Go to originalLocalized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…
Page 1
doi.org/10.35321/term31-02
Terminologi och mikrolärande: en jämförelse av respektive metod och innehåll
Terminologi och mikrolärande: en jämförelse av metoder och innehåll
BLANCA STELLA GIRALDO PÉREZ
Infoterm
ORCID-id: https://orcid.org/0009-0000-9944-0396
CHRISTIAN GALINSKI
Infoterm
ORCID-id: https://orcid.org/0009-0005-0873-4206
S A M M A N F A T T N I N G
Inom terminologins område skiljer man mellan å ena sidan terminologisk vetenskap och dess metoder och å andra sidan terminologi (eller terminologier) i betydelsen terminologiska data. När det gäller mikrolärande kan man göra en liknande åtskillnad mellan mikrolärande som ett ämnesområde med dess metoder och mikrolärandeobjekt i betydelsen informationsobjekt för undervisning och lärande. De två områdena har helt olika ursprung. Deras praktiska resultat, det vill säga terminologiska poster och mikrolärandeobjekt (microLO) – särskilt om de representerar vetenskapliga eller tekniska begrepp – har mycket gemensamt när man jämför deras metadata. Olika kommunikativa roller skiljer terminologiska poster – som som regel är begreppsbaserade – från begreppsbaserade mikrolärandeobjekt (CBmicroLO).
From a microcontent perspective, Blanca Stella Giraldo Pérez (2022) proposes a generic approach to achieve comprehensive content interoperability between terminological entries and CBmicroLOs, which both are different kinds of concept-based microcontent entries (CBmicroCE), though with different communicative roles. Under this perspective, they have much in common and could largely benefit from improved content interoperability. The generic approach proposed may also apply to other kinds of CBmicroCEs, especially in Linked Open Data (LOD) environments. In this connection, the application of the FAIR Guiding Principles (findability, accessibility, interoperability, and reusability of structured content) is essential. To achieve this aim, the authors propose standardization activities to arrive at a harmonized methodology for all kinds of CBmicroCEs – including the harmonization of the metadata (especially the core metadata) involved.
24
Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Inom terminologins område skiljer man mellan terminologisk vetenskap och dess metoder samt terminologi (eller terminologier) i betydelsen terminologiska data. När det gäller mikrolärande kan man på liknande sätt skilja mellan mikrolärande som ett ämnesområde med dess metoder och mikrolärandeobjekt som informationsobjekt för undervisning och lärande. De båda områdena har olika ursprung. Deras praktiska resultat, det vill säga terminologiska poster och mikrolärandeobjekt – särskilt om de representerar vetenskapliga eller tekniska begrepp – har mycket gemensamt när man jämför deras metadata. Olika kommunikativa roller skiljer terminologiska poster, som som regel är begreppsbaserade, från begreppsbaserade mikrolärandeobjekt.
Iš mikroturinio perspektyvos Blanca Stella Giraldo Pérez (2022) siūlo bendrą koncepciją, kaip pasiekti visapusišką turinio sąveikumą tarp terminologinių įrašų ir sąvokomis pagrįstų mikromokymosi objektų, kurie abu yra sąvokomis pagrįsti mikroturinio įrašai, tik skirtingo tipo, nors ir atlieka skirtingus komunikacinius vaidmenis. Atsižvelgiant į tai, jie turi daug bendro ir galėtų iš esmės gauti naudos iš geresnio turinio sąveikumo. Siūloma bendroji koncepcija taip pat gali būti taikoma kitų tipų sąvokomis pagrįstiems mikroturinio įrašams, ypač susietųjų atvirųjų duomenų (LOD) aplinkoje. Šiuo atžvilgiu labai svarbu taikyti pagrindinius FAIR principus (surandamumas, prieinamumas, sąveikumas, pakartotinis struktūrinio turinio naudojimas). Siekdami šio tikslo, autoriai siūlo standartizacijos veiklą, kad būtų sukurta suderinta visų rūšių sąvokomis pagrįstų mikroturinio įrašų metodika, įskaitant metaduomenų (ypač pamatinių metaduomenų) suderinimą.
Detta bidrag motiveras av det ökande behovet av återanvändning, integrering och interoperabilitet för innehåll, särskilt för sådana typer av strukturerat innehåll (Galinski, Giraldo Pérez 2012) som också kallas mikroinnehåll.
Enligt olika källor (analyserade och citerade i Giraldo Pérez 2022) definierades mikroinnehåll ursprungligen som:
– en allmän term som betecknar innehåll som förmedlar en huvudsaklig idé eller ett begrepp,
Terminologija | 2024 | 31
25
Page 3
en generisk term som representeras av en adresserbar, strukturerad, odelbar och fristående informationsenhet i digital form,
som kännetecknas av format, fokus, autonomi, struktur och adresserbarhet,
adresserbar via en enda definitiv URL eller permalänk.
Olika typer av mikroinnehållsenheter förekommer också i olika slags ostrukturerat innehåll, men utgör element i sådant innehåll.
Mikroinnehållsenheter skapas som databasposter strukturerade enligt metadata för att kunna återanvändas. I enlighet med de ursprungliga definitionerna av mikroinnehåll kan dessa poster kallas begreppsbaserade mikroinnehållsposter (CBmicroCE). I denna mening är terminologiska poster i terminologidatabaser (TDB) en typisk sorts CBmicroCE. Detsamma gäller välstrukturerade lexikografiska poster. Det kan också gälla vissa typer av lärandeobjekt, om de fokuserar på ett begrepp eller en betydelse och därmed blir begreppsbaserade mikrolärandeobjekt (CBmicroLO), en annan typ av CBmicroCE.
Om den centrala information som ska förmedlas av ett CBmicroLO avser ett vetenskapligt-tekniskt begrepp, har det mycket gemensamt med den terminologiska post som representerar samma begrepp. CBmicroCE är således ett överordnat begrepp som bland annat omfattar:
CBmicroLO som avser vetenskapligt-tekniska begrepp,
Lexikografiska data, som kan användas eller återanvändas i både terminologiska poster och CBmicroLO (inklusive CBmicroLO för språkundervisning och språkinlärning).
Detta väcker frågorna: Vad är skillnaden mellan det terminologiska tillvägagångssättet (och terminologiska poster) å ena sidan och mikrolärandetillvägagångssättet (och CBmicroLO) å den andra, och hur kan innehållsinteroperabilitet mellan olika typer av CBmicroCE uppnås trots olika tillvägagångssätt?
Den följande frågan är: Hur kan mikroinnehållsansatsen förbättra sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet, liksom frågor om innehållskvalitet och innehållsförvaltning, med tanke på de enorma mängder mikroinnehållsenheter som finns på Internet?
För att ompröva den föreslagna generiska ansatsens inverkan på praktisk implementering är artikeln strukturerad i följande avsnitt:
26 Blanca Stella Giraldo Pérez | Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content Christian Galinski
Page 4
– Kontrasterande beskrivning av terminologiska poster och CBmicroLOs (2),
– Kontrasterande beskrivning av den sammanfattande terminologiska ansatsen och mikrolärandeansatsen (3),
– Analytisk jämförelse av metadata för QTEs och kvalificerade CBmicroLOs (QCBmicroLO) (4),
– Begrundan av länkningsansatser som behövs för att uppfylla kraven på omfattande innehållsinteroperabilitet och samtidigt förbättra datakvaliteten (5),
– Begrundan av ett identifieringssystem för begrepp och deras representationer (6).
2. TERMINOLOGISKA POSTER OCH CBMICROLOS
Enligt den ursprungliga definitionen av mikrokontent bör mikrokontententiteter som standard vara ”begreppsbaserade”, men tyvärr implementeras de flesta för närvarande i systemutformningar med bristfällig teori och metodik. Därför måste man skilja agnarna från vetet när det gäller mikrokontent och tillämpa – helst internationellt standardiserade – allmänt använda principer för metadata och datamodellering på alla slags CBmicroCEs som ska anses vara kvalificerade. Detta är särskilt viktigt för terminologiska poster och CBmicroLOs, som hör till de mest framträdande CBmicroCEs som representerar vetenskapliga eller tekniska begrepp inom ett domän- eller ämnesområde.
Innehållets kvalitet är grundläggande men svår att uppnå, eftersom den beror på flera faktorer som tillsammans resulterar i kvalificerade CBmicroCEs (QCBmicroCE). Tillämpade på terminologiska poster resulterar de i QTEs; tillämpade på CBmicroLOs blir de QCBmicroLOs.
