Termer inom kreativa näringar: definition och terminologisk förvaltning

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ

Vilnius Gediminas tekniska universitet

NYCKELORD: kreativa näringar, kreativ begåvning, kreativitet, termordlista

Som en särskilt viktig verksamhet i det postmoderna samhället framträder skapandet under 2000-talet; det förenar skapare (det kreativa samhället, den kreativa klassen, kreativa grupper), kreativ verksamhet (kreativt tänkande, kreativt arbete, kreativt företagande, kreativa tjänster, kreativt lärande) och skapandets produkter. I takt med att skapandets ekonomi etableras alltmer och tekniken får allt större spridning på alla områden, blir kreativitet en nödvändig kompetens hos den moderna arbetstagaren. I den kreativa tidsåldern får också kreativa yrken, som förknippas med de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen, ny kraft. I detta sammanhang började man tala om kreativa näringar som en separat, framtidsinriktad ekonomisk sektor där två skilda områden möts: konst och kommers. Flera lärosäten utbildar specialister inom kreativa näringar: Vilnius Gediminas tekniska universitet, Vytautas Magnus universitet, Mykolas Romeris universitet och Kazimieras Simonavičius universitet (som har utbildningsprogram med denna inriktning). Specialister som arbetar inom dessa områden utbildas också vid Vilnius universitet, Vilnius konstakademi, Litauens musik- och teaterakademi samt vid flera högskolor.

Artikelns¹ syfte är att, efter att ha klarlagt innebörden av begreppet kreativa näringar och beaktat den faktiska terminologiska användningen inom denna ekonomiska sektor, diskutera problemen med terminologisk förvaltning inom detta verksamhetsområde.

BEGREPPET KREATIVA NÄRINGAR

Termen kreativa näringar uppstod i litauiskan i början av 2000-talet och är en motsvarighet till den engelska termen creative industries. I IATE-databasen, engelska

¹ Artikeln har utarbetats inom ramen för forskningsprojektet ”Undersökning av främmande ords funktion i fackspråk”, som finansieras av Litauens statliga kommission för litauiska språket enligt programmet för forskning om standardspråkets, dialekternas och andra språkvarieteters funktion och förändring 2011–2020.

Terminologija | 2017 | 24

177

Det finns ingen pluralform av den engelska termen creative industry, men följande singularformer anges som motsvarigheter: litauiska kūrybos pramonė; tyska Kultur- und Kreativwirtschaft; franska industrie créative; italienska industria creativa; lettiska radošā industrija; polska przemysł kreatywny; bulgariska творческа индустрия; tjeckiska kreativní odvětví / tvůrčí odvětví; danska kreativ industri; spanska industria creativa; estniska Loomemajandus; finska luova ala; kroatiska kreativna industrija; ungerska kreatív ágazat; makedonska industrija kreatttiva; nederländska creatieve bedrijfstak; portugisiska indústrias criativas; rumänska industrie creativă; slovakiska kreatívny priemysel; slovenska kreativna industrija; svenska kreativ näring. Som framgår dominerar ordkombinationer med internationella rötter i många europeiska språk, medan den litauiska termen är bildad av ord ur det egna språket.

Den litauiska termen kūrybinės industrijos består av pluralformen av det internationella substantivet industrija (jfr den litauiska motsvarigheten pramonė till industrija i TŽŽ) och det bestämmande adjektivet kūrybinis, -ė. DLKŽ anger att adjektivet är bildat av substantivet kūryba i dess första betydelse: ”skapande arbete, skapande: konstnärligt, tekniskt skapande”. För övrigt täcker betydelserna hos de ord som ingår i denna förbindelse inte innebörden av det begrepp som undersöks, men de anger en möjlig tankebana: det rör sig om en verksamhet där skapande knyts samman med industri. Enligt filosofen Tomas Kačerauskas ”finns det en viss motsättning inbyggd i denna term. Å ena sidan betecknar bestämningen ’kreativa’ ett unikt, individuellt och originellt skapande; å andra sidan antyder termen industrier att det handlar om en viss serieproduktion, både när det gäller skapandets produkt och produktionen av efterfrågan och konsumtion” (Kačerauskas 2014: 10). Det är sant att innebörden av kūrybos har vidgats under 2000-talet – skapandets århundrade; den omfattar inte bara verksamhet inom konst och vetenskap, utan också all verksamhet som kräver kreativa lösningar (se Stunžinas 2017 för en närmare diskussion).

