Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

VIDAS KAVALIAUSKAS

Litauens pedagogiska universitet

OM VERBET

GARSINTIS ACCENTUERINGSNORM

NYCKELORD: suffixverb, accentueringsnorm, accentueringsvariant, faktisk språkbruk.

Accentueringsnormen för verbet garsinti (: gãrsas; garsùs, -ì, gãršų, -ią) har varierat kraftigt i arbeten om litauisk accentologi och i ordböcker och uppslagsverk: gársinti, gársina, gársino (MKŽ 172; Vaitkevičiūtė 2004: 165); garsìnti, garsìna, garsìno (LV 262; RŽ 204); garsìnti, garsìna, garsìno och gársinti, gársina, gársino (Kamantauskas 1929: 39); gársinti, gársina, gársino och garsìnti, garsìna, garsìno (LKŽ III 142; LKTŽ 103; Būga 1958: 441; Laigonaitė 2002: 103; Stundžia 1995: 140; Vitkauskas 1995: 27, 80); gársinti, gársinti, garsìnti (Derksen 1996: 350). Den normerande Dabartinės lietuvių kalbos žodynas angav två accentueringsvarianter: gársinti, gársina, gársino och garsìnti, garsìna, garsìno (DŽ₁ 199, DŽ₂ 164, DŽ₃ 166, DŽ₄ 166, DŽ₆ₑ). Många radio- och tv-journalister lärde sig den rekommenderade prestigefyllda accentueringsnormen för detta verb – och än i dag hör vi ofta rapporter om vem som igársino filmer eller program. Mer medvetna språkbrukare har också lärt sig att betona verbet på detta sätt, även om de i talspråk förmodligen skulle välja en annan accentueringsvariant (varianten med akut metatoni har svagt stöd bland språkbrukarna).

I den här typen av verb med suffixet -inti är akut metatoni möjlig:

gárbinti, gárbina, gárbino (: gãrbė, gãrbę), káltinti, káltina, káltino (: káltas, -à), mérginti, mérgina, mérgino (: mergà, mergą), svéikinti, svéikina, svéikino (: svéikas, -à), švéntinti, švéntina, švéntino (: šveñtas, -à), vértinti, vértina, vértino (: vẽrtas, -à; vertė, vertę) och så vidare.

178

KALBOS KULTŪRA | 84

Men den är långt ifrån regelbunden. I standardspråket finns det gott om exempel där den ursprungliga sidtonen bevaras:

ãntrinti, ãntrina, ãntrino (: ãntras, -ã),

daũsinti, daũsina, daũsino (: daũsos),

jaũsminti, jaũsmina, jaũsmino (: jaũsmas),

skaĩmbinti, skaĩmbina, skaĩmbino (: skaṃbėti, skaṃba),

spãrtinti, spãrtina, spãrtino (: spãrtùs, -ì; spãrtų, -čią),

taũtinti, taũtina, taũtino (: tautà, taũtą),

(i)vaĩkinti, (i)vaĩkina, (i)vaĩkino (: vaĩkas),

vãrdinti, vãrdina, vãrdino (: vãrdas),

žiaũrinti, žiaũrina, žiaũrino (: žiaurùs, -ì; žiaũrų, -ią) och så vidare.

(se Kavaliauskas 2000: 54–55; 68–72; Kavaliauskas 2011: 125).

Det finns också normerade accentueringsvarianter – dáilinti och daĩlinti, dá rdinti och dãrdinti, márminti och mãrminti, rá ininti och raĩninti, skaĩdrinti och skaĩdrinti, támsinti och tãmsinti med flera (Kavaliauskas 2000: 53–72; Kavaliauskas 2005: 114–118; Kavaliauskas 2011: 124–125). År 2005 preciserade den statliga kommissionen för litauiska språket (nedan VLKK) accentueringsnormen för verbet garsinti – den framförledsbetoning som praktiskt taget inte alls används i språket avskaffades, och en ofta förekommande variant med betonad sidton i stammen godkändes: gársinti, gársina, gársino och gãrsinti, gãršina, gãršino. Sådana accentueringsvarianter anges också i den senaste accentologiska litteraturen (Mikulėnienė, Pakerys, Stundžia 2008: 260; Stundžia 2009: 220).

