ROBERTAS STUNŽINAS

Institutet för litauiska språket

FRÄMMANDE ORDET KREATYVUS, -I OCH DESS AVLEDNINGAR: BETYDELSER OCH MOTSVARIGHETER

NYCKELORD: skapande, kreativt samhälle, skapande, kreativ.

I den fjärde boken med språkhandledning Kalbos patarimų betraktas ordet kreatyvas som ett olämpligt lånord; de rekommenderade normerade motsvarigheterna är kūrinys, kūryba ir kūrybininkas (KP 4 2013: 41). I texter med vardaglig, publicistisk och vetenskaplig stil kan man påträffa användning av ett besläktat lånord – adjektivet kreatyvus och dess hybridiska avledningar kreatyvinis, kreatyviškas. Dessa adjektiv används ganska ofta¹, deras status har ännu inte fastställts, deras normerade motsvarigheter är oklara, de används i flera betydelser och konkurrerar med flera motsvarigheter. I denna artikel beskrivs användningsomständigheterna för adjektiven kreatyvus, kreatyvinis och kreatyviškas; betydelser och motsvarigheter fastställs. Materialet har samlats in från elektroniska och tryckta texter i olika stilar; sammanlagt undersöks över 70 belägg på användningen av adjektivet kreatyvus och dess motsvarigheter.

Framväxten av adjektivet kreatyvus, -i av latinskt ursprung², som troligen kommit in via engelskan (jfr engelska creative), och dess avledningar kreatyvinis, -ė; kreatyviškas, -a samt de litauiska motsvarigheterna hänger samman med en modern syn på kūrybos, kūrybingumo. Kūrybingumas (jfr engelska creativity) förstås inte enbart som förmågan att skapa konstverk eller att göra något nytt inom vetenskap och teknik, utan också som att komma med nya idéer, en nödvändighet i det sociala och ekonomiska livet och en av de viktigaste utbildningsuppgifterna. I sociologen Richard Floridas teori om den kūrybinės klasės (engelska creative class) eller det kūrybinės visuomenės³ (engelska creative society) hävdas att den kreativa klassen består av människor som genom sin kreativa verksamhet skapar ekonomiskt värde och bidrar till ekonomiskt välstånd samt till samhällets och statens ekonomiska tillväxt. Enligt synen på kūrybinės visuomenės räknas inte bara konstnärer och författare utan också lärare, reklamare, skapare eller programledare för tv- och radioprogram samt artister som framför sånger, uppträdanden eller cirkusnummer som kreativa yrkesutövare. Till dessa hör innovatörer, uppfinnare, arkitekter och ingenjörer (tekniskt skapande), ekonomer, chefer och läkare – alla som behöver kreativa lösningar (se vidare Kačerauskas 2014a: 156–157).

De undersökta lånorden används när man talar om olika företeelser, och först bör begreppen kūrybinės visuomenės (klasės) nämnas. Adjektiven kreatyvus, -i; kreatyvinis, -ė används för att beskriva en grupp skapande, kreativa personer eller en helhet, till exempel:

¹ Till exempel visar sökmotorn Google över 6 000 belägg på användningen av adjektivet kreatyvus, -i. Uppgifterna är ungefärliga och tar inte hänsyn till vissa särdrag hos sökmotorn.

² Plg. creo, creare, creāvi, creātum – „(su)kurti“ (žr. Kuzavinis 1996: 206).

³ Även genitivformen av substantivet används – kūrybos visuomenė.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 2

I den amerikanske sociologen R. Floridas bok *Den kreativa klassen: människorna som förändrar framtiden* analyseras nya perspektiv på den sociokulturella verkligheten, med utgångspunkt i påståendet att originella, provokativa och framtidsinriktade förslag, idéer, handlingssätt och verktyg växer fram och skapas i miljöer där kulturen förverkligas genom kreativa, dynamiska former (Šerpetis 2011: 14).