Lagstiftningen öppnade vägen till det litauiska språket och Litauen för termen Kūrybinių industrijų och det verksamhetsområde som betecknas med den, genom att slå fast att denna verksamhet behövdes. En av åtgärderna för att genomföra Republiken Litauens regeringsprogram för 2004–2008, vilka godkändes genom ett beslut den 24 mars 2005, var att ”[utarbeta] en strategi för att främja och utveckla kreativa näringar”. En sådan strategi godkändes genom kulturministerns beslut den 28 mars 2007. Där definierades kreativa näringar som ”verksamheter grundade på individens kreativa förmågor och talang, vars syfte och resultat är immateriell egendom och som kan skapa materiellt välstånd och arbetstillfällen”.

178

Rasuolė Vladarskienė | Kūrybinių industrijų terminai: aprėptis ir tvarkyba

Forskare i andra länder har varierande uppfattningar om kūrybinių industrijų, men de flesta lyfter fram sektorns grundläggande kännetecken: det är verksamhet där kreativitet används för att skapa immateriell egendom med mervärde (se Černevičiūtė et al. 2015 för en närmare diskussion). Termen kūrybinės industrijos betecknar alltså ett verksamhetsområde där näringsliv, kommunikation, teknik, kultur och konst flätas samman.

Olika länder använder olika klassificeringar av kreativa näringar (se Černevičiūtė et al. 2015 för en närmare diskussion). I Litauen räknas hantverk, arkitektur, design, film och videokonst, förlagsverksamhet, bildkonst, konsthantverk, musik, programvara och datortjänster, produktion och sändning av radio- och tv-program, reklam, scenkonst och andra områden där kulturella och ekonomiska aspekter förenas till de kreativa näringarna (Strategi för att främja och utveckla kreativa näringar 2007). Alla dessa områden kan grupperas i: 1) verksamheter som omfattar traditionella konstformer (bildkonst, konsthantverk, film och videokonst, scenkonst, musik, arkitektur), 2) design och hantverk med anknytning till konst och massproduktion, 3) kommunikation (förlagsverksamhet, produktion och sändning av radio- och tv-program, reklam), 4) datorteknik (programvara och datortjänster), 5) andra områden där kulturella och ekonomiska aspekter förenas.

TERMINOLOGISK HANTERING

Termer som används inom kreativa näringar kan villkorligt delas in i två grupper: allmänna termer och termer för specialområden.

Allmänna termer

Kreativa näringars existens som ett visst slags verksamhet är beroende av de människor som verkar inom området och som kallas kūrybininkais, kūrybiniais darbuotojais, kūrybingais specialistais, kūrybinių profesijų atstovais. Med hjälp av kūrybingumu strävar de efter att uppnå så stor ekonomisk vinst som möjligt. När man funderar över syftet med och grunden för denna ekonomiska sektor uppkommer frågan hur termerna som betecknar de viktigaste begreppen ska definieras. Först och främst gäller detta innebörden av termerna kūrybingumas och kūrybiškumas, som betecknar centrala begrepp och vars innebörd forskare inom kreativitetsforskning från olika vetenskapsområden försöker klarlägga. Viktorija Daujotytė var en av de första som, med stöd i litauiska ordböcker, pekade på skillnaden mellan dessa begrepp. Enligt henne ”visar suffixet –ing– att man har skapande krafter. Det lyfter fram människan och ger henne särskilda möjligheter att skapa.”

Terminologija | 2017 | 24

179

kreativitetens uttrycksfullhet, intensitet”. Litteraturvetaren anser att kreativitet i högre grad är knuten till handling: ”en person som handlar kreativt finner oväntade lösningar, ser utvägar, tar en oväntad riktning, lägger märke till det som dittills inte har uppmärksammats eller förståtts” (Daujotytė 2010).