Dessutom kan lexikografiska data inte undvaras i QTEs och är ännu mer nödvändiga i QCBmicroLOs. I terminologiska poster utelämnas till exempel information om substantivens genus samt singular- och pluralformer osv. antingen eftersom den kan hämtas från lexikografiska data, eller så måste den anges uttryckligen om den avviker från det allmänna språkbruket.
Målen och formaten för kvalificerade lexikografiska poster (QLE) i CB-microCE-format – dvs. med fokus på en idé eller ett begrepp – är mer varierade än för QTEs och:
– fokuserar på en lexikografisk post för varje ”betydelse” som representeras av ett eller flera ord, sammansatta ord, ordkombinationer eller fl ordsenheter,
– förekommer i kommunikationsakter där allmänt språk används,
Terminologija | 2024 | 31
27
Page 5
— kan ge förklaringar av lexikala enheters ”betydelse”,
— kan ange korrekt användning av allmänspråkets ordförråd (beroende på användarens kunskapsnivå).
Lexikografiska uppslagsartiklars huvudsakliga kommunikativa roll i formatet CBmicroCE är ”allmänspråklig kommunikation”, som också kan ha olika underkategorier. För personer som inte är experter inom ett område eller ämne kan innehållet i lexikografiska uppslagsartiklar i en ordbok se ut som innehållet i terminologiska uppslagsartiklar:
Tabell 1. Exempel på innehållet i en lexikografisk uppslagsartikel (konstruerad av författarna)
DATA: METADATA: klubba uppslagsord / lemma teknik domän / ämne substantiv ordklass /språkindikation framgår av sammanhanget eller strukturen/ språk (explicit i databasen) ~ är främst avsedda för snickares träarbeten, men kan också användas för de flesta andra funktioner hos hammare (se: ”hammare”). För träarbete, särskilt för att dra ut spikar eller liknande föremål ur trä eller andra material, är den ena änden av hammarhuvudet utformad som en klo. definition / förklaring (inkl. hänvisningar, beroende på utformningen) /en eller flera bilder av typiska klohammare/ icke-språklig representation (Källa: /konstruerad av författarna/) källa (explicit i databasen)
Det kan diskuteras huruvida uppgifterna i den lexikografiska uppslagsartikeln ovan kan betraktas som en form av specialiserade lexikografiska data. I vilket fall som helst finns det större variation bland lexikografiska uppslagsartiklar än bland QTE:er, vilka ses som en del av det begreppssystem som en QTE tillhör. Skillnaden mellan enheter inom specialiserad lexikografi, som av vissa betraktas som terminologiska data och av andra som lexikografiska data, skulle upphöra att ha betydelse om deras kommunikativa roll gjordes explicit.
2.1. Terminologiska uppslagsartiklar
QTE:ernas huvudsakliga syfte är:
— att fokusera på vetenskapliga och tekniska begrepp och deras representationer, liksom på deras begreppsliga relationer till närliggande begrepp, och därför:
28
Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 6
= en terminologisk post anges för varje begrepp
= som ingår i en plats i ett kunskapsordningssystem
= kan representeras av en eller flera benämningar (inklusive synonymer och olika modaliteter)
= kan tillhandahålla benämningar (ekvivalenter) på andra språk
= bör tillhandahålla en koncis definition (eller förklaring)
= kan vid behov tillhandahålla lokaliserade återgivningar av icke-lingvistiska data
– främst avsedd att användas av experter eller kunniga användare (inklusive facköversättare, tekniska skribenter osv.)
– uppfylla kraven på auktoritet, koncishet och korrekthet
– vara förenlig med relevanta metodstandarder
Kort sagt är den huvudsakliga ”kommunikativa rollen” för terminologiska poster att representera kunskap för specialiserad kommunikation. Den kan ha underkategorier beroende på typen av domänkunskap, kommunikationsmodaliteten osv.
Det finns olika slags terminologiska poster, även bland de rent begreppsbaserade. Om innehållsmässig fullständighet och precision krävs bör, eller måste, data i terminologiska poster baseras på den ena eller andra typen av begreppssystem. Särskilt inom preskriptivt terminologiarbete är de resulterande terminologiska posterna som regel begreppsbaserade och hanteras vanligen enligt harmoniserade internationella standarder. Tillämpningen av dessa standarder leder sannolikt till kvalificerade terminologiska poster (QTE).
Begreppet en terminologisk post representeras av:
– en benämning, definierad i ISO 1087 som ”ett tecken som betecknar [begreppet] inom ett domän eller ett ämnesområde”, där benämningen kan vara en term, inklusive appellationer, ett egennamn eller en symbol,
– en definition, definierad på samma ställe som ”ett uttryck som beskriver [begreppet] och skiljer det från relaterade begrepp”.
När det gäller de återgivningar som anges ovan kan båda vara språkliga och icke-språkliga – i praktiken även definitionen – beroende på ämnet eller den använda modaliteten.
Exempel på en terminologisk post (konstruerad):
Terminologija | 2024 | 31
29
Page 7
Tabell 2. Exempel på innehållet i en terminologisk post (utarbetad av författarna)
DATA:
METADATA:
snickarhammare
benämning
<snickarverktyg>
ämnesområde / ämne
en
språkidentifierare
hammare används främst vid snickeriarbeten för att slå i spikar eller andra fästelement i trä eller dra ut spikar ur trä
definition
hammare
överordnat begrepp
icke-språklig representation (en konkret framställning kan omfattas av upphovsrätt)
Anmärkning 1: En typisk snickarhammare har ett metallhuvud med ett par nedåtböjda, V-formade klor på ena sidan, vilka används för att bända loss och dra ut spikar eller andra fästanordningar ur trä.
ytterligare information
Källa: /olika källor sammanställda av författarna/
källa
Den överordnade termposten kan se ut så här:
hammare, n. en <slagverktyg> handverktyg avsett för att utdela upprepade slag mot eller banka på ett litet område av ett föremål Anmärkning 1: Handhamrar består av ett skaft och ett slagh huvud, där huvudet ofta är av metall med ett hål i mitten för att fästa ett träskaft. Anmärkning 2: Hammare används för olika ändamål, bland annat för att slå in föremål som spikar i trä eller andra material, dela föremål i mindre delar, forma eller bearbeta metall, justera eller montera delar samt utföra rivningsarbeten. (Källa: /konstruerat av författarna/)
Mikroinnehållsansatsen skulle kunna överbrygga den teoretisk-metodologiska klyftan mellan terminologiska ansatser och lexikografiska ansatser (Budin 2004), med tanke på att:
– experter av alla slag inte kan undvika aspekter som rör korrekt grammatik, inbäddning av terminologiska enheter i facktexter (inkl. terminologiska frasem) och allmänna texter (inkl. kollokationer), ”vulgarisering” av terminologiska enheter beroende på målgruppen osv.,
30
Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 8
– lekmän inte kan undvika att använda exakt terminologi i allt fler kommunikationssituationer,
– lärare och inlärare av ett fackspråk inte kan undvika att använda allmänspråk och terminologi tillsammans.
Detta stämmer överens med ”äldre” påpekanden om att det inte finns någon tydlig gräns mellan terminologiska poster och facklexikografiska poster å ena sidan, och fackspråk och allmänspråk å andra sidan.
2.2. CBmicroLO-poster
Ur ett mikroinnehållsperspektiv (dvs. baserat på en idé eller ett koncept) är CBmicroLO-poster också CBmicroCE. De kan innehålla följande information didaktiskt presenterad för undervisning och lärande:
– Vetenskapliga och tekniska begrepp representerade av terminologisk information,
– Enskilda objekt representerade av egennamn och objektegenskaper,
– Ämnen eller teman,
– Vissa slags fakta,
– Allmänspråkliga enheter, såsom ord, ordelement, sammansatta ord eller kollokationer, korta yttranden osv.
För närvarande tillämpas eller anges didaktiska kategorier i de flesta CBmicroLO inte systematiskt. Ofta förekommer de som en del av större LO eller av en mikrolektion. När de extraheras för återanvändning eller ett nytt användningsområde går uppgifterna om didaktiska kategorier oftast förlorade. Därför går de inte att hitta utifrån den didaktiska kategorin och kan följaktligen inte återanvändas på önskat sätt.