Å andra sidan finns det författare som försöker skriva om historien om och betydelsen av den demonstrativa konsumtionen i det moderna kreativa klassamhället, ett samhälle av borgerlig bohem (Kinčinaitis 2013: 75).

Jag vet hur man samlar en armé: <...> 2. en reguljär armé. <...> hipsters och allehanda kreativa typer (den k r e a t i v a klassen – designers, reklamfolk, konstnärer och helt enkelt ”lite udda”)⁵ (respublika.lt).

Adjektivet kreatyvinis, -ė betecknar att verksamhetens resultat har samband med skapande, till exempel:

De hittade till och med på ett alibi – att det skulle vara studenternas ”kreatyvinis”-arbete (jaha, nämn den högskolan för mig) (plus.google.com).

Enligt R. Florida består den kreativa klassen av människor som arbetar inom vetenskap och teknik, forskning och utveckling, industrier baserade på (hög)teknologi (med andra ord, innovationsbaserade industrier), konst-, musik-, kultur-, estetik- och designbranscher (med andra ord, industrier för kreativ produktion), samt företrädare för kunskaps- och kompetensbaserade yrken inom hälso- och sjukvård, finansiell förmedling och juridiska tjänster (Remeika, Čepaitis 2008: 2).

I samma situationer (när det handlar om det kreativa samhället, dess verksamhet och resultat) används dock betydligt oftare litauiska ord; vanligast är adjektivet med suffixet -inis, -ė kūrybinis, -ė eller genitivformen av substantivet kūryba, till exempel:

Det kreativa samhället är en ny, växande värld av människor som arbetar med vetenskap och kreativt arbete (mokslo-festivalis.eu).

Artikeln behandlar vetenskapliga angreppssätt på det kreativa samhället och definitionen av dess termer med utgångspunkt i så skilda vetenskaper eller vetenskapsgrenar som estetik och filosofi, sociologi och kommunikation, ekonomi och management (Kačerauskas 2014b: 6).

Dessutom kan en gemenskap betraktas på samma sätt som en kreativ individ, som i sin skapande verksamhet söker lycka snarare än rikedom (Kačerauskas 2014b: 7).

Produktionsresurserna för kreativ produktion är mycket omfattande, och de kreativa produkterna kännetecknas av en särskilt stor mångfald, vilket har lett till att en hyperkonkurrensutsatt företagsmiljö har vuxit fram inom KI-sektorn (kikas.lt).

Först och främst handlar det om en ekonomisk värdering, när en eller annan kreativ produkt har efterfrågan på marknaden (Kačerauskas 2014a: 159).

Konstruktioner med adjektivet -inis, -ė kūrybinis, -ė och med genitivformen av substantivet kūryba kan kallas grammatiska synonymer. Med grammatiska synonymer avses former som har samma eller en näraliggande semantiskt generaliserad betydelse och fyller likartade grammatiska funktioner (Kniūkšta 1976: 120).

Vissa termer används endast med litauiska motsvarigheter; några varianter med främmande ord förekommer inte, till exempel: kreativ ekonomi (kūrybos ekonomika), kreativa branscher (kūrybos industrijos), kreativa verkstäder (kūrybos dirbtuvės) med mera.

Dessutom förekommer genitivformer av substantiven kūrėjas (skapare) och kūrybininkas (kreativ yrkesutövare), till exempel:

⁴ Källorna till exemplen anges på två sätt. Uppgifter om artiklar och masteruppsatser anges i slutet av artikeln; i övriga fall anges endast webbplatsens adress inom parentes.

⁵Exemplens språk har inte korrigerats.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 3

Kačerauskas betonar fackföreningarnas hinder för spridningen av kreativa idéer, vilka genomgår en identitetskris både när de blir ett verktyg för (anti-)kreativa strategier och när de företräder fabrikssamhället, som alltmer trängs undan av kreatörssamhället, vilket omfattar såväl enskilda skapare som deras grupper för idébrainstorming <...> (Valivonytė 2013: 135–136).