Senare forskares definitioner av kreativ förmåga och kreativitet bygger framför allt på V. Daujotytės insikter. Filosofen Jovilė Barevičiūtė (2014: 20–21) tänker på liknande sätt:

”Kreativitet hänger samman med en persons psykologiska typ, känslomässiga inställning, sätt att tänka, orientering i vissa oförutsedda eller specifika situationer och miljöer, förmåga att finna utvägar och fatta beslut under omständigheter som oväntat tar en annan vändning och så vidare. Kreativ förmåga avgörs däremot av vilka färdigheter, förmågor eller talanger en person har – förmågan att övertygande gestalta en roll i en föreställning, tala uttrycksfullt inför en publik, behärska sång- eller dansteknik på ett tillfredsställande sätt och så vidare.”

I de kreativa näringarna får kreativ förmåga visserligen nya kännetecken. Litteraturvetaren Laura Laurušaitė anser att ”de kreativa näringarnas etablering i grunden har breddat och aktualiserat kreativitetens innebörd på nytt, så att den nu förknippas med en framgångsrik karriär och motsvarande ekonomisk avkastning” (Barevičiūtė 2017).

Man måste erkänna att det också råder förvirring kring dessa termer i språkbruket. Även om de två nämnda termerna betecknar olika begrepp används de ändå ofta som synonymer. Robertas Stunžinas kritiserar detta förhållande; enligt honom förekommer det inte bara felaktigt använda synonyma termer i språkbruket, utan även inexakta definitioner av dessa begrepp i termordböcker (Stunžinas 2017). J. Barevičiūtė (2014: 21) anser dock:

”Dessa två ganska olika, men samtidigt mycket närbesläktade företeelser – kreativitet och kreativ förmåga – samverkar nära i praktiskt taget alla verksamheter, och därför vore det olämpligt att ställa dem mot varandra. <...> En kreativ miljö eller omgivning skapar gynnsamma förutsättningar för kreativ förmåga att komma till uttryck och spridas. Eller ännu striktare uttryckt: endast den som är kreativ kan ha kreativ förmåga. Kreativitet och kreativ förmåga är som två grenar på samma träd; kreativitet är oskiljaktig från kreativ förmåga och vice versa”:

Termer inom specialområden och deras ordlistor

I Republiken Litauens termbank skulle man kunna söka efter termer som hänförs till kreativa näringar under följande områden: kultur (Termbanken-²

² Tillgänglig på internet: http://terminai.vlkk.lt, hämtad 2017-05-25.

180

Rasuolė Vladarskienė | Kūrybinių industrijų terminai: aprėptis ir tvarkyba

där 154 termer inom detta område har identifierats); kommunikation (5 160 termer); turism (49 termer); ekonomi (delvis) (14 510 termer). Områdets mångfacetterade karaktär leder också till att terminologin är olika välordnad.

Åtminstone termerna inom de traditionella konstområdena är relativt välordnade. Flera väl utarbetade ordböcker har publicerats; termerna har behandlats av Valstybinė lietuvių kalbos komisija (nedan kallad VLKK) eller granskats av redaktörer, och korrekta termer återges i uppslagsverk samt i vetenskaplig och pedagogisk litteratur. Termer för verksamheter inom de traditionella konstformerna finns i följande ordböcker och uppslagsverk: Universalus meno žodynas: nuo seniausiųjų laikų iki dabarties 1998; Dailės terminų žodynas 1999; Dailės žodynas 1999; Muzikos enciklopedija 1–3 t. 2000–2007; Muzikos terminai ir sąvokos 2002; Iliustruotas architektūros istorijos žodynas 2007; Instrumentuotės terminai 2007; Muzikos terminų žodynėlis 2008; Pažintinė choreografijos abėcėlė 2008; Pažintinė muzikos abėcėlė 2008; Anglų–lietuvių kalbų aiškinamasis architektūros žodynas 2009; Dažniausiai vartojamų baleto terminų žodynėlis 2009; Estetikos enciklopedija 2010; Mokyklinis dailės terminų žodynas 2011.

Termer inom kulturarv finns i Lietuvių etnografijos enciklopediniame žodyne 2015, medan termer inom kommunikationsområdet finns i Žurnalistikos enciklopedijoje 1997.