Följande data för en CBmicroLO riktar sig till barn, så att de får bekanta sig med begreppet ”hammare” och några av dess användningsområden (t.ex. som leksak för barn), typer och egenskaper:
Tabell 3. Exempel på innehållet i en CBmicroLO för barn
DATA: | METADATA: | hammare | verktygets namn | (användning av handverktyg) | (tillämpning) | /språkindikationen framgår tydligt av sammanhanget eller strukturen/ | språk (explicit angivet i databasen)
Terminologija | 2024 | 31
31
Page 9
Det här är en hammare (+ visualisering) Det här är också en hammare (+ visualisering) Även detta är en hammare (+ visualisering) hammare hör till användbara verktyg (+ visualisering) Hammare är användbara till många saker: - för att fästa något (+ visualisering) - för att förstöra något (+ visualisering) - för att reparera något (+ visualisering) - för att böja något (+ visualisering) -... Hammare är tunga – var därför försiktig! (+ visualisering)
Förklaringar
(Källa: /konstruerad av författarna/)
källa (uttrycklig i databasen)
Följande CBmicroLO, som representerar begreppet ”snickarhammare”, riktar sig till ungdomar eller nybörjare som vill lära sig om snickarhammare och hur de används (t.ex. vid snickeriarbete):
Tabell 4. Exempel på innehållet i en CBmicroLO som representerar begreppet ”snickarhammare” för ungdomar eller nybörjare
DATA:
METADATA:
snickarhammare
benämning på handverktyg
handverktyg
ämne
/språkuppgift framgår tydligt av sammanhanget eller strukturen/
språk (uttryckligt i databasen)
snickarhammare är en typ av hammare som särskilt används vid snickeriarbete (+ visualisering av en typisk snickarhammare) Det finns olika typer av snickarhammare för olika ändamål (+ visualisering) Liksom de flesta andra hammare består den av ett skaft och ett slaghuvud; huvudet är ofta av metall och har ett hål i mitten för ett träskaft. (+ visualisering) Om den används som andra hammare kan den användas för att slå (+ visualisering) Ena sidan av snickarhammaren är V-formad och används för att dra ut spikar eller liknande föremål. För detta ändamål håller du snickarhammaren så här (+ visualisering) Om du vill använda den för att fästa föremål tar du snickarhammaren så här (+ visualisering)
Förklaringar
(Källa: /konstruerad av författarna/)
källa (uttryckligen angiven i databasen)
32
Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 10
Det finns många väl utformade QCBmicroLOs riktade till experter på hög nivå – till exempel inom medicin och hälsa – för undervisningsändamål och för personligt bruk för att kontrollera den senaste kunskapen.
2.3. Likheter och skillnader
När det gäller innehållet i QTEs, QLEs och QCBmicroLOs är många metadata desamma eller likvärdiga. I analogi med andra tillämpningar, såsom eBusiness eller eCommerce, skulle man kunna identifiera ”kärnmetadata” som kan göra dessa QCB-microCEs innehållsinteroperabla.
Tabell 5. Jämförelse av potentiella kärnmetadata för olika slags QCBmicroCEs
QCB-MICROCE:
METADATA
KOMMUNIKATIV ROLL:
1 QTE
1.1 Benämning (term), representation av ett designativt begrepp
Fackkommunikation mellan experter (flerspråkiga representationer möjliggörs genom terminologiansatsen)
1.2 Språkindikering
1.3 Domän, ämne, fält för specialiserad tillämpning
1.4 Definition, beskrivande representation av ett begrepp
Av tabellen ovan framgår att alla QCBmicroCE behöver någon form av ”benämning” för att kunna hänvisas till och göras sökbara. Om innehållet i högre grad rör specialiserad kunskap, kan det vara en term (eller någon annan verbal typ av benämning) eller en icke-verbal benämning. Detta gäller både QTE och QCBmicroLO som är inriktade på specialiserad kommunikation. Om innehållet rör vardagslivets kunskap, såsom i QLE och QCBmicroLO inriktade på kommunikation på allmänspråk, är ”benämningen” snarare ett ord (eller någon annan verbal liknande enhet) eller en icke-verbal form av benämning. Det kan vara nödvändigt att hitta en generisk term för de olika ”benämningarna”, såsom ”benämningsbaserad begreppsrepresentation”, eller utvidga den befintliga standardiserade terminologiska posten till att omfatta andra typer av CBmicroCE. Skillnaden kommer att bestå, men göras transparent genom att ange den kommunikativa rollen för respektive CBmicroCE.
Följande typer av data (tillämpade på benämningsbaserade och beskrivande begreppsrepresentationer) är desamma:
– Språkindikering,
– Ytterligare information,
– Källa (för posten eller enskilda data).
34
Blanca Stella Giraldo Pérez
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Christian Galinski
Page 12
Dessutom används flerspråkiga data allt oftare i QCBmicroLO, medan de länge har varit vanliga i QTE och QLE. Domänen, ämnet eller fältet för specialiserad tillämpning förekommer både i QTE och i QCBmicroLO som fokuserar på specialiserad kommunikation, medan ämnen eller tillämpningar i vardagslivet är viktigare i QLE och QCBmicroLO som fokuserar på kommunikation på allmänspråk. Definitionens eller andra former av beskrivande begreppsrepresentationers karaktär och form varierar stort mellan de QCBmicroCE som behandlas här. Det kan bli nödvändigt att hitta en generisk term för de olika ”definitionerna/förklaringarna”, såsom ”beskrivande begreppsrepresentation”, eller utvidga de befintliga standardiserade terminologiska posterna för ”definition” och ”förklaring” till att omfatta andra typer av CBmicroCE. Skillnaden kommer att bestå, men göras transparent genom att ange den kommunikativa rollen för respektive CBmicroCE.
De gemensamma metadatabenämningarna för datatyper som skiljer sig åt spelar ingen roll om metadatabenämningen preciseras ytterligare genom att ange den kommunikativa rollen för respektive QCBmicroCE. Detta skulle i alla händelser förbättra sökbarheten för alla ovanstående (och kanske även andra typer av) QCBmicroCE.
3. TERMINOLOGISKA OCH MIKROLÄRANDEINRIKTADE ANGREPPSSÄTT
Olika metoder och system för innehållshantering har utvecklats för de två typer av data som står i fokus: terminologihanteringssystem (TMS) och en mängd verktyg för mikrolärande – båda används i stor utsträckning inom sina respektive tillämpningsområden. Båda har utvecklats för respektive data, som kan betraktas som små enheter av strukturerat innehåll – även kallat ”mikroinnehåll”. Å andra sidan har området mikroinnehåll till stor del utvecklats fristående från terminologiområdet och mikrolärandeområdet. Industrin kräver dock exempelvis i allt högre grad integrering och interoperabilitet mellan alla slags strukturerat innehåll, inklusive terminologiska data och mikrolärandeinriktade angreppssätt, det vill säga ett generiskt angreppssätt för alla slags mikroinnehåll. Detta beror på att kostnaderna för databevarande och uppdatering i olika system ökar exponentiellt över tid – för att inte tala om den omfattande dubbelarbete som kräver olika kompetenser hos personal och användare i allmänhet.
Terminologiska poster och CBmicroLOs hör till de mest framträdande CBmicroCEs som representerar vetenskapliga eller tekniska begrepp inom ett område
Terminologija | 2024 | 31
35
Page 13
eller ämne. De har dock utvecklats enligt särskilda angreppssätt, vilket försvårar interoperabilitet och återanvändning av innehåll. Följande två avsnitt fokuserar på dessa två angreppssätt för CBmicroCEs, i syfte att förbättra deras sökbarhet, åtkomst, interoperabilitet och återanvändbarhet i enlighet med FAIR-vägledande principerna.
3.1. Det terminologiska angreppssättet
Det finns en skillnad mellan terminologivetenskap och terminologiska data, vilka båda tidigare kallades ”terminologi”. Terminologiska poster utgör det strukturerade innehåll som finns i terminologidatabaser. Terminologivetenskap är en mångfacetterad disciplin som påverkas av de teoretiska och praktiska angreppssätt som den har sina rötter i. Därför avser terminologivetenskap ”vetenskapen som studerar terminologier, aspekter av terminologiarbete, de resulterande terminologiska resurserna och terminologiska data” (ISO 1087:2019, 3.1.12). Å andra sidan avser terminologi/terminologier ”en uppsättning benämningar och begrepp som hör till ett område eller ämne” (ISO 1087:2019, 3.1.11). Anmärkning 2 till posten lyder: ”En benämning kan vara en term, inklusive appellativ, ett egennamn eller en symbol1. Varje terminologisk post representerar ett begrepp enligt det vanligaste TMS.