För till skillnad från vad de styrande drömmer om kommer vi då inte att kunna tala om Litauen som ett ”skaparnas samhälle”: äldre människor är verkligen inte lika kreativa, mottagliga för ny teknik och motiverade som unga (tspmi.vu.lt).

Begreppen kreatör och skapare är inte likvärdiga, och därför betraktas uttrycken kreatörssamhälle och skaparsamhälle som partiella (ideografiska) synonymer. Skapare anses i allmänhet vara personer som skapar något inom vetenskap, konst eller andra områden (se LKŽė), medan kreatörer är specialister inom olika verksamhetsområden som behöver kreativa lösningar och lösningar som kräver skapande (se vidare Kačerauskas 2014a: 157). Genitivformen av substantivet kreatör används också när man talar om verksamhetens resultat, t.ex.:

Det är som en offentlig think-tank, där experternas och kreatörernas produktion på ett kvalitativt sätt smälter samman med samhällets och omvärldens skapande och identifiering av problem (idkaunas.wordpress.com).

Det har också påträffats andra motsvarigheter till lånordet. Egenskapen hos grupper av människor betecknas även med ett adjektiv med suffixet -ingas, -a, i attributiv eller icke-attributiv form: kūrybingas, -a, eller med ett presensparticip i aktiv form, i attributiv eller icke-attributiv form, kuriantis, -i, t.ex.:

Projektet ”Kreativa Europa” (”Creative Europe”) planerar att anslå omkring 500 miljoner euro till bildkonst och scenkonst (delfi.lt).

Dokumentet framhåller också att Europa, för att framgångsrikt kunna utnyttja sin viktigaste resurs – kulturen – behöver en ny kosmopolitism, ett dynamiskt och kreativt samhälle samt en lämplig miljö (bns.lt).

Kunskapssamhället och det skapande samhället (portalas.emokykla.lt).

Ett lärande och skapande samhälle är en garanti inte bara för framgångsrik ekonomisk utveckling utan också för demokratisk mognad (delfi.lt).

När man talar om mänskliga egenskaper används avledningen kūrytviškas, -a med suffixet -iškas, -a i betydelsen ”kreativ”, t.ex.:

Och när de mycket skickliga, händiga och mycket kūrytviški programmerarna på ”Freshmedia” installerar en kommentarsfunktion i den här bloggen åt mig, får ni full frihet att uttrycka era åsikter i alla frågor och ämnen som rör 7MD på internet (archyvas.7md.lt).

Om du också är så smart och kūrytviškas – skicka dina alster till [email protected]:) (skinslt.blogas.lt).

I samma betydelse används också andra lånord – kreatyvus, kreatyvinis, t.ex.:

Vi behöver en kreativ person som kan hitta på en iögonfallande, seriös och originell logotyp, så att inga idéer kopieras (uzdarbis.lt).

Elektricitet är en ström av elektriska laddningar. Den här definitionen bankade en kreativ fysiklärare in i oss i skolan <...> (menozona.blogspot.lt).

Ibland är det svårt att säga exakt i vilken betydelse främmande ord används – ”kreativ” eller ”skapande”, till exempel:

Kreativt tänkande är tyvärr inte alla förunnat (lrytas.lt).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 4

Alla kreativa personer jag har träffat var mycket oförutsägbara. Men så länge de arbetar är deras värde större än värdet av 10–20 ”grå” arbetsbin (linkedin.com).

Tack vare denna möjlighet kan man skära ut olika former, sådana som en kreativ designer kan komma på (kreive.lt).

Ibland framgår betydelsen av ett främmande ord av den litauiska motsvarigheten som används tillsammans med det, till exempel:

”Kreativa lösningar – grunden för dessa lösningar utgörs av en modell för kreativa tankeprocesser” (Lesevičienė 2010: 7).

