DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ

Institutet för litauiska språket

PRESENTATION AV NORMERNA FÖR DET LITAUISKA STANDARDS RPÅKET

ORDBOK ÖVER DET LITAUISKA STANDARDS RPÅKET

NYCKELORD: ordbok, standardspråk, normering.

INLEDNING

Den ordbok över det litauiska standardspråket som utarbetas av leksikografer vid Institutet för litauiska språket och som redan har börjat publiceras på internet Ordboken över det litauiska standardspråket¹ (nedan BŽ) har flera uppgifter. Den viktigaste, liksom för många andra ordböcker, är att förklara ord. Men som namnet antyder är detta en ordbok över standardspråket, och därför ska den inte innehålla sådant som strider mot normen.

När ordboksredaktörerna beslutar vilka ord som ska tas med i ordboken och vilka meningar eller uttryck som ska illustrera dem, möter de olika bruksmönster på språkets samtliga nivåer. För närvarande brukar man skilja mellan fyra grader vid bedömningen av språkliga varianter: den primära normvarianten, den sekundära normvarianten, en variant som bör undvikas och en variant som inte bör användas. I BŽ tas endast ord eller betydelser med som bedöms vara primära eller sekundära normvarianter. Språkföreteelser som inte bör användas eller som bör undvikas förekommer inte i ordboken – närmare bestämt strävar man efter att de inte ska förekomma där.

Detta tas också upp i förordet till BŽ: ”Detta är en normerande publikation som återger det ordförråd som faktiskt används och ett korrekt bruk av orden i standardspråket. Ord som strider mot normen, inte bör användas eller bör undvikas förekommer inte. Förutom ordförråd, ordbildning, betoning och andra varianter som följer huvudnormen presenteras även sekundära normvarianter. Det bör betonas att bruket av en sekundär normvariant inte betraktas som ett språkfel.”² Denna sista mening är mycket betydelsefull för ordboksredaktörerna. Det kan tyckas märkligt att skriva om detta – en norm, primär eller sekundär, är ju ändå en norm. Men tyvärr betraktar språkgranskare ofta en sekundär normvariant som olämplig och ersätter den automatiskt med den primära, utan att ta hänsyn till stil eller sammanhang. Enligt ordboksredaktörerna innebär detta en utarmning av språket. Standardspråket omfattar ju många samhällsområden, och därför förstås det i ordboken inte enbart som ett officiellt, redigerat skriftspråk – det omfattar också talspråk, uttrycksfullt ordförråd och synonymer. Det uppstår naturligtvis problem när man ska avgöra om ett ord hör till talspråket eller är slang.

I allmänhet uppkommer frågan om en viss språkföreteelse är normriktig eller inte redan vid urvalet av ord. Den återkommer ständigt när ordens betydelser fastställs, när betoningen bestäms och när man väljer

............................

¹ Hittills har texter för elva bokstäver som är helt färdiga lagts ut på internet. Dessa bokstäver markeras med blått. Arbetet med texterna för ytterligare fyra bokstäver har påbörjats; dessa bokstäver är röda. Ordboken finns på internet på adressen: http://bkz.lki.lt/. Dessutom har en separat del av BŽ lagts ut på internet: Uppslagsordsförteckningen. Den finns på internet på adressen: http://bkz.lki.lt/antrastynas/.

² Finns på internet på adressen: http://bkz.lki.lt/?pg=bendros_zinios.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

Danutė Liutkevičienė. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 2

illustrativa exempel och till och med om stavningen. Ordboksredaktörerna kan inte alltid fatta beslut om dessa frågor på egen hand och använder därför olika verk om språkvård (KKP, KP m.fl.), databaser för rådgivning och andra ändamål (LVvGDB, ND, NSDB, VLKK KB), litauiska ordböcker (LKŽₑ, DŽ, LNKŽ, MLKŽ, LKVJŽ, PVE, PVA, PVAAAO, PVAz m.fl.), grammatiker och andra verk (DLKG, DLKSS, FLKG, LKE, LKG) samt Republiken Litauens termbank (TB)³. Texter i BŽ som har skrivits och redigerats granskas av sakkunniga utsedda av Valstybinė lietuvių kalbos komisija (nedan VLKK) (prof. dr. Albinas Drukteinis, doc. dr. Lina Murinienė, Gimtosios kalbos tidskrifts chefredaktör Rita Urnėžiūtė). De lämnar synpunkter, och senare behandlas dessa och BŽ-texterna i VLKK:s ordboksunderkommission. Detta görs eftersom avsikten är att BŽ ska godkännas som en normativ ordbok.