Stöds ett sådant förslag från VLKK av språkbrukarna? För att besvara frågan undersöktes användningen av detta verb 2008–2011 i fyra regioner i Litauen: Dzūkija (Veisiejai och trakten däromkring), Suvalkija (staden Vilkaviškis och dess distrikt), Aukštaitija (Utena och Ignalina) och Žemaitija (staden Raseiniai och närliggande orter). 800 personer deltog i undersökningen, 200 från varje region. Respondenterna ombads läsa meningar som innehöll det undersökta verbet (de visste inte att man undersökte betoningen av ett enskilt ord). När respondenterna läste de angivna meningarna Mūsų šalį garsina daug įžymių žmonių och Operatorius įgarsino šį filmą antecknades i frågeformulären vilken accentueringsvariant av det undersökta verbet som valdes. I undersökningen deltog slumpmässigt utvalda respondenter i olika åldrar (från 17 till 81 år). Resultaten blev följande (se tabellen och figuren):

V. KAVALIAUSKAS. Dėl veiksmažodžio garsinti kirčiavimo normos

179

TABELL. Betoningen av verbet garsinti i olika regioner i Litauen

Region | Gársinti | Garsinti | Gar̃sinti Dzūkija | 21 (10%) | 0 (0%) | 179 (90%) Suvalkija | 3 (1%) | 0 (0%) | 197 (99%) Aukštaitija | 23 (11,5%) | 0 (0%) | 177 (88,5%) Žemaitija | 34 (17%) | 0 (0%) | 166 (83%)

FIGUR. Allmänna tendenser i betoningen av verbet garsinti

Undersökningen visade att VLKK:s beslut att avskaffa varianten med betoning på suffixet är helt välgrundat – ingen respondent valde denna betoningsvariant. Den prestigefyllda betoningsvarianten med metatoni gársinti stöds inte särskilt starkt i faktiskt språkbruk – endast 1% av suvalkierna valde den rekommenderade betoningsvarianten, medan andelen var något större i Dzūkija, Aukštaitija och Žemaitija (10, 11,5 respektive 17% av de tillfrågade) (jfr Stundžia 1995: 138). Överallt dominerade tydligt varianten med cirkumflexbetonad rot gar̃sinti. Resultaten från denna undersökning bekräftar de allmänna tendenserna i användningen av betoningsvarianter för verbet garsinti, vilka även har dokumenterats av professor Antanas Pakerys – en studentundersökning visade att varianten med suffixbetoning inte används och att varianten med cirkumflexbetonad rot dominerar: išgārsinti (35) och išgársinti (6) (se Pakerys 2002: 336). En undersökning som genomfördes 2011 bland 50 litauiststudenter vid fakulteten för litauistik vid Lietuvos edukologijos universitetas, vilka inte hade läst kursen i accentologi, visade ännu tydligare tendenser till cirkumflexbetonad rot

180

KALBOS KULTŪRA | 84

i användningen av detta verb: išgaršinti (48) och išgársinti (2). Resultaten från samtliga undersökningar stöder alltså VLKK:s förslag att ange två betoningsvarianter av detta verb. Betoningsnormen för garsinti skulle dock i framtiden kunna preciseras på nytt med hänsyn till tendenserna i faktiskt språkbruk, genom att ordningsföljden mellan varianterna kastas om: garšinti och gársinti. Varianten med cirkumflexbetonad rot har större stöd bland språkbrukarna och strider dessutom inte mot det rådande betoningssystemet för verb på suffixet -inti. Liknande praxis har förekommit tidigare: i tidigare upplagor av DŽ fastställdes betoningsvarianter av verbet sausinti (: saũsas, -à) både utan och med metatoni – saũsinti och sáusinti (DŽ₁, DŽ₂), medan endast varianten med cirkumflexbetonad rot utan metatoni lämnades kvar i DŽ₃, DŽ₄, DŽ₆ₑ – saũsinti; i DŽ₁ rekommenderades akutbetoning av verbet váizdinti, medan betoningen ändrades i DŽ₂ och enbart varianten med cirkumflexbetonad rot fastställdes: vaizdinti.

SLUTSATSER

1. Faktiskt språkbruk stöder Statliga kommissionen för det litauiska språkets beslut att precisera betoningsnormen för verbet garsinti genom att avskaffa varianten med suffixbetoning och ange båda betoningsvarianterna – med akutbetonad respektive cirkumflexbetonad rot. Detta framgår av undersökningen av verbets betoning i fyra regioner i Litauen och av uppgifter från studentenkäter.

2. Undersökningsresultaten visade att den nyligen fastställda varianten med cirkumflexbetonad rot garšinti är mycket populär och tydligt överträffar den primära varianten med akutbetonad rot gársinti. Av 800 respondenter valde hela 719 (90%) varianten med cirkumflexbetonad rot.

3. Det kan vara motiverat att på nytt precisera betoningsnormen för detta verb genom att kasta om ordningsföljden mellan varianterna – varianten med cirkumflexbetonad rot garšinti har större stöd i faktiskt språkbruk och strider inte mot det rådande betoningssystemet för verb på suffixet -inti.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

B ū g a K. 1958: Rinktiniai raštai 1. Sud. Zigmas Zinkevičius, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

D e r k s e n R. 1996: Metatony in Baltic, Amsterdam–Atlanta: Rodopi.

DŽ₁ – Ordbok över modern litauiska. Ansvarig redaktör J. Kruopas, Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1954.