Eftersom terminologi representerar specialkunskap på begreppsnivå ökar antalet terminologiska entiteter exponentiellt i takt med att specialkunskapen växer. Dessutom delas terminologi, till följd av den ökande tvärvetenskapligheten, vanligtvis av flera olika ämnen eller tillämpningar. Sammantaget utgör terminologier kunskapsryggraden för vetenskaplig forskning och tekniska tillämpningar.
Det terminologiska angreppssättet är systematiskt och kännetecknas av att vara tvärvetenskapligt, transdisciplinärt och multidisciplinärt, med fokus på specialkunskap, fackspråk och specialiserad kommunikation. Eftersom fokus ligger på ett begrepp betraktas det också som språkoberoende och potentiellt flerspråkigt. Det är i princip amodalt, det vill säga lämpat för alla kommunikationsmodaliteter, vilket är särskilt viktigt för eAccessibility. Dagens teknik gör det möjligt att presentera terminologiska data på så gott som alla språk och med alla skriftsystem, i olika medier och språk-/kommunikationsmodaliteter, samt att anpassa och individanpassa dem efter användarens önskemål.
1 Hänvisningar i definitionen till andra terminologiska poster har utelämnats av författarna.
36 Blanca Stella Giraldo Pérez Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 14
Terminologi är väsentlig när specialiserad information eller kunskap skapas (t.ex. inom forskning och utveckling), kommuniceras (t.ex. inom det medicinska eller ekonomiska området), bearbetas, registreras och underhålls (t.ex. i databaser), överförs (t.ex. genom undervisning och utbildning) eller görs tillgänglig (t.ex. med stöd av indexering, genom användning av webbläsare på Internet osv.)2 ”Terminologins grundläggande syfte är att överföra [specialiserad] kunskap på olika nivåer av professionalism <...>” (Picht 2011). Terminologier är således av största vikt för all utbildningsverksamhet, men saknar i stor utsträckning didaktiska egenskaper för praktisk undervisning och inlärning. Dessutom benämns terminologi ofta på andra sätt – t.ex. ”ordförråd” – och används med en mängd olika tillvägagångssätt inom utbildningsområdet. Terminologi är likväl oumbärlig för undervisning och inlärning, särskilt av de grundläggande begrepp som utgör en vetenskaplig eller teknisk disciplin.
3.2. Metoder för mikrolärande
Mikrolärande kan förstås som lärande i små steg genom små innehållsenheter, med målet att förvärva kunskaper eller färdigheter. Ur mikrot innehållsperspektivet ”innebär mikrolärande inte en ny konceptualisering av lärande, utan riktar snarare in sig på lärandepassens granularitet genom en innehållsmodell” (Scholl 2011: 12), där innehållet förväntas kunna hänvisas till individuellt, vara självständigt, återanvändbart och möjligt att kombinera på nytt. Mikrolärande har sannolikt förekommit ända sedan kunskapsöverföringens allra första början i mänsklighetens historia för tusentals år sedan, särskilt genom undervisnings- och inlärningsaktiviteter (Giraldo Pérez 2022: 108). Metoder för mikrolärande kan tillämpas vid undervisning och inlärning av såväl specialiserad kunskap som allmänt ordförråd, oavsett terminologiska eller lexikografiska tillvägagångssätt.
Ur ett tekniskt utvecklingsperspektiv ledde mikromaterial i samband med lärandeaktiviteter till de tidiga idéerna om mikrolärande (Lindner 2006, 2007; Hug 2010; Buchem & Hamelmann 2010, Souza & Do Amaral 2014). I dag avser mikrolärande en pedagogisk metod som erbjuder små enheter med precis den mängd information som behövs för att hjälpa elever att stegvis nå ett mål. Dessa små kunskapsdelar baseras vanligen på webbresurser, och den huvudsakliga lärandekanalen finns ofta i mobila miljöer (Corbeil et al. 2021). Med undantag för språkinlärning,
2 Infoterm – Why terminology?
Terminologija | 2024 | 31
37
Page 15
har mikrolärande hittills huvudsakligen bedrivits enspråkigt och uppvisar liknande egenskaper som mobilt lärande. Allt fler mikromaterialenheter – även kallade mikrolärandeobjekt – utvecklas dock med ett flerspråkigt tillvägagångssätt för att användas i olika språkgemenskaper. I sådana fall fokuserar de på ett begrepp eller en idé och liknar därmed mer terminologiska tillvägagångssätt.
Mikrolärandeobjekt förväntas i allmänhet kunna tillgodogöras på kort tid (från några sekunder till omkring 15 minuter). De utvecklas oftast systemberoende, även om ”mikrolärande i princip är pedagogiskt agnostiskt <...> handlar om att utforma användarupplevelser för mikrolärande på ett pragmatiskt sätt” (Lindner 2007). Den höga graden av systemorientering har gett upphov till många olika tillvägagångssätt inom mikrolärande, vilka inte främjar återanvändbarhet och interoperabilitet hos mikrolärandeobjekt. Området saknar också en enhetlig teori och metodologi, såsom terminologivetenskapen och dess tillämpningar.
3.3. Likheter och skillnader mellan terminologi och mikrolärande
Den huvudsakliga skillnaden mellan de ovan nämnda CBmicroCE:erna ligger i deras olika kommunikativa roller. Terminologiska poster representerar begreppslig kunskap i syfte att representera och överföra kunskap genom fackkommunikation. I idealfallet finns det endast en terminologisk post för ett begrepp, med alla terminologiska data oavsett språk eller modalitet. Även om ett av undervisningens och inlärningens främsta syften är kunskapsöverföring, är terminologiska poster vanligtvis inte i första hand avsedda för och lämpade för utbildningsändamål. CBmicroLO:er kännetecknas av didaktiska element som stöder inlärningsprocessen. Därför innehåller de presentationer utformade enligt instruktionella principer för olika utbildningsändamål, avsedda för olika slutanvändare. Det kan alltså finnas många CBmicroLO:er som hänvisar till samma begrepp. Mikrolärandets inneboende didaktiska behov innebär att stor vikt läggs vid informationens presentation i CBmicroLO:er. QTE:er omfattar vanligtvis inga metadata för didaktiska egenskaper.
Många CBmicroLO:er som verbalt representerar ett begrepp eller en betydelse är enspråkiga. Detta är dock inte nödvändigt; flerspråkiga CBmicroLO:er efterfrågas och skapas i allt större utsträckning. Flerspråkiga CBmicroLO:er är vanligast vid språkinlärning, inbegripet inlärning av främmande språk och fackspråk.
38 Blanca Stella Giraldo Pérez | Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content Christian Galinski
Page 16
Kvalificerade CBmicroCE:er är strukturerade enligt metadata och delar de flesta väsentliga egenskaper, såsom struktur, fokus, att vara ”små”, att vara elementära (oavsett om de är ”primitiva” eller ”sammansatta”), att vara självständiga, fristående enheter, att omfatta en viss fullständighet i fråga om information och att tillhandahålla begreppslig kontext. För QTE:er hör det till kraven för att betraktas som ”kvalificerade” att tillhandahålla begreppslig kontext samt att använda och hänvisa till auktoritativa källor. Å andra sidan är lämpligheten hos de didaktiska egenskaper som tillämpas för ett visst syfte och en viss användartyp ett centralt kvalificeringskrav för CBmicroLO:er. Gemensamt för båda är att verkliga CBmicroCE:er sannolikt är mer återanvändbara och interoperabla än andra slags mikroinnehåll – särskilt när de är QTE:er eller QCBmicroLO:er.
När det gäller graden av teoretisk och metodologisk mognad är terminologiområdet mycket välutvecklat, vilket bevisas av förekomsten av en stor mängd internationella standarder inriktade på olika tillämpningar. Mikrolärandeområdet uppvisar en lägre grad av mognad, vilket bland annat märks på avsaknaden av internationella standarder. En av orsakerna till detta kan vara områdets relativa brist på synlighet (och därmed sökbarhet) inom e-lärande, eftersom mikrolärandeobjekt ofta är inbäddade i större lärandeobjekt. Den stora variationen av tillvägagångssätt och tillämpningar inom mikrolärandeområdet främjar inte en högre grad av mognad ur återanvändbarhetens och interoperabilitetens perspektiv. Mikrolärandeområdet skulle därför kunna dra stor nytta av att anpassa eller tillämpa aspekter av det terminologiska tillvägagångssättet. Trots sina olika kommunikativa roller och den ytterligare uppsättning metadata som krävs för CBmicroLO:er kompletterar dessa två typer av CBmicroCE:er varandra i hög grad. Om deras tillvägagångssätt kunde harmoniseras skulle båda leda till en högre grad av omfattande innehållsinteroperabilitet – detsamma skulle sannolikt kunna gälla andra typer av CBmicroCE:er.
