Från avfettning till avmening: rekommendation och bruk

ALVYDAS UMBRASAS

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: ordbildning, betydelsen ’avlägsnande’, språknormering, språkbruk, fel

Artikeln behandlar avledningar med prefixet nu- och suffixet -inti (-inimas), vilka uttrycker avlägsnande av något visst (vilket anges av stammen). Sådana avledningar har en relativt lång tradition av korrigering, men åtminstone några av dem är livskraftiga i bruket. Därför har man beslutat att undersöka korrigerings- och rekommendationshistoriken samt nuläget. Syftet är att visa lingvisternas uppfattningar om dessa avledningar, normernas utveckling i ordböcker och det aktuella bruket, dess (bristande) överensstämmelse med kodifieringen samt att uppmärksamma möjliga förändringar i kodifieringen.

Den lämpligaste källan för att samla in uppgifter om nutida språkbruk är Corpus över nutida litauiska (DLKT), sammanställt av Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet. Det omfattar över 140 miljoner ord som använts i texter från olika områden under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet (ungefär från 1991 till 2008), både vetenskapliga och specialiserade texter samt journalistik riktad till den breda allmänheten, skönlitteratur m.m. Eftersom det rör sig om publicerade texter är det sannolikt att de har redigerats eller åtminstone genomgått viss grundläggande bearbetning. I studien beslöt man därför att utgå från DLKT, eftersom denna datamängd kan visa den genomsnittliga nivån på det nutida skriftspråket kring sekelskiftet (uppgifter från det andra årtiondet av detta århundrade finns ännu inte där). De insamlade uppgifterna (i DLKT hittades sammanlagt omkring 80 verb av den aktuella typen eller deras abstrakta substantiv, med totalt omkring 3 500 belägg) jämfördes därefter även med språkbruket på en av de populäraste nyhetssajterna, lrytas.lt (där hittades över 2 600 artiklar med ord hämtade från DLKT; det finns inga tekniska möjligheter att ta reda på det totala antalet förekomster av orden, men det står klart att en artikel inte nödvändigtvis bara innehåller ett belägg). Webbplatsen har varit aktiv sedan 2006 och speglar därmed delvis de senaste tio åren

120 Alvydas Umbrasas | Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

(Vissa artiklar som publiceras på sajten återtrycks från andra mediepublikationer; vid behov har även några exempel i artikeln hämtats från andra källor.) Med hjälp av sökfunktionerna i DLKT försökte man samla in så varierade uppgifter som möjligt för undersökningen och söka efter såväl semantiska och/eller strukturella som kvantitativa regelbundenheter.

NORMERNAS UTVECKLING

För ett halvt sekel sedan var Kazimieras Gaivenis sannolikt den förste som tog upp de fall där ”man försöker ge prefixet nu- i verb och verbalsubstantiv en generaliserad betydelse av att avlägsna det ämne som betecknas av ordstammen” (Gaivenis 1964: 29). När han skrev om terminologiseringen av avledningsaffix beklagade han att betydelsen ’avlägsnande’ från den vetenskapliga pressen hade letat sig in i några dåtida ordböcker i formerna nuriebinti, nuriebinimas. Han argumenterade så här: ”Abstraktet av verbet nuriebinimas är bildat av verbet nuriebinti, och det senare av adjektivet riebus. För adjektiviska verb av detta slag ger prefixet nu- vanligen betydelsen att handlingen som uttrycks av den oprefixerade formen utförs i övermått (jfr nustorinti, nutirštinti, nurūgštinti, dvs. göra alltför (= för mycket) tjock, tät, sur)” (ibid.). Alltså bör nuriebinti betyda ”göra alltför fet”, inte ”avlägsna fett”. K. Gaivenis påpekade också att ”översättningen av termerna обезжиривание, Entfettung eller degreasing med nuriebalinimu (efter liknande ’moderna’ nybildningar som nuanglinimas, nusilicinimas, nusierinimas, nupeleninimas och så vidare) också är tveksam” (Gaivenis 1964: 29–30). Han föreslog att man för betydelsen ’avlägsnande’ bäst använder konstruktioner med ordet pašalinti (t.ex. pašalinti sierą, pašalinti pelenus) eller, om sådana finns, särskilda verb (t.ex. inte nuplaukinti utan nuplikinti).

Några år senare föreslog även Antanas Balašaitis att обезболивание skulle översättas inte med nuplaukinimas, o plaukų pašalinimas (hårborttagning), och att man i stället för savaiminio dirvos nukenk-sminimo skulle rekommendera dirvos apsivalymas (jordens självrengöring). Han förklarade också att ”det ryska обезболивание inte bör översättas med nuskausminimu, eftersom vi med verbet apmarinti ’göra okänslig, bedöva’ har de vanliga uttrycken ligonio apmarinimas prieš operaciją, vietinis ar visuotinis apmarinimas, apmarinamieji vaistai” (Balašaitis 1969: 9–10). Motiveringen var att ”nybildningar i varje språk skapas enligt språkets egna ordbildningsregler” och att man måste ”följa litauiskans ordbildningstendenser” (ibid.).

¹ Originalet saknar kursiv och spärrning.

Terminologija | 2016 | 23

1 2 1

Kort därefter fortsatte även Albertas Rosinas att undersöka material med nu- som betyder att avlägsna material eller en egenskap: ”Uppfattningen att sådana bildningar (jfr: nušarminti, nuvandeninti, nuskausminti m.fl.) inte strider mot den litauiska ordbildningens lagar och är begripliga för alla är uppenbarligen inte obestridlig. Ur ordbildningsmässig (syntaktisk) synvinkel är de oklanderliga. Men när ett nytt ord bildas räcker det inte med enbart ordbildningsregler; man måste också ta hänsyn till ordets element och deras lexikala funktioner” (Rosinas 1971: 15). Med hänvisning till K. Gaivenis hävdade han också att nuriebinti i betydelsen ’avlägsna fett’ är en misslyckad översättningslån, och att prefixet nu- i levande språkbruk ger adjektiviska verb en betydelse av övermått (nukietinti ’göra alltför hård’) eller i vissa fall (nuaštrinti, nugražinti) tycks ge betydelsen att ta bort en egenskap, men ”uttrycker motsatsen till handlingens styrka, intensitet och resultat (i försöket att göra något vasst, vackert, gjorde man det så vasst eller så mycket att det blev helt slött, helt fult)” (ibid.). Verben nuplaukinti ’avlägsna hår’, nudruskinti ’avlägsna salt’, nužievinti ’avlägsna bark’ och nukalkinti ’avlägsna kalk’ kallar han också ”moderna” och säger att substantiviska verb med nu- i levande språkbruk har andra betydelser (nuauksinti ’färga guld’, nuspalvinti ’måla’, nuskiedrinti ’strö omkring träspån’), och att ”om det tyska verbet entha(S)

i början av decenniet, i den andra upplagan av ordboken som utkom efter de nämnda artiklarna (DLKŽ₂ 1972), ströks inte dessa ord, utan tvärtom rättades förklaringarna till de befintliga något² och ett stort antal nya ord togs med: nudruskinti ’avlägsna salt’, nudujinti ’avlägsna gas’, nukalkinti ’avlägsna kalk’, nukenksminti ’göra ofarlig’, nuriebalinti ’avlägsna fett’, nusakinti ’tappa kåda’, nuvandeninti ’avlägsna vatten, fukt’. De flesta av dem (med undantag för nuasmeninti, nubuožinti, nusakinti) försågs med markeringen spec. Kort efter ordbokens utgivning sade Jonas Paulauskas, en av ledamöterna i dess redaktionskollegium, när han talade om ordbokens problem, att den innehöll ord som ”markerats med förkortningarna spec. eller knyg., vilket betyder att även om ordet är ordbildningsmässigt misslyckat (eller har tilldelats en ovanlig betydelse), används det inom vissa områden, eftersom det saknas mer regelrätta motsvarigheter eller sådana är impopulära” (Paulauskas 1974: 42). Bland andra exempel nämner han också nudruskinti, nudujinti, nuvandeninti och säger att ”när lexikonet fortsätter att normeras bör man hitta mer godtagbara motsvarigheter till sådana ord” (ibid.). Med ”mer godtagbara motsvarigheter” avsågs kanske uttryck med ett enda ord, eftersom de föreslagna korrigeringarna sammanföll med ordbokens betydelseförklaringar. Även Vitas Labutis tvivlade på att man i ordboken skulle föreslå nukenksminti, nuriebalinti och liknande; han menade att godkännande av ett otillräckligt utforskat språkfenomen sannolikt kan skada språket mer än att traditionellt försöka hejda dess spridning (Labutis 1973: 75). Ordboksarbetet var emellertid utfört, och dess normer kunde inte undgå att påverka språkbruket.

Även om den andra upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno innehöll många ord av den modell som undersöks, fortsatte språkvetarnas arbeten att rätta dem. I den första upplagan av Kalbos praktikos patarimų sades det om avledningar med prefixet nu- att bättre är ”ett ord med en annan rot, som uttrycker att något saknas” (KPP₁ 1976: 159). En princip om att byta rot formulerades, men i de konkreta exemplen byttes roten ofta inte ut; framför allt föreslogs fraser med ord av samma rot: nudruskinti (– avlägsna salt (salter)), nukenksminti (– göra ofarlig, pastörisera), nuplaukinti (– avlägsna hår), nupeleninti (– avlägsna aska), nuriebinti, nuriebalinti (– avlägsna fett, magra), nuvandeninti (– avlägsna vatten, göra torr), nužmoginti (– avhumanisera, (för)brutalisera). Till vissa av dessa rättade ord fogades även markeringen dirbt., vilket betyder-

² Nuasmeninti ’1. beröva någon personligt ansvar. 2. beröva någon personliga egenskaper, göra likartad’; nubuožinti ’under kollektiviseringens tid – beröva kulakerna produktionsmedel och jord’ (DLKŽ₂ 1972).

Terminologija | 2016 | 23

123

de att det är ett konstgjort ord. Endast i fråga om nužievinimo staklės sägs inte att det helst bör undvikas, utan rättelsen är kategorisk (n. dirbt. – konstgjort ord som inte bör användas); i stället föreslås barkavskalningsmaskin, barkskalningsmaskin, barkskalare³ (KPP₁ 1976: 159–163). I huvudsak upprepades samma saker i den andra upplagan av råden, som utkom ungefär ett årtionde senare; endast ordet nupele-ninti ströks (kanske för att det ansågs ha blivit inaktuellt), medan följande tillkom⁴ numėsinti (– avlägsna kött, rensa) (KPP₂ 1985: 171–176). Orden rättades inte kategoriskt, utan försågs med markeringen bättre, kanske därför att den dåvarande Dabartinės lietuvių kalbos žodynas tillät att de användes. Några normerare tog visserligen upp ord av den nämnda modellen och klassade dem som icke-normativa, men sade samtidigt att ”det finns ord av den här typen i dagens språkbruk som inte heller finns med i DLKŽ, men de skulle mycket väl kunna finnas där med precis samma rätt. Till exempel finns inte nužievinti där, men det är likvärdigt med nudruskinti”; de förklarade och påminde också om att ”det finns en överenskommelse bland språkvetare om att inte kategoriskt rätta sådant som har upptagits som norm i den moderna språkets grammatikor och ordböcker” (Paulauskienė, Tarvydaitė 1986: 31). Det förekom uppfattningar om att Kalbos praktikos patarimai förvirrade språkbrukarna genom att rätta ord som stod i DLKŽ; då visste de inte längre vad de skulle rätta sig efter. Man föreslog att rekommendationerna skulle ”följa p r e s u m t i o n e n o m r e g e l e n l i g h e t: allt språkligt som godkänts i tidigare normativa publikationer måste betraktas som korrekt, tills dess att dess bristfällighet o f f e n t l i g t och oomtvistligt har bevisats” (Girdenis, Rosinas 1977: 70). Som svar på denna kritik påpekades att ändringar av normerna i DLKŽ ”inte heller hade bevisats o f f e n t l i g t någonstans” (Pupkis, Zinkevičius 1978: 51).

Argumenten för att rätta avledningar enligt den aktuella modellen formulerades på olika sätt. Den vanligaste invändningen gällde semantiken och påverkan från andra språk. Det framgår också av de tidigare citerade uttalandena av K. Gaivenis och A. Rosinas; andra språkvårdare tog också upp frågan när de rättade avledningar med andra prefix: ”Prefixet ger en betydelse som inte kan uttrycka det begrepp man vill beteckna med ordet. Det är genomgående översättningsord, där prefixet har lagts till enligt andra språks ordbildningsregler”; orden ”används inte i dialekterna och de saknar också starkare tradition i skrifter med bättre språk” (Pupkis 1980: 124). Den uppmärksammade modellen-

³ Teikiniai pasiūlyti Jono Klimavičiaus (žr. Klimavičius 1974: 19). Vietoj nužievinimo mašina vėliau dar buvo siūloma žieviasukė (Gerulaitis, Lūkenas 1983: 35).

⁴ I Kalbos kultūra publicerades en separat artikel där man diskuterade vad man skulle kalla en operation inom läder- och pälsberedning, där kött, fettrester och hela det subkutana lagret avlägsnas. I stället för de ord som förekommit i språkbruket, numėsinti, mėzdruoti, föreslogs kaišti; därtill föreslogs kaišiklis, kaišenos, kaišumas, kaišykla och liknande (Kinderys 1982: 47–49).

124

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

lio sistemiškumas: „Tai ne kas kita, kaip vertiniai, atsiradę dėl rusų kalbos analogijos. Veikiant tokiai darybinei analogijai, vertiniai dažnai sudaromi serijomis, t. y. kalkiuojamas ne atskiras žodis, bet tam tikras darybos tipas“ (Kaulakienė 1992: 9). Nurodytas kai kurių veiksmažodžių, pavyzdžiui, nukalkinti, dviprasmiškumas (Kinderys 1982: 48). Kreiptas dėmesys ir į formaliąją žodžio struktūrą – „daugumas šių žodžių nevartojami be priešdėlio (pvz., nėra žodžio kenksminti), tad jie netinka ir su priešdėliu nu- <...>: vietoj jų reikia vartoti žodžių junginius“ (Piročkinas 1990: 70). Mišrioji daryba laikyta nepageidautina: „Neįprasta darytis veiksmažodžius iš daiktavardžių, pridedant sudėtinį darybos formantą (priešdėlį ir priesagą kartu). <...> Jeigu būtų veiksmažodžiai *druskinti, *žievinti, *vandeninti⁵, būtų suprantama, kad priešdėlis nu- vartojamas tinkamai (plg. vilkti – nuvilkti, lupti – nulup­ti). Bet jų nėra. Vadinasi, nužievinti sietinas su žieve, nudruskinti su druska, nuvandeninti su vandeniu. O iš daiktavardžių veiksmažodžiai su priešdėliais nedaromi. Taigi akivaizdu, kad nužievinti turi iš karto pridėtą priešdėlį nu- ir priesagą -inti, padarančią iš daiktavardžio veiksmažodį“ (Paulauskienė, Tarvydaitė 1986: 30–31). Kartais tiesiog priekaištaujama dėl dirbtinumo: „Kadangi žodžiai nuvandeninimas, nuvandeninti yra dirbtiniai, nuvandenintai mėsai <...> geriau tinka terminas nusausinta mėsa“ (Montvilienė 1978: 38). Vertintas išraiškos priemonių ilgis: „Vienas žodis patogiau už du, bet jeigu jis padarytas negerai, tai du geriau už vieną“ (Nemickaitė, Paulauskienė 1984: 22). Argumentuota, kad „geriau svetimas žodis, negu prastai nukaltas „savas“ (Būda 1973: 164). Pasitelkti ir ironiški vaizdingi argumentai, pavyzdžiui, kad kirpykla nėra nuplaukinimo ar nubarzdinimo punktas (Kinderys 1982: 49).