V. KAVALIAUSKAS. Dėl veiksmažodžio garsinti kirčiavimo normos

181

DŽ2 – Ordbok över modern litauiska. Ansvarig redaktör J. Kruopas, Vilnius: Mintis, 1972.

DŽ3 – Ordbok över modern litauiska. Huvudredaktör S. Keinys, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1993.

DŽ4 – Ordbok över modern litauiska. Huvudredaktör S. Keinys, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 2000.

DŽ6e – Ordbok över modern litauiska. Huvudredaktör S. Keinys, Vilnius: Litauiska språkinstitutet, 2006.

Kamantauskas V. 1929: Trumpas lietuvių kalbos kirčio mokslas. 2. Kirčio žodynas, Kaunas: Švyturio bendrovė.

Kavaliauskas V. 2000: Bendrinės lietuvių kalbos priesaginių veiksmažodžių kirčiavimas, Vilnius: Algarvė.

Kavaliauskas V. 2005: Dėl kai kurių priesaginių veiksmažodžių kirčiavimo normų. – Kalbos kultūra 78, 111–127.

Kavaliauskas V. 2011: Accentuation System of Suffixed Verbs in Standard Lithuanian. – Bulletin of the Georgian National Academy of Sciences 5 (3), 123–131.

LKŽ III – Litauisk ordbok 3. Ansvarig redaktör K. Ulvydas, Vilnius: Statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur, 1956.

Laigonaitė A. 2002: Lietuvių kalbos akcentologija, Vilnius: Gimtasis žodis.

LV – Handbok i litauiska. Sammanställd av P. Skardžius, S. Barzdukas, J. M. Laurinaitis, Bielefeld: Litauiska landsflyktingarnas samfund, 1950.

LKTŽ – Litauisk uttalsordbok. Sammanställd av V. Vitkauskas, Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 2001.

Mikulėnienė D., Pakerys A., Stundžia B. 2008: Bendrinės lietuvių kalbos kirčiavimo žinynas, Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla.

MKŽ – Ordbok i litauisk rättstavning och accentuering för inlärare. Sammanställd av P. Kniūkšta och A. Lyberis, Kaunas: Šviesa, 1996.

Pakerys A. 2002: Akcentologija 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

RŽ – Litauisk rättstavningsordbok. Redaktörer K. Gasparavičius, N. Grigas, J. Lazauskas, K. Ulvydas, A. Žirgulys, Kaunas: Statliga förlaget för encyklopedier, ordböcker och vetenskaplig litteratur, 1948.

Stundžia B. 1995: Lietuvių bendrinės kalbos kirčiavimo sistema, Vilnius: Petro ofsetas.

Stundžia B. 2009: Bendrinės lietuvių kalbos akcentologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Vaitkevičiūtė V. 2004: Bendrinės lietuvių kalbos kirčiavimas, Kaunas: Šviesa.

Vitkauskas V. 1995: Lietuvių kalbos kirčiavimo žinynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Mottagen 2011-06-14

182

KALBOS KULTŪRA | 84

OM ACCENTUERINGSNORMEN FÖR VERBET GARSINTI

Sammanfattning

I språkvetenskapliga arbeten om litauisk accentologi samt i ordböcker och referensverk har accentueringsnormen för verbet garsinti (”ljuda, kungöra, proklamera”) varierat avsevärt. Den normativa Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Contemporary Lithuanian) anger två accentueringsvarianter: akut accent på stammen (gársinti, gá̄rsina, gá̄rsino) och suffixbetoning (garsìnti, garsìna, garsìno). Suffixmönstret har i praktiskt bruk nästan helt försvunnit. År 2005 ändrade Litauens statliga språknämnd verbets accentueringsnorm genom att förkasta suffixmönstret och godkänna den vanliga varianten med cirkumflex på stammen, jämför gársinti respektive garšinti. Undersökningen av verbets bruk i tre olika regioner i Litauen har visat att den nyligen godkända varianten med cirkumflex på stammen är vanligare än huvudvarianten med akut accent på stammen (jämför 90 respektive 10 procent). Med hänsyn till det faktiska bruket och tendenserna i accentueringen av verbsuffixet -inti föreslår artikeln att verbets accentueringsnorm bör preciseras på följande sätt: mönstret med cirkumflex på stammen bör anges som huvudvariant (garšinti), och varianten med akut accent på stammen som sekundär variant (gársinti).

NYCKELORD: suffixverb, accentueringsnorm, accentueringsvarianter, faktiskt bruk.

VIDAS KAVALIAUSKAS

Litauens universitet för pedagogik

T. Ševčenkos g. 31, LT-03111 Vilnius

[email protected]

V. KAVALIAUSKAS. Dėl veiksmažodžio garsinti kirčiavimo normos

183

Document details