I ekonomiska ordböcker kan man också hitta termer som används inom kreativa näringar, särskilt relevanta marknadsföringstermer. De nyaste ordböckerna över ekonomiska termer är: B. Martinkus, B. Neverauskas, A. Sakalas, R. Venskus, V. Žilinskas. Aiškinamasis įmonės vadybos terminų žodynas 2000; Aiškinamasis ekonomikos anglų–lietuvių kalbų žodynas 2008; R. Vainienė. Ekonomikos terminų žodynas 2008. Den elektroniska Verslo žinių Ekonominių terminų žodynas har bearbetats något (http://zodynas.vz.lt/apie.php).

Termer inom datateknik med anknytning till datortjänster är tämligen välordnade; flera ordböcker har publicerats, till exempel: V. Dagienė, G. Grigas, T. Jevsikova. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas 2000; V. Žalkauskas. Šiuolaikinių kompiuterių programų ir tinklų žodynas 2003; V. Dagienė, T. Jevsikova, G. Grigas. Aiškinamasis kompiuterijos terminų žodynas 2016; V. Dagys, V. Dagienė, T. Jevsikova, G. Grigas. Anglų–lietuvių kalbų kompiuterijos žodynas 2015; S. Maskeliūnas. Žinių technologijų (ir saityno technologijų) terminų žodynėlis 2015. Dessa ordböcker finns tillgängliga på webbplatsen Raštija.lt.

Det huvudsakliga problemet när terminologin inom kreativa näringar ska ordnas är att hitta en lämplig litauisk motsvarighet till den engelska termen. Ett urval av de senaste standardiserade termerna som används inom kreativa näringar—

Terminologija | 2017 | 24

181

—finns i listan över motsvarigheter till främmande ord, som godkänts av VLKK (www.vlkk.lt), till exempel:

• termer inom bildkonst: icke-föreställande konst, kroppskonst, kroppskonst, kroppsmålning, miljökonst;

• filmtermer: teaser, presentationsfilm, icke-kommersiell film, videokonst;

• musiktermer: bebop, storband, beat, bluegrass, bluesartist, bluesmusiker, breakdance, breakdansare, boogie-woogie, country (kantri) musik, countrymusik, countryrock, disco, discomusik, Dixieland, funk, funkmusik, frijazz, cumbia, cooljazz;

• medieterminer: ljudblogg, blogg, bloggande, bloggare, bloggrecension, bloggosfär, fotoblogg, mobilblogg, videoblogg, medier, mediekonst, spellista.

Läget är mer komplicerat när det gäller termer inom kommunikation och medier; här är nätordböcker och ordlistor särskilt vanliga. De är huvudsakligen översättningsordböcker som ger litauiska motsvarigheter till engelska termer, eftersom man i litauiska texter behöver benämna företeelser som ännu saknar en benämning på litauiska. Vissa nätordlistor är bättre ordnade, till exempel RTŽ 2007, som sammanställts av Lietuvos komunikacijos agentūrų asociacija (KOMAA) och granskats av VLKK. Det är en engelsk-litauisk termordbok med litauiska definitioner. Termerna är ordnade efter de engelska motsvarigheterna. AMŽ är också väl utarbetad; även den är en engelsk-litauisk översättningsordbok över termer. Dessa ordböcker är inte stora och skulle snarare kunna kallas ordlistor. RTŽ 2007 innehåller 304 termer och AMŽ 467.

När man letar efter lämpliga litauiska motsvarigheter stöter man ofta på problemet att det krävs en längre term än på engelska för att benämna ett begrepp exakt på litauiska. Därför jämfördes längden på de engelska termerna i dessa ordlistor med längden på deras litauiska motsvarigheter. Det visade sig att majoriteten av termerna är lika långa: i AMŽ är 318 termer av detta slag, det vill säga 68,1 procent, till exempel: inramning (eng. framing); manus (eng. script); filmarkitekt (eng. art director); datorspel (eng. video game); karaktärsdesigner (eng. character designer); expansionspaket (eng. expansion pack); 3D-skulptering (eng. digital sculpting); pedagogisk underhållning (eng. educational entertainment); virtuell sport (eng. electronic

182 Rasuolė Vladarskienė | Kūrybinių industrijų terminai: aprėptis ir tvarkyba

sports). I RTŽ 2007 är antalet fall där de engelska termerna och deras litauiska motsvarigheter består av lika många ord ännu större – 77,3 procent (235), t.ex.: representativ reklam (eng. advocacy advertising); bytesöverenskommelse (eng. barter syndication); kreativ sammanfattning (eng. creative brief); kreativt genomförande (eng. creative execution); grundidé (eng. big idea); koncentrerad marknadsföring (eng. concentrated marketing); konkurrensorienterad prissättning (eng. competition-oriented pricing).