I allmänhet anger avledningar med suffixen -ingas, -a att en egenskap förekommer i hög grad, medan avledningar med -iškas, -a anger en typisk egenskap (DLKG 2006: 197, 207). Som Viktorija Daujotytė hävdar skiljer sig adjektivet kūrybiškas föga från kūrybingas: ”Suffixet –ing- visar att man har kreativa förmågor. <...> Kreativ, med skaparförmåga, hur ovanligt det än må låta. <...>. Kreativ. Vad uttrycker litauiskan med detta adjektiv, hur skiljer det sig från kūrybingas? Skillnaden är inte tydlig, men förskjuter betydelsen något i riktning mot handling: en kreativt handlande person finner oväntade lösningar, ser utvägar, tar en oväntad riktning och upptäcker sådant som dittills inte hade uppmärksammats eller förståtts” (Daujotytė 2010).

Adjektiven kūrybingas och kūrybiškas synonymi framgår också av hur deras avledningar används. Exempelvis betecknar kūrybingumu i termordböcker både förmågan att skapa och att tänka kreativt:

1. En kombination av personlighetsdrag som gör det möjligt att genom produktivt arbete uppnå originella, samhälleligt betydelsefulla och kvalitativt nya verksamhetsresultat. 2. Förmågan att tänka självständigt, avstå från stereotyper, snabbt orientera sig i problemsituationer, finna nya lösningar och komma med nya idéer; en process som skapar en i grunden ny intellektuell potential (SportŽ 2002).

En kombination av personlighetsdrag som gör det möjligt att genom produktivt arbete uppnå originella, samhälleligt betydelsefulla och kvalitativt nya verksamhetsresultat. Skolelevers kreativitet visar sig i originaliteten hos tankar, idéer och uppslag när de utför skoluppgifter, i kritik av gamla idéer samt i sökandet efter och upptäckten av nya (EdukologŽ 2007).

Ibland försöker man i vetenskapligt präglade texter skilja mellan betydelserna hos främmande ord och litauiska adjektiv, till exempel:

Reklambyråernas anställda är kreativa, Picasso var skapande, man söker kreativa människor genom annonser i tidningar <...>, medan de skapande studerar vid konstakademier, och så vidare. Definitionen av kreativitet är äldre än definitionen av skapande förmåga – varje skapande person är kreativ, men inte varje kreativ person är skapande. Begreppet skapande förmåga definieras alltså på olika sätt, men många författare är överens om att det handlar om en persons förmåga att upptäcka något nytt. Begreppet skapande förmåga är brett – från produktiva och originella resultat vid problemlösning till konstnärlig produktion. I vid bemärkelse kan det förstås som produktivt tänkande som kommer till uttryck inom olika områden för mänskligt uttryck <...> (Koženevska 2005: 7).

Här används emellertid kreatyvus, -i i betydelsen ”skapande”, medan kūrybiškas används i betydelsen ”kreativ”.

I samma situationer används de litauiska adjektiven kūrybinis, -ė, kūrybingas, -a ir kūrybiškas, -a betydligt oftare, till exempel:

I dagens dynamiska affärsmiljö förväntas anställda oftast hitta metoder eller lösningar som ingen tidigare har hört talas om eller sett. Syftet är att ta till vara människans skapande förmåga, och därför värderas denna egenskap allt högre. Psykologen Genovaitė Petronienė gick med på att berätta hur man kan upptäcka och utnyttja sitt kreativa tänkande (delfi.lt).

”Kreativt tänkande – ett framtidsperspektiv” är temat för det seminarium med vilket VDU:s centrum för utbildningsstudier inledde det nya läsåret (uvm.vdu.lt).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 5

Kreativt tänkande öppnar människans kreativa förmågor och ger möjlighet att betrakta livet ur en annan synvinkel (panele.lt).