Utöver det ovanstående kan varje CBmicroCE förekomma i alla slags texter, medier, dokument eller modaliteter (för mänsklig kommunikation). Utvecklingen av ett ”generiskt tillvägagångssätt” för alla slags CBmicroCE:er omfattade därför många aspekter som dittills hade betraktats som orelaterade. De potentiella fördelarna med korsbefruktning för hela mikroinnehållsområdet gjorde det mödan värt att granska befintliga datamodeller på nytt – med en jämförelse av deras metadata som utgångspunkt.
Terminologija | 2024 | 31
39
Page 17
4. METADATA SOM FÖREKOMMER I QTE:ER OCH QCBMICROLO:ER
Nedan grupperas, analyseras och jämförs viktiga metadata som behövs för att strukturera QTE:er och QCmicroLO:er utifrån deras betydelse för innehållsinteroperabilitet. Termen ”datakategori” används inom terminologihantering, men datakategorier är också metadata – och metadata kan också betraktas som CBmicroCE:er. Urvalet är långt ifrån fullständigt, eftersom avsikten är att på ett prototypiskt sätt visa hur den länkade dataansatsen skulle kunna uppfylla målen med ett generiskt tillvägagångssätt.
De metadata som behandlas här omfattar inte sådana som avser global information (GI), definierad i ISO 26162-1, klausul 3.2.5 som ”teknisk och administrativ information som gäller hela terminologiska datasamlingen”. GI omfattar exempelvis den terminologiska datasamlingens titel, revisionshistorik samt ägar- eller upphovsrättsinformation, vilka även kan få betydelse för mer avancerad sökning ur återanvändbarhetens och interoperabilitetens perspektiv. Detsamma gäller vissa andra administrativa och tekniska data som förekommer i enskilda terminologiposter eller avsnitt av sådana.
4.1. Metadata för betecknande begreppsrepresentationer
Begrepp betecknas inte enbart med termer utan kan också betecknas med andra betecknande begreppsrepresentationer, såsom ”termer, namn, tecken och symboler. Det kan finnas termer och namn (och deras förkortade former) i olika modaliteter (och med olika grammatisk struktur, beroende på språket), tecken- och symbolsystem (visuella, auditiva och audiovisuella) samt kombinationer av alla slags verbala och icke-verbala element. Dessutom skiljer sig konventionerna mellan olika domäner och ämnen – för att inte tala om konkurrerande namn på samma ”sak”, även inom samma språk eller samhällsmiljö.” (Giraldo Pérez 2022: 217)
Metadata för betecknande begreppsrepresentationer kan grupperas i följande undergrupper:
– Termer och termliknande representationer,
– Bokstavssymboler,
– Grafiska symboler,
– Andra audiovisuella symboler,
– Ovanstående i vilken kommunikationsmodalitet som helst.
40
Blanca Stella Giraldo Pérez Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 18
Det är viktigt att uppmärksamma att även QCBmicroLOs kan fokusera på vilket som helst av ovanstående. Om de avser samma vetenskapliga eller tekniska begrepp är metadata desamma som för QTEs, men den kommunikativa rollen är definitivt en annan.
4.2. Metadata för beskrivande begreppsrepresentationer
Definitioner, eller kortfattade beskrivningar eller förklaringar av begrepp, är avgörande inom terminologin för att skilja ett begrepp från närliggande begrepp. Väl valda eller väl utformade icke-verbala beskrivande begreppsrepresentationer, liksom kontexter eller exempel, kan användas i stället för eller som komplement till verbala beskrivande begreppsrepresentationer. Icke-verbala beskrivande begreppsrepresentationer behövs i betydligt högre grad som didaktiska inslag i QCBmicroLOs för att förmedla information om ett begrepp i utbildnings- eller undervisningssyfte.
I enlighet med ovanstående kan metadata för beskrivande begreppsrepresentationer delas in i följande undergrupper:
– Verbal beskrivande begreppsrepresentation,
– Icke-verbal beskrivande begreppsrepresentation,
– Ovanstående i valfri modalitet (för mänsklig kommunikation).
Återigen är det viktigt att uppmärksamma att allt ovanstående kan användas i QCBmicroLOs. Det är dock mer sannolikt att didaktiska inslag tillämpas på definitioner, begreppsbeskrivningar eller andra slags beskrivande begreppsrepresentationer (inklusive andra modaliteter). Dessutom kan ett eller flera exempel, övningar, testfrågor osv. behöva läggas till. Oavsett vilket kan det kännas betryggande för användaren, vare sig det är läraren eller den lärande, att kontrollera innehållet i QCBmicroLO:t – särskilt de beskrivande begreppsrepresentationerna – mot motsvarande QTE.
4.3. Metadata för begreppskontext
According to Giraldo Perez (2022:159), “[t]he conceptual context in terminological entries refers to the microstructure of knowledge (i.e., conceptual micro-context) if it indicates the relation of a concept to neighbouring concepts or its position in a concept system; or to the macrostructure of knowledge (i.e., conceptual macro-context) if it indicates the domain or subject to which it belongs.” Thus, the metadata for conceptual context can be grouped into conceptual micro-context and macro-context.
Terminologija | 2024 | 31
41
Page 19
På nivån för begreppslig mikrokontext kan det finnas verbala eller icke-verbala begreppsliga mikrokontextrelationer till ett eller flera av följande:
– Överordnat begrepp,
– Bredare begrepp,
– Koordinerat begrepp,
– Annat relaterat begrepp.
På nivån för begreppslig makrokontext kan det finnas verbala eller icke-verbala begreppsrepresentationer för makrokontext (i form av [element av] temaklassifikation enligt Wüster 1971), inklusive:
– Andra slags begreppsrepresentationer för makrokontext.
Återigen är det viktigt att inse att ovanstående också spelar en roll för QCBmicroLOs, men förmodligen inte lika strikt som inom terminologihantering. Om de hänvisar till samma begrepp är metadata också desamma som i QTEs, men deras kommunikativa roll är annorlunda. Dessutom kan mindre eller yngre domäner eller ämnesområden anse att de inte kan representeras adekvat i befintliga, omfattande kunskapsordningssystem och att de måste utveckla egna.
Kunskapsordningsaspekten kommer i alla händelser att kräva ytterligare överväganden i framtida standardiseringsarbete. ISO/TC 37 håller för närvarande på att revidera den tekniska specifikationen ISO/TS 24634, som fokuserar på TermBase eXchange (TBX) och kanske inte är universellt tillämplig på andra slags strukturerat innehåll.
4.4. Metadata för didaktisk information i CBmicroLOs
Didaktiska kategorier avser universella aspekter av didaktik som används i undervisning och lärande för att förena undervisnings- och lärprocesser i syfte att uppnå lärandemål. De är kopplade till lärandeteorier och tillhörande pedagogiska tekniker, vars tillvägagångssätt syftar till att påverka de lärandes motivation och engagemang samt främja deras intresse för lärande.
En uttrycklig angivelse av didaktiska kategorier enligt harmoniserade metadata skulle i hög grad förbättra CBmicroLOs sökbarhet och återanvändbarhet. Giraldo Pérez (2022) identifierade följande didaktiska kategorier i relevant litteratur:
42
Blanca Stella Giraldo Pérez
Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 20
– pedagogiskt tillvägagångssätt
– lärandekontext
= domän eller ämne3
= typ av lärande
= utbildningsnivå
= didaktisk användning
= tillgänglighetsnivå
– lärandemål
– lärandestrategier
– lärandeaktiviteter
– lärstilar
Vissa av ovanstående kan behöva specificeras ytterligare med hjälp av särskilda metadata.
En uppgift om att det finns information om den aktuella didaktiska kategorin skulle förbättra sökbarheten och återanvändbarheten hos ett CBmicroLO för undervisnings- och lärandesyften. Arbetet med att hitta harmoniserade metadata för varje didaktisk kategori återstår. Hur som helst är de metadata som potentiellt behövs för att beskriva didaktiska kategorier unika för QCBmicroLOs. De används inte inom terminologin, eftersom terminologins syfte skiljer sig från mikrolärandets. För datamodellering bör metadata som beskriver didaktiska kategorier utvecklas systematiskt och vara transparenta för användarna, oavsett om de är lärare eller lärande.