AMŽ innehåller 134 termer vars engelska motsvarighet är kortare än den litauiska termen (28,7 procent), t.ex.: upphovsrätt (eng. copyright); vågformad reklam (eng. flighting); dialogskapare (eng. dialogist); inskjuten scen (eng. cutscene); förstorad modell (eng. bigature); kändisframträdande (eng. cameo); motljus (eng. backlighting); kameraassistent (eng. grip); insamling till en potentiell stödfond (eng. generation); kort filmbeskrivning (eng. logline); fast programtid (eng. slot), samt 15 termer (3,2 procent) där den litauiska motsvarigheten är kortare, t.ex.: exponeringsblad (eng. exposure sheet); fokuserare (eng. focus puller); kontinuitetsklipp (eng. continuity cut); färdigställandegaranti (eng. completion bond guarantee); licensavtal med fast avgift (eng. flat fee licence agreement).

RTŽ innehåller 53 litauiska termer som är längre än de engelska, vilket motsvarar 17,4 procent, t.ex.: provklipp (eng. animatic); intilliggande annonser (eng. adjacencies); karaktärens attraktionskraft (eng. attractiveness); försäljningskampanj-tävling (eng. contest); idé- och textförfattare (eng. copywriter); förpackning med gratis tillägg (eng. bonus packs), och 16 termer (5,3 procent) som är kortare än sina engelska motsvarigheter, t.ex.: bidragsmarginal (eng. contribution margin); självreglering (eng. self regulation); rörligt pris (eng. open rate structure); konsumentens socialisering (eng. consumer socialization process); metoden med en procentsats av den beräknade framtida försäljningen (eng. percentage of projected future sales method).

Eftersom litauiska termer saknas verkar det som om de som sammanställer nätordlistor har som mål att förklara betydelsen av engelska termer, beskriva de begrepp som de betecknar och ange litauiska motsvarigheter, men sådana anges inte. Vissa nätordlistor är ganska dåligt sammanställda: de innehåller många främmande ord eller engelska ord och ordkombinationer som varken har anpassats ortografiskt eller morfologiskt. Exempelvis återges den engelska termen som ett citat utan litauisk motsvarighet, och endast dess litauiska definition anges (med skrivfel), t.ex.: ”B u l b – detta är ett manuellt exponeringsläge där bländar-

Terminologija | 2017 | 24

183

en är [sic!] öppen så [sic!] länge avtryckarknappen hålls nedtryckt³” FTŽ; ”L a n d i n g p a g e⁴ – det är en del av en webbsida som man hänvisas till genom en annons” SMTŽ; ”B o u n c e r a t e⁵ registreras i det fall då en användare som har besökt en webbplats inte surfar vidare där och lämnar webbplatsen” SMTŽ.

När en sammansatt term med en bestämning markeras är det icke anpassade främmande ordet ibland bestämningen, t.ex.: ”D i g i t a l reklam⁶ kan ha flera olika kanaler” SMTŽ; ”Det särskiljande med V i r a l reklam⁷ är att man inte betalar separat för dess spridning” SMTŽ; ”R e s p o n s i v design⁸ är webbplatsers förmåga att anpassa sig till skärmar på mobila enheter” SMTŽ.

En annan sak är att även relativt välordnade ordlistor anger slangmässiga professionalismer (anglicismer) för att beteckna specifika, snävt använda begrepp, t.ex.: banner⁹ ”reklamplatta som syns på webbsidor” SMTŽ, blockbuster¹⁰ ”en spektakulär film med stor budget, många biobesökare och mycket hög lönsamhet” AMŽ, frag ”poäng som tilldelas i datorspel för att ha besegrat en motståndare” AMŽ, lipsync ”munrörelser hos en animerad filmfigur, vanligen i samklang med de ljud som uttalas” AMŽ, slogan ”reklamslogan” SMTŽ. Som framgår har vissa främmande ord standardiserade motsvarigheter som anges i andra publikationer, men det finns också ännu inte kodifierade främmande ord.