Främmande ord används i betydelsen ”kreativ” när man vill säga att något föremål, fotografi, tavla, reklam eller något annat är ovanligt, särpräglat, originellt, till exempel:

Ett sortiment av kreativa och ovanliga småsaker (humorodoze.lt).

Ett stort urval kreativt papper och kuvert för er kreativa verksamhet (vestuvesaz.lt).

Kreativt litet hus för 320 000 USD <...> En svensk medborgare säljer ett litet hus för 320 000 amerikanska dollar. Utifrån ser huset ut som vilket hus som helst, inget märkvärdigt, men invändigt... ett riktigt rymdskepp! (yeah.lt).

Vilka teman kan användas för kreativa bröllopsbilder? Vilka som helst! Det finns inga begränsningar, fantasin har fria tyglar (pajuriofoto.lt).

Kvinna som gått ner i vikt: särpräglade, kreativa porträtt ”före” och ”efter” bantningen (yeah.lt).

Främmande ord används också om abstrakta företeelser, till exempel när man vill säga att ett sätt att lösa ett problem är oväntat eller uppfinningsrikt, till exempel:

Jaså, en väldigt kreativ lösning – man behöver inte längre knäppa upp säkerhetsbältet för att öppna en ölflaska (automotong.lt).

Ibland förklaras betydelsen av ett adjektiv av främmande ursprung av orden som följer efter det, till exempel:

Vad är originell, kreativ (uppfinningsrik) reklam? (asvyras.lt).

Samma företeelser benämns med litauiska och internationella adjektiv kreativ, -t; uppfinningsrik, -t; originell, till exempel: kreativa föremål (idomybes.pasmama.tv3.lt), uppfinningsrika föremål (cha.lt), originella föremål (lol.tv3.lt), kreativa fotografier (tavosekme.lt), uppfinningsrika bröllopsbilder (smstv.lt), originella bröllopsbilder (lol.tv3.lt). I samma situationer kallas reklam oftast både kreativ och skapande, till exempel:

Den kreativa reklamfabriken. Om du tror att reklam bara kan skapas av människor med särskild talang, som i branschen vanligtvis kallas ”creatives”, har du fel. För att generera idéer kan man använda vissa tekniker som på ett ögonblick gör det möjligt att skapa många nya/intressanta, ibland till och med chockerande scenarier för reklam och film. Under kursen lär du dig att vara kreativ och får prova på att skapa reklam (delfi.lt).

Modern reklam, som inte klarar sig utan digital teknik och datorprogram för modellering.

Reklam beskrivs också med adjektiven uppfinningsrik, originell, till exempel: uppfinningsrik reklam (cha.lt), originell reklam (mano.automanas.lt).

När man vill säga att musikens eller arkitekturens stil är unik, oåtergivlig och improviserad, används de undersökta främmande orden i betydelsen ”kreativ”, till exempel:

Detta är en helt fri ensemble, öppen för alla slags synteser och samspel, vars klanger bör tilltala både kännare av jazz och rap och av olika experimentell, alternativ och annan kreativ musik (diazoscena.blogspot.lt).

Detta är en mycket intressant kreativ stil, som har beröringspunkter med såväl den reguljära klassiska stilen som high-tech- och modernistiska stilar. Den arkitektoniska stilen presenterar en blandning av dessa stilar och hämtar något särpräglat och karaktäristiskt från var och en av dem. I denna stil är emellertid attributen, till skillnad från i de nämnda stilarna, inte det viktigaste. Det viktiga är att använda många element som kännetecknar de ovan uppräknade stilarna (mano-sodas.blogspot.lt).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kūryvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 6

Det är svårt att fastställa svenska motsvarigheter, eftersom betydelsen av främmande ord och sammansättningar med dem inte är helt klar. I liknande situationer används adjektivet kreativ. Till exempel kallas kreativ icke-traditionell, improvisatorisk musik och särpräglad, utmärkande arkitektur, till exempel:

Genom att förena olika stilar debuterade de som artister inom vispoesi, men utmärkte sig genast genom sin mycket melodiska och kreativa musik samt sina egenhändigt tillverkade instrument – om man nu kan kalla sågar, lådor, klockor och vatten för det (mic.lt).