Den som bläddrar i språkpublikationer från 1970- och 1980-talen kan ibland se en viss osäkerhet kring de aktuella nu- + -inti (-inimas)-avledningarna. Pranas Kniūkšta tar inte ställning till avledningarna, utan säger att ”den nya ordbildningsmodellen, som är standardmässig och lätt att tillämpa på olika områden och dessutom understöds av den ryska modellen med обез-, visade sig vara praktisk och livskraftig och börjar så småningom slå rot i vetenskaplig stil och terminologi” (Kniūkšta 1980: 29). Senare sammanfattar han, efter att ha gått igenom publikationer i Kalbos kultūros: ”De ordkombinationer som språkvetarna föreslår för ändamålet (pašalinti riebalus och liknande) tillfredsställde inte användarna av dessa avledningar,

⁵ I LKŽe finns druskinti, žievinti, vandeninti upptagna, men i många avledningar av den här typen med nu- kan man ändå med fog urskilja blandad ordbildning.

Terminologija | 2016 | 23 125

de framförda lingvistiska argumenten hade ingen verkan. Det visar sig svårt att smidigt förena det upplevda nya behovet med de äldre uttryckssätt som språkvetarna försvarar. Internationella ord söks som en utväg ur problemet: nuasmeninti – dehumanizuoti, nuskausminti – anestezuoti; det finns också degazacija, degazuoti, men i grunden löser de inte problemet. Kort sagt pågår en kamp där språkvetarna med sin ståndpunkt tvingas skjuta tillbaka från försvarsskansarna (för att prefixet nu- inte ska inta ny mark)” (Kniūkšta 1986: 33). Arnoldas Piročkinas rättar ord enligt den aktuella modellen, till exempel nuplaukinti (= pašalinti plaukus, nuskusti, nukirpti plaukus), nužievinti (= pašalinti, nulupti žievę), nužmoginti (= dehumanizuoti, paversti ne žmogumi), men tillägger samtidigt att ”språkvetarna ändå borde undersöka statusen hos verben i denna grupp i standardspråket [BK] ordentligt: de är alltför många, ofta behövs de i språket, och kanske skulle man till slut också finna något språkligt argument som rättfärdigar deras användning. Men tills detta har gjorts bör allmänheten undvika att använda dem” (Piročkinas 1990: 70). Angelė Kaulakienė klassificerar utan neutral värdering de tekniska termerna nuanglinimas (rys. обезуглероживание, ty. Kohlenstoffentziehung), nuriebalinimas (rys. обезжиривание, ty. Entfettung) och liknande som översättningslån som är adekvata i fråga om ordbildning och oftast även semantiskt (Kaulakienė 1979: 147). Senare säger hon att de är icke-normativa och bör ersättas med mer godtagbara motsvarigheter (Kaulakienė 1985: 71), men medger att de, genom att vara standardmässiga och lätta att tillämpa, bidrog till framväxten av en ny ordbildningstyp som är praktisk och ”så småningom börjar slå rot inte bara i fysikens utan också i andra vetenskapsområdens terminologi. Denna ordbildningstyps praktiska användbarhet skulle dock kunna motiveras i viss mån endast med dess flexibla stabilitet, eftersom en sådan ordbildningstyp annars knappast kan vara semantiskt motiverad” (Kaulakienė 1988: 132). En källa hänvisas till där lankstus stabilumas förklaras som ”en funktionellt motiverad och ändamålsenlig förändring av normer, normens ständiga förmåga att så väl som möjligt anpassa sig till samhällets behov och mål” (Pupkis 1980: 24). Således rättades ord enligt den aktuella modellen å ena sidan, medan man å andra sidan ibland också övervägde deras nödvändighet och möjliga berättigande.

Med hänsyn till olika publicerade rättelser lät terminologerna vid Litauiska språkets institut inte avledningarna nu- + -inimas gå obemärkta förbi när de kollektivt utarbetade Terminologijos taisymai, som utkom i början av den återupprättade självständigheten. Nupeleninimas, nuplauk inimas, nuriebalinimas, nuriebinimas, nusierinimas betecknades som översättningslån och ersattes strängt med uttryck som innehöll ordet (pa)šalinimas (TT 1992). Vissa avledningar korrigerades också med mer än ett förslag,

126

Alvydas Umbrasas

Nuo nurie balinimo iki nuprasminimo: teik yba ir vartosena

till exempel: nuskausminimas (= anestezavimas, skausmo (pa)šalinimas), nuvandeninimas (= 1. vandens (pa)šalinimas; 2. vandens atskyrimas, dehitratavimas), nužievinimas (= 1. žievės lupimas; 2. žievės skutimas). Därtill lades termer relevanta för skogsbruk och jordbruk: nusparninimas (= skristukų paisymas), nusparnintuvas (= skristukų paisiklis).

Ett betydelsefullt steg mot normering av avledningarna enligt den aktuella modellen togs vid utarbetandet av den tredje upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (DLKŽ₃ 1993), till vilken terminologerna bidrog i hög grad. Där sammanfattades nästan tre decenniers erfarenheter av att korrigera nu- + -inti-avledningar som används i betydelsen ’avlägsna’, och avledningarna nudruskinti, nudujinti, nukenk smin ti, nuriebalinti, nusakinti, nuvandeninti, som hade tagits med i DLKŽ₂ 1972, ströks. Även verbet nuskausminti, som hade funnits ända sedan DLKŽ₁ 1954, togs bort. Nukalkinti behölls, men betydelsen ändrades: i stället för ”avlägsna kalk” infördes ”strö kalk över”; dessutom infördes det i det aktuella systemet relevanta ordet nurūgštinti med betydelsen ”göra för surt” (den andra betydelsen i LKŽe är ”avlägsna syror”). Även nubuožinti, som funnits sedan DLKŽ₁ 1954, försvann, men det fick en annan form – prefixet ändrades och išbuožinti infördes som historicism med betydelsen ”beröva välbärgade bönder deras produktionsmedel och mark”. Verbet nuasmeninti behölls dock. Denna situation bestod också i senare tryckta och elektroniska upplagor av DLKŽ, så man kan säga att den tredje upplagan blev avgörande.

De aktuella nu- + -inti (-inimas)-avledningarna uppstod i fackspråkligt bruk. En genomgång av äldre terminologiska ordböcker visar också avledningar som rättarna tycks ha förbigått under sovjettiden, till exempel: nudumblinimas (rys. отмучивание) ’sedimentering av lerpartiklar’ MTŽ 1960 (avledningen finns även i GFGTŽ 1956; ChŽ 1960), nuazotinimas (eng. denitration) ALKPŽ 1958, nuklijinimas⁶ (rys. обесклеивание) RLKPŽ 1959, nusluoksninimo plyšiai (rys. трещины отслаивания) GFGTŽ 1956, numiškinti (eng. deforest) ALKŽŪTŽ 1977. De aktuella avledningarna togs inte alltid upp var för sig i ordböckerna; ofta angavs också synonymer (litauiska och främmande), till exempel: debark – nužievinti, nulupti žievę ALKŽŪTŽ 1977, disbark – nulupti žievę, nužievinti ALKŽŪTŽ 1977, deforest – išnaikinti, iškirsti miškus, numiškinti ALKŽŪTŽ 1977, denitration – nuazotinimas, denitravimas ALKPŽ 1958, dewatering – nuvandeninimas, dehidracija ALKŽŪTŽ 1977, обезвоживание – дегидратация, vandens šalinimas RLKŽŪTŽ 1971, обезвоживание – nuvandeninimas, dehid-

⁶ De togs inte med i Terminologijos taisymai, men i en publikation som utkom samma år nämner A. Kaulakienė, en av medförfattarna till dessa rättelser, avledningarna nudrumzlinimas, nudumblinimas, nujautrinimas, nuklijinimas, nuorinimas, nuvarnalėšinimas och lägger dessutom till verbet nukalinti (Kaulakienė 1992: 9).

Terminologija | 2016 | 23

127

ravimas RLKMTŽ 1975, обезболивание – nuskausminimas, anestezavimas RLKŽŪTŽ 1971, обезжиривание – nuriebalinimas, riebalų pašalinimas RLKMTŽ 1975. Atkreiptinas dėmesys, kad greta tuose pačiuose žodynuose yra nemažai terminų straipsnių, kuriuose analogiškose situacijose nu- + -inti (-inimas) vedinių neteikta, pvz.: defoliate – pašalinti lapus ALKŽŪTŽ 1977, degrease – pašalinti riebalus ALKŽŪTŽ 1977, dehorn – pašalinti, nupjauti ragus ALKŽŪTŽ 1977, deplume – (nu)pešti plunksnas ALKŽŪTŽ 1977, dewool – pašalinti plaukus ALKPŽ 1958, обезвоживание – dehidratacija, vandens šalinimas RLKŽŪTŽ 1971, обезволашивание – plaukų pašalinimas RLKŽŪTŽ 1971, обезжиривание – riebalų pašalinimas RLKŽŪTŽ 1971, обеззоливание – kalkių pašalinimas RLKŽŪTŽ 1971, обезлесение – miškų iškirtimas, išnaikinimas RLKŽŪTŽ 1971, обезлиствление – lapų pašalinimas, defoliacija RLKŽŪTŽ 1971. Teikimo nevienodumus dabar sunku paaiškinti. Beje, senuose terminų žodynuose, kuriuose galima rasti įvairių nu- + -inti (-inimas) vedinių, kartais matyti įrašas, kad žodyno terminus peržiūrėjo LTSR Mokslų akademijos Lietuvių kalbos ir literatūros instituto Terminologijos komisija, minimos Jono Kruopo ir (arba) K. Gaivenio pavardės. Neaišku, ar visada kalbininkai dėl šių vedinių priekaištavo. Net jeigu ir priekaištavo, tikėtina, kad vedinius gynė dalyko specialistai. Vis dėlto žvelgiant į skirtingu metu leistus tos pačios srities terminų žodynus matyti, kad nu- + -inti (-inimas) vedinių žodynuose palaipsniui mažėjo. Štai, pavyzdžiui, 1959 m. išleistame politechnikos terminų žodyne (RLKPŽ 1959) teikiama: обезвоживание – nuvandeninimas, обезволашивание – nuplaukinimas, обезгаживание – degazavimas, nudujinimas, обезжиривание – nuriebinimas, обеззоливание – nukalkinimas, обезуглероживание – nuanglinimas, обесклеивание – nuklijinimas, атвиринimas, обескремнивание – nusilicinimas, обеспыливание – nudulkinimas, обессеривание – nusierinimas, desulfurizavimas. Po ketvirčio amžiaus leistame politechnikos terminų žodyne (RLKPŽ 1984) to paties tipo rusiškų terminų dar daugiau, bet lietuviški atitikmenys pakeisti pagal kalbos normintojų pastabas: обезвоживание – vandens šalinimas, dehidratacija, обезвоздушивание – oro šalinimas, обезволашивание – plaukų šalinimas, plikinimas, обезвреживание – darymas nekenksmingo, обезгаживание – dujų šalinimas, degazacija, обезжелезивание – geležies šalinimas, обезжиривание – riebalų šalinimas, обеззоливание – pelenų šalinimas, обезуглероживание – anglies šalinimas, обезфторивание – fluoro šalinimas, обесклеивание – klijų šalinimas, обескремнивание – silicio šalinimas, обеспыливание,

128

Alvydas Umbrasas

Nuo nurieballinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

dammavlägsning – avlägsnande av damm, avsvavling – avlägsnande av svavel, avsaltning – avlägsnande av salt, defosforering – avlägsnande av fosfor.

Liknande förändringar skedde också i kemiska ordböcker. I en ordbok som utkom 1960 (ChŽ 1960) kan man se:

avsaltning ”avlägsnande av lösliga salter” – выщелачивание,

avgasning ”avlägsnande av gas” – обезгаживание,

dammavlägsning ”avlägsnande av damm” – обеспыливание,

slamfraktionering ”uppdelning av finkorniga material i fraktioner; rening efter olika sedimentationshastigheter i vatten” – отмучивание,

avkalkning ”avlägsnande av kalk från hudens överhud” – обеззолка, обеззоливание,

askavlägsning ”avlägsnande av aska från filtrerpapper” – обеззоливание,

hårborttagning ”avlägsnande av hår från huden” – обезволашивание,

avfettning ”avlägsnande av fett” – обезжиривание,

hartappning ”utvinning av kåda från barrträd” – подсочка,

desilikonisering ”avlägsnande av kiselföreningar” – обескремнивание,

avvattning ”avlägsnande av vatten och fukt” – обезвоживание.

I en kemisk termordbok som utkom redan under självständighetstiden (ChAŽ 1997) saknas vissa begrepp, internationella ord har tillkommit (a) och en del termer har ersatts med fraser (b):

a) demineralisering ”avlägsnande av salter lösta i vatten” – обессоливание, выщелачивание, demineralization,

dekarbonisering ”1. avlägsnande av kol från stål; 2. avlägsnande av CO₂ från gas; 3. avspjälkning av CO₂ från upphettade karbonater” – обезуглероживание (1), декарбонизация (2,3), decarburization (1), decarbonization (2,3),

avgasning ”1. omvandling av stridsgiftiga ämnen till ofarliga ämnen; 2. avlägsnande av gas; 3. utsläpp av gaser och ångor från en plastpressform” – дегазация, дегазификация (2), обезгаживание (2), подпрессовка (3), degassing, outgassing (2), degasification (2), breathing (3),

detoxifiering ”att göra ett giftigt ämne ofarligt eller avlägsna det” – детоксикация, обезвреживание яда, detoxi(fi)cation (men jfr mecha-niskt avlägsnande av skadlighet ”mekaniskt avlägsnande av föroreningar eller övertäckning med inerta material” – механическое обеззараживание, mechanical decon-tamination);

b) avkalkning ”avlägsnande av kalk från den oslagna huden” – обеззоливание, обеззолка, deashing, ash removal,

hårborttagning, avhårning – ”avlägsnande av hår och epidermis från den hud som bearbetas” – обезволашивание, depilation,

fettborttagning ”avskiljning av fett från materialets yta (1) eller från dess volym (2)” – обезжиривание, degreasing (1), defatting (2),

vattenborttagning ”minskning av vattenhalten i ett material genom torkmedel, mekanisk påverkan eller värme” – обезвоживание, dewatering, dehydration.

Terminologija | 2016 | 23

129

Avkalkning, avfettning ChAŽ 1997 har markeringar om att formerna inte rekommenderas. Endast hänvisningen för detta begrepp avviker: nusakinimas se sakinimas; sakinimas ”utvinning av kåda från barrträd som skurits särskilt för ändamålet” – nodочка. nusakinimas är inte besläktat med sakinimas (nodочка), som också förekom i ChŽ 1960. I den nämnda reviderade polytekniska ordboken (RLKPŽ 1984) angavs sakinimas som motsvarighet till både nodочка och обессмоливание.

Varken i den akademiska Lietuvių kalbos gramatika eller i Dabartinės lietuvių kalbos gramatika behandlas verb av den aktuella modellen med prefix. Endast prefixets betydelse ”något avskiljs från något genom den handling som grundordet betecknar” nämns, exempelvis nudrėksti (LKG II 1971: 279). Korrigeringen av betydelsen ’avlägsnande’ började med det adjektivavledda verbet nuriebinti (riebinti: riebus), vars bildning inte väcker några frågor; det är snarare en semantisk fråga. Senare övergick man till substantivavledda verb, såsom nuriebalinti (: riebalai). LKŽe har verbet riebalinti ’smörja med fett’ (i denna betydelse tog jag med riebaluoti), men det är sannolikt att nuriebalinti uppstod som en blandad avledning, bildad direkt av riebalai efter mönster från andra språk (på samma sätt som exempelvis įvaikinti, išūnyti direkt av vaikas, sūnus). Tydligen är en dubbel tolkning möjlig här, det vill säga att man kan urskilja både prefixavledning och blandad avledning. Hos vissa avledningar av den aktuella modellen är den blandade avledningen tydligare, exempelvis nuplaukinti (: plaukai), nuvandeninti (: vanduo).