Sådana oordnade termer i nätordlistor blottlägger tydligt också det faktiska språkbruket, där både engelska och litauiska termer används om vartannat i samma text, t.ex.: ”Skapandet av en ”B r a n d b o o k”; tillsammans skapar de en sammanhållen identitet, som beskrivs i s t i l g u i d e n (b r a n d b o o k)” (rebrand.lt); ”Framtagning av en W i r e f r a m e; webbplatsens w e b b-

³ Nätordlistornas språk har inte korrigerats.

⁴Ingångssida (Dagienė, Dagys et al. 2015).

⁵ Avvisningsfrekvens.

⁶ Korrekt motsvarighet digital reklam.

⁷ Korrekt motsvarighet viral reklam, jfr. viral marketing | viral marknadsföring RTŽ 2007.

⁸Adaptiv design (Dagienė et al. 2016).

⁹ Främmande ord som inte bör användas och bör ersättas med motsvarigheterna reklambanderoll, reklamremsa, reklambild, reklamyta; rörlig reklam (Kalbos patarimai 2013:16).

¹⁰Databasen över nya litauiska ord (http://naujažodziai.lki.lt) anger att nyordet blockbuster ännu inte är kodifierat och att det saknar en exakt litauisk motsvarighet.

184 Rasuolė Vladarskienė | Kūrybinių industrijų terminai: aprėptis ir tvarkyba

…lizacija (eng. wireframe) är en visuell layout av webbplatsens innehåll” (rebrand.lt). Ibland letar man inte ens efter en litauisk term, utan nöjer sig med en omskrivning utifrån uttalet, till exempel: ”Sådana webbplatser är skapade så att människor när de surfar inte bara ser en miniversion av webbplatsen, utan också en layout som väl passar en mobil enhets vanor för skrolinimo (eng. scrolling)” (rebrand.lt). Sådan användning bekräftar att man för närvarande skapar de litauiska termer som saknas inom de kreativa näringarna, och att synonymi och variation kännetecknar det inledande skedet i utvecklingen av all terminologi. Än så länge söker man efter de lämpligaste uttrycken för att benämna begreppen.

SLUTSATSER

2000-talet är kreativitetens århundrade; den kreativa ekonomin skapas av ett kreativt samhälle. Kreativa näringar är ett mycket omfattande begrepp som förenar näringsliv, kommunikation, teknik, kultur och konst. Det är ett nytt begrepp och en ny term som uppkommit till följd av att synen på kreativitet har vidgats: den omfattar inte bara konstnärlig och vetenskaplig verksamhet, utan all slags verksamhet som kräver kreativa lösningar. Företrädare för kreativa yrken strävar, med kreativitet som grund, efter att uppnå så stor ekonomisk vinst som möjligt.

Områdets mångfacetterade karaktär leder också till en ojämnt reglerad terminologi. Termerna inom de kreativa näringarna är varierande; en del av dem har, liksom termer inom andra områden, redan standardiserats och etablerats i ordböcker, termdatabaser och språkbruket.

För vissa begrepp söker man fortfarande lämpliga benämningar. Ofta används citat (främmande ord som inte har anpassats vare sig ortografiskt eller morfologiskt) och morfologiskt anpassade främmande ord både i oredigerade texter och i ordlistor på internet; ofta anges även den engelska termen bredvid den litauiska motsvarigheten. Detta är typiskt för det inledande skedet i utvecklingen av terminologi.

ŠALTINIAI

AMŽ – Audiovizualinių medijų žodynas. Prieiga per internetą: http://www.lkc.lt/wp-content/uploads/2013/10/Audiovizualiniu-terminu-zodynas.pdf.

DLKŽ 2012: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 7-as pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: http://lkiis.lki.lt/dabartinis.

FTŽ – Fotografijos terminų žodynas. Prieiga per internetą: http://www.efoto.lt/terminai.

Rebrand.lt. Interneto svetainė. Prieiga per internetą: http://rebrand.lt/musu-paslaugos/firminio-stiliaus-kurimas.

RTŽ 2007: Reklamos terminų žodynas. Prieiga per internetą: http://www.komaa.lt/reklamos-terminu-zodynas.

