är uppenbart att flera av mina antaganden är sammanflätade och inte kan åtskiljas i praktiken; ett av antagandena kan dock vara dominerande i ett visst fall, till exempel vid terminologisk analys eller konstruktion av begreppssystem.

REFERENCES

ISO 1087–1:2000 Terminology work – Vocabulary. Part 1. Theory and application.

Picht H. 2004: Überlegungen zum Gegenstand und zum Begriff in der Terminologie. – Pluralität in der Fachsprachenforschung; Forum für Fachsprachenforschung FFF 67. K.-D. Baumann, H. Kalverkämper (Hrsg.), Tübingen: G. Narr Verlag, 313–340.

Picht H. 2008: Einige Gedanken zum Lebenszyklus von Begriffen. – Sprachenvielfalt im Kontext von Fachkommunikation, Übersetzung und Fremdsprachenunterricht. H. P. Krings, F. Mayer (Hg.), Berlin: Frank & Timme, 285–294.

Picht H. 2009: The seven pillars of terminology. – Terminologija 16, 8–22.

Picht H. 2010: Einige Gedanken zur Wesen der Begriffe im Recht. – Synaps 25, Fagspråk, Kommunikasjon, Kulturkunnskap: Festskrift for Åge Lind, Bergen: Norges Handelshøyskole, Institutt for Fagspråk og Interkulturell Kommunikasjon, 19–25.

REFERENCES FROM THE INTERNET

Ecological farming – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://en.wikipedia.org/wiki/Ecological_farming> [accessed August 2013].

Ethnic cleansing – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://en.wikipedia.org/wiki/Ethnic_cleansing> [accessed August 2013].

CED – Collins English dictionary, available at: <http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/political-correctness> [accessed August 2013].

22 Heribert Picht | Concepts as Reflection of Societal Changes

Papal infallibility – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://en.wikipedia.org/wiki/Papal_infallibility> [accessed August 2013].

Religious views on suicide – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://en.wikipedia.org/wiki/Religious_views_on_suicide#Islam> [accessed August 2013].

Sacraments of the Catholic Church – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://en.wikipedia.org/wiki/Sacraments_of_the_Catholic_Church#Marriage> [accessed August 2013].

Unehelichkeit – Wikipedia: The Free Encyclopedia. Wikimedia Foundation, Inc., available at: <http://de.wikipedia.org/wiki/Unehelichkeit> [accessed August 2013].

SĄVOKOS KAIP VISUOMENĖS POKYČIŲ ATSPINDYS

Straipsnyje trumpai apžvelgiamos ir kritiškai įvertinamos standartinės sąvokų „objektas“ ir „sąvoka“ apibrėžtys, pabrėžiama pirmieji objekto kaip „žaliavos“ svarba sąvokų formavimuisi. Pristatomi ir apibrėžiami skirtingi objektų tipai. Konstruktas kaip sąvokinis darinys priešpriešinamas abstrakcijai. Bandoma pagrįsti šiuos teiginius:

1. Socialinės sąvokos dažniausiai yra tarpdisciplininės ir transdisciplininės.

2. Tam tikri socialinių sąvokų tipai gali būti aiškaus norminio pobūdžio.

3. Socialinių sąvokų gyvavimo ciklą dažniausiai lemia socialiniai veiksniai.

4. Dauguma socialinių sąvokų yra konstruktai.

5. Daugelis socialinių sąvokų yra veikiamos ideologijų ar religijų ar jomis remiasi.

6. Socialinės sąvokos yra kintančios, atviros interpretavimui ir kitoms įtakoms.

7. Socialinės sąvokos gali kisti staiga ar palengva.

Straipsnio pabaigoje keliami su socialinėmis sąvokomis susiję klausimai, į kuriuos reikėtų atsižvelgti dirbant praktinį terminologijos darbą.

Gauta 2013-10-10

Heribert Picht

E-mail [email protected]

Terminologija | 2013 | 20

2 3