Allt detta påminner om inledningen till den sovjetiska filmen ”Ödets ironi, eller Med lätt ånga!” som blivit en nyårsklassiker. Där visas det med lätt ironi – anmärkningsvärt nog ocensurerat vid den tiden – hur stilfull och kreativ arkitektur gradvis förvandlades till likformiga byggnader som liknade rutförsedda lådor (sa.lt).

Kreativ, kreativ kallas en typ av fotografi där situationen är iscensatt, till exempel:

Vanligtvis är bröllopsfotoalbum främst intressanta för släktingar och nära vänner till det unga paret, men bilder i ”kreativ” stil är en helt annan sak. Ni får en okonventionell berättelse i bilder som alla kommer att tycka om att bläddra igenom, även de som inte känner bruden och brudgummen personligen (pajuriofoto.lt).

På Litauens nationella konstmuseum i Vilnius anordnades en retrospektiv utställning av Stasys, där även skulpturer och kreativ (regi- och iscensättnings-)fotografi visades (kunstkamera.lt).

De främmande orden kreativ; kreativ konkurrerar, när de används för att beskriva en typ av fotografi, med tio ord av litauiskt och blandat ursprung. De vanligaste litauiska motsvarigheterna är adjektiven skapande, kreativ, till exempel:

På senare tid har kreativ fotografi blivit viktigare för författaren än reportagebilder som dokumenterar händelser (ltmkm.lt).

Kreativ fotografi Razauskai Atelier <...> Razauskai Atelier – det är kreativ fotografi. Alla slags fotograferingstjänster för människor, bara kanske lite mer särpräglade genom kreativa idéer, trevligt bemötande och gott humör. Vi står inte i ett hörn med kameran, utan leder aktivt fotograferingarna så att ni slipper titta på tråkigt iscensatta bilder (skelbiu.lt).

Adjektivet konstnärlig används i samma betydelse, till exempel:

Konstnärlig fotografi innebär originella, konstnärliga bilder, tagna i naturen eller på ovanliga platser, där man leker med bilder, färger och stämningar och fångar detaljer, kläder (brudklänningar, skor, slöjor) och symboler. Regielement används (apievestuves.lt).

Termerna kreativ fotografi och konstnärlig fotografi är dock inte synonyma i alla sammanhang. Termen konstnärlig fotografi betecknar också en gren av de visuella konsterna, till exempel:

Konstnärlig fotografi är en typ av fotografi och en gren av de visuella konsterna. Den bygger på fotografens subjektiva, individuella blick på verkligheten (193.219.191.176/mm/ars1/Puslapiai/fotografija/foto_teor.htm).

I sådana fall kan man tala om kontextuell synonymi. Kontextuella synonymer uppstår endast i vissa kontexter, när samma företeelse omväxlande benämns med ord med olika betydelse (LKE 2008: 488).

Det finns också fler konkurrenter till främmande ord. Några av dem är avledningar med suffixet -inis, -ė, till exempel:

Regisserad fotografering är snarare en garanti för att bilderna blir sådana som brudparet förväntar sig. I grund och botten är denna fotograferingsstil posering, en konstnärlig fotosession, genomtänkta ögonblick (apievestuves.lt).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 7

Det förekommer också felaktiga avledningar, till exempel:

Reportage och iscensatt (= uppställd) fotografering? (meninenuotrauka.lt).

Avledningar med suffixet -inis, -ė bildas inte av sådana basord som själva är avledningar och har en abstrakt betydelse (Akelaitis, Pečkūvienė, Žilinskienė 2009: 175). I stället för främmandeordet kreatyvinė används particip i attributiv form, presens och passiv, pozuojamoji, pastatomoji, till exempel:

Poserande – när man poserar för en bröllopsfotograf anger denne hur och var man ska stå, vända sig och så vidare (apieves-tuves.lt).