SMTŽ – Skaitmeninio marketingo terminų žodynėlis. Prieiga per internetą: https://www.digitalstar.lt/reklamos-terminu-zodynas/.

Terminologija | 2017 | 24

185

LITERATŪRA

Barevičiūtė J. 2014: Pagrindiniai kūrybiškumo ir kūrybingumo aspektai šiuolaikiniuose humanitariniuose bei socialiniuose moksluose. – Filosofija. Sociologija 25(1), 19–28.

Barevičiūtė J. 2017: Kūrybinės industrijos, kūryba ir kūrybingumas: ar įmanomas jų susitikimas? [interviu su Laura Laurūšaite] Prieiga per internetą: http://www.bernardinai.lt/straipsnis/2017-08-17-kurybines-industrijos-kuryba-ir-kurybingumas-ar-imanomas-ju-susitikimas/162755.

Černevičiūtė J. et al. 2015: Černevičiūtė J., Strazdas R., Jančoras Ž., Kregždaitė R., Morkevičius V. Kūrybinių industrijų plėtojimo kompleksiniai veiksniai: kolektyvinio kūrybingumo ugdymas, Vilnius: Baltijos kopija.

Dagienė V. et al. 2016: Dagienė V., Jevsikova T., Grigas G. Aiškinamasis kompiuterijos terminų žodynas, Vilnius: VU.

Dagienė V., Dagys V. et al. 2015: Dagienė V., Dagys V., Jevsikova T., Grigas G. Anglų–lietuvių kalbų kompiuterijos žodynas, el. leidimas.

Daujotytė V. 2010: Kūrybingumas ir kūrybiškumo atpažinimas. – Mokslo Lietuva 3(425), 1–2.

Gritėnienė A. 2017: Kūrybos subjektas ir objektas žodynuose. – Zabarskaitė J. ir kt. Kūrybiškumo slinktys ir lūžiai. Kalbinė kurti analizė. Kolektyvinė monografija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 46–73.

Kačerauskas T. 2014: Kūrybos visuomenės terminai ir sampratos. – Logos 78, 6–18. Prieiga per internetą: litlogos.eu/L78/Logos_78_006_018_Kacerauskas.pdf (žiūrėta 2017 m. spalio mėn.).

Kalbos patarimai 2013: Kalbos patarimai 4. Leksika 1. Skolinių vartojimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Kūrybinių industrijų skatinimo ir plėtros strategija, patvirtinta Lietuvos Respublikos kultūros ministro 2007 m. kovo 28 d. įsakymu Nr. ĮV-217. – Teisės aktų registras. Prieiga per internetą: www.lrs.lt (žiūrėta 2017 m. gegužės mėn.).

Stunžinas R. 2017: Šiuolaikinė kūrybos, kūrėjo ir kūrinio samprata. – Zabarskaitė J. ir kt. Kūrybiškumo slinktys ir lūžiai. Kalbinė kurti analizė. Kolektyvinė monografija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 87–110.

TERMS OF CREATIVE INDUSTRIES: SCOPE AND STANDARDIZING

The 21^st century is a century of creative work; a creative economy is being created by a creative society. ‘Creative industries’ is a very broad concept connecting business, communication, technologies, culture and art. This is a new concept and a new term, arising from the widened understanding of creative work which covers not only artistic and scientific activities but also any other activity requiring creative solutions. Representatives of creative industries are seeking economic profit on the basis of creativity.

The diversity of the field predetermines the lack of uniformity in its terminology. Terms of creative industries vary. Some terms are also used in other fields and are standardized, included in dictionaries and terminological databases and are rooted in usage. For some concepts appropriate forms of naming haven’t yet been found; frequently quotations (borrowings which aren’t adapted either orthographically or morphologically) and morphologically adapted borrowed words are used instead of terms in unedited texts and internet dictionaries; quite frequently the English equivalent is given in the text next to a Lithuanian term. All this is characteristic to the initial stage of terminology development.

Gauta 2017 11 21

Rasuolė Vladarskienė

Vilniaus Gedimino technikos universitetas

Saulėtekio al. 11, LT-03227 Vilnius

E. paštas [email protected]

186

Rasuolė Vladarskienė | Kūrybinių industrijų terminai: aprėptis ir tvarkyba