I Dabartinės lietuvių kalbos žodynas anges bland andra betydelser att verbavledningar med prefixet nu- betyder ”att avskilja eller avlägsna något”; exemplen numauti, nupjauti, nuplėšti, nupratinti anförs (DLKŽ₆ 2006). Här nämns inte substantivavledda verb, men sådana finns i ordboken, till exempel: nubalnoti ’ta av sadeln’, nuginkluoti ’avväpna’, nukainoti ’sänka priset, devalvera’, nukamanoti ’ta av tygeln’, nukelneti ’ta av byxorna’ (DLKŽ₆ 2006). DLKŽ₂ 1972 hade till och med nukaukiuoti ’ta av masken, demaskera’, men det ströks i senare utgåvor (troligen för att kauk(i)uoti saknas). Till dessa avledningar ansluter sig också avledningen nuvertinti med suffixet -inti, ’1. minska värdet, göra mindre värdefull; 2. göra helt värdelös’ (DLKŽ₆ 2006). Visserligen skulle den kunna behandlas som kausativ i förhållande till verbet nuvertėti, som inte är belagt i någon av DLKŽ, på samma sätt som nutautinti är kausativt i förhållande till nutautėti, nutautsi ’förlora sina nationella särdrag, assimileras’. I både det kausativa och det intransitiva verbet anger nu- en förlust (ett avlägsnande). Annorlunda är det med nudulkinti ’avlägsna damm’; här kan man bara urskilja perfektiv aspekt, eftersom redan dulkinti betyder ”damm-

130

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

…ta bort damm” (visserligen skulle nudulkinti åtminstone teoretiskt kunna beteckna även den motsatta handlingen till dammborttagning (att strö damm över något eller liknande), eftersom den första betydelsen av dulkinti är ”röra upp damm, få något att damma” DLKŽ₆ 2006).

Šiame kontekste įdomu atkreipti dėmesį į veiksmažodį nusavinti. DLKŽ₁ 1954, DLKŽ₂ 1972 jis buvo aiškinamas „atimti ir perduoti ką valstybės ar visuomenės nuosavybėn“. Kaip matyti, nu- čia reiškia ypatybės šalinimą, t. y. padarymą, kad daiktas būtų ne kažkieno savo, o visų. Tvarkant DLKŽ₃ 1993 galbūt desovietizacijos kontekste, bet neatmestina, kad ir dėl nagrinėjamų nu- + -inti vedinių taisymo reikšmė pakeista iš esmės – „kitam paimti ką nuosavybėn“, t. y. turimas omenyje padarymas, kad būtų savo (prilygsta pasisavinti), iš vieno savininko daiktą paima kitas (abi reikšmės fiksuojamos LKŽe). Vėliau (nuo DLKŽ₅ 2003) reikšmė pakeista dar kartą, praplėsta – „buvusį ką nesavą paimti nuosavybėn“, t. y. padaroma, kad daiktas taptų savo, bet nesvarbu, ar priklausė kam nors anksčiau. Vis dėlto aiškinant kitus žodžius nusavinti vartojama lyg ir pirmuosiuose DLKŽ buvusia reikšme: konfiskacija – „priverstinis n u s a v i n i m a s, atėmimas valstybės naudai“, konfiskuoti – „daryti konfiskaciją, n u s a v i n t i“, rekvizicija – „priverstinis atlygin­tinis n u s a v i n i m a s ar laikinas paėmimas valstybės reikalams“ (DLKŽ₆ 2006). Vartosenoje nusavinti dažnas konfiskavimo, nacionalizavimo kontekstuose, pavyzdžiui, LRTB aprobuota: nekilnojamojo turto savininkas – „asmuo, kurio nekilnojamasis turtas pagal TSRS (LTSR) įstatymus buvo n a c i o n a l i z u o t a s ar kitaip neteisėtai n u s a v i n t a s ir kuriam pagal Lietuvos Respublikos piliečių nuosavybės teisių į išlikusį nekilnojamąjį turtą atkūrimo įstatymą atkuriamos nuosavybės teisės į išlikusį nekilnojamąjį turtą“. Įdomu tai, kad šiais laikais galbūt gretinant su nusavinti sugalvojama pasidaryti ir nusvetiminti, pvz.: „<...> savaip sužmogina („n u s v e t i m i n a“) tai, kas iš tikrųjų anaiptol nėra nei žmogiška, nei žmogui nesvetima“ (Petras Setkauskis, 1994⁷).

NUVARANDE BRUK

De flesta av de nu- + -inti-bildningar (-inimas) som nämnts i språkgranskarnas arbeten under drygt ett halvt sekel och som tidigare förekommit i vissa ordböcker har substantiviskt ursprung och betecknar avlägsnande av en viss konkret sak, vanligen ett material. I dagens bruk, som åtminstone delvis övervakas av redaktörer,

⁷ Exempel från DLKT. Här och i fortsättningen anges, när exempel hämtas ur korpusen, utöver publiceringsåret antingen bokens författare eller den periodiska publikationens titel.

Terminologija | 2016 | 23

131

bruket förekommer vissa tidigare belagda avledningar inte alls (t.ex. nuanglinti, nuazotinti, nudumblinti, nuplaukinti, numiškinti⁸, nusilicinti), medan några fortfarande förekommer (alla funna substantiviskt härledda avledningar som betecknar avlägsnande av material finns i tabell 1; i kolumnen DLKT anges antalet förekomster av orden, inklusive verbformer, och abstrakta substantiv på -imas; i kolumnen lrytas.lt anges antalet publikationer vars text innehåller ordet).

Tabell 1. Substantiviskt härledda avledningar som betecknar avlägsnande av material

Nu– + –inti | DLKT | lrytas.lt | Nu– + –inti | DLKT | lrytas.lt nugeležinti | 63 | 18 | nudruskinti | 4 | 4 nužievinti | 44 | 11 | nupeleninti | 2 | 0 nuriebalinti | 16 | 9 | nukalkinti | 1 | 9 nusierinti | 14 | 5 | nugyslinti | 1 | 0 nusakinti | 11 | 0 | numėšinti | 1 | 0 nuvandeninti | 7 | 1 | nusparninti | 1 | 0 nuorinti | 5 | 12 | nudujinti | 0 | 1 nukraujinti | 5 | 3

Det är oklart hur många sådana avledningar som förekommer i författarnas ursprungliga, oredigerade texter, men som synes är avledningarna i de slutliga publikationerna inte särskilt många eller varierade; vanligast är nugeležinti (nugeležinimas), till exempel: ”Företaget anlade en artesisk brunn, en anläggning för a v j ä r n i n g av vatten och ett 2,5 km långt vattenledningsnät <...>” (Žemėtvarka ir hidrotechnika, 2004). Ett mindre frekvent ord är nužievinti (t.ex. ”Den tydliga slutsatsen ligger nära till hands: b a r k a v l ä g s n i n g från den ovanjordiska delen av stubbar är ineffektiv och bör inte tillämpas” (Mūsų girios, 1997)); i liknande sammanhang används också nusakinti. Som redan nämnts ströks verbet nusakinti ur DLKŽ₃ 1993, men sakinti ”låta kåda rinna” har tagits upp ända sedan DLKŽ₁ 1954; först i DLKŽ₃ 1993 fick dock ordet beteckningen kny (eftersom verbet sannolikt bildats genom jämförelse med nusakinti), så vid behov kan nusakinti beteckna en avslutad handling. På liknande sätt som sakinti används även det i DLKŽ okodifierade žievinti (finns i LKŽe: ”skala, avlägsna bark”), ibland i samma sammanhang,

⁸ Endast några få belägg hittades för apmiškinti, som betecknar den motsatta handlingen; även detta ord rättas (TT 1992).

132 Alvydas Umbrasas | Nuo nurie balinimo iki nupr asminimo: teik yba ir vartosena

t.ex.: ”Han lade märke till den yngre tallskog på andra sidan vägen som inte hade barkats, där andelen ruttna träd var 5% större än i den barkade skogen. Som prof. Vytautas Valenta påpekade blir tallar som barkas mer aktiva när de känner att de ska dö och lämnar efter sig fler avkomlingar. När professorn inspekterade avverkningen höll han med om att stubbarna inte hade barkats” (Mūsų girios, 1997). Sakinti och žievinti uppstod sannolikt ungefär samtidigt⁹ och är i grunden ord av likartad kvalitet; båda skulle kunna rättas eller rekommenderas på samma sätt (jfr även ”<...> ett avtal har ingåtts med det svenska företaget ”Vallby Staket & Stolpar” om tillverkning av barkade pålar” (Mūsų girios, 1995)).

Avledningarna i tabell 1 används vanligen med betydelsen ’avlägsna’, med undantag för nukalkinti, som används i två betydelser, jfr ”Om vattnet har avkalkats (filtrerats), löddrar tvålen kraftigt” (Laima, 1996) och ”Det är förstås som om gräset under träden vitnar, liksom avkalkat” (Lietuvos rytas, 2002). Ibland bildas också andra avledningar av ord enligt den aktuella modellen, till exempel automatinis nuorintuvas (Statyba ir architektūra, 2004), dūmų nusierintuvas. Avledningar enligt den aktuella modellen bildas vanligtvis inte med betydelsen att avlägsna något annat materiellt än ett ämne. Man ser bara något enstaka försök att ”försköna” texten, t.ex.: ”<...> det blev tvärtom: vi hade inga löss, men efter bastubadet fick vi sådana. Vi gick för att ’avlusa oss’ och kom tillbaka ’lusiga’” (Birutė Pūkelevičiūtė, 2003).

Bland de länge korrigerade avledningarna med nu- + -inti (-inimas) utmärker sig nuriebinti tydligt som en avledning bildad inte från ett substantiv utan från ett adjektiv (argumentet är att det borde betyda att en egenskap förstärks, inte att den avlägsnas, dvs. ’göra för fet’ snarare än ’göra så att något inte är fett, avlägsna fetthalten’). En kontroll av DLKT och publikationer på lrytas.lt gav inga belägg för användning i betydelsen ’förstärka’, men det finns en del belägg i betydelsen ’avlägsna en egenskap’: 14 belägg i DLKT och 11 publikationer med ordet på lrytas.lt, t.ex.: ”Skummjölk behåller allt kalcium den innehåller” (Artuma, 2003), ”Håret torkar efter regn, eftersom syror har en avfettande verkan” (lrytas.lt 2014-03-19). Även avledningen nurūgštinti är bildad från ett adjektiv, men i det aktuella sammanhanget skulle den åtminstone teoretiskt kunna ansluta sig till de tidigare nämnda substantivavledningarna med betydelsen att avlägsna ett ämne (med association till rūgštus, inte rūgštis). I betydelsen att en egenskap förstärks nurūgštinti

⁹ Det finns även belägg för användning före sovjettiden: ”Tekniken för barkning som användes i Litauen beskrevs ingående: före andra världskriget av S. Kripas i artikeln ”PUŠIES NUSAKINIMAS LIETUVOJE” (”Mūsų girios”, 1935, nr 6/7), och från tiden efter andra världskriget fram till i dag av A. Alekna i boken ”PUŠYNŲ SAKINIMAS”, Kaunas, 1989” (Mūsų girios, 1997); ”Om virket ska sågas i juni eller senare måste de fällda träden barkas och staplas på pallar så att de inte når marken <...>” (Ūkininko patarėjas, 1936-02-06).

Terminologija | 2016 | 23

133

Det finns inte heller några belägg i DLKT och på lrytas.lt, men betydelsen ’avlägsna’ förekommer (12; 5¹⁰), t.ex.: ”Om jorden är något sur är det lämpligt att avkalka den med kalk <...>” (lrytas.lt 2015–04–14). Här kan också nämnas verbet nusodrinti, som ibland (5; 5) används i betydelsen ’avlägsna’. I DLKT beläggs det i Litauens kärnenergilag från 1996: ”Kärnämnen – plutonium, uran (naturligt, anrikat med uran-235- eller uran-233-isotoper eller utarmat) och torium, i form av en metallegering, kemisk förening eller koncentrat eller i en blandning med andra ämnen”, medan LRTB har godkänt följande formulering i Litauens nuvarande kärnsäkerhetslag från 2011: ”Kärnämnen – plutonium, uran (naturligt, anrikat med uran-235- eller uran-233-isotoper eller utarmat) och torium, i metalllegeringar, kemiska föreningar eller koncentrat eller i blandningar med andra ämnen” (nuskurdinimas finns med denna betydelse i termordböcker, t.ex. FTŽ 2007). I bruk förekommer nusodrinti också i betydelsen att tillföra en egenskap, t.ex. ”En höst-vinter-catwalk i choklad-, ockra- och bourgognerött” (lrytas.lt 2011–03–09). I DLKT påträffades även den helt tillfälliga avledningen nuvienprasminti, bildad av ett sammansatt adjektiv: ”<...> strävar efter att komplicera och beröva stilistiken och stilen dess entydighet, och ändå tränger erfarenheten från en deckar- och anekdotförfattare envist fram någonstans ifrån i nästan varje mening” (bernardinai.lt 2007–01–03).

Det verkar inte som om språkpublikationer tidigare har rättat avledningar enligt den aktuella modellen med utländsk rot och betydelsen ’avlägsna en egenskap’. I dagens språkbruk finns det flera sådana avledningar (se tabell 2). Alla används sällan; det finns några få belägg, ibland endast ett, men detta beror delvis också på att själva begreppen inte är relevanta för ett bredare språkbruk, t.ex.: nuabsoliutinti, nuindividualinti, nukonkretinti, nurealinti, nusakaralinti (de två sistnämnda är vanligast; DLKT har 11 belägg av vardera). Orsakerna till att avledningarna uppstår kan anas: i stället för avledningar som absoliutizuoti, konkretizuoti rekommenderas vanligtvis absoliutinti, konkretinti (t.ex. konkretizuoti hänvisar till konkretinti i DLKŽ₆ 2006); därför uppstår, vid sidan av dekonkretizuoti, deindividualizuoti (deabsoliutizuoti har inte påträffats i bruk) även nukonkretinti, nuindividualinti, särskilt som formerna uppmuntras av avledningar som betecknar motsatt handling: sukonkretinti, suindividualinti. Ibland utvecklas avledningssystemet mycket brett: vid sidan av materializuoti, dematerializuoti och det intransitiva dematerializuotis bildas sumaterialinti, numaterialinti, sumaterialėti, numaterialėti och dessutom įmaterialinti (se tabell 2 för belägg i bruk).

¹⁰ Den första siffran anger antalet belägg i DLKT, den andra antalet publikationer på lrytas.lt.

134 Alvydas Umbrasas | Nuo nuriebalinimo iki nuprasm inimo: teikyba ir vartosena

Tabell 2. Adjektivavledningar med utländsk rot som uttrycker att en egenskap avlägsnas

Nu– + –inti

Jfr.