<...> det här är inte iscensatt fotografering, utan reportage; motiven rör sig, och avsikten var att visa deltagarnas känslor (efoto.lt).

Dessutom förekommer obestämd participform av samma slag i preteritum, till exempel poserad fotografering, uppställd fotografering, regisserad fotografering (skelbiu.lt, lfc.lt, efoto.lt). För att uttrycka en typmässig egenskap bör dock bestämda presensformer användas.

Adjektivet kreatyvinis, -ė används också för att beteckna egenskaper inom andra verksamhetsområden; exempelvis kallas den typ av terapi där man skapar något för kreatyvine, till exempel:

Vid arbete med barn med särskilda behov används kreatyvinė-terapi: berättelser, sand (panemunesld.kaunas.lm.lt).

Denna terapiform benämns dock betydligt oftare med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė kūrybinė och genitiv av substantivet kūryba, till exempel:

Under sessionerna med kreativ terapi används metoder från konst-, sag-, dock- och lerterapi, vilka hjälper dig att tydliggöra dina värderingar, se närmare på dig själv, återfå dina krafter, stärka din självkänsla och återfå möjligheten att leva fredligt och harmoniskt med dig själv och din omgivning (gaivas-tis.lt).

Under kreativitetsterapisessionerna lär vi oss att frigöra vårt inre ”jag”, leka och improvisera (psichikossvei-katoscentras.lt).

SLUTSATSER

1. Det engelska lånordet kreatyvus, -i och dess avledningar kreatyvinis, -ė, kreatyviškas, -a förekommer i texter med vetenskaplig, publicistisk och vardaglig stil och används för att beteckna begrepp inom teorin om det kreativa samhället (klassen) samt för att beskriva egenskaper hos människor, verksamhetsområden, föremål och avbildade ting. Lånorden anger att någon ägnar sig åt eller är förknippad med kreativ verksamhet, eller är skapande, kreativ, särpräglad, ovanlig, originell eller uppfinningsrik. Kreatyvus, -i och dess avledningar används oftast med samma betydelser.

2. Lånorden konkurrerar med 17 olika litauiska motsvarigheter och motsvarigheter av blandat ursprung. Motsvarigheterna beror på vad som beskrivs, men oftast används paret av grammatiska synonymer kūrybinis, -ė och kūrybos samt adjektiv med suffixen -ingas, -a; -iškas, -a. I vissa fall är motsvarigheterna inte identiska och fungerar som synonymer endast i vissa situationer.

3. Analysen av lånorden och deras motsvarigheter visar att de litauiska adjektiven kūrybingas, -a och kūrybiškas, -a och substantiv som bildats av dem används synonymt när man talar om människor eller grupper av människor. Betydelserna hos dessa adjektiv bör skiljas åt – kūrybingas, -a bör användas i betydelsen

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 8

”som skapar, som har skapande förmåga”, medan kūrybiškas, -a bör användas i betydelsen ”som finner oväntade lösningar, originell, oväntad, uppfinningsrik”.

4. Lånorden är ett överflödigt och oklart uttrycksmedel, och ofta behövs ytterligare ord vid sidan av dem. För att beskriva det som avses räcker det med vanliga ord som bildats med det egna språkets resurser. När man vill betona att en person, en grupp människor eller människor som helhet skapar något och har skapande förmåga bör orden kūrybinis, -ė, kūrybingas, -a, kūrybos användas. Om man vill säga att en person finner oväntade lösningar och upptäcker sådant som inte tidigare har uppmärksammats, bör adjektivet kūrybiškas, -a användas. Samma adjektiv bör användas om man vill säga att ett föremål, en avbildad sak eller en musik- eller arkitekturstil är originell, ovanlig, improviserad eller omöjlig att efterlikna.