1. STAVNING

1.1. Allmänna anmärkningar

I början av ordboksarbetet angavs flera stavningsvarianter för vissa ord, men senare beslutade man att bara ange en, den som betraktades som huvudform. Ordboken innehåller alltså inga stavningsvarianter. En situation där två stavningsvarianter är möjliga (här avses de ord som nämns nedan) betraktas som ett slags övergångsperiod, eftersom en variant förr eller senare ändå kodifieras (det räcker att minnas fallen biaurus / biaurus, spiauti / spjauti och liknande). I BŽ anges till exempel:

Dniepras substantiv mask. (2) en flod i Ryssland, Belarus och Ukraina som mynnar ut i Svarta havet: På 1700-talet fraktades timmer och annan last från Litauen och Ukraina längs Dniepras.

Hirošima substantiv femininum (2) en stad i södra Japan: Den första atombomben i världen fälldes över Hirošima. Hirošima kallades tidigare ”Hirosima”.

fj ordas substantiv (1) en smal, djup och lång havsvik med höga, branta stränder: Norges landskap är genomskuret av fjordar. En båttur genom fjordarna gör ett starkt intryck.

forsitija substantiv (1) en prydnadsbuske som blommar med gula blommor tidigt på våren (Forsythia): Forsitiorna börjar redan gulna.

För närvarande är det vanligt att skriva dessa ord något annorlunda: Dnepras, Hirosima, fiordas, forzitija. Det bör understrykas att stavningsnormen grundas på rekommendationer från VLKK, som har befogenhet att godkänna sådana rekommendationer; stavningsfrågor behandlas i VLKK:s underkommission för grammatik, stavning och interpunktion. Ordboksredaktörerna använder sig också av andra, nyare ordböcker, uppslagsverk och encyklopedier. Därför beslutade man att skriva just dessa fyra ord på detta sätt⁴.

I BŽ har också tagits med vissa ord som stavas annorlunda än i andra källor:

bačiata substantiv (2) en romantisk pardans med dominikanskt ursprung: Dansa bačiata. | musiken till dansen: Bačiatas melodi klingar.

čia čia čia substantiv femininum indeklinabelt, en snabb pardans för nöjes skull med ursprung i Sydamerika: De lär sig dansa čia čia čia. | musiken till dansen: Čia čia čia klingar.

........................

³Naturligtvis är detta långt ifrån alla verk och källor som BŽ:s redaktörer använder.

⁴Angående Dniepras som huvudform, jämför VLKK KB och PVE: 105; angående Hirošima – PVAz: 156 (i VLE VII, 586 är huvudformen Hirosima, men PVAz är en nyare källa); angående fjordas, jämför VLKK KB; angående forsitija – TB.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 3

čakra substantiv (2) enligt tibetansk och indisk medicin – något av de (vanligen sju) energicentra som finns i människokroppen: Chakrorna finns vid ryggradens slut, i könsorganens område, vid naveln, hjärtat, halsen, mellan ögonbrynen och ovanför huvudet. Är det möjligt att öppna chakrorna?

chanakhi substantiv (2) kaukasisk kött- och grönsaksgryta, tillagad i en chanakhgryta: Äkta chanakhi görs bara på fårkött. Ska du äta chanakhi med kalvkött eller fläskkött?

Dessa ord skrevs utan mjukhetstecken: bačata, ča ča ča, čakra, čanačas och liknande. I VLKK:s lista över främmande ords motsvarigheter⁵ anges dock två varianter – med och utan mjukhetstecken (bačata, bačiata; ča ča ča, čia čia čia). Efter att VLKK:s ordboksunderkommission gett sitt stöd beslutade man att ta in dessa ord i BŽ, stavade så som de uttalas. Deras stavningsnorm håller alltså redan på att gradvis förändras.