4.5. Metadata för kompletterande och sekundär information
Även om viss information kallas kompletterande eller sekundär är den på intet sätt oviktig, inte minst ur FAIR-principernas perspektiv.
Enligt ISO 26162-1:2019, 3.2.6, kompletterande information (CI) ”omfattar bland annat uppgifter om domänhierarkier, institutionsbeskrivningar, bibliografiska referenser och hänvisningar till textkorpusar <...>”. Som exempel på bibliografiska referenser kan nämnas att den kortaste formen för en referens återfinns i standardiserade numreringssystem för alla slags publikationer. Ett ISBN är således den unika identifieraren för en referens till en publicerad bok. Genom att använda dessa nummer undviker man att överbelasta CBmicroCEs med bibliografiska data och stöder processer för länkade data.
3Domän eller ämne kan sammanfalla med metadata som hänvisar till den konceptuella makrokontexten.
Terminologija | 2024 | 31
43
Page 21
Sekundär information enligt ISO 10241-1 kan avse grammatisk information, statusinformation, språk- eller skriptkod (eller båda), geografisk användning, uttal osv. Den kan kopplas direkt till innehållet i enskilda datafält, avsnitt i en post eller hela posten. Språkidentifierare är till exempel mycket relevanta för att ange språket inte bara för vissa data, såsom verbala betecknande och beskrivande konceptrepresentationer, utan även för allt slags innehåll och för elektroniska enheters användargränssnitt osv. De hämtas vanligtvis från ISO 639:s språkkod4, som i sig är ett system av QCBmicroCEs.
Det ovanstående gäller naturligtvis även CBmicroLOs, även om användningen inte har formaliserats på samma sätt som i QTEs. I QCBmicroLOs kan ytterligare kompletterande eller sekundär information användas, exempelvis den pedagogiska kontext i vilken en CBmicroLO förekommer.
5. LÄNKA DATA INOM OCH MELLAN QCBMICROCES
Inom databehandling är länkade data strukturerade data som är sammankopplade med andra data och därigenom blir mer användbara genom semantiska frågor. ”Strukturerade data avser data som är organiserade och formaterade på ett specifikt sätt så att de lätt kan läsas och förstås av både människor och maskiner. Detta uppnås vanligtvis genom användning av ett väldefinierat schema eller en datamodell som ger data en struktur. Strukturerade data förekommer vanligtvis i databaser och kalkylblad och kännetecknas av sin organiserade natur. Varje dataelement tilldelas vanligtvis ett specifikt fält eller en kolumn i schemat, och varje post eller rad motsvarar en specifik instans av dessa data” (GeeksforGeeks). Länkarna mellan data i en entitet definieras ofta av relationer mellan olika dataelement och kan upprättas genom olika mekanismer, såsom nycklar och referenser (ERD). Tillsammans utgör detta datamodellen för de berörda databasposterna. I en databas är de strukturerade dataentiteterna fysiskt sammankopplade genom databasens struktur. Efter att ha räknat upp många fördelar konstaterar den ovanstående källan (GeeksforGeeks): ”Strukturerade data står för endast omkring 20% av data, men deras höga grad av organisation och prestanda gör dem till grunden för Big data – läs om skillnaderna mellan strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade data”. Vissa nackdelar
4Enligt ISO 639:2023 Kod för enskilda språk och språkgrupper.
44 Blanca Stella Giraldo Pérez Christian Galinski Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 22
anges också, till exempel: ”Datauppgifternas strukturerade karaktär kan ibland leda till att data saknas eller är ofullständiga, eller till data som inte passar in på ett smidigt sätt i det definierade schemat, vilket leder till problem med datakvaliteten.”
Att länka strukturerade dataentiteter till andra entiteter i olika databaser tillför länkade data en dimension som skulle få stor inverkan på Internet. Detta innebär framför allt strukturerade data i form av CBmicroCEs, vars struktur – inklusive de interna länkarna – möjliggör semantiskt betydelsefulla och därmed effektiva länkar, särskilt när QCB-microCEs ingår. ”Det är viktigt att notera att dessa länkars karaktär och komplexitet kan variera avsevärt beroende på datamodellens specifika krav och själva datauppgifternas karaktär” (Geeks-forGeeks).
Visionen att förvandla Internet till en global databas genom att länka data över alla slags strukturerade innehålls-entiteter skisserades först av Tim Berners-Lee i en designanteckning om Semantic Web-projektet 2006, där han formulerade grundläggande principer som senare parafraserades på följande sätt:
1. Alla konceptuella företeelser bör ha ett namn som börjar med HTTP.
2. En sökning på ett HTTP-namn bör returnera användbara data om företeelsen i fråga i ett standardformat.
3. Allt annat som samma företeelse har en relation till genom sina data bör också tilldelas ett namn som börjar med HTTP.5
Även om visionen från 2006 kan verka enkel finns det hinder i vägen för att förverkliga den: ”<...>För att göra datanätet till verklighet är det viktigt att den enorma mängden data på webben finns tillgänglig i ett standardformat, är åtkomlig och kan hanteras med verktyg för Semantic Web. Dessutom bör <...> relationerna mellan data göras tillgängliga, för att också skapa ett datanät (i motsats till en ren samling av dataset).” W3C Men Berners-Lee antydde en möjlig lösning för att övervinna vissa av hindren genom Linked Open Data (LOD), som han redan i sin designanteckning från 2006 definierade som ”länkade data som publiceras under en öppen licens som inte hindrar fri återanvändning.”
Enligt Giraldo Pérez (2022) kan endast vissa relationer inom CBmicroCEs, vilka också kan betraktas som länkar mellan posterna enligt den mest allmänna definitionen av länkade data, samt vissa länkar till samma eller andra slags CBmicroCEs i andra databaser,
5 ”Tim Berners-Lee on the next Web”. Arkiverad från originalet 2011-04-10. Hämtad 2009-03-15.
Terminologija | 2024 | 31
45
Page 23
betraktas som länkar mellan dataelement som ingår i kärnmetadata för att förbättra sökbarheten och interoperabiliteten mellan CBmicroCE – och kan i slutändan leda till nya metoder för att validera och förbättra kvaliteten hos enskilda CBmicroCE.
Med utgångspunkt i de interna relationerna inom CBmicroCE är de viktigaste för sökbarhet och interoperabilitet länkar mellan det identifierade begreppet och:
– Var och en av dess (verbala eller icke-verbala) betecknande begreppsrepresentationer,
– Dess närliggande begrepp, såsom överordnade begrepp, sidordnade begrepp eller på annat sätt relaterade begrepp – vilka utgör mikrokontexten,
– En länk mellan det identifierade begreppet och angivelsen av ett domän- eller ämnesområde, som visar begreppets placering i dess makrokontext.
Ovanstående möjliggör språkoberoende (dvs. flerspråkiga), amodala (dvs. i stor utsträckning multimodala) och systemdesignoberoende (dvs. på sätt och vis systemagnostiska) betecknande begreppsrepresentationer. Dessutom vore det användbart, om inte nödvändigt, att ange om det finns en eller flera beskrivande begreppsrepresentationer. Begreppets kännetecken i en beskrivande begreppsrepresentation är också begrepp. I detta sammanhang behöver det underliggande begreppssystemets systemiska karaktär uppnå en miniminivå av konsekvens och koherens. Detta kan stärkas genom länkar mellan varje kännetecken hos det identifierade begreppet och den CBmicroCE som representerar kännetecknets begrepp – särskilt inom preskriptiva terminologiska angreppssätt, såsom terminologisk standardisering.
Länkar mellan olika slags CBmicroCE med olika kommunikativa roller kan förekomma på olika nivåer, till exempel:
– länkar från ett identifierat begrepp till samma eller mycket likartade begrepp i andra CBmicroCE-resurser, eventuellt med en annan kommunikativ roll,
– länkar mellan varje kännetecken hos det identifierade begreppet och varje CBmicroCE som representerar begreppet för ett sådant kännetecken.
Det senare skulle stärka och underlätta kureringen av det underliggande begreppssystemet – särskilt inom preskriptiva terminologiska angreppssätt, såsom terminologisk standardisering, som kännetecknas av behovet av en högre grad av semantisk och semiotisk konsekvens och koherens.