Exempel

nuabsoliutinti

suabsoliutinti

”I syfte att avabsolutisera de värden som absolutiserades på 1800-talet utlyser Leskaitis kriser på olika livsområden <...>.” (Darbai ir dienos, 2003)

nuindividualinti

individualisera avindividualisera

”Människans teknifiering innebär framför allt att hon görs till ett ting, avpersonifieras och avindividualiseras.” (Arvydas Šliogeris, 1996) ”<...> kroppen individualiserar och konkretiserar själen genom att binda den till den levande nuet och den sinnliga närheten <...>.” (Arvydas Šliogeris, 1999) ”I metafysiken är människan inte lika avindividualiserad, socialiserad och anonym som inom vetenskapen.” (Problemos, 1996)

göra mindre konkret

konkretisera göra mindre konkret

”Att försöka avnationalisera det onda (eller det goda) innebär att försöka göra det mindre konkret, det vill säga att mystifiera det.” (Romualdas Ozolas, 2003) ”En sådan vag slutsats skulle exempelvis kunna konkretiseras med ett citat ur en nyligen utkommen ekonomtidning <...>.” (Knygnešys, 1995) ”Själva innehållet i den östslaviska redaktionen påverkades delvis av att historiska detaljer gjordes mindre konkreta.” (Darius Baronas, 2000)

dematerialisera

materialisera materialiseras dematerialiseras materialisera dematerialisera (sig)

”Banaliteter som jeans har plattats till, så att de nästan verkar dematerialiserade, vilket förstärker den dekorativa effekten.” (Kauno diena, 2002) ”Oavsett den enskilde skaparens inställning till religion påverkas skapandet också av andras tro, av trons materialiserade bildvärld.” (Viktorija Daujotytė, 2003) ”Det betyder att när en cykel av materialisering och dematerialisering av den gudomliga principen har avslutats, måste en ny cykel ta sin början.” (Mindaugas Tomonis, 1995) ”<...> när vi har lagt till en sinnesbaserad eller socialt empirisk förståelse och sedan upplöst den, får vi ett resultat som inte kan verbaliseras, än mindre materialiseras.” (7 meno dienos, 2007-07-06) ”<...> i världen blir allting alltmer virtuellt och dematerialiseras, och därav uppstår helt nya virtuella, icke-hierarkiska gemenskaper <...>.” (Atgimimas, 2007-01-19) ”Med hjälp av sådan teknik dematerialiseras huset så att säga.” (Kauno diena, 1995)

Terminologija | 2016 | 23

135

Nu– + –initi

Plg.

Exempel

overkliggöra

göra verklig derealisera

”<...> i alla dessa fall görs den erotiska situationen overklig, och det är inte längre så viktigt om vännen är hon eller han, eftersom den andliga förbindelsen står i centrum.” (Saulius Žukas, 1995) ”Ett ögonblick av osäkerhet som gör världen verklig.” (Vytautas Rubavičius, 1997) ”Drömmarnas verklighet är förvrängd, derealiserad; vi kan kalla den poetisk.” (Laima, 1997)

avsakralisera

helga desakralisera

”I dag blir tendensen att avsakralisera prästämbetet allt tydligare i Litauen.” (Dienovidis, 1996) ”Poesin förädlar världen och helgar den.” (Švyturys, 1996) ”Televisionen desakraliserar den politiska processen och dess aktörer <...>.” (Žygintas Pečiulis, 2007)

Vid sidan av avledningar med icke-litauisk rot uppträder också motsvarande avledningar med litauisk rot, till exempel kompletteras paret nusakralinti – susakralinti (jfr. desakralizuoti, sakralizuoti) med paret nušventinti – sušventinti (a). På liknande sätt uppträder sudorinti – nudorinti (b) vid sidan av moralizuoti – demoralizuoti, och vid sidan av sensibilizuoti – desensibilizuoti börjar sujautrinti, įjautrinti – nujautrinti användas (c), t.ex.:

a) ”Vi ser hur en ännu dold, men tydligt förnimbar desakralisering av världen, dess avhelgande och avförgudligande, äger rum i Thomas av Aquinos filosofi; i den nya tiden blev detta en grundläggande norm för människans förhållande till världen” (Arvydas Šliogeris, 1996); ”<...> Jag betraktar heligförklaringen av Litauens namn som en synnerligen viktig faktor för att bevara och stärka litauiskheten under den sovjetiska ockupationen <...>” (lrytas.lt 2016-04-13);

b) ”<...> en sådan skola, där Gud har drivits ut, är inte neutral – den sprider gudlöshet och demoraliserar ungdomarna” (Soter, 2000); ”Kosmopolitism är ett försök att moralisera egoismen, ett försök att bringa amoraliteten till rätta genom att ideologisera den” (Kultūros barai, 1997); ”Förnekandet av moralens principer dödar skaparkraften och påverkar hela nationen demoraliserande” (Juozas Keliuotis, 1997);

c) ”<...> man bör vända sig till en specialist på fotsjukdomar eller en hudläkare, som efter att ha bedövat området avlägsnar den invuxna nagelkanten” (Cosmopolitan, 2004); ”<...> man får inte glömma tidigare allergener; man måste undvika dem hela livet, eftersom sannolikheten för spontan desensibilisering är mycket liten” (Caritas, 1996); ”Allergener som kommer in i kroppen för första gången orsakar ännu inte sjukdom, men sensibiliserar kroppen (allergiserar den), det vill säga börjar framkalla antikroppsproduktion” (Sveikata, 1995);

136

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: tekyba ir vartosena

”<...> Kroppsbildens formande är en följd av att sensoriska fält görs känsligare; de känsliggörs av de akustiska vågor som alstras under fonationen” (Psichologija, 2002).

Enligt samma mönster bildas också avledningar med substantiv som grund, till exempel numitinti – sumitinti (jfr. demitologizuoti, mitologizuoti):

”Historiografin framträder som ett redskap för att avmytologisera myten och avslöja den poetiska fantasin, skilja den från verkligheten” (Arūnas Sverdiolas, 1996);

”<...> Litauens historia är mytologiserad och överdrivet romantiserad; i många litauers undermedvetna finns en stormaktskomplex” (Filosofija ir sociologija, 1997);

”Processen att avmytologisera historiska händelser leder till en mer rationell syn på historien <...>” (Valentinas Brandišauskas, 1995).

Intressant nog bildas för samma ändamål även sumitologinti, numitologinti, išmitologinti:

”Emilija Pliaterytė, som inte härstammade från denna gren av familjen Plater utan från en annan, kanske också något mytologiserad, är känd som deltagare i upproret 1831, alltså som politisk aktör” (Meilė Lukšienė, 2000);

<...> han trodde uppriktigt att Nya testamentet var fullt av mytologiska bilder och därför måste avmytologiseras” (Česlovas Kavaliauskas, 1998);

”Därför är den förnekande patosen i den samtida litteraturen delvis betingad av strävan att avmytologisera samhällslivet <...>” (Vytautas Rubavičius, 1997).

Ibland är det inte helt klart om avledningar med en icke-litauisk rot med nu- + -inti (-inimas) är av substantivalt eller adjektivalt ursprung, eftersom stammen i avledningen desintegreras¹¹. Till exempel kan den nybildning som skapats, nuerotinti, kanske genom avledningsstegen förbindas både med erotik och med erotisk (”avlägsna erotikens kännetecken”, ”göra så att något inte är erotiskt”), nukomunistinti kan ha avledningsmässiga samband med kommunist, kommunism, kommunistisk (fler exempel och mikrosystem, se tabell 3). Även när det finns avledningsmässiga samband med substantiv framträder här ändå betydelsen att avlägsna en egenskap, men egenskapen härrör från substantivet och förknippas med det. Samtidigt kan man se att deerotisera, dekommunisera också används parallellt. Framväxten av alla de nämnda analogierna med de- och nu- visar att de oppositionella par som bildas av icke-litauiska ord (med de- och utan detta prefix) sätter det litauiska prefixsystemet under press att också ha motsvarande par, och detta förverkligas ibland genom oppositionen mellan nu- och su-.

¹¹ Dėl dezintegracijos žr. Urbutis 1978: 125–128, 198–208.

Terminologija | 2016 | 23

137

Tabell 3. Avledningar av substantivisk eller adjektivisk typ med icke-litauisk rot som uttrycker avlägsnande av en egenskap

Nu− + −inti

Jfr.

Exempel

av-erotisera

erotisera, av-erotisera

”Intellektuellens föreställda och tillägnade rätt att av-erotisera en nation innebär hans försök att på nytt betona vikten av sin roll som väktare av nationens kyskhet.” (Kultūros barai, 1997) ”<...> min hjältinna i ’Dawson’s Creek’ var sexuell, erotiserad...” (lrytas.lt 2012-01-20) ”<...> en tydlig benägenhet att av-erotisera Aschenbachs och Tadzios relation genom att använda tillbakablickar <...>.” (7 meno dienos, 2005-03-04)

avkommunisera

kommunisera, avkommunisera, avkommunistifiera

”Desto mer eftersom detta förmodligen bara är ett avsnitt i det stora problemet med avkommuniseringen av det litauiska samhället, och dessa frågor borde lösas på ett övergripande sätt.” (LRS, 1991) ”Det betyder att den hemliga likvideringsoperationen förbereddes endast av de allra högsta tjänstemännen vid den kommunistifierade säkerhetsdepartementet.” (Lietuvos aidas, 1997) ”Vi kan bli det första land som avkommunistifieras <...>.” (Vytautas Landsbergis, 2000)

avpolitisera

politisera, politisera, avpolitisera, avpolitisera

”<...> det långvariga vadistiska regimet hann avpolitisera en del av samhället och avhålla den från att intressera sig för statens angelägenheter <...>” (Filosofija ir sociologija, 1995) ”Korsakas sociologiska tolkning av litteraturen, som vid den tiden dessutom var särskilt politiserad och ideologiserad, var helt främmande för Mykolaitis.” (Meilė Lukšienė, 2000) ”Även regionala, subetniska rörelser, som exempelvis försöken att politisera den žemaitiska rörelsen, kan tolkas som bärare av provinsbefolkningens intressen.” (bernardinai.lt 2008-04-17) ”<...> skapandet av en europeisk identitet åtföljs oundvikligen av en subtil avpolitisering och dekonstruktion av Europas folk.” (lrytas.lt 2016-01-19) ”Under förevändning av skolans avpolitisering hindras ungdomens patriotiska fostran.” (Zigmas Zinkevičius, 1999)

138

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

Nu- + -inti

Jfr.

Exempel

nureliginti

göra religiös, bli mindre religiös, avreligionisera

”Tekniken har tagit Guds plats i många moderna människors medvetande. Men inte heller religionen har undgått en avsakraliserande, religionsavlägsnande tolkning.” (Filosofija ir sociologija, 1996) ”Det är inte för inte som Indiens filosofiska system, födda ur en långvarig mytologisk tradition, så snabbt blir religiösa, smälter samman med gamla trosströmmar eller ger upphov till nya riktningar.” (Romualdas Ozolas, 1997) ”Sekularismen är å sin sida inte en rätlinjig religionsförlust, utan en motsägelsefull process som, vilket blir allt tydligare, genomgår en kris och uttömmer sina möjligheter.” (Filosofija ir sociologija, 1996) ”Vi lever i en tid då samhället får betala dyrt för den tidigare dereligiseringen, avsakraliseringen och förkastandet av tron.” (Sigitas Geda, 1999)

nuromantinti

romantisera

”Den postmodernistiska epoken kännetecknas av en avromantisering av den patologiska personligheten, men också av ett fullständigt frigörande och förverkligande i konsten av människans förmågor – destruktiva och skapande, goda och onda.” (Mokykla, 1996) ”<...> V. Mykolaitis-Putinas är betydligt mer kritisk till den allmänna romantiseringen av den litauiska litteraturen.” (Lituanistica, 2003) ”Man har slagit in på vägen mot avromantisering, ja till och med avsakralisering av kärleken och avkröning.” (Dienovidis, 1995)

En genomgång av DLKT och lrytas.lt visar att det i dagens språkbruk finns en jämförelsevis stor variation av substantiviska nu- + -inti (-inimas)-avledningar som betecknar avlägsnande av en egenskap eller något annat immateriellt, abstrakt. Vissa av dem används ganska brett (frekvensuppgifter presenteras senare), andra mycket begränsat. De bildas vanligen analogt med varandra och ibland utvecklas omfattande mikrosystem. Vi har till exempel det numera etablerade, i DLKŽ kodifierade mikrosystemet av ord vertė, vertinti, įvertinti, nuvertinti, nuvertėti, devalvuoti (som nämnts tidigare har nuvertėti inte tagits med i DLKŽ, men ordet behövs i detta system (det finns i LKŽe)). Det är sannolikt att, under påverkan av denna analogi, ett liknande mikrosystem med mycket begränsad användning har bildats: reikšmė, reikšminti, įreikšminti, sureikšminti, išreikšminti, nureikšminti, nureikšmėti, desemantizuoti, till exempel:

Terminologija | 2016 | 23

139

”Varje kompositionsfigur visar talarens skicklighet och stärker och betydelsebär informationen <...>” (Regina Koženiauskienė, 2001);

”När sorg och desperation kulturellt tillmäts betydelse blir de inte längre en sjukdom, en depression” (Vytautas Kavolis, 1996);

”Genom att överbetona enbart det sinnliga kosmos nedtonade sofisterna samtidigt det tänkbara kosmos som den tidigare filosofin hade lyft fram, men som ännu inte hade skilts från det sinnliga kosmos och därför också problematiserats <...>” (Problemos, 2003);

”<...> om vi ska tro resonemangen ovan om förhållandet mellan uttryck och betydelse, så nedtonar vi snarare än betonar eller ger betydelse åt när vi uttrycker” (Darbai ir dienos, 1999);

”<...> uttrycket är oftast nedsättande. I en dikt leder skapandet av sådan mytologi till det enklaste sanningssägandet, till att poetiska betydelser och innebörder ’uttrycks’ (bernardinai.lt 2007-05-16);

”<...> på grund av denna omständighet kan religionens känslomässiga sida ibland tonas ned alltför mycket” (Gintaras Beresnevičius, 1997);

”Således har även kullen avsemantiserats och fråntagits sin betydelse som mytiskt och sakralt objekt” (Giedrius Viliūnas, 2001).

Även om de skiljer sig något åt i fråga om ordbildning (mellan värde och värdera skulle man kunna urskilja en ömsesidig ordbildningsmässig grund, medan betydelse tydligt är grundordet till verbet betydelsege, eftersom suffixet -m- övertas), är värde och betydelse ord inom samma semantiska fält. Till denna grupp fogas också mening, meningsge, meningsfullgöra, frånta mening, beröva mening (a), liksom väsen, väsendegöra¹², göra till väsen, väsendegöra tillsammans, frånta väsen, förlora sitt väsen (b), till exempel:

a)

”<...> hon förkroppsligade flitigt sin vision, och han hade utan tvivel funnit en liten bit av en dröm: ett stoftkorn av sömn, som ’gav mening’ åt hans tillvaro” (Viktoras Katilius, 1996);

”Här framträder en opposition mellan ’förr’ och ’nu’: förr gav estetiken verkligheten mening, nu berövar den den mening” (Literatūra, 2003);

”Därför bör tron betraktas som motsatsen till meningsskapande; därför är tron en urladdning av meningsförlust” (Arvydas Šliogeris, 1999);

b)

”Ännu viktigare för dem är skapandet av tankar och begrepp och att uttrycka sina böjelser i livet, att skapa sig själv genom dem, väsendegöra, det vill säga – skapa viljan” (Vydūnas 2013: 23–24);

”<...> fjärmar honom ’från aristotelism-thomism, dessa i grunden ’väsen’-filosofier, men samtidigt också från platonismen, som genom att postulera ett idéernas rike bortom världen berövade världen dess väsen och förlade tingenas essenser utanför dem” (Respectus Philologicus, 2001);

”Och den största uppgift som ställts inför oss människor är att ge tillvaron väsen” (Peteris Wustas, 2000);

”<...> varje seende och icke-seende, varje görande och icke-görande, varje väsendegörande och berövande av väsen, varje skapande och förstörande-

¹² Verbet väsendegöra finns inte i DLKT, men ett exempel hos Vydūnas har hittats.