1.2. Skrivning av stora och små bokstäver

I BŽ finns också egennamn, som skrivs med stor begynnelsebokstav. Det förekommer dock ord där en betydelse uttrycks med ett egennamn (skrivet med stor bokstav) och en annan med ett appellativ (skrivet med liten bokstav). Det finns också fall då stor bokstav används av respekt, på grund av vissa överenskommelser eller liknande. Sådana fall visas i ordboken.

1.2.1. När ett ord i en viss betydelse skrivs med en annan bokstav än uppslagsordet (vanligen med stor bokstav), läggs en anmärkning till den betydelsen och illustrerande exempel ges:

bakchanalia substantiv (1) 1. (skrivs med stor bokstav) plural romersk fest till Bacchus, vinets och vinodlingens guds, ära: Senaten förbjöd firandet av Bakchanãlijas. 2. överdrivet utsvävande festande; synonym: orgie: Efter sådana bakchanalier kunde jag på morgnarna inte skilja huvudet från en bisvärm. Så länge deras offentliga bakchanalier inte hade börjat såg jag ändå på dem med tolerans.

brahman, brahmani substantiv (2) 1. person ur den högsta kasten i Indien, ofta en präst: En brahman får den hemliga kunskapen direkt; den kommer genom hans hjärta. Han föddes i en brahmanfamilj. 2. (skrivs med stor bokstav) mask. singularis opersonlig andlig princip, den högsta objektiva verkligheten, som existerar oberoende av rum och tid: Brahman existerade långt innan förnuftet och intellektet föddes; därför är det omöjligt att förstå Brahman med förnuft och intellekt.

Kerberos substantiv (1) 1. (skrivs med stor bokstav) singularis mytologisk varelse i den antika grekiska mytologin – en trehövdad hund som vaktade ingången till underjorden Hades: Vanliga dödliga förstenades när de fick syn på Kerberos. 2. allm. mycket vaksam och argsint väktare: Du kommer inte in i studentkorridoren i kväll – där sitter en sådan Cerberus och kör ut alla.

öde substantiv (4) 1. öde (2 r.), lott (2 r.): Sådant är nu mitt öde: att lyssna till alla väninnors bekännelser. Ibland vill man förbanna sitt öde. • jfr olycksöde. 2. (skrivs med stor bokstav) singularis mytologisk gestalt i forntida litauisk mytologi, personifiering av människans lycka: Vissa mytologer förknippade Dalia med gudinnan Laima.

1.2.2. När ett ord i någon betydelse kan skrivas både med stor och liten bokstav (beroende på sammanhanget), visas detta endast genom illustrerande exempel:

akt substantiv (2) <...> 2. officiellt dokument, skrift, protokoll: Normativ akt. Inspektionsakt. Litauens självständighetsakt kallas också 16-februariakten.

⁵ Tillgänglig på internet: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/svetimzodziu-atitikmenys/svetimzodziu-atitikmenu-sarasas-su-paaiskinimais.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 4

bánkas substantiv (1) 1. institution som utför olika penningtransaktioner (tar emot pengar för förvaring, lånar ut och växlar pengar): Europeiska centralbanken. Banktjänster. Vad orsakade bankkrisen? Vänd dig till banken för att ansöka om lån. Förvara pengar på banken. Jag tog ut pengar från banken <...>

2. ACCENTUERING

I BŽ markeras inte bara uppslagsordets accent utan även hela den illustrativa meningen eller ordkombinationen. Om möjligt försöker man visa ett svårare fall av accentuering, det vill säga välja en form av uppslagsordet där misstag oftast görs (t.ex. singular instrumental, lokativ eller plural ackusativ):

babiloniečiai substantiv plural (2) folk som levde i Babylonien och talade ett av de semitiska språken: <...> De assyriska kungarna försökte efterlikna babylonierna, vars kultur var mycket äldre.

babìtas substantiv singular (2) legering av tenn eller bly med andra metaller som minskar friktionen: <...> Kamaxeln roterar i bussningar vars inneryta är gjuten av babbitt.

