JOLANTA VASKELIENĖ

Šiauliais universitet

LITAUISKA FÖRFATTARES NYBILDNINGARS ORDBILDNING OCH SEMANTISKA SÄRDRAG

NYCKELORD: nybildning, avledning, avlett ord, sammansättning, potentiell bildning, tillfällig bildning, ordbetydelse, lexikal betydelse.

INLEDNING

Som system är språket stabilt, men samtidigt förändras det. Ordförrådets sammansättning förändras ständigt i två riktningar: föråldrade, onödiga ord (eller deras betydelser) faller bort, men samtidigt uppstår nya ord (eller nya betydelser) (Jakaitienė 2010: 171, 203). Den senare processen drivs framför allt av tal- och skriftspråksanvändarnas behov av att benämna nya företeelser eller av strävan att benämna något som redan har ett namn på ett annat, särpräglat sätt. Således uppstår det ständigt nyord på litauiska (liksom i vilket annat språk som helst)¹, av vilka en stor del är nybildningar². Nyord i talad och skriven litauiska (däribland nybildningar) undersöks ur olika perspektiv (ursprung, ordbildning, semantik, spridning m.m.) (Girčienė 2013, 2015; Inčiūraitė-Noreikienė 2015; Mikelionienė 2002; Miliūnaitė 2012, 2014; Murmulaitytė 2014, 2016b; Vaskelienė 2007, 2010, 2011, 2012 m.fl.). Artikeln³ syftar till att diskutera ordbildningsmässiga och semantiska särdrag hos nybildningar⁴ som påträffats i litauiska författares verk. Undersökningsmaterialet utgörs av tjugo böcker av tretton litauiska författare (se källförteckningen)⁵. I arbetet tillämpades analys-, tolknings- och beräkningsmetoder.

¹ Ett stort antal nyord är belagda i Databasen över litauiska nyord (ND) (se Miliūnaitė 2015; om databasen, perspektiv på studiet av nybildningar och möjligheten att föra in nyord i Ordboken över standardlitauiska (BŽ), se Murmulaitytė 2016; 2016a).

² ”Endast ett sådant nyord som har uppstått genom språkets ordbildning lämpar sig för termen nybildning” (Urbutis 2009: 37; om nyord och nybildningar, se även Jakaitienė 2010: 205–215). I artikeln räknas som nybildningar sådana ord som inte är upptagna i Litauiska språkets ordbok (LKŽe), Ordbok över nutida litauiska (DLKŽ), uppslagsordsregistret till Ordboken över standardlitauiska (BŽa), den digitala kompletteringskartoteket till Litauiska språkets ordbok (LKŽPK) och Databasen över litauiska nyord. Även om denna kategori av nybildningar omfattar både regelbundna ordbildningar och mindre typiska/tillfälliga bildningar, anses det valda urvalskriteriet vara möjligt och objektivt.

³ För värdefulla kommentarer och förslag tackar författaren artikelns anonyma granskare.

⁴ Vissa bildningar som påträffats i litauiska författares verk (t.ex. čiurlioniškas, -a; donelaitiškas, -a; dostojevskiškas, -a; viršmentalinis, -a m.fl.) kan endast i begränsad mening betraktas som nybildningar, eftersom de, vilket framgår av uppgifterna från Korpusen för nutida litauiska (DLKT) och sökmotorn på internet Google (G), också används i andra texter. Det är svårt att säga vem som har skapat en sådan bildning; artikeln har inte heller som uppgift att fastställa detta.

⁵ Författarna (och böckerna) valdes slumpmässigt: när prosaverk av litauiska författare från olika generationer lästes valdes mindre vanliga (uppmärksammade) bildningar ut, varefter man kontrollerade om de fanns upptagna i ordböcker, databaser och liknande (efter kontroll

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 2

I de undersökta böckerna av litauiska författare påträffades 397 avledda ord som inte är registrerade i LKŽe, DLKŽ, BŽa, LKŽPK eller ND: 202 substantiv, 123 adjektiv, 36 verb och 36 adverb (se fig. 1). I det följande analyseras de i artikeln, grupperade efter ordklass.