ŠALTINIAI

Kačerauskas T. 2014a: Kūrybinė klasė: ekonominiai, sociologiniai, filosofiniai aspektai. – Filosofija. Sociologija 25, 155–163. Prieiga internete: www.lmaleidykla.lt/publ/0235-7186/2014/3/155-163.pdf (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Kačerauskas T. 2014b: Kūrybos visuomenės terminai ir sampratos. – Logos 78, 6–18. Prieiga internete: litlogos.eu/L78/Logos_78_006_018_Kacerauskas.pdf (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Kinčinaitis V. 2013: Kultūros ir meno rinka pokyčių visuomenėje. – Inter-studia humanitatis 15, 69–84. Prieiga internete: www.su.lt/bylos/mokslo_leidiniai/interstudija/2013_15/kincinaitis.pdf (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Koženevska T. 2005: Vyresniųjų klasių (8–12) mokinių kūrybiškumo ypatumai. Magistro darbas, Vilnius: Vilniaus pedagoginis universitetas. Prieiga internete: vddb.library.lt/fedora/get/LT-eLABa-0001:E.02~2005~D_20050622_121833-59453/DS.005.0.01.ETD (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Lesevičienė V. 2010: Skirtingo meistriškumo individualių ir komandinių šakų sportininkų konfliktų ypatumai. Magistro darbas, Kaunas: Lietuvos kūno kultūros akademija. Prieiga internete: vddb.laba.lt/fedora/get/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100531_160411-39053/DS.005.0.01.ETD (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Remeika R., Čepaitis R. 2008: Kūrybinės visuomenės kūrimo strategijos problemos Lietuvoje. Konferencija „Informacijos, žinių ar kūrybinė visuomenė?“. Prieiga internete: www3.lrs.lt/docs2/UQGHQQIT.DOC (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Šerpetis 2011: Socialinio chaoso kolonizacija: politinės juvenologijos epilegomenai. – Inter-studia humanitatis 12, 7–24. Prieiga internete: interstudia.lt/wp-content/uploads/2013/01/12_Inter-studia_humanitatis_2011.pdf (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Valionytė I. 2013: Plagijavimas reklamoje: kūrybinio mąstymo trūkumas ar perpildytos rinkos pasekmė? – Santarka 21, 128–139. Prieiga internete: file:///C:/Users/Robertas/Downloads/164-572-1-PB%20(2).pdf (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

LITERATŪRA

Akelaitis G., Pečkuvienė L., Žilinskienė V. 2009: Specialybės kalba. Administracinės kalbos vadovėlis, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras.

Daujotytė V. 2010: Kūrybingumas ir kūrybiškumo atpažinimas. – Mokslo Lietuva. Nr. 3 (425). Prieiga internete: mokslasplius.lt/mokslo-lietuva/2006-2011/node/2450.html (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ROBERTAS STUNŽINAS. Svetimžodis kreatyvus, -i ir jo vediniai: reikšmės ir atitikmenys | 9

EdukologŽ 2007: Enciklopedinis edukologijos žodynas. Sud. Leonas Jovaiša, Vilnius: Gimtasis žodis. Prieiga internete: terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Kniūkšta P. 1976: Priesagos -inis būdvardžiai, Vilnius: Mokslas.

KP 4 2013: Kalbos patarimai 4: Leksika: 1. Skolinių vartojimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Kuzavinis K. 1996: Lotynų-lietuvių kalbų žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

LKE 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKŽe 2005: Lietuvių kalbos žodynas. Prieiga internete: www.lkz.lt (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

SportŽ 2002: Sporto terminų žodynas. T. 1. 2-asis patais. ir papild. leid. Parengė S. Stonkus, Kaunas: LKKA. Prieiga internete: terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (žiūrėta 2015 m. spalio mėn.).

Gauta 2015 10 31

Priimta 2015 12 16

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204