Badmakiai substantiv plural (3^b) by i Telšiai-distriktet: På vägen stannar vi till i Bādmak ius. Det bor inte många människor i Badmakiuose.

dugninė substantiv (2) 1. fiskeredskap för att fånga fisk nära bottnen: <...> Fiskaren fiskade med ett bottenmete.

hipodròmas substantiv (2) plats för rid- och körsporttävlingar och för att pröva hästar – en stor, vanligen oval bana: På hippodromen tränas hästar och tävlingar hålls.

Om uppslagsordet har två accentueringsvarianter anges båda, men i meningen används endast den första (huvudvarianten)⁶:

cùkrinis, cùkrinė adjektiv (1), cukrìnis, cukrì nė (2) som innehåller socker och har söt smak: Sockeräpplen.

óda substantiv (1), odà (4) 1. det yttersta lagret på människors och djurs kropp: Hudpeeling. Barnets hud (är) mjuk och slät. När organismen åldras blir huden rynkig. Jag köpte kräm för torr hud. <...>

Det råder ingen tvekan om att inte heller den andra (sekundära) accentueringsvarianten ska betraktas som felaktig. Accentueringsvarianterna fastställs i enlighet med de senaste besluten från VLKK. Därför accentueras vissa ord i BŽ annorlunda än i DŽ:

dárgana (1), darganà (3^a) (i DŽ var dárgana); Jõninės (1), Jonìnės (2) (i DŽ var Jonìnės (2), Jõninės (1)); Vė̃linės (1), Vėlinès (2) (i DŽ var Vėlinès (2), Vė̃linės (1)); Žõlinė (1), Žolinė (2) (i DŽ var Žolinė (2), Žõlinė (1)); baũdžiava (1), baudžiavà (3^b) (i DŽ var baũdžiava (1)).

Det bör sägas att VLKK fortlöpande överväger normerna för accentuering och att redaktörerna för BŽ inte alltid hinner anpassa sig till ändringarna snabbt. Situationen följs dock och accentueringsvarianterna justeras. Detta är möjligt eftersom ordboken är nätbaserad.

⁶Redaktörerna för BŽ har också föreslagits att ange den andra accentueringsvarianten inom parentes i det illustrativa exemplet. I denna ordbok används emellertid parenteser av flera slag ibland för andra ändamål, och ett stort antal parenteser skulle göra den illustrativa meningen svårläst; dessutom skulle detta vara överflödig information.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 5

3. ORD OCH DERAS BETYDELSER

3.1. Som redan nämnts finns det inga ord som avråds från eller inte rekommenderas i BŽ. Ordbokens redaktörer har redan fått frågor om varför orden balius, bintas, čarteris, domkratas, kaladė, kaladėlė, samovaras. har tagits med i ordboken. I vissa språkliga källor betraktades de faktiskt under en tid som mindre lämpliga eller helt olämpliga. Deras normativa bedömning har nu ändrats, och därför har de tagits upp i BŽ som normriktiga ord. KP4₂ anger ordet bintas som den primära normvarianten och balius, domkratas, kaladė, kaladėlė. som sekundära normvarianter. Ordet samovaras betraktas som en etnografism och får användas. När det gäller ordet čarteris är själva ordet inte olämpligt; det är endast en av dess betydelser som är olämplig⁷.

čárteris substantiv (1) avtal om uthyrning av sjö- eller lufttransport: Tidsbestämt [rese]charter.

bìntas substantiv (1) ett bandage av mycket glest vävt bomullstyg för att lägga om sår: Sterilt bandage. Linda benet med bandage. Klipp av bandaget.

bãlius substantiv (2) vard. FEST, GILLE: Venedigmaskeradbal. Bjud in till en bal. Anordna [organisera] en bal. | FESTKVÄLL: Studenternas rum såg hemskt ut efter balen.

domkrãtas substantiv (2) [tekn.] DOMKRAFT 1: Bilen lyftes med en domkraft.

Den primära normvarianten markeras med mindre versaler; med andra ord hänvisas den sekundära normvarianten till den primära. Även en eller annan betydelse av ett ord kan hänvisas till en mer rekommenderad form:

fãktorius substantiv (1) 1. FAKTOR 1: Riskfaktor. Analys av sociala faktorer. Faktorernas samverkan. 2. i matematik – multiplikand, faktor: Ett tal som multipliceras med ett annat tal kallas multiplikand eller faktor. • jfr rhesusfaktor.