46 Blanca Stella Giraldo Pérez | Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content Christian Galinski
Page 24
Utöver det ovanstående behövs referenser eller länkar till externa innehållsresurser för olika administrativa ändamål, validering eller andra syften, till exempel:
– Angivelse av språket för en verbal, betecknande konceptrepresentation enligt ISO 639:s språkkod, som är ett system av språkidentifierare och tillhörande språkdatalement,
– Angivelse av typen av icke-verbal, betecknande konceptrepresentation, som eventuellt finns i ett arkiv med auktoritativa, liknande icke-verbala, betecknande konceptrepresentationer,
– Länkar från kodade källangivelser (såsom ISBN, ISSN, DOI etc.) som lagts till dataelement i en CBmicroCE till den fullständiga bibliografiska beskrivningen av det respektive kodelementet.
Det sistnämnda skulle möjliggöra en kontinuerlig eller periodisk utvärdering av datakällans auktoritativa karaktär med hjälp av det ena eller andra framväxande Semantic Web-verktyget och därmed underlätta datakurering. Enligt Giraldo Pérez (2022:194) är dock ”Frågorna här är: Vem utvecklar och främjar det standardformat som Berners–Lee hänvisar till? Vem utformar de nödvändiga Semantic Web-verktygen? Vem fastställer relationerna mellan data? Allt detta uppstår inte av sig självt.” Det behövs helt klart ytterligare standardiseringsaktiviteter, helst på internationell nivå. I detta sammanhang kan man fråga sig om Semantic Web-angreppssätten och befintliga regelverk (avseende standardisering) är tillräckliga för att förverkliga Berners–Lees vision. Giraldo Pérez (2022) förklarar att vissa grundläggande teoretiska och metodologiska frågor först måste behandlas och lösas innan tekniken och standardiseringen kan ta vid. En av dessa frågor rör de typer av länkar och referenser som nämnts ovan – andra gäller hur man formaliserar angivelsen av de ovan nämnda länkarna, vilket kräver unika ID:n för begrepp och deras representationer.
6. UNIKA IDENTIFIERARE FÖR BEGREPP OCH DERAS REPRESENTATIONER
Utöver det ovanstående bör varje begrepp identifieras unikt – exempelvis enligt ISO/TS 29002-5, anpassad för detta ändamål. Metodiken i denna tekniska specifikation, anpassad till terminologisk metodik, skulle utgöra grundvalen för att uppnå innehållsinteroperabilitet och återanvändbarhet mellan olika typer av CBmicroCE, som ett komplement till standarder för datautbyte inom terminologihantering. Den aktuella standarden syftar till att möjliggöra ett smidigt ”utbyte av karakteristiska data, t.ex. i produktkataloger eller
Terminologija | 2024 | 31
47
Page 25
produktbibliotek... huvudsakligen baserat på utbyte av <begreppsidentifierare, värde>-par: begreppsidentifieraren fastställer unikt det begrepp som beskriver värdets betydelse”. När det gäller QTE och QCBmicroLO skulle <begreppsidentifierare, värde>-paren bestå av det unika begrepps-ID:t och en betecknande konceptrepresentation (eller dess identifierare) som värde. För sökändamål – och även för att förbättra sökbarheten/upptäckbarheten – skulle man behöva lägga till uppgift om den kommunikativa rollen för varje <begreppsidentifierare, värde>-par, liksom uppgift om domänen eller ämnesområdet som begreppet i fråga hör till. Detta kräver mer än ett metadata för
– de data som utgör det unika begrepps-ID:t,
– varje ID för betecknande konceptrepresentation,
– angivelsen av domänen eller ämnesområdet.
Det är nödvändigt att komma ihåg att den fullständiga informationen om begreppet i fråga inte skulle ingå i ett <begreppsidentifierare, värde>-par, utan definieras externt i respektive QTE eller QCBmicroLO. De metadata som hör till elementen i <begreppsidentifierare, värde>-paren måste standardiseras internationellt och vara fritt tillgängliga för att möjliggöra genomförandet av det generiska tillvägagångssättet.
I en miljö med länkade öppna data kan ytterligare information hämtas från respektive CBmicroCE. Detta skulle förbättra sökbarheten/upptäckbarheten, inte bara genom länkar inom QCBmicroCE, utan också mellan olika typer av QCBmicroCE. Det generiska tillvägagångssättet följer och stöder FAIR:s vägledande principer: sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet, såsom de definieras av GO FAIR. Giraldo Pérez (2022) anger att QCBmicroCE lämpar sig bättre för att möjliggöra efterlevnad av FAIR-principerna.
För att undvika den nuvarande situationen, där olika användargrupper tillämpar FAIR-principerna på olika sätt och därmed hindrar innehållsinteroperabilitet, behövs internationella standardiseringsaktiviteter. Terminologihantering som bygger på terminologisk teori och metodik är mycket avancerad och till stor del harmoniserad genom internationella metodstandarder. När det gäller mikrounderhåll finns det många praktiska angreppssätt för att hantera mikrounderhåll, vanligtvis styrda av ändamålsinriktad systemutformning. Detta underlättar knappast datautbyte, dataintegration och interoperabilitet mellan applikationer utan betydande informationsförlust – eller ännu värre, skapar enbart onödig information, om inte rent av skräp.
48 Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 26
7. SLUTSATSER OCH UTBLICK
Denna artikel sammanfattar och vidareutvecklar resultaten från tidigare studier samt resultaten av pågående standardiseringsarbete. I dag kan man anta att olika slags CBmicroCEs har betydligt mer gemensamt när det gäller metadata än man hittills har ansett. Nuvarande metoder som leder till icke-interoperabla data behöver anpassas till länkade data-ansatser och standardiseras internationellt (inklusive metadata). Ett ytterligare metadatalager kan tillämpas på befintliga resurser av QCBmicroCEs så att de uppfyller FAIR:s vägledande principer:
– Sökbarhet: Det första steget för att (åter)använda data är att hitta/upptäcka dem med hjälp av maskinläsbara metadata som tilldelats en globalt unik och beständig identifierare.
– Tillgänglighet: När användarna har hittat de data de behöver måste de veta hur de kan komma åt dem, eventuellt med autentisering och behörighetskontroll.
– Interoperabilitet: För att möjliggöra återanvändning av data (inklusive innehållsintegration) måste de kunna samverka med applikationer eller arbetsflöden för analys, lagring och bearbetning.
– Återanvändbarhet: För att data ska kunna återanvändas bör metadata och data vara väl beskrivna så att de kan replikeras och/eller kombineras i olika sammanhang.
Dessa principer behöver dock också utökas något, åtminstone för CB-microCEs, exempelvis med:
– Identifiering och standardisering av den uppsättning kärnmetadata som är avgörande för att uppnå FAIR,
– Utvidgning av ”tillgänglighet” till eAccessibility och eInclusion,
– Utvidgning av ”interoperabilitet” till omfattande innehållsinteroperabilitet,
– Tillägg av omändamålsenlighet till återanvändbarhet.
Terminologifältet skulle ha stor nytta av att integreras i det större ramverket för CBmicroCEs, vad gäller teori, metodik och praktiskt terminologiarbete. Mikrokontentområdet skulle ha stor nytta av terminologiska angreppssätt och erfarenheter från standardisering av terminologi. Tillämpningen av nya utvecklingar, såsom OpenAI, särskilt på QTEs och QCBmicroLOs, skulle kunna effektiviseras. Nya mycket stora användargrupper inom utbildningssektorn skulle kunna engageras i deras
Terminologija | 2024 | 31
49
Page 27
intresset för processer för kontinuerlig datakurering, vilket därigenom höjer den övergripande kvalitetsnivån hos QCBmicroCEs. Därmed skulle också kvaliteten på många informationsprodukter där CBmicroCEs förekommer indirekt höjas. Slutligen skulle nya företag och tjänster växa fram ur denna utveckling.
REFERENCES
Ally Mohamed 2008: Foundations of Educational Theory for Online Learning. – Anderson Terry (ed.). Theory and Practice of Online Learning, 2nd ed., Canada: Athabasca University Press, 15–44.
Berners-Lee Tim 2006: Linked Data. – Linked Data – Design Issues (blog). June 27. Available at: https://www.w3.org/DesignIssues/LinkedData.html.
Budin Gerhard 2004: Toward an Integrated, Functional Model of Lexical and Terminological Resources. – Articles from V Terminology National Seminar, Medellín, Colombia: Antioquia University.
Buchem Ilona, Hamelmann Henrike 2010: Microlearning: A Strategy for Ongoing Professional Development. – eLearning Papers 21(7), 1–15.
Corbeil Joseph Rene, Khan Badrul H, Corbeil Maria Elena (eds.) 2021: Microlearning in the Digital Age: The Design and Delivery of Learning in Snippets, Routledge.