140

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teik(yba ir vartosena

… sker här, på krönet av en kulle, mellan det sinnliga och det översinnliga“ (Arvydas Šliogeris, 1999);

„Ur detta perspektiv är kulten en faktor av utomordentlig betydelse i livet för att människan ska undvika att bli avtrubbad och ytlig <...>“ (Vincas Vyčinas, 2001).

De anförda orden förekommer främst i filosofiska, litteraturvetenskapliga och liknande texter. Avledningar av reikšminti, pras m i n t i, esminti används oftare med prefix. Sammantaget får man intrycket att de obefästa formerna av sådana nybildningar ibland bildas senare än formerna med prefix. En opposition mellan aktiv och spontan handling kan urskiljas (nuvertinti – nuvertėti, nureikšminti – nureikšmėti, nuesminti – nuesmėti; endast nuprasmėti saknas vid sidan av nuprasminti). Man kan också urskilja en opposition mellan att ge och ta bort en egenskap eller ett innehåll. Den senare oppositionen uppnås genom att ställa avledningar med prefixen su-, į- mot sådana som har prefixen nu-, iš- (sureikšminti, įreikšminti – nureikšminti; įprasminti – nuprasminti, išprasminti; suesminti, įesminti – nuesminti, išesminti). Även om man kunde förvänta sig oppositionerna su- – nu- och į- – iš-, visar exemplen att paren är sammanblandade; den välkända oppositionen įvertinti – nuvertinti är till exempel ett sådant fall („<...> vi tenderar att tvivla på oss själva och undervärdera oss själva mer än vi värderar oss själva“ (bernardinai.lt 2008-01-13); „I ett skönlitterärt verk förekommer omvärdering, undervärdering och värdering“ (Literatūra, 2003)). I LKŽe likställs verbet išvertinti med įvertinti i betydelsen ”erkänna någons värde, uppskatta, respektera”, men išvertinti påträffades inte i de undersökta källorna. I dagens språkbruk finns vanliga prefixoppositioner, till exempel (orden är hämtade från DLKŽ₆ 2006): sumontuoti – išmontuoti, sutuokti – ištuokti, įregistruoti – išregistruoti, įjungti – išjungti; här kan också nämnas sutautinti – nutautinti. Prefix används också för att uttrycka opposition med olika rötter, till exempel: sutankinti – išretinti, sutaupyti – išėikvoti, įmirkyti – išdžiovinti, sujaudinti – nuraminti. Oppositioner mellan nybildade verb av substantivisk härledning har kodifierats: įelektrinti ”ge elektrisk laddning” – išelektrinti ”avlägsna kroppens elektriska laddning”, įmagnetinti ”ge magnetiska egenskaper” – išmagnetinti ”avlägsna kroppens magnetiska egenskaper” (DLKŽ₆ 2006). Eftersom det finns många oppositioner av typen su-, į- – iš- i språket, har man uppenbarligen ansett att uttrycksformen iš- + -inti är mer litauisk än nu- + -inti. Därför ändrades verbet nubuožinti, som tidigare rekommenderades i DLKŽ₃ 1993, till išbuožinti¹³, trots att man vid korrigering av en betydelse som innebär borttagande

¹³ Även det faktum att den ryska motsvarigheten inte har suffixet обез- (обес-) med betydelsen ’avlägsna’, utan suffixet раз- (рас-), som uttrycker upphävandet av ett tidigare handlingsresultat, kan ha bidragit till denna ändring; jfr раскулачить. Jfr också išmagnetinimas – размагничивание, išsandarinimas – разгерметизация (RTŽ 2000).

Terminologija | 2016 | 23

141

Avledningar med nu- + -inti korrigerades ibland också till nybildningar med iš- + -inti, till exempel föreslogs det att man hellre skulle använda av-sovjetisera än desovjetisera (Rudaitienė 1993: 13), och avpolitisera – depolitisera (KK 2003: 84) i stället för avpolitisera. Det senare förslaget motiverades med att politisera inte finns, trots att ett sådant ord faktiskt redan hade uppstått i bruket; vid behov bildas också inpolitisera (se tabell 3). För övrigt används iš- + -inti vanligtvis inte i betydelsen att avlägsna material, men i ATTŽ 2001 påträffades avtistelning – ”avlägsnande av växtföroreningar från ull” (обезпенивание), avtistlingsmaskin – ”maskin för mekaniskt avlägsnande av växtföroreningar från ull” (обезпенивающая машина). Det är uppenbart att avtistling därigenom korrigerades. J. Klimavičius sade att avtistlingsmaskin låter anekdotiskt, men föreslog ingen rekommenderad term (Klimavičius 1974: 19). Att byta prefix i ordboken verkar en smula märkligt. Tydligen borde man ha sökt andra lösningar (definitionerna visar det inte tydligt, men det kunde kanske helt enkelt ha varit borttagning av tistlar, maskin för borttagning av tistlar). Jfr. обезпенивание – borttagning av tistlar (RLKPŽ 1984). Även det sporadiskt använda avskogning verkar en smula märkligt, t.ex. ”Detta är inte s k o g s a v v e r k n i n g, inte skogsskövling, utan en liten, ansvarsfull gallring av skogen på vissa ställen <...>” (lrytas.lt 2016-04-24).

Som redan nämnts ströks många avledningar med nu- + -inti i betydelsen ’avlägsna’ när DLKŽ₃ 1993 utarbetades, men nuasmeninti behölls. Ett tänkbart skäl till att behålla ordet i ordboken är att även suasmeninti, įasmeninti togs upp bredvid det; ett annat kan ha varit argumentet att ”vi har inget att ersätta en sådan bildning med” (Paulauskienė 2001: 95), liksom brukstraditionen¹⁴. Vissa lärare i fackspråk rättar visserligen också nuasmeninti enligt samma mönster som för liknande avledningar och föreslår uttrycket göra opersonlig (Kazlauskienė ir kt. 2010: 62; Bielinskienė ir kt. 2014: 187), men sannolikheten för att detta påverkar bruket av detta sedan länge rekommenderade ord är liten, särskilt eftersom ordet används i stor utsträckning (se tabell 5) och förekommer i termordböcker (t.ex. nuasmeninimas SŽ 1993, nuasmenintasis programavimas ITŽ 1997). En annan tendens är tydligare: om det är tillåtet att använda nuasmeninti tvekar brukarna inte heller att använda nužmoginti, särskilt eftersom dessa ord ofta förekommer i likartade sammanhang eller alldeles intill varandra (t.ex.,

¹⁴ Ordet användes redan under den första självständighetstiden, till exempel: ”Kapitalismen, som strävar efter vinst med alla medel, avpersonifierade arbetet, avpersonifierade människan och därmed avpersonifierade livet” (Naujoji Romuva, 1937, nr 29–30), ”<...> folkets skapande verksamhet bygger på en medveten samling av starka personligheter, inte på en påtvingad folkmassa av avpersonifierade människor” (XX amžius, 1939-03-31).

1 4 2

Alvydas Umbrasas | Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

”Jag tänker med fasa på institutioner av sluten typ. De avhumaniserar och avpersonifierar” (Tėviškės žinios, 1996)). Mikrosystemen för ord inom samma semantiska fält (de har också internationella motsvarigheter depersonalizuoti, dehumanizuoti) utvecklas på mycket likartat sätt: nuasmeninti, suasmeninti, įasmeninti, suasmenėti, nuasmenėti och jfr. nužmoginti, sužmoginti, įžmoginti, išžmoginti, nužmogėti (se tabell 4 för belägg på användning). En del av dessa ord finns också upptagna i LKŽe. Det nämndes i artikeln att nužmoginti korrigerades av språkvetare, men i vissa rådgivande publikationer kan man läsa att nužmogėti¹⁵ inte klandras (KK 2003: 137), utan jämställs med nutau­sti, nutautėti. Om det är möjligt att nužmogėti, så är det också möjligt att nužmoginti. Språkkonsultationsbanken vid den statliga kommissionen för litauiska språket säger redan nu att båda orden är möjliga och hänvisar till Bendrinės lietuvių kalbos žodynu (BLKŽ), men bokstaven N har ännu inte publicerats i denna ordbok; orden har bara tagits med i uppslagsordlistan, som ännu ska redigeras. I BLKŽ:s uppslagsordlista finns också de personrelaterade orden nukatalikinti, nukrikščioninti (båda finns i LKŽe). Även om beläggen inte är många visar bruket att ordgrupper vid behov bildas: nukrikščioninti, sukrikščioninti, įkrikščioninti, sukrikščionėti, nukrikščionėti. LKŽe upptar nukatalikėti, sukatalikėti, men i de undersökta källorna hittades bara nukatalikinti, sukatalikinti (se tabell 4). På motsvarande sätt bildas det i bruket ibland också andra nybildningar som visar en opposition mellan aktiv och spontan handling, till exempel: nubažnytinti – nubažnytėti, nudvasinti – nudvasėti, nupilietinti – nupilietėti, nuvalstybinti – nuvalstybėti. DLKŽ₆ 2006 upptar sukultūrinti – sukultūrėti; i bruket har även nukultūrinti – nukultūrėti påträffats, och även įkultūrinti, iškultūrinti bildas. Oppositionen mellan aktiv och spontan handling märks ibland både hos avledningar med prefixen su– och hos dem med prefixen nu–, men när prefixet iš– väljs för att uttrycka avlägsnande finns det vanligtvis ingen motsvarande spontan handling; till exempel används išvalstybinti ganska ofta, men išvalstybėti syns inte. Det har dock påträffats enstaka belägg på iškultūrinti – iškultūrėti. LKŽe upptar ištautinti – ištautėti, ištausti, men i bruket har ištautinti bara påträffats någon enstaka gång; nutautinti är det vanliga. För övrigt ger oppositionen nutautinti – nutautėti upphov även till nulietuvinti – nulietuvėti (exempel på de nämnda och andra liknande ord finns också i tabell 4).

¹⁵ Eftersom det internationella ordet dehumanizuoti föreslogs i stället för nužmoginti, fanns det förslag om att använda degraduoti i stället för nužmogėti (Balčienė 1979: 15).

Terminologija | 2016 | 23

143

Tabell 4. Avledningar som uttrycker avlägsnande av en egenskap eller annan immateriell företeelse

Nu– + –inti

Jfr.

Exempel

nuasmeninti

personifiera avpersonifiera bli personlig avpersonligas depersonalisera

”I en av Mieželaitis dikter uttrycks en sorg över mötet med sådana avpersonifierade, anonyma, oidentifierbara författare, som bara verkar ha en kodbeteckning och liknande <...>.” (Literatūra, 2001) ”<...> internet gav möjlighet att skapa individualiserade produkter och skicka personliga meddelanden separat till varje användare.” (Arvydas Bakanauskas, Vytautas Liesionis, 2008) ”<...> abstrakta, ogripbara företeelser – i detta fall folkets själ – personifieras och görs konkreta genom en enskild människas, det vill säga bokbärarens, livshistoria.” (Nemunas, 2004) ”Och här är det viktigaste, enligt filosofen, att inte bli avpersonifierad (detta är särskilt lätt när man fastnar i folkmassan), utan att bli en person.” (Dienovidis, 1996) ”<...> i det första fallet har vi så att säga en personalisering av den moraliska källan, medan olika beteendestandarder och stereotyper i det andra fallet har avpersonifierats och objektiverats.” (Problemos, 1995)

nubažnytinti

kyrkliggöra förkyrkliga bli avkyrkligad

”Från reformationstiden fram till första hälften av 1800-talet var en sådan ”avkyrkligande” av den synliga kyrkan populär i hela Europa.” (Darbai ir dienos, 2003) ”Under denna period framträder ett typiskt drag – äktenskapets kyrkliggörande. Kyrkan började reglera äktenskap <...>.” (Soter, 2003) ”Redan genom kung Mindaugas dop i begränsad omfattning, och genom litauernas allmänna dop i stor omfattning, blev det litauiska språket kyrkligt.” (Terminologija, 2003) ”För den tilltagande avkyrkligandet och främmandegörandet från tron är sekulariseringen i stor utsträckning inte skyldig; snarare är det kyrkan själv, som inte förmår anpassa sig till det nya samhället.” (Naujasis židinys, 1996)

nubuožinti

förborgerliga avborgerliga

”Vi visste verkligen inte mycket om Stalins handlingar. Den information som nådde oss: kulakernas avkulakning. Det var allt.” (Galina Dauguvietytė, 2002) ”Vår familj gjordes till kulaker, och myndigheterna lade på oss outhärdliga skyldigheter.” (Stasė Kiselienė, 2002) ”Det verkade som om de mörka minnena av avkulakningar, deportationer, kollektivisering och omänskligt arbete på kollektivgårdarna skulle följa oss hela livet.” (Dienovidis, 1996)

144

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

Av- + -era

Jfr.

Exempel

avborgerliggöra

förborgerligas

”Mellan borgerlighet och religiositet råder en djup och grundläggande motsättning. Borgarklassen kan inte göras religiös: den kan avborgerliggöras.” (Alfonsas Eidintas, 2001) ”Val är val, men är inte den förborgerligade arbetarklassen bara en flottig ersättare för den nya borgarklassen?” (Gintaras Beresnevičius, 2003)

avhelga

gudomliggöra gudomliggöra

”Renässansens sekulära tänkande strävade efter att avhelga det historiska rummet <...>.” (Baltos lankos, 1995) ”Gud blir människa för att gudomliggöra oss; han utarmar sig själv för att berika oss <...>.” (Algimantas Kajackas, 1997) ”<...> sker en meningsskapande tolkning av blivandets process i den Högstes mening, en gudomliggöring (teolos).” (Mindaugas Tomonis, 1995)

avandliggöra

förandliga andliggöra, bli andefattig

”Om vi bevarar en standardiserad, andefattig, ’avhumaniserad’ människa – vinner vi inte mycket.” (Albertas Zalatorius, 1997) ”En intensiv avandliggöring och materialisering av livet pågår.” (Arvydas Šliogeris, 1996) ”I vår skapandeprocess andliggörs både naturen och människans väsen tack vare den mänskliga idén.” (Kęstutis Pukelis, 1995) ”På så sätt andliggörs relationerna mellan den materiella världen och människan. Tyvärr förändras de i våra dagar i riktning mot avandliggöring <...>.” (bernardinai.lt 2006-01-01) ”<...> författaren skildrar suggestivt människans andefattigdom, avpersonifiering och konformism.” (Literatūra, 2003)

avkatolisera

göra katolsk

”Endast en stark enighet bland alla katoliker på detta område kan stå emot gapandet från katolikernas fiender, som då var särskilt aggressiva och ville avkatolisera Litauen.” (Alfonsas Eidintas, 1995) ”Katoliseringen av Litauen förändrade trosförhållandena i staten: från och med då påverkade litauernas konfession ryssarna, inte tvärtom, som tidigare.” (Edvardas Gudavičius, 1999)

avkristna

kristna in kristna göra kristen dechristianisera

”Katolska ledare har vid flera tillfällen hävdat att deras präster i Ryssland i första hand försöker betjäna katoliker eller arbeta bland människor med katolsk bakgrund, vilka har avkristnats av den långvariga kommunistiska diktaturen.” (XXI amžius, 2002) ”Dopet i Žemaitija genomfördes inte som en slutgiltig kristning av Litauen, utan som en kvarleva av den okristn-

Terminologija | 2016 | 23

145

Av– + –a

Plg.