FIG. 1. Nybildningarnas ordklasser

1. SÄRDRAG I SUBSTANTIVNYBILDNINGARS BILDNING OCH SEMANTIK

Substantivnybildningarna har bildats på fyra huvudsakliga sätt: främst genom suffixavledning (114) och sammansättning (72), i betydligt mindre utsträckning genom prefix (8) och ändelseavledning (5); 3 nybildningar betraktas som avledningar med ett system av bildningsstadier som ännu inte har stabiliserats (se fig. 2).

FIG. 2. Substantivnybildningar

en jämförelsevis liten del av de utvalda avledningarna återstod att analysera). Det bör nämnas att språket i vissa författares verk har undersökts ur ett eller annat perspektiv (se Akelaitienė, Žiliūtė-Batavičienė 2011; Barauskaitė 2001, 2001a; Bražėnas 2007; Gustaitienė 2013; Libonaitė 2005; Poškūvienė 2013), men inga studier om nybildningar i de utvalda verken har påträffats.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 3

De flesta substantivnybildningarna (94 procent) bygger på ord som finns upptagna i ordböcker. Enstaka substantiv har bildats av ett grundord som inte realiserats i normen men som lätt kan föreställas, det vill säga ett potentiellt grundord – också det en nybildning (om potentiella grundord, se Urbutis 2009: 150, 241, 341)⁶.

1.1. Det är ändamålsenligt att behandla suffix- och ändelseavledningar tillsammans, indelade i bildningskategorier efter sin arbetsbetydelse⁷. Det bör nämnas att alla författares verk innehåller rikligt med abstrakta lexikala enheter⁸ – regelbundna avledningar som kan betraktas som potentiella (om regelbundenhet och potentiella avledningar, se Urbutis 2009: 315–322) – nybildningar som kan betraktas som abstrakta verb (1) och nominalord (2). Större delen tillhör produktiva typer, till exempel har abstrakta verb oftast suffixen -imas (-ymas), -tis, -esys (apsimokslinimas, duonėjimas, išbūtinimas, papaišymas, pasilabanaktinimas, stribukavimas, triušėjimas, žvangenimas; apmirtis, atitvertis, atpirtis, įgaubtis, išgaubtis, sukauptis, sutelktis; plastesys, sklidesys, švogždesys, tylesys, trioškesys), medan abstrakta av nominalord har suffixen -umas, -ystė, -ybė (akinamumas, išblokštumas, karviškumas, minkštakūniškumas, našlaitiškumas, sakrališkumas, stinglumas, vienetinumas, visavertiškumas; citatmeldystė, luošystė, vienmylystė; negendamybė, nuspejamybė, nuosaikybė). Det finns också nybildningar av andra bildningstyper: med suffixen -smas (gelsmas), -snis (kūksnis), -astis (mūsastis, žeismastis), -ava (angeliava), av den icke-produktiva typen -la (se LKG 1965: 301) (stingla, spengla) samt med det icke-litauiska suffixet -izmas (hamletizmas, šopoholizmas).

Den lexikala betydelsen hos de abstrakta verb och nominalord som bäst bevarar den kategoriska bildningsbetydelsen är tydlig även utan ett större sammanhang, till exempel: apmirtis ”avtynande” (När det händer går man igenom alla oundvikliga stadier – stationer: chock, förnekelse, ilska, sökande efter skyldiga, förkrosselse, apati. Apmirti DK145); sukauptis ”samling, koncentration” (Det är inte splittring, utan sukauptis att vara knuten till allt som om det vore ett enda K166–167); sklidesys ”(ut)spridning” (Poesin dör i samma ögonblick som denna sklidesys blir utslätad och utmattad K47); akinamumas ”att ha något bländande; förmåga att blända” (Denna sommarmorgon – <...> till akinamumo utblekt VP80); minkštakūniškumas ”eftergivenhet”⁹ (Birontas, som hatade sig själv för sådan minkštakūniškumas, viftade han med handen SR115); vienmylystė ”kärlek till en enda person, att älska en enda person eller sak” (Em kärlek är unik, den är en särskild vienmylystės variant KE121). Ibland används nybildningar (t.ex.,