Det bör noteras att mindre versaler också används för att ange en vanligare synonym eller primär variant till ett mindre vanligt ord, en sekundär variant i terminologiskt hänseende, ett stilistiskt präglat ord eller ett dialektord⁸:

diplòminis² substantiv (1) vard. EXAMENSARBETE: När ska du skriva ditt examensarbete?

begemòtas substantiv (2) HIPPOPOTAMUS: Vi såg giraffer, flodhästar, zebror och många andra savannens djur. Flodhästens vetenskapliga namn är stor flodhäst (hippopotamus).

bãlso stýga STÄMBAND: Om man talar länge blir stämbanden överansträngda. Överansträng inte stämbanden.

3.2. I BŽ har över 9 000 nya ord⁹ och många nya betydelser tagits med, vilka saknades i DŽ – både sedan länge kända termer som redan har blivit etablerade i standardspråket och nyord som tidigare inte registrerats i ordböcker, t.ex.: botanik – aktinidija, arachis, araukarija, cukinija, finikas, forsitija, frezija, gardenija, kardamonas m.fl.; medicin – analgètikas, artròzė, ateroskleròzė, celiùlitas, encefalìtas, eufòrija, glaukomà, katèteris, laringìtas, miomà; zoologi – bãsetas, bòkseris,

⁷ Jfr. KP4₂, 21: čarteris främmande, icke-rekommenderat ord. = charterresa.

⁸ Apie tai išsamiau žr. Liutkevičienė D. 2014: Nuorodinis žodžių aiškinimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 4, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 219–229.

⁹ För några av de ord som nämns här (atmintukas, failas, lazánija, rinkmena, spausdintuvas m.fl.) kan en mer uppmärksam läsare undra – de finns ju redan med i den sjunde upplagan av DŽ (2012). Dessa ord hämtades dock till DŽ just från den BŽ som höll på att utarbetas, inte tvärtom. När den sjunde upplagan av DŽ utarbetades ombads BŽ:s redaktörer att uppdatera DŽ:s ordförråd något. Det gjordes också, men dessa ord har inte tagits med i den gemensamma DŽ-texten; de finns i ett separat tillägg, följt av texten ”Sammanställt ur den under utarbetande varande ’Bendrinės lietuvių kalbos žodynas’”. Dessutom finns följande mening i förordet till DŽ (s. VIII): ”<...> ett annorlunda utformat litet tillägg (nästan tvåhundrafemtio) med ord som saknas i DŽ, hämtat ur den under utarbetande varande ’Bendrinės lietuvių kalbos žodynas’.”

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 6

därggroda, echidnà, èmu, koalà, kòlis, opòsumas, rottweiler, setter; religion – abàtas, exorcism, mandalà, mišòlas, màntra, monsignor, reformàtas, reinkarnãcija; matlagning – adžikà, bri, charčio, edãmas, kapučìnas, kãris, lazanìja, tekilà, tònìkas, pålägg; databehandling – minne, fá ilas, Facebook, hypertext, modem, fil, Skype, skrivare, webbsida, Twitter, virus, nyhetsbrev. Således är normen för ordet eller dess betydelse redan kodifierad i vissa fall.

4. NORMERING MED ILLUSTRATIVA EXEMPEL

BŽ innehåller betydligt fler illustrativa exempel än DŽ. Syftet med dem är inte bara att utvidga uppslagsordets definition, ge mer information om ordet och visa den semantiska omgivningen för det ena eller andra ordet, utan också att uppmärksamma vilken användning som är korrekt. Därför försöker man ta med sådana konstruktioner där språkfel kan förekomma. Sådana exempel hämtas ur korpusar (DLKT, LMKT), språkvetenskapliga verk, databaser för språkrådgivning och liknande. Ibland anges inom hakparentes ytterligare en användningsvariant – en annan kasusform, preposition eller liknande. En sådan presentation innebär att båda (eller flera) varianterna som anges är likvärdiga och kan användas:

batsiuvỹs, batsiu vė substantiv (3^b) skomakare eller skoreparatör: <...> I sin ungdom hade min far varit både smed och skomakare [både smed och skomakare]. <...>

vara, är (brukar vara, är, èsti), var verb. <...> 8. kopula i ett sammansatt predikat: <...> Du borde ha varit lärare [lärare]. Det är fult att vara en sådan lögnare [en sådan lögnare]. Att vara trogen är inte lätt. <...>

dòras, dorà adj. (4) 1. som följer moraliska normer, inte ljuger eller lurar; syn. moralisk: <...> Jag uppfostrade barnen till hederliga människor [hederliga människor]. Han uppfostrade sin son till en hederlig människa. <...>

drebėti, drėba, drebėjo verb. 1. (av, från, av) skakas eller darra under inverkan av inre eller yttre krafter; syn. vibrera, skälva: <...> Hon skakade av köld [av köld]. Hans läppar darrade av ilska [av ilska].

5. MARKERING AV SYNTAXISK VALENS

I BŽ anges syntaktisk valens (valens) vid verb och, i mer komplicerade fall, även vid adjektiv och substantiv. I BŽ markeras valensen med kasusformer av det frågande pronomenet kas (med eller utan preposition)¹⁰. På så sätt får ordbokens läsare ytterligare information om huruvida en viss kasusform eller prepositionsfras kan användas tillsammans med uppslagsordet. Syntaktisk valens visas för övrigt också genom de illustrativa exemplen. Till exempel:

representera, representerar, representerade verb (vem) vara representant: Deputaterna representerar väljarna och deras intressen. På konferensen kommer han att representera vårt land.

rösta, röstar, röstade verb (om vad, mot vad, för vad, vad) avge en röst i val eller vid annat gemensamt beslutsfattande, uttrycka en åsikt med en valsedel (röst), genom att räcka upp handen, ringa per telefon eller på annat sätt: Deputaterna röstade om ratificeringen av avtalet. Dù människor

10 Apie tai išsamiau žr. Liutkevičienė D., Naktinienė G., Vosylyte K. 2010: Veiksmažodžiai ir jų abstraktai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 2, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 235–251.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 7

röstade emot hans förslag. Vem röstar för att publikationen ska godkännas för tryckning? I dag röstar vi om resolutionsförslaget.

bodėtis, bōdisi, bodéjosi verb. refl. (vad, med vad) känna motvilja mot, ogilla, hata, undvika: Det är ingen idé att känna motvilja mot duggregn och dimma en kall höstdag. Barnet ogillar studierna. Alla ogillar mig. Dra dig inte för att ta emot gäster.

överensstämmelse, överensstämmelse subst. fem. (3^b) (med, till vad) överensstämmelse med fastställda eller ställda krav på en produkt, vara, process eller tjänst: Överensstämmelse med direktivens krav. Överensstämmelsen mellan lagparagrafen och konstitutionen undersöks.

bärande, bärande adj. (3^b) (med vad) som bär med sig (något): Män med blombuketter. Kvinnor som bär på spädbarn. Jag gick hem med en korg i handen. En grupp flaggbärande vandrare.

SAMMANFATTANDE ANMÄRKNINGAR

Ordboken över litauiska standardspråket bedriver, utöver sina övriga uppgifter, även normerande arbete. Språknormerna presenteras i ÖLS på flera olika sätt.

1. Stavning. Ordboksredaktörerna följer fortlöpande ändringar i stavningsnormerna och tar endast med en variant, den senaste, i ordboken, även om den andra varianten kanske för närvarande är vanligare i bruk. Dessutom visas systematiskt i ordbokstexterna – med vissa hänvisningar och exempel – fall där appellativer skrivs med versaler eller, tvärtom, där egennamn blir appellativer och skrivs med gemener.

2. Betoning. I ordboken markeras betoningen inte bara i uppslagsordet utan också i alla ord i de illustrerande exemplen. Om ett ord kan betonas på två sätt anges båda betoningarna som uppslagsvarianter.

3. Ord och deras betydelser. ÖLS innehåller inga ord som inte rekommenderas eller bör undvikas; alla ord och betydelser som finns i ordboken kan användas. Över 9 000 nya ord och ett stort antal nya betydelser, som inte fanns i DŽ, har tagits med i ÖLS.