Exempel

čionintos srities sukrikščioninimo aktas.“ (Edvardas Gudavičius, 1999)

”Ur teologisk och liturgisk synvinkel finns det tre sakrament för att bli kristen: dopet, konfirmationen och eukaristin.” (Soter, 2003)

”<...> vår hjältes historia började för ett tiotal år sedan, när den sista bastionen för Europas kristnade hedningar, den nationella gemenskapen, ännu inte hade intagits.” (Arvydas Juozaitis, 2003)

”Även om vi lever i en postkristen värld måste vi, på grund av det moderna samhällets avkristning, blicka mot den förkristna eran och fördjupa oss i hur apostlarna evangeliserade den.” (bernardinai.lt 2008-06-29)

”Nu måste tron inte bara ympas in i kulturerna, utan också på nytt blåsa liv i en dechristianiserad värld, vars relationer till kristendomen inte sällan bara är av kulturell karaktär.” (Påvliga kulturrådet, 2000)

avkulturalisera

kulturalisera inkulturera dekulturalisera bli dekulturaliserad kulturaliseras bli kulturell dekulturalisera

”Vad kan ersätta den ständigt pågående ’avkulturaliseringen’ av landsbygden, när bibliotek eller små skolor stängs på grund av begränsade medel?” (Rimantas Laužackas m.fl., 2004)

”Betyder det att det inte är naturen som kulturelliseras, utan kulturen som naturaliseras?” (bernardinai.lt 2008-12-13)

”Religionens inkulturation och kulturens evangelisering är inte verkligheter på samma nivå.” (Soter, 2001)

”Vi bryr oss mycket ofta inte om kulturen, vi avkulturaliserar väldigt mycket, och vi avkulturaliserar själva politiken.” (lrytas.lt 2011-06-07)

”Eftersom många ungdomar som går på utbildningsinstitutioner i olika länder, trots lärarnas goda vilja och kompetens, ofta kan vara fullständigt utbildade men delvis kulturellt avkunniga.” (Påvliga kulturrådet, 2000)

”Vi har ingen annan utväg än att ge oss in i kapplöpningen, konkurrensen och sökandet efter nya vägar, så att samhällets kulturella utveckling kan öka ännu mer.” (Naujosios tėviškės žinios, 2003)

”Författaren svarar positivt, om än inte särskilt djärvt, på frågan om vi tror på kulturens kraft, som ensam kan hjälpa till att övervinna nationens kulturella förfalls utförslöpa.” (lrytas.lt 2011-06-02)

146

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

Av- + -a

Jfr.

Exempel

”<...> En sådan kulturellt präglad subjektivitet rycks plötsligt bort från den existentiella miljö som den är van vid och som motsvarar den, och kastas in i en antihuman, dekulturerad värld byggd på primitiva instinkter <...>.” (Šiaurės Atėnai, 1996)

avlitauisera

litauisera, litauiseras, avlitauiseras

”<...> Lutheranerna bar silverfacklan genom mörkret av avlitauisering i Litauen.” (Švyturys, 1995) ”Jordreformen på landsbygden minskade kraftigt utlänningarnas inflytande i landet, och inte en enda lag stiftades för att göra Kaunas litauiskt.” (Juozas Keliuotis, 2004) ”<...> Kuršių nerijos invånare blandades tidigt med litauiska jordbrukare och blev litauiserade, och senare blev många av dem germaniserade.” (Darbai ir dienos, 1999) ”Tuteišiai-gruppens ursprung och deras roll i avlitauiseringen av Vilniusregionen är höljda i dunkel; språkvetarna tvistar fortfarande om detta.” (lrytas.lt 2011-07-09)

avmedborgargöra

göra till medborgare, förlora medborgarskapet

”Slutligen måste man förstå att samhällets avpolitisering leder till att människor berövas sitt medborgarskap och till att demokratin och själva staten förtvinar.” (Dienovidis, 1995) ”<...> Den naturaliserade svarte spelaren Craig Robinson (204 cm) visade sig verkligen vara en tapper kämpe om returen (tog 15).” (Lietuvos aidas, 1997) ”Den första symboliska ’inskrivningen’ är dopet, att få ett namn, genom vilket den lilla individen personifieras och införlivas som medborgare, skrivs in i nationens kulturella och konfessionella rum.” (lrytas.lt 2011-05-06) ”<...> I de postsocialistiska staterna blir syndromet med avstatligande, avsamhälleligande och slutligen förlust av medborgarskapet allt mer framträdande.” (Istorijos studijos, 2003)

göra galen

göra van vid, bli galen, bli från vettet

”<...> Sådan visuell information hypnotiserar både betraktaren och, förmodligen, upphovspersonen och gör omärkligt betraktaren galen.” (Dienovidis, 1997) ”Nej, hon är inte galen – jag kan skilja ut de sinnessjuka – hon har bara blivit tokig.” (Lietuvos rytas, 2001) ”Moralens utmattning, kulturens missfall, människans galenskap...” (Petras Dirgėla, 2004) ”Det kulturella rummet och förfogandet över det kultiverar och gör barbariet hemtamt – det blir krävande mot sig självt och selektivt i fråga om ting <...>.” (Respectus Philologicus, 2000).

Terminologija | 2016 | 23

147

Av- + -era

Jfr.

Exempel

avpersonifiera

personifiera

”Epitafiets skapare tycks mena att han måste avpersonifiera sig en smula, säga mer om den andre – de viktigaste, kanske till och med kända sakerna, lätt igenkännliga associationerna.” (bernardinai.lt 2005) ”Jag kan bara tro inte på Gud i allmänhet, utan endast på en inkarnerad och personifierad Gud.” (Arvydas Šliogeris, 1996) ”Insikten om ändlighet är detsamma som individualisering och personifiering.” (Arvydas Šliogeris, 1996)

avförandliga

förandliga, andliggöra

”Empirismen blir den ursprungliga utgångspunkt från vilken positivismen inleder sitt fälttåg för att avförandliga, mekanisera och förgudliga människans liv.” (Švyturys, 1994) ”Om varje modus i den kroppsliga världen motsvaras av ett visst modus på den psykiska sidan, så borde därav följa en förandligande av hela naturen.” (Johanas Štrauchas, 1995) ”Det är bättre att säga att människan för Tomas är en kropp besjälad av ande, medan hon för Descartes är en förkroppsligad själ.” (Naujasis židinys, 1997)

denationalisera

nationalisera, införliva i nationen, avnationalisera, förlora sin nationella identitet

”Denationalisering och införlivande i nationen sker samtidigt, och det räcker för att bevisa att nationalitet i vår tid verkligen inte längre är ett behov utan har blivit en efterfrågan.” (Šiaurės Atėnai, 1996) ”De flesta litauer som på grund av regeringens politik emigrerade till Sydamerika förlorade snabbt sin nationella identitet. S. Magonis påpekar: ’tack vare ett sådant system för avnationalisering skiljer sig den andra generationen invandrare nästan inte alls från de infödda invånarna i landet.’” (Istorija, 2003) ”Den hungrige behöver bröd – inte konst, den blinde behöver ljus – inte konst, den ungdom som förlorar sin nationella identitet behöver nationen – inte konst. <...> När vi står på vägen mot förlust av nationell identitet är det inte höga ideal utan omsorgen om överlevnad som är viktigast.” (Kauno diena, 1995) ”Det litauiska samhället, som under fem decennier genomgående sovjetiserades och led svårt, europeiseras nu – sekulariseras, avnationaliseras och avstatligas <...>.” (lrytas.lt 2016-01-23)

avverkliga

verkliggöra, förverkliga, avverkliga

”<...> världen förvandlas till en samling formlösa, avverkligade sinnliga ting, och dess utmärkande drag blir en radikal grundlöshet och meningslöshet.” (lrytas.lt 2012-08-30)

148

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nupasminimo: teikyba ir vartosena

Av- + -isera

Jfr.

Exempel

”Han avslöjar sitt nomenklaturmässiga ursprung och sin natur genom att försöka befästa dessa värden politiskt och ideologiskt, dvs. han strävar efter att återuppbygga och aktualisera döda kulturmodeller hämtade ur det förflutna, men tyvärr <...>.” (Kultūros barai, 1997) ”<...> vardagen är den situation där vi har att göra med verkligheten i sig och ur vilken alla andra situationer kan förverkligas.” (Soter, 2003) ”Nutidens tillstånd beskrivs som overkliggjort, simulakriskt och utan verklighetsbaserad referens; därför kan man tala om sanningen endast som en viss konstruktion, en roll <...>.” (Filosofija ir sociologija, 2000)

avstat-ligifiera

förstatliggöra, statsbilda, avstatliggöra, avstatligas

”<...> varken marxismen eller dess grundare gav något positivt svar på industri- och arbetarklassfrågan, utan föreslog endast ett uteslutande negativt program för expropriering och avstatliggörande, som endast förutsåg en nedmontering av det borgerliga samhället och dess liberala och demokratiska samhällsordning.” (Naujasis židinys, 1996) ”I Litauen behövs det än så länge inte förstatligas något (man vet inte vad som händer i morgon); tvärtom måste utbildningen och hälsovården avstatliggöras och pensionssystemet reformeras.” (Verslo žinios, 2008-11-24) ”Det litauiska språket hade förstatligats, verkligen införts i skolorna och på universiteten först efter ytterligare två svåra årtionden.” (Terminologija, 2003) ”Det inledande skedet av privatiseringen (avstatliggörandet) av statlig och kolchosägd egendom mot investeringskuponger 1991–1993 gjorde det möjligt att skapa ett stort utbud av tidigare samhällsägd egendom <...> på andrahandsmarknaden <...>.” (Žemės ūkis, 1997) ”Med tanke på att staten själv bara är ett ’organ för klassherravälde’ bör avstatliggörande i första hand förstås som en minskning av all tvångsmässig, förtryckande makt och som ett samhälleliggörande av mänsklig verksamhet <...>.” (lrytas.lt 2014-12-08)

avmänsk-liga

humanisera, avhumanisera, avhumaniseras, dehumanisera

”<...> filosofernas Gud blir allt mindre lik de mytologiska gudarna, tills han slutligen helt skiljs från religionen och blir ett opersonligt och avhumaniserat högsta väsen <...>.” (Arvydas Šliogeris, 1996) ”Praktisk handling och tänkande har mening endast därför att människan kommer i kontakt med en verklighet som inte är fullständigt genomskinlig och som står emot varje försök att humanisera och avhumanisera den.” (Arvydas Šliogeris, 1996)

Terminologija | 2016 | 23

149

Nu− + −inti

Jfr.

Exempel

”<...> Det första steget i den begynnande avhumaniseringen – den nämnda dekonstruktionen – är i grunden inget annat än ständiga försök att rasera eller åtminstone destabilisera människobilden, som utgör kärnan och grunden för hennes moraliska och intellektuella identitet.” (lrytas.lt 2012-09-10)

”Att samhället hotas av en allt större avpersonifiering, av att förvandlas till en massa, det vill säga avhumanisering, och att det självt kommer att verka avhumaniserande <...>.” (Johannes Paulus II, 1994)

”<...> Världen har blivit galen, världen har närmat sig någon farlig gräns, mänskligheten avhumaniseras eller håller någon på att ’avhumanisera’ den, eftersom vi ser bilden liksom genom någon lins <...>.” (Lietuvos aidas, 1996)

”I modernismens dehumaniserade konst återstår bara en falsk (konstgjord, artefakt) eller död kropp, utställd på den sönderslagna bildytan <...>.” (Menotyra, 2000)

Önskan att uttrycka motsättningar språkligt är tydligen en av de viktigare orsakerna till att nya avledningar med nu- + -inti (–inimas) uppstår med betydelsen ’avlägsna’. Sådana ord behövs i publicistiken, särskilt i texter av reflekterande, filosofisk karaktär, där stor uppmärksamhet ägnas åt nya sätt att uttrycka tankar och åt själva ordformen. I vanliga texter talar vi ju knappast om att göra tillvarande eller att göra icke-tillvarande (t.ex. ”Kanske har Vytautas Rubavičius rätt när han uppmanar oss att göra vår icke-tillvarande värld tillvarande <...>” (Vytautas Martinkus, 2003)); över huvud taget talar vi inte särskilt mycket om filosofiskt varande. När nybildningar ställs mot varandra i samma mening framträder deras innehåll och stilistiska funktioner ännu tydligare, och det hjälper till att skapa en överraskningseffekt, t.ex.: ”Ett varandets forms försvinnande hänger samman med att en annan varandeforms uppkomst; att upplösas till form är samtidigt att anta form, att avsinnliggöras är samtidigt att förnimmas, försvinnande är samtidigt tillblivelse, tingets upplösning är samtidigt också tingets kristallisering” (Arvydas Šliogeris, 1996). Vid sidan av paret göra förnimbar – beröva förnimmelse uppstår också förnimma intensivt – beröva förnimmelse: ”Den första tolkningen tar form i köttets, hudens och kadavrets skepnader. Den andra – skulpturens och maskinens. En sådan kroppslighet är antingen en hypertrofierad förnimmelse eller en överdriven berövning av förnimmelse <...>” (Šiaurės Atėnai, 1996).

Man bildar också engångsbildningar som är helt tillfälliga och som utan sitt sammanhang till och med kan vara obegripliga, t.ex.:

150

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

språklösgöra – ”Folket görs gradvis språklöst. Det gick att göra motstånd mot det ryska språk som påtvingades med våld. Det finns inget sätt att göra motstånd mot det engelska språket, som är prestigefyllt i livet och nödvändigt på institutionerna: man väljer själv.” (Romualdas Ozolas, 2003)

avkoffeinera – ”Och jag kände människor som, skrämda av tidigare läkares rekommendationer, hade gått över till koffeinfritt kaffe, trots att de tyckte mycket om kaffe med koffein, och drack denna dyra och motbjudande ersättningsprodukt i tolv långa år. De fick dessutom betala mer, eftersom det är dyrare att avkoffeinera kaffe än att servera det naturligt.” (bernardinai.lt 2006-06-21)

avlitterarisera – ”<...> kan vi lätt beteckna som typiska egenskaper hos ett postmodernistiskt verk, liksom dikternas brist på enhetlighet, den centrifugala strukturen eller i allmänhet avlitterariseringen.” (Nemunas, 1996)

avtänkificera – ”<...> USA, som förgiftar och dödar alla, har skapat en sådan ideologi för ’avtänkificering’ och avkänsliggörande att ingen reflekterar ens över det som de ser och upplever.” (bernardinai.lt 2007-05-16)

avparadoxifiera – ”Luhmann beskriver religionen som ett formsystem som samhället skapar för att ’avparadoxifiera världen’.” (Robert Wuthnow, 1996)

avideologisera – ”Därför kan man föreslå att Litauens frontvänner tar avstånd från den fullständiga ’icke-ideologin’ och talar om ’verklig demokrati’, där den politiska verksamheten skulle avideologiseras (världsåskådningens inflytande på verksamheten skulle minska). Denna ’avideologisering’ borde äga rum inte bara i kulturen utan också i ekonomin.” (Dienovidis, 1995)

avmystifiera – ”Det finns ju fortfarande ett helt område av icke-kyrklig, icke-institutionell religion. Eller handlar det om en rationalistisk avmystifiering (Antzauberung)?” (Filosofija ir sociologija, 1996)

avfågla – ”<...> syftar inte längre på en konkret fågel som den döde förvandlas till, utan på en själ som bevarar den dödes väsen och självmedvetande, sanningen som visar sig i en liten fågels gestalt. Denna gestalt kan i senare tider ha varit något hindrande; tydligen ägde någon sorts fysisk ’avfågling’ av förfadern rum <...>.” (Gintaras Beresnevičius, 2004)

avrakauskifiera – ”En annan medveten ’avrakauskifiering’ av R. Rakauskas: inga flickor, ingen kult av nakna kroppar, inga stilistiska blinkningar och glimtar, inga porträtt av mer eller mindre kända flickor med en tydligt grafisk linje längs ansiktets oval.” (Kauno diena, 2001)

avpoetisera – ”Öppen och dämpad självironi. <...>. Till och med en ganska riskfylld avkroning, avpoetisering. Avheroiserande.” (Dienovidis, 1995)

fördumma – ”Och vi hade varken kraft eller tro kvar att gå in i en öppen konfrontation med systemet – alla fördumningsmekanismer hade gjort ett gott arbete här.” (Valentinas Sventickas, 2008)

avziovulifiera – ”Stilistiskt parodieras den maironiska beskrivningen av skogens sus – ’avziovulifiering’ <...>.” (Darbai ir dienos, 2003)

Det är förståeligt att reglerna med sådana bildningar medvetet kan brytas i syfte att uppnå originalitet eller effekt (ibland som om man ursäktade sig med citationstecken), men både bildningar med välutvecklade mikrosystem och tillfälliga bildningar bekräftar bara att avledningar med nu- + -inti i bruk de facto har betydelsen ’avlägsnande’; textförfattarna litar på att läsarna ska förstå dem. Avledningarna kan ersättas med ord

Terminologija | 2016 | 23

151

med sammansättningar och prepositionskonstruktioner med be, men betoningen av handlingen skulle inte alltid bevaras, och ibland skulle meningarna dessutom behöva omformuleras avsevärt.