⁶ Potentiella grundord markeras i artikeln med en asterisk*, nybildningar i en mening (eller ett meningsfragment) framhävs, nybildningarnas betydelser anges så som artikelns författare uppfattar dem; ordet eller ordgruppen som uppmärksamheten riktas mot är understruken.

⁷ I arbetet används, med stöd i Pranas Kniūkštas språkbruk och insikter (1976; 1998), termen arbetsbetydelse i stället för termen i ordboken över lingvistiska termer (KTŽ 1990: 43) angivna bildningsbetydelse. Det bör nämnas att båda termerna används i DLKG (se 2005: 229–231 m.fl.).

⁸ De är särskilt många i Donaldas Kajokas prosa; denna tendens märks också vid undersökning av andra litauiska författares texter (se J. Vaskelienės ovannämnda publikationer).

⁹ Troligen bygger det på adjektivet minkštas i betydelsen ”känslig, barmhärtig; eftergiven” enligt DLKŽ.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 4

atpirtis ”återlösning”, apsimokslinimas ”förvärvande av vissa kunskaper”) eller meningar som genom ord med samma rot är associativt förbundna, t.ex.: För smärtan skulle ju redan vara början till återlösningen. Men någon återlösning finns inte här K155; Tamsuoliškas apsimokslinimas. Tamsuoliškai apsimokslinti – det vill säga, inte kunna nå vare sig verklig kunskap eller <...> gränserna för okunnighet K78. Potentiella nybildningar negendamybė¹⁰ ”oförgänglighet, något som inte förgås” och nuspėjamybė ”förutsägelse, ett korrekt påstående utan att veta säkert” används intill lexikografiskt belagda bildningar med analogisk ordbildning nemarybė och nuobodybė, t.ex.: det krävs att denna kropp klär sig i oförgänglighet, att denna dödliga kropp klär sig i odödlighet SR171; det finns en sådan tristess, en sådan förutsägbarhet DK28–29. Avledningen med ändelsen -is anapusis används sannolikt i betydelsen ”det hinsides, inte denna verklighet”, t.ex.: Vanliga människor kallar dem anapusiais, sagoberättarna – dausomis, filosoferna – den transcendentala sfären K317.

Även om vissa abstrakta substantiv bygger på potentiella (underförstådda) basord är ordbildningsstegen tydliga, t.ex.: pasilabanaktinimas: *pasilabanaktinti: *labanaktintis: labanakt, išbūtinimas: *išbūtinti: *būtinti: būtis (jfr įbūtinimas i LKŽPK), bekiaušiškumas: *bekiaušiškas: *bekiaušis: kiaušis, bereikšmiškumas: *bereikšmiškas: bereikšmis, bemintiškumas: *bemintiškas: bemintis, paradoksiškumas: *paradoksiškas: paradoksas, priešybiškumas: *priešybiškas: priešybė, vieninteliškumas: *vieninteliškas: vienintelis, žeismastis: *žeismas: žeisti osv. Betydelsen hos dessa nybildningar (pasilabanaktinimas ”att säga god natt”, bekiaušiškumas ”slapphet, att sakna en fast åsikt”, bereikšmiškumas ”frånvaro av betydelse” osv.) framgår också tydligt av sammanhanget, t.ex.: För den där kvällsritualen hittade de till och med på ett hemligt ord – pasilabanaktinimas¹¹ KE200; Din allergi mot den undergivnes harmoni, vars uttryck <...> Du föraktfullt kallar bekiaušiškumas K337; Motsatser som inte får ställas mot varandra, <...> att hylla den ena och förminska den andra (t.ex. meditationer över tanke och bemintiškumas, abstraktion och bild) K231; jordens geniala poesi, som ensam förmedlar detta <...> med subtila poetiska medel: intonation, paus, fonetik, rytmisk struktur, ordets betydelse, lek, allusion, metafor, betydelselöshet K178; hemlighet <...> och paradoxalitet K299; man får inte kategoriskt förneka inte heller deras [av förnuftet omtyckta motsatsers] motsatskaraktär K300; Vi älskar dess [meditationens] särprägel K133; Bredvid ligger ett pappersark med ett ord på. En titel. ”Žeismastis”. Kanske är det bra DD100. Nybildningen išbūtinimas förknippas genom upprepning med intilliggande meningar, t.ex.: Att bli fri skulle i detta fall innebära ett slags uthärdande. Ett uthärdande inte alls i negativ bemärkelse, utan i den meningen att människans ande en dag också måste tämja Ickevarat, dess hemlighet K228. De etablerade bildningarna velniava och savastis gör det lättare att förstå betydelsen hos de analogiskt bildade nybildningarna angeliava och mūsastis som används intill dem, t.ex.: Helveteselände, vare sig dessa solrosor är verkliga eller påhittade, existerande