ERD – A Guide to the Entity Relationship Diagram (ERD). – Database Star. Available at: https://www.databasestar.com/entity-relationship-diagram/ [accessed 2023-12-13].
Galinski Christian, Giraldo-Pérez Blanca Stella 2012: Content Interoperability as a Prerequisite for Re-Using and Re-Purposing Items of Structured Content as Learning Objects in eLearning – Seen under a Standardisation Perspective. – Terminologija 19, 6–32.
GeeksforGeeks – What is Structured Data. – GeeksforGeeks. (2023, February 24). Available at: https://www.geeksforgeeks.org/what-is-structured-data/ [accessed 2023-12-13].
Giraldo-Pérez Blanca Stella 2022: A Generic Approach to Microlearning Objects (microLOs) from the Perspective of Terminological Principles and Methods. Wien, Austria. Available at: https://ubdata.univie.ac.at/AC16729490.
GO FAIR – FAIR principles. - GO FAIR. (2022, January 21). Available at: https://www.go-fair.org/fair-principles/.
Hug Theo 2010: Mobile Learning as’ Microlearning’: Conceptual Considerations towards Enhancements of Didactic Thinking. – International Journal of Mobile and Blended Learning 2(4), 47–57. Available at: https://doi.org/10.4018/jmbl.2010100104.
Infoterm – Why terminology? – International Information Centre for Terminology. Available at: http://www.infoterm.info/about_us/.
ISO 10241-1:2011. (n.d.). ISO. Terminological entries in standards — Part 1: General requirements and examples of presentation. Available at: https://www.iso.org/standard/40362.html.
ISO 1087:2019. (2019). Terminology work and terminology science – Vocabulary. Available at: https://www.iso.org/standard/62330.html.
ISO/TS 24634:2021. (n.d.). ISO. Management of terminology resources — TBX-compliant representation of concept relations and subject fields. Available at: https://www.iso.org/standard/79080.html.
ISO 26162-1:2019. (n.d.). ISO. Management of terminology resources — Terminology databases — Part 1: Design. Available at: https://www.iso.org/standard/71941.html.
ISO/TS 29002-5:2009 Industrial automation systems and integration-Exchange of characteristic data-Part 5: Identification scheme. Available at: https://www.iso.org/standard/50773.html.
Lindner Martin 2006: Use These Tools, Your Mind Will Follow. Learning in Immersive Micromedia and Microknowledge Environments. – Whitelock Denise, Wheeler Steve. The next Generation: Research Proceedings of the 13th ALT-C Conference, Edinburgh, Scotland, UK: Heriot-Watt University, 41–49. Available at: https://www.yumpu.com/en/document/read/4533750/alt-c-2006-the-next-generation-association-for-learning.
Lindner Martin 2007: What Is Microlearning? (Introductory Note). – Proceedings of the 3rd International MicroLearning Conference. Lindner Martin, Bruck Peter A. (eds.), Innsbruck, Austria: Innsbruck University Press, 52–62.
50
Blanca Stella Giraldo Pérez | Christian Galinski
Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content
Page 28
Picht Heribert 2011: The Science of Terminology: History and Evolution. – Terminologija 18, 6–26.
Scholl Philipp 2011: Semantic and Structural Analysis of Web-Based Learning Resources: Supporting Self-Directed Resource-Based Learning, Germany: Technische Universität Darmstadt. Available at: https://tuprints.ulb.tu-darmstadt.de/2644/1/2011-Thesis-Scholl-Semantic-and-Structural-Analysis-of-Web-based-Learning-Resources.pdf.
Schmitz Klaus-Dirk, Galinski Christian 2017: Eugen Wüster Meets Microcontent –Terminological Issues beyond Traditional Terminology Science. TOth – TKE Workshop presented at the International Workshop on Terminology Scientific, Administrative and Educational Dimensions of Terminology – Industry 4.0 meets Language & Knowledge Resources, Vienna, Austria, June 24. Available at: http://ontologia.fr/TOTh-TKE-Vienna-2017/ToTH-WS_2017_KDS&GA_fv.pdf.
Souza Marcia, Fujisawa Izabel, Ferreira do Amaral Sérgio 2014: Educational Microcontent for Mobile Learning Virtual Environments. – Creative Education 5(9), 672–81. Available at: https://doi.org/10.4236/ce.2014.59079.
W3C 2024 – Web Standards. – World Wide Web Consortium. Available at: https://www.w3.org/standards/semanticweb/data [accessed 2023-12-13].
Wiley David 2013: The Reusability Paradox. OpenStax CNX. Available at: http://cnx.org/contents/dad41956-c2b2-4e01-94b4-4a871783b021@19.
Wüster Eugen 1971: Begriffs- Und Themaklassifikation. Unterschiede in Ihrem Wesen Und Ihrer Anwendung [Concept and Subject Classifications. Differences in Their Nature and in Their Application]. – Nachrichten Für Dokumentation 22(3), 98–104.
TERMINIJA IR MIKROMOKYMASIS:
METODŲ IR TURINIO SUGRETINIMAS
Santrauka
Straipsnyje aptariami terminologinio požiūrio (ir terminologinių įrašų) ir mikromokymosi požiūrio (ir mikromokymosi objektų) skirtumai ir keliamas klausimas, kaip galima pasiekti turinio sąveikumą tarp įvairių tipų mikroturinio įrašų, nepaisant skirtingų požiūrių. Jame remiamasi bendra visų rūšių mikroturinio, ypač sąvokomis pagrįstų mikroturinio įrašų, turinio koncepcija sąveikumą,. „Mikroturinys“ vartojamas pradine prasme kaip struktūruotas turinys, perteikiantis vieną pirminę idėją ar sąvoką, kuri tapo neryški dėl daugybės mikroturinio sistemų (dažniausiai nesuderinamų) techniniais formatais, dėl ko daugėja nepatikimo mikroturinio. Bendra koncepcija orientuota į sąvokomis pagrįstus mikroturinio įrašus, o tai padidina surandamumo, prieinamumo, sąveikumo ir pakartotinio naudojimo galimybes (pagal pagrindinius FAIR principus).
Visuose skirtingų tipų sąvokomis pagrįstuose mikroturinio įrašuose galima atskirti metodologiją ir duomenis, pavyzdžiui, terminologijos srityje – terminologijos mokslą (t. y. terminologijos principus ir metodus) ir terminologinius įrašus, o mikromokymosi srityje – mikromokymąsi kaip edukacinį metodą ir sąvokomis pagrįstus mikromokymosi objektus. Įdomu tai, kad visų rūšių sąvokomis pagrįsti mikroturinio įrašai potencialiai gali tapti sąvokomis pagrįstais mikroturinio objektais pritaikius didaktines savybes (pagal didaktines kategorijas).
Palyginus skirtingų tipų sąvokomis pagrįstų mikroturinio įrašų metaduomenis, ypač terminologinius įrašus ir sąvokomis pagrįstus mikroturinio objektus, matyti, kad yra daugiau panašumų, nei galima atpažinti iš jų skirtingo (techninio) atvaizdavimo ir (suvokiamų) pateikimų. Per pastaruosius 30 metų buvo sukurti išsamūs metodologiniai standartai, susiję su terminų duomenų mainais ir pakartotiniu jų naudojimu, kad būtų
Terminologija | 2024 | 31
51
Page 29
įrodyta terminų tvarkybos nauda. Panašios standartizacijos pastangos, susijusios su metaduomenų, ypač sąveikumą palengvinančių pamatinių metaduomenų, identifikavimu ir aprašymu, reikalingos ir kai kurioms kitoms sąvokomis pagrįstų mikroturinio įrašų rūšims. Siūloma bendrąja koncepcija siekiama pagerinti surandamumą, prieinamumą, sąveikumą ir pakartotinį naudojimą, taip pat išspręsti mikroturinio kokybės ir turinio kūrimo problemas, ypač terminologinių įrašų ir sąvokomis pagrįstų mikroturinio objektų.
Gauta 2023-12-15
Blanca Stella Giraldo Pérez International Information Centre for Terminology (Infoterm) c/o CO SPACE, Gumpendorfer Strasse 65/1, 1060 Vienna, Austria E-mail [email protected]
Christian Galinski International Information Centre for Terminology (Infoterm) c/o Co-sPACe Gumpendorferstrasse 65/1, 1060 Vienna, Austria E-mail [email protected]
52 Blanca Stella Giraldo Pérez | Terminology and Microlearning: Contrasting Their Respective Methods and Content Christian Galinski