Bland icke-kodifierade avledningar med nu- + -inti (-inimas), som betecknar avlägsnande av en egenskap eller något annat immateriellt, abstrakt, utmärker sig genom sin användningsfrekvens framför allt oskadliggöra och bedöva (de vanligaste avledningarna anges i tabell 5¹⁶; frekvensen i de undersökta källorna för alla övriga avledningar som nämns i artikeln och betecknar avlägsnande av något immateriellt är lägre). Ur ett avledningsperspektiv kan de kopplas till substantiven skada, smärta, även om ett samband med adjektiven skadlig, smärtsam inte heller kan uteslutas (stammen är dezintegrerad). Avledningar utan prefix används i regel inte (de finns upptagna i LKŽe), även om de ibland förekommer, till exempel: ”<…> han gick efter mig och brukade säga: ’Broder, tryck lite mer här, lätta på penseln här, så att linjen ’vibrerar’, så att den blir ’levande’, så att den ’g ö r o n t’ (Kauno diena, 1995); ’Borgmästaren lovar att invånarna i Vilnius på så sätt ska spara hundratals timmar i bilköer, och tjänstemännen tänker bötfälla dem som inte förstår’ (lrytas.lt 2015-08-21).” DLKT-kolumnen anger antalet förekomster av ordet, inklusive verbformer (den omfattar även substantiverade particip, eftersom det inte går att skilja ut dem programmatiskt), och abstraktum med -imas; kolumnen lrytas.lt anger antalet publikationer vars text innehåller ordet.

Tabell 5. De vanligaste avledningarna som betecknar avlägsnande av en egenskap eller något annat immateriellt

Nu- + -inti | DLKT | lrytas.lt | Nu- + -inti | DLKT | lrytas.lt nuvertinti | 1349 | 1281 | nureikšminti | 29 | 13 nukenksminti | 557 | 331 | nupilietinti | 21 | 2 nuskausminti | 453 | 683 | numitinti | 19 | 1 nuasmeninti | 235 | 80 | nudievinti | 18 | 1 nutautinti | 225 | 70 | nupra sminti | 16 | 2 nužmoginti | 187 | 58 | nubūtinti | 13 | 1 nudvasinti | 37 | 6 | nubuozinti | 10 | 1

I en bredare användning finns inga fler liknande avledningar som kan kopplas till substantiv med abstrakt betydelse och suffixen -smas, -mas¹⁷. Endast de mycket sällsynta nuveiksminti, nujausminti påträffas, t.ex.: ”Det hade noterats

¹⁶ I tabellen har tydligt adjektiviska avledningar inte tagits med; alla är sällsynta, och deras frekvens har redan nämnts.

¹⁷ Ibland bildas avledningar av substantiv med suffixet -me, till exempel nugrėsminti – ”Människan är liksom en gren på apträdet – en följd av kraftigt försämrade levnadsvillkor och försöken att övervinna dem, genom reflektion (att övervinna hotet, att ’avhotifiera’ det genom sig själv, värmen från sitt inre jag)” (Romualdas Ozolas, 1997).

152

Alvydas Umbrasas | Nuo nurie balinimo iki nuprasminimo: teikyba ir vartosena

en intressant, polemisk process av naturens deenergisering, dess n u v e i k s m i n i m i allteftersom den europeiska civilisationen utvecklas” (Baltos lankos, 1996): ”<...> de alltför starkt betonade laserprojektionerna, den kinetiska scenografin och den digitala bilden. Detta förstärkte dock bara intrycket av ett absolut n u j a u s m i n i m a s och avpersonifiering” (bernardinai.lt 2007–10–17). Här kan också nämnas det förmodligen oavsiktligt bildade nutriukšminti, t.ex.: ”<...> jag har en samling mycket gamla sovjetiska inspelningar med verk som Tjajkovskijs första pianokonsert. Utan någon n u t r i u k š m i n i m o?” (7 meno dienos, 2005-12-02). Nukenksminti verkar inte ha några motsatsbildningar, medan man med andra avledningar bildar exempelvis iškausminti, įjausminti, įveiksminti (den sistnämnda är vanligast), t.ex.:

”Om vi alla uppfattade ordet genast och på samma sätt, om vi inte fann några paradoxer och hemliga betydelser i det som sårar vårt förstånd, skulle det bara uttrycka människans vilja, inte Guds” (Donaldas Kajokas, 2007);

”Därför omfattar det [förståelseakten] alltid både det givna och det icke givna (i denna mening det transcendentala). Det är omedelbart också känslomässigt genomlevt” (Problemos, 1996);

”Det är verkligen uppenbart att människans strävan, som förverkligar tanken och definierar verksamheten, utan större risk kan skingra sorgen över inställsamt tjänande och övervinna rädslan för ett språk som tycks vara stumt” (Algimantas Valantiejus, 1997).

Det har föreslagits att de internationella orden pasterisera, anestetisera skulle användas i stället för nukenksminti, nuskausminti, eftersom ”det inte finns någon anledning att ersätta internationella ord som har etablerat sig i språket med egna ord. Ibland är det rentav omöjligt att avstå från ett internationellt ord, även om man vill, eftersom den litauiska nybildningen är sämre än den internationella motsvarigheten” (Rudaitienė 1993: 13). Naturligtvis föreslogs på många håll litauiska uttryck göra ofarlig och avlägsna, lindra smärta. Intressant nog genomfördes en undersökning 1987–1989, där nästan 100 personer verksamma inom vetenskapen tillfrågades (de flesta hade vetenskapliga grader och titlar). På frågan vad de använde valde 60 informanter nukenksminti, 11 valde pasterizuoti och 7 valde padaryti nekenksmingą. På motsvarande sätt valde 53 personer nuskausminimą, 19 valde anesteziją, 12 valde anestezavimą, medan ingen valde anestezacijos (något litauiskt uttryck föreslogs inte i enkäten) (Rudaitienė 1991: 35–36). Det finns inga sådana undersökningar i dag, men vi skulle nog inte bli förvånade om nukenksminti, nuskausminti fortfarande dominerade i enkätsvaren. Båda orden hörs i talspråket och, som de data som samlats in för denna undersökning visar, förekommer de också rikligt i dagens skriftliga källor.

Nuskausminimas hade tidigare rekommenderats vid sidan av anestezijos, anestezavimo i vissa termordböcker (t.ex. RLKŽŪTŽ 1971; MTŽ 1980; i den senare förekom även nujautrinimas¹⁸ vid sidan av desensibilizavimo). En av de mot-

¹⁸ Vietoj nujautrinti siūlyta šalinti jautrumą, daryti nejautrų (Kaulakienė 1992: 9).

Terminologija | 2016 | 23

153

En anledning som upprätthåller användningen av smärtlindring är att participformen är praktisk för att uttrycka ett attribut som beskriver läkemedel och ofta används substantiviskt (t.ex. ”Endast på Smärtcentrum kan patienten genomgå en invasiv smärtlindringsprocedur. Under den injiceras smärtstillande preparat direkt i det område som framkallar smärta” (Lietuvos rytas, 2001), ”Jag förstår inte hur behandlingen ska bli bättre när nästan alla får i stort sett samma läkemedel, ’Betalok-Zok’ och ’Cardace’, tillsammans med lugnande och smärtstillande medel” (Filomena Taunytė, 2004)). Smärtlindring är ett ord inom hälsoområdet, medan oskadliggörande används i olika sammanhang och ibland bildas även avledningar (t.ex. ”Om din bil har en avgasrenare får du inte använda bensin med blytillsats, eftersom renaren täpps igen efter några tusen kilometer” (Mokslas ir technika, 1995)). Av DLKT framgår att man i användningen oskadliggör miljö, jord, föroreningar, mikroorganismer, kläder, laster, vapen, personer med mera. Ordet är ganska vanligt i militära sammanhang och inom den offentliga säkerheten; man talar om oskadliggörande av minor, bomber och annan ammunition. I militära ordböcker kunde man tidigare till exempel hitta oskadliggörande (специальная обработка), oskadliggörande av ammunition (обезвреживание боеприпасов), oskadliggöringsfordon (дегазационная машина) (KTŽ 1993); senare tillkommer ammunitionsröjning ”att försätta ammunition i ett tillstånd där den inte kan explodera av misstag. Detta görs på olika sätt – ammunitionen sprängs, laddningar eller tändrör avlägsnas, tändrör ställs i säkringsläge med mera.” (обезвреживание боеприпаса, rendering safe, deactivation, neutralization of ammunition) (KŽ 1995). I ordböcker som språkvetare inte har granskat ser man ändå nukenksminti – defuse, disarm, deactivate; nukenksminti bombą – defuse/deactivate a bomb (ALKTŽ 2004); ibland förbiser även språkvetare sådant, till exempel nukenksminti – decontaminate, fastän samma ordbok har padaryti nekenksmingą (miną ir pan.) – deactivate; padaryti nekenksmingą – neutralize (LAKKTŽ 2015). I dagens redigerade ordböcker uttrycks undanröjande av skadlighet oftast med ordkombinationer, till exempel: disarm – 1. avväpna, 2. göra ofarlig; ställa om (en mina, ett vapen) till säkert läge; röja (en mina); decontaminate – 1. rengöra; avlägsna gas; dekontaminera; deactivate – 1. inaktivera, 2. göra ofarlig (en mina och liknande); deactivation – 1. inaktivering, 2. oskadliggörande (av en mina och liknande); defuse – göra ofarlig; avlägsna tändröret; defuse a bomb – göra en bomb ofarlig (ALKK TŽ 2013). Man måste dock medge att konstruktionen göra ofarlig, som kräver dubbla kasus, är obekväm i termer; numera rekommenderas

154

Alvydas Umbrasas

Nuo nurie balinimo iki nup rasminimo: teik yba ir vartosena

sådana termer, till exempel: oskadliggörande av ammunition (ammunition disposal), förfarande för oskadliggörande av explosiv ammunition och ammunition (explosive ordnance disposal procedure) (EKŽ 2008), oskadliggörande av explosiv ammunition (explosive ordnance disposal), händelse med oskadliggörande av explosiv ammunition (explosive ordnance disposal incident), förfarande för oskadliggörande av explosiv ammunition (explosive ordnance disposal procedure) (NATO 2006). När man ser dessa termer är det inte svårt att förstå varför språkbruket inte vill överge nukenksminimas.

I språkvetarnas arbeten har det vid upprepade tillfällen funnits antydningar om att nukenksminti, nuskausminti bör godtas. Aldona Paulauskienė räknar till exempel verben nuasmeninti och nukenksminti till dem som vi inte har några ersättningar för (Paulauskienė 2001: 95). När hon påpekar att modellen med avledningar av typen nu– + –inti i betydelsen ’avlägsna’ passar dåligt med normerna för litauisk prefixavledning, hoppas hon att ytterligare några ord ska slå rot, först och främst nuskausminti (Paulauskienė 2004: 262). När hon säger ”slå rot” menar hon tydligen ”språkvetarna kommer att tillåta dem”, för det finns ingen anledning att få detta ord att slå rot i språket – det har redan gjort det för länge sedan. Även Jonas Šukys säger försiktigt att ”man kanske bör göra undantag endast för mycket praktiska ord som används hela tiden”, såsom nukenksminti, nuasmeninti (Šukys 2006: 75).

Språkbruket visar att avledningar av typen nu– + –inti i betydelsen ’avlägsna’, trots språkvetarnas kritik, fortsätter att användas och att nya också bildas. Även om modellen inte har erkänts existerar den de facto. Eftersom BLKŽ håller på att utarbetas är det lämpligt att dess redaktörer omprövar dessa ord. Först bör man skilja ut de ord som uttrycker avlägsnande av ett ämne eller något annat materiellt (nuriebalinti, nugeležinti och liknande). Det var främst sådana ord man tidigare inriktade sig på när man kritiserade ordbildningsmodellen. Dessa ord har inte utvecklade mikrosystem och bildar i regel inte oppositionella ordpar. Traditionen att rätta dem kan bevaras. Separat bör man betrakta de ord som uttrycker avlägsnande av en egenskap eller något annat immateriellt, abstrakt. Språkbruket visar att dessa ord ofta har utvecklade mikrosystem. Även om man medger att ord enligt denna modell uppstår under påverkan från andra språk, kan man överväga att införa vissa av dem i BLKŽ med hänsyn till språkbrukets tendenser, särskilt eftersom en del sådana ord redan är kodifierade eller tidigare har varit kodifierade men senare fått ändrad kodifiering. Det argument som korrekturläsare upprepade gånger har anfört – att nu- bör uttrycka ett övermått av en egenskap och inte dess avlägsnande – fungerar inte särskilt väl med ord enligt den aktuella modellen. Läsarna skulle visserligen kunna vilseledas, men författarna menar att de kommer att förstå texten rätt. Kontexten har naturligtvis stor betydelse. Dessutom finns det redan i språket

Terminologija | 2016 | 23

155

kodifierade verb där samma prefix ger motsatta betydelser, till exempel nudabinti ”1. smycka mycket vackert” och ”2. ta bort smyckena”, nuvainikuoti ”1. ta av kransen” och ”2. hänga kransar på och smycka” (DLKŽ₆ 2006).

SLUTSATSER

Avledningar av typen nu– + –inti (–inimas) i betydelsen ’avlägsna’ började språkvetare rätta för ett halvsekel sedan. Terminologen K. Gaivenis var sannolikt den förste som uppmärksammade deras användning i dåtidens press och upptagande i ordböcker, och föreslog att de skulle rättas. Från det adjektiviska avledda verbet nuriebinti, som annars betyder ’göra alltför fet’, gick korrekturläsarna vidare till substantivbildade nybildningar (såsom nuriebalinti) och argumenterade för att även dessa skulle kunna uttrycka ett övermått. I vissa arbeten kritiserades denna ordbildning över huvud taget, eftersom den uppkommit efter mönster från andra språk (främst ryska); de substantivbildade verben används vanligen inte utan prefix, och därför betraktades ordbildningen som blandad (prefixet nu– och suffixet –inti fogas till på en gång).