¹⁰ Det bör betraktas som en arbetssynonym till den i LKŽPK belagda bildningen negendamumas.

¹¹ Det uppfattade nyordet – man säger att nybildningen är medvetet påhittad.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 5

eller på gränsen till ett hallucinerande¹² medvetande?! <...> Velniaua, angeliau!.. KE141; utan litterär savastis finns ingen litteratur mūsastis, och inte heller vi själva BLB35 (mottagarens uppmärksamhet riktas mot saken genom upprepning av ord med samma rot, mūsastis och mūsų). I ett bredare (historiskt efterkrigs-) sammanhang är betydelsen av nybildningen stribukavimas (: *stribukuoti: *stribukas: stribas), som bygger på ett potentiellt basord, begriplig, t.ex.: där bakom min stribukavimą gav han mig att hitta på Č112. Som det anges i LKG (1965: 314–315) bildas med suffixet -izmas benämningar på filosofiska, religiösa, konstnärliga, vetenskapliga och politiska riktningar, system och samhällsordningar. Nybildningen hamletizmas ”Hamlets ideologi”, bildad med detta suffix, bygger på ett personnamn (en viss hamletizmas variant K94), medan det abstrakta substantivet šopoholizmas ”beroende av shopping; att vara šopoholiku” har bildats av barbarismen šopoholikas¹³ (att dagens šopoholizmo attack skulle sluta inte med en våldsam baksmälla EK132).

Personer benämns med avledningar som hör till kategorin aktörer och bärare av en verbal egenskap, bildade med suffixen -ėlis, -ė; -ukas, -ė; -tojas, -a; -ėjas, -a: atsibeldėlis, -ė; įmitėlis, -ė; išsprūdėlis, -ė; išprotėjėlis, -ė; nuprotėjėlis, -ė; pabėgiukas, -ė; paklydžiukas, -ė; silpukas, -ė; smalsautojas, -a; nuskausmintojas, -a; aprengėjas, -a, med de improduktiva suffixen -onis, -ė och -aila: melžionis, -ė och pašaipaila; till denna kategori hör även ändelseavledningarna -(i)us och -a: dvokius, baksnius, prisegą¹⁴, partraidą, samt den vulgaritetsbaserade bildningen nuopisa. De flesta av dessa avledningar har (även utan ett vidare sammanhang) en tydlig lexikal betydelse som i stort sett sammanfaller med den ordbildningsmässiga, t.ex.: atsibeldėlis, -ė ”någon som kommit från någonstans för att bo” (oavsett om han är lokalbo eller, som hon säger, atsibeldėlis VP39); nuprotėjėlis, -ė ”någon som blivit tokig, en ganska dum person” (att dra nytta av den här nuprotėjėlio uppriktighet KE20); smalsautojas, -a ”någon som (alltför mycket) snokar, är nyfiken” (det finns till och med i den mest avlägsna vrån av sommarparken <...> påträngande personer och smalsautojų eller certifierade pratmakare EK110); nuskausmintojas, -a ”någon som lindrar smärta” (en kännare av människors själar och deras nuskausmintojas SR269). Betydelsen hos vissa nybildningar, till exempel aprengėjas ”någon som klär på någon”, paklydžiukas ”någon som gått vilse, är vilse”, pabėgiukas ”någon som rymt, en förrymd”, förstås lättare tack vare vanliga avledningar som används intill, kirpėjas, pamestinukas, t.ex.: alla hjälpte frisörerna och klädarna SRII64; Vi blev pamestinukais, pabėgiukais, paklydžiukais K237. För att förstå betydelsen hos vissa nybildningar som kan betraktas som tillfälliga (använda endast i den texten och lämpade för den texten) behövs en vidare lexikal omgivning. Exempelvis framgår det av sammanhanget att nybildningen melžionis bygger på verbet melžti: jättarna mjölkade de svällda molnen, gjorde en dryck av molnmjölken, som kallades čvik u, och Från den tiden började man kalla dem som älskade čvik

¹² Om den, se 3.2.

¹³ Jo variantas šopaholikas yra įtrauktas į ND (apie jį dar žr. Murmulaitytė 2016b: 13); kaip rodo Google duomenys, vartojami abu žodžio variantai.

¹⁴ Detta substantiv kan också vara en variant av låneordet priesaga i LKŽe, ”make eller maka, äkta hälft”.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 6

melžionimis KR16. Av sammanhanget framgår också att substantivet prisega används i den lexikala betydelsen ”hustru”, t.ex.: Min prisega har som av en händelse smitit över till grannen Č141.

Vardažodinės ypatybės turėtojų pavadinimais laikytini naujadarai sudaryti su savos ir svetimos kilmės priesagomis –ininkas, -ė; -uolis, -ė; -ulis, -ė; -iena; -ukas, -ė; -nykas, -ė; -orius, -ė; -ra; -uva; -istas, -ė ir -ikas, -ė: birontininkas, -ė (: Birontas); daugelininkas, -ė (: Daugėla); bohemininkas, -ė; furtininkas, -ė (: furta „varteliai“); kraujomaišininkas, -ė; džiazuolis, -ė; glotnuolis, -ė; laisvuolis, -ė; tuštulis, -ė; debesiena; virvelinukas, -ė; mašininorius¹⁵; šūdelnykas; šūdra (: šūdas)¹⁶; kaimuva; slalomistas, -ė; panceristas, -ė (: Panceris – veikėjas); ironikas, -ė. Kai kurių vedinių leksinė reikšmė, iš esmės nesiskirianti nuo darybinės, suprantama ir be platesnio konteksto, pvz.: bohemininkas, -ė „bohemos žmogus“ (Ir jau kaip bohemininkai sėdim 26-ame viešbučio „Latvija“ aukšte KN202); džiazuolis, -ė „džiazo mėgėjas“ (Tikras džiazuolis turėtų jaustis keistai KN115¹⁷); glotnuolis, -ė „kas mielas, malonus, švelnus“¹⁸ (tarsi iš tokios glotnuolės būtų tikėjusis kažko daugiau SR161); laisvuolis, -ė „laisvas žmogus“ (Žmogus, matyt, buvo arba visai kurčias, arba laisvuoliu apsimetus kiaulė GD368); kraujomaišininkas, -ė „kas užsiima kraujomaiša“ (tarp kurių buvo vagys, žudikai, <...> kraujomaišininkai ir dukrų prievartautojai SRII180); panceristas, -ė „Pancerio šalinininkas“ (Panceristai matavosi gyvulėlių kostiumus UR84). Juozo Apučio kūrinyje pavartotas ne žodynų fiksuotas darinys slalomininkas („slalomo sportininkas“ DLKŽ), o jo darybinis sinonimas slalomistas, pvz.: pūkštelėjęs į vandenį, vilkas sukdavosi apie jį, skęstantį, ratais, išlėkdavo lyg koks slalomistas iš sukimosi orbitos, bet greitai grįždavo A22–23. Kontekstas leidžia suprasti, kad terminio darybos tipo (žr. LKG 1965: 362) vedinys kaimuva vartojamas „kaimui būdingo dalyko, kaimo realijos“ reikšme, pvz.: Kas tu šiandien, „Onute“, pramogų pasaulyje? Kaimuva DK118–119. Kitų šios darybos kategorijos naujadarų vartosenos pavyzdžiai: ir daugelininkams, ir birontininkams, kurie <...> šaudėsi tarpusavyje mirtinais žvilgsniais SR201; atsidarė furtos langelis ir pro jo groteles suspindo įtarios furtininkės akys SR242; Senamiesčio dangaus bliūde tirštėja debesienos EK129; kur jau čia, tuštuliuk, pro visa tai ką nors įžvelgsi K296; Visi namiškiai šmėsteldavo akyse, išskyrus putliakrūtę virvelinukę KE249; suvapėjo toksai traktoristas ne traktoristas, bet vis tiek kažkoks mašininorius, nes buvo apsivilkęs kombinezoną A225; Na palauk, šūdelnyke! KE240; pasijutumei esąs žudikas, amžinai kaltas savigrauža, laisvai mąstyti ir jausti nesugebąs šūdra K276–277; netrukus pastebėsi, kad su ironikais tau ne visada pakeliui K59.

¹⁵ En synonym till den normativa avledningen mašinistas, -ė.

¹⁶ Substantivet šūdra kan också vara en variant av det internationella ordet šudra (i det forntida Indien en av de fyra viktigaste varnaerna (kasten), den lägsta i hierarkin <...>” (TŽŽ 723) eller ett resultat av kontamination mellan de båda orden (šūdas och šudra).

¹⁷ I samma text förekommer kollektivbeteckningen džiazuomenė, som inte finns upptagen i ordböckerna och redan har tagits med i ND.

¹⁸ Substantivet bygger på adjektivet glotnus, -i i betydelsen ”behaglig, mild”, t.ex. Glotnus människa DLKŽ.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 7

Asmenų pagal kilmę darybos kategorijai skirtini gana aiškias leksines reikšmes turintys darių priesagų -ietis, -ė; -iškis, -ė vediniai hamburgietis, -ė (: Hamburgas) „Hamburgo gyventojas“; parlaukietis, -ė (: Parlaukis) „Parlaukio gyventojas“; užžiūrietis, -ė (: užžiūris) „užžiūrio gyventojas“; donbasiškis, -ė (: Donbasas) „Donbaso gyventojas“; šaukliškis, -ė (: Šaukliai) „Šauklių gyventojas“; pvz.: kartais jaučiau, kaip hamburgiečių bruožai tarsi srūva į mane KN164; Talkininkai, kaimynai, svečiai parlaukiečiai ar iš kokio ten Kauno Č32; Lig(i) šiol kaip absurdo anekdotą prisimenu vienos doros užžiūrietės žodžius K131; pasakė labai patenkintas donbasiškis ir išdidžiai patempė kaklą A276; Jis čia tik vienas toks, šaukliškis TG22. Šios darybos kategorijos vediniu laikytinas ir priesagos -oidas vedinys kaunoidas (: Kaunas) „Kauno gyventojas“. Platesniame kontekste jaučiamas menkinamas vertinimas, veikiausiai todėl ir pasirinkta netipiška asmenų pagal kilmę pavadinimų priesaga -oidas, kuri afiksų sąrašuose paprastai nepateikiama (žr. LKG, DLKG, Pakerys 1994), bet, esant darybos opozicijai, skirtina (plg. diftongoidas Kazlauskaitė 2000: 52): Tikras kaunoidas. Tokia rasė K325.

Med produktiva suffix från