4. Normering genom illustrerande exempel. Med exemplen i ÖLS strävar man inte bara efter att utvidga definitionen av uppslagsordet, ge mer information om ordet och visa den semantiska omgivningen för ett eller annat ord, utan också efter att uppmärksamma vilken språkbruk som är korrekt.

5. Markering av syntaktisk valens. I ÖLS markeras den syntaktiska valensen vid verb och, i svårare fall, även vid adjektiv och substantiv. Därigenom ges ytterligare information om huruvida uppslagsordet kan användas med en viss kasusform eller en viss prepositionskonstruktion.

6. Det är sannolikt att denna ordbok i framtiden blir en av de kodifierade normernas källor.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 8

ŠALTINIAI

BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.

BŽ Antraštynas – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno Antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrastynas/.

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas.

DŽ 2011– Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 6-asis pataisytas ir papildytas leidimas, internetinė versija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://dz.lki.lt.

DŽ 2012 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 7-asis pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

LMKT – Lietuvių mokslo kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://coralit.lt/.

Interneto tekstų ištekli ai naršyti paieškos sistema Google (https://www.google.lt).

LITERATŪRA

DLKG 1996 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas. 2 leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DLKSS 1998 – E. Valiulytė. Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

FLKG 1998 – A. Valeckienė. Funkcinė lietuvių kalbos gramatika, Vilnius, Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos konsultacijų bankas.

KKP – Kanceliarinės kalbos patarimai. Sud. P. Kniūkšta. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, internetinis leidimas. Prieiga internete: http://kanceliariniaipatarimai.lki.lt/.

KP – Kalbos patarimai.1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2004; 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003; 3, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003; 4 (pirmas leidimas), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2005; 4 (antras leidimas), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2013.

Liutkevičienė D. 2014: Nuorodinis žodžių aiškinimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 4, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 219–229.

Liutkevičienė D., Naktinienė G., Vosylytė K. 2010: Veiksmažodžiai ir jų abstraktai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 2, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 235–251.

LKE 1999 – V. Ambrazas, A. Girdenis, K. Morkūnas, A. Sabaliauskas, V. Urbutis, A. Valeckienė, A. Vanagas. Lietuvių kalbos enciklopedija. Parengė K. Morkūnas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKG – Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mintis, 1965; 2, Vilnius: Mintis, 1971; 3, Vilnius: Mokslas, 1976.

LKVJŽ – N. Sl文žienė. Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas. 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994; 2(1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1998; 3, Vilnius, Lietuvių kalbos institutas, 2004.

LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas. Red. kolegija: G. Naktinienė (vyr. red.), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – Atnaujinta versija 2008. Prieiga internete: www.lkz.lt.

LNKŽ 2001 – E. Jakaitienė E., S. Berg-Olsen. Lietuvių-norvegų kalbų žodynas = Litauisk-norsk ordbok, Vilnius: Baltos lankos.

LVvGDB – Lietuvos vietovardžių geoinformacinė duomenų bazė. Prieiga internete: http://lvgdb.lki.lt.

MLKŽ 2000 – M. Norkaitienė, R. Šepetytė, Z. Šimėnaitė. Mokom asis lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Baltos lankos.

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 9

ND – Naujažodžių duomenynas. Prieiga internete: http://naujažodžiai.lki.lt.

NSDB – Naujųjų skolinių duomenų bazė. Prieiga internete: http://nsdb.sociolingvistika.lt.

PVA 2008 – Pasaulio vietovardžiai. Amerika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

PVAAAO 2010 – Pasaulio vietovardžiai. Afrika. Antarktida. Australija. Okeanija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

PVAz – Pasaulio vietovardžiai. Azija. 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2012; 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2014.

PVE 2006 – Pasaulio vietovardžiai. Europa, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

TB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://www.lrs.lt/pls/tb/tb.search.

VLE VII – Visuotinė lietuvių enciklopedija 7, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005.

VLKK konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=385140&p_query=&p_tr2=.

Gauta 2015 11 02 Priimta 2015 12 28

BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204