I den första upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno togs bara några få ord enligt den aktuella modellen upp, men i den andra upplagan inkluderades ganska många, trots att avledningarna redan hade börjat rättas. Kanske tog man hänsyn till att avledningarna inte bara var vanliga i pressen utan också förekom i dåtidens terminologiska ordböcker. Ordboksnormen fortsatte dock att ifrågasättas, språkvetarna slutade inte rätta dessa ord och nästan alla avledningar ströks ur den tredje upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (senare upplagor ändrade ingenting i den aktuella frågan). Tack vare språkvetarnas insatser övergavs avledningarna gradvis även i terminologiska ordböcker, där man i huvudsak rekommenderade fraser med ordet šalinimas ’avlägsnande’. Så länge man följde den andra upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno kunde avledningar av typen nu– + –inti i betydelsen ’avlägsna’ spridas, eftersom man höll fast vid principen att inte strängt rätta sådant som hade publicerats i ordboken.

I språkvetenskapliga publikationer som utkom före den tredje upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno kan man ibland se osäkerhet i bedömningen av avledningar enligt den aktuella modellen. Man nämner att avledningarna redan har slagit rot i vetenskaplig terminologi, att språket behöver dem och att språkvetarnas och användarnas behov av dessa avledningar inte går att förena. Även i språkvetarnas arbeten i dag sägs det ibland försiktigt att man bör göra undantag för vissa avledningar av typen nu– + –inti, eftersom det inte finns något bekvämt sätt att ersätta dem.

De flesta av de avledningar som nämns i korrekturläsarnas arbeten och behandlas i denna artikel är substantiviskt bildade och betecknar avlägsnande av något konkret, vanligtvis ett ämne. En undersökning av det nutida språkbruket,

156

Alvydas Umbrasas

Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: teik yba ir vartosena

Med stöd i Dabartinės lietuvių kalbos tekstynu och den populära nyhetssajten lrytas.lt kan man se att vissa tidigare korrigerade avledningar kanske inte längre är aktuella, medan andra fortfarande används. Samtidigt framgår det att det i dagens språkbruk finns olika avledningar enligt den aktuella modellen som inte nämns i språkvårdarnas arbeten. De uttrycker avlägsnande av en egenskap eller någon annan immateriell, abstrakt företeelse. Morfologiskt kan vissa av dem kopplas till adjektiv, andra till substantiv, och ofta kan tolkningen också vara tvetydig. Deras uppkomst kan numera främjas inte av ryskan, utan av internationella ord med morfemet de-; även analogiprincipen främjar den, eftersom vissa avledningar av typen nu- + -inti har utvecklade mikrosystem, efter vilka andra mikrosystem av ord skapas. Önskan att med avledningar från samma rot uttrycka motsatser mellan tillförande och avlägsnande av ett visst innehåll kan vara en av de viktigaste orsakerna till att nya ord av typen nu- + -inti behövs. Den kontrastiva modellen är särskilt omtyckt i filosofi, litteraturvetenskap och liknande texter av resonerande karaktär, där stor vikt läggs vid språkliga uttrycksmedels nyhet och ovanlighet. I dessa och andra texter är dessutom motsatserna mellan en aktiv handling (nu- + -inti) och en spontan process (nu- + -ėti) relevanta; i det senare fallet betecknar nu- inte avlägsnande utan en spontan förlust.

Vid utarbetandet av Bendrinės lietuvių kalbos žodyną bör man beakta resultaten av ett halvt sekels korrigeringar av avledningar av typen nu- + -inti och tendenserna i språkbruket. För att normerna ska förbli stabila kan den uteblivna kodifieringen av avledningar med betydelsen att avlägsna material fortfarande upprätthållas, men avledningar som betyder att en egenskap eller andra immateriella företeelser avlägsnas bör bedömas separat. Kodifiering av vissa av dem skulle föra normen närmare verkligheten. Skillnaden mellan norm och språkbruk framgår särskilt tydligt av hur spridda orden nukenksminti, nuskausminti ir nužmoginti är.

ŠALTINIAI

ALKKTŽ 2013: Kisinas E. Anglų–lietuvių kalbų karo technikos žodynas, Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija.

ALKPŽ 1958: Novodvorskis A. Anglų–lietuvių kalbų politechninis žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

ALKTŽ 2004: Laugalienė G., Mironaitė M. Lietuvių–anglų kalbų karybos žodynas: eksperimentinis leidinys, Vilnius: Generolo J. Žemaičio Lietuvos karo akademija.

ALKŽŪTŽ 1977: Anglų–lietuvių kalbų žemės ūkio terminų žodynas. Sudarė D. Čėponienė, R. Gelūnienė, J. Kažėnas, R. Kelbauskienė (atsak. redaktorė), Vilnius: Mokslas.

ATTŽ 2001: Čiukas R., Katunskis J., Kaulakienė A. ir kt. Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas: su vokiečių, anglų, prancūzų ir rusų kalbų atitikmenimis, Kaunas: Technologija.

BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. D. Liutkevičienė. Prieiga per internetą: http://bkz.lki.lt.

ChAŽ 1997: Daukšas K., Barkauskas J., Daukšas V. ir kt. Chemijos terminų aiškinamasis žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

ChŽ 1960: Daukšas K. Chemijos žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

Terminologija | 2016 | 23

157

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sud. Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga per internetą: http://donelaitis.vdu.lt.

DLKŽ₁ 1954: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

DLKŽ₂ 1972: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 2-asis papild. leid. Ats. red. J. Kruopas, Vilnius: Mintis.

DLKŽ₃ 1993: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 3-iasis patais. ir papild. leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DLKŽ₅ 2003: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 5-asis (2-asis elektroninis) patais. ir papild. leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

DLKŽ₆ 2006: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 6-asis (3-iasis elektroninis) leid. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

EKŽ 2008: Čiočys P. A., Janukevičius J., Jasiulionis E. ir kt. Enciklopedinis karybos žodynas, Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija.

FTŽ 2007: Palenskis V., Valiukėnas V., Žalkauskas V., Žilinskas P. J. Fizikos terminų žodynas: lietuvių, anglų, prancūzų, vokiečių ir rusų kalbomis. 2-asis patais. ir papild. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

GFGTŽ 1956: Gudelis V. Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

ITŽ 1997: Informatika: lietuvių–anglų–rusų–vokiečių kalbų terminų žodynas. Parengė Z. Kudirka ir kt., Vilnius: Matematikos ir informatikos institutas.

KTŽ 1993: Rusų–lietuvių ir lietuvių–rusų kalbų karybos terminų žodynėlis. Parengė A. Smetona, Vilnius: Valstybinis leidybos centras.

KŽ 1995: Smetona A. Karybos žodynas, Vilnius: Lietuvos karo akademija.

LAKKTŽ 2015: Kisinas E. Lietuvių–anglų kalbų karo technikos žodynas, Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija.

LKŽė – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas. Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. Prieiga per internetą: http://www.lkz.lt.

LRTB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga per internetą: http://terminai.vlkk.lt.

MTŽ 1960: Čeičys J. Melioracijos terminų žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

MTŽ 1980: Astrauskas V., Bizulevičius S., Pavilonis S. ir kt. Medicinos terminų žodynas, Vilnius: Mokslas.

NATO 2006: NATO terminų aiškinamasis žodynas. 3-iasis patais. leid. Ats. redaktorius J. Norgėla, Vilnius: Lietuvos Respublikos krašto apsaugos ministerijos Generalinė inspekcija.

RLKMTŽ 1975: Mikalajūnas M. Rusų–lietuvių kalbų meteorologijos terminų žodynas, Vilnius: Mintis.

RLKPŽ 1959: Rusų–lietuvių kalbų politechninis žodynas. Red. kolegijos pirmininkas A. Novodvorskis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

RLKPŽ 1984: Rusų–lietuvių kalbų politechnikos žodynas. Sudarė G. Daugėla, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija.

RLKŽŪTŽ 1971: Anskaitis V., Kilas M. Rusų–lietuvių kalbų žemės ūkio terminų žodynas, Vilnius: Mintis.

RTŽ 2000: Gaivenis K., Juška G., Kalesinskas V. Radioelektronikos terminų žodynas, Vilnius: Litimo.

SŽ 1993: Leonavičius J. Sociologijos žodynas, Vilnius: Academia.

Vydūnas 2013: Asmenybė ir sveikata. Parengė R. Palijanskaitė, Kaunas: Vydūno draugija.

LITERATŪRA

Balašaitis A. 1969: Kaip verčiame terminus. – Lietuvių kalbos sekcijos sąsiuvinis 10. Terminų kūrimo principai, 9–10.

Balčienė B. 1979: Po kelerių metų. – Mūsų kalba 3, 14–20.

Bielinskienė A., Kazlauskienė A., Rimkutė E., Tamutšaitė A. 2014: Lietuvių bendrinė kalba: normos ir vartosena. Vadovėlis aukštųjų mokyklų studentams, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Būda V. 1973: Ilgai lauktas žodyno leidimas. – Pergalė 7, 161–166.

Gaivenis K. 1964: Keletas pastabų dėl mokslo veikalų kalbos. – Kalbos kultūra 7, 26–30.

Gerulaitis V., Lukėnas S. 1983: Terminų darybos standartizacija ir specializacija. – Kalbos kultūra 44, 26–37.

Girdenis A., Rosinas A. 1977: Pastabos „Kalbos praktikos patarimų“ paraštėse. – Kultūros barai 11, 69–70.

158 Alvydas Umbrasas │ Nuo nuriebalinimo iki suprasminimo: teik yba ir vartosena

Kaulakienė A. 1979: Priešdėliniai ir priesaginiai darybiniai vertiniai lietuviškoje politechnikos terminijoje. – Lietuvių kalbotyros klausimai 19. Socialinės lingvistikos problemos, 143–153.

Kaulakienė A. 1988: Terminų daryba pagal analogijos principą. – Lietuvos TSR Mokslų akademijos darbai. A serija 1, 128–133.

Kaulakienė A. 1985: Словообразовательное калькирование как способ образования современных литовских физико-технических терминов. – Lietuvių kalbotyros klausimai 24. Mokslo kalbos ir kultūros problemos, 67–78.

Kaulakienė A. 1992: Nudruskintas vanduo? – Gimtoji kalba 4–5, 9.

Kazlauskienė A., Rimkutė E., Bielinskienė A. 2010: Bendroji ir specialybės kalbos kultūra, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Kinderys A. 1982: Kaišti ar numesinti? – Kalbos kultūra 43, 47–49.

KK 2003: Kalbos konsultacijos. Sudarė A. Kupčinskaitė-Ryklienė, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Klimavičius J. 1974: Ar vartotinos nužievinimo staklės? – Mūsų kalba 3, 19.

Kniūkšta P. 1980: Dėsningumai, taisyklės ir paskiri kalbos faktai. – Kalbos kultūra 38, 23–37.

Kniūkšta P. 1986: Apie „Kalbos kultūros“ principus, metodiką ir siūlymų poveikį. – Kalbos kultūra 51, 12–37.

KPP₁ 1976: Kalbos praktikos patarimai. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

KPP₂ 1985: Kalbos praktikos patarimai. II pataisytas ir papildytas leidimas. Sudarė A. Pupkis, Vilnius: Mokslas.

Labutis V. 1973: Kalbos praktikos atramos ir slenksčiai. – Kultūros barai 9, 74–75.

LKG II 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija (veiksmažodis ir kt.). Redagavo K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

Montvilienė A. 1978: „Maisto prekių“ vertimo terminai. – Kalbos kultūra 34, 37–41.

Nemickaitė G., Paulauskienė A. 1984: Pastabos dėl „Mokslo ir technikos“ kalbos. – Mūsų kalba 2, 21–23.

Paulauskas J. 1974: Aktualios leksikos norminimo problemos ir žodynas. – Kalbos kultūra 27, 40–49.

Paulauskienė A. 2001: Lietuvių kalbos kultūra, Kaunas: Technologija.

Paulauskienė A. 2004: Teisininkų kalba ir bendrosios normos, Vilnius: Justitia.

Paulauskienė A., Tarvydaitė D. 1986: Gramatikos normos ir dabartinė vartosena, Kaunas: Šviesa.

Piročkinas A. 1990: Administracinės kalbos kultūra, Vilnius: Mintis.

Pupkis A. 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas.

Pupkis A., Zinkevičius Z. 1978: Praėjo pusantro metų, kai pasirodė „Kalbos praktikos patarimai“. – Mūsų kalba 4, 50–51.

Rosinas A. 1971: Ką reiškia nužmoginti žmogų. – Mūsų kalba 4, 14–17.

Rudaitienė V. 1991: Apie priešdėlinių žodžių vartojimą. – Kalbos kultūra 61, 35–39.

Rudaitienė V. 1993: Svetimų žodžių vartojimas spaudoje. – Kalbos kultūra 64, 12–20.

Šukys J. 2006: Kalbos kultūra visiems. Papildytas leidimas, Kaunas: Šviesa.

TT 1992: Terminologijos taisymai. Parengė K. Gaivenis, A. Kaulakienė, St. Keinys, J. Klimavičius, Vilnius: Mokslas.

Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas.

FROM NURIEBALINIMAS TO NUPRASMINIMAS: CODIFICATION AND USAGE

The paper deals with derivatives with the prefix nu- and the suffix -inti (-inimas) which express the elimination of something (which is indicated by the root of the word). There is quite an old tradition of correcting such derivatives, but in spite of this some of these derivatives are still widely used, therefore the history of correction and codification as well as the current situation are researched. The paper shows the opinions of the Lithuanian linguists in regard to these derivatives, the development of norms in dictionaries and overviews the current usage, its (non-)compliance with codification and points out possible changes in codification.

About fifty years ago Lithuanian linguists started correcting derivatives having the structure of nu- + -inti (-inimas) and meaning the elimination of something. The

Terminologija | 2016 | 23

159

word-formation of such derivatives was criticized because it emerged by the analogy with other languages (mainly Russian). In the first edition of Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Modern Lithuanian) (1954) there were very few words of that kind, but in the second edition (1972) their number increased quite a lot in spite of attempts to correct them. Lithuanian linguists insisted on correcting them, therefore nearly all of such derivatives were removed from the third edition of Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (1993) and in terminological dictionaries they were gradually substituted with complex terms containing word šalinimas (elimination).

In the papers of Lithuanian linguists published a few decades ago one could sometimes see uncertainty about the evaluation of this derivational model. There are some observations that such derivatives are starting to become established in the scientific terminology and that they might be necessary for the language. In the current works of linguists there are sometimes cautious suggestions to make an exception about some nu- + -inti (–inimas) derivatives and to allow their usage, because there are no convenient substitutes.

The majority of corrected derivatives are made from nouns and mean the elimination of a certain thing, usually a material. The research of the current usage based on data from Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas (Corpus of the Contemporary Lithuanian Language) and the popular news website lrytas.lt shows that some of the previously corrected derivatives have lost their topicality and some of them are still being used. At the same time it can be seen that there are various derivatives of this particular derivational model which have not been mentioned in the works of language standardizers. They express the elimination of a characteristic or of some immaterial, abstract thing and are derived from adjectives or nouns. The appearance of such derivatives is probably caused not by equivalents in Russian, but by international words with the prefix de- as well as the principle of analogy, because some of these derivatives have developed microsystems, which participate in the creation of other microsystems. The wish to express the oppositions between acquisition and elimination of a particular content using words with the same root could be one of the main reasons for using new nu- + -inti (–inimas) formations.

It is necessary to evaluate the results of the correction which lasted about fifty years and tendencies of the usage of researched derivatives, because currently Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Standard Lithuanian) is being compiled. In order to maintain the stability of the norm the restriction on usage of these derivatives can be retained, but derivatives with the meaning of eliminating a characteristic or an immaterial thing ought to be evaluated separately. The codification of some of these derivatives would bring the norm closer to the actual usage.

Gauta 2016-11-21

Alvydas Umbrasas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

160 Alvydas Umbrasas | Nuo nuriebalinimo iki nuprasminimo: tekyba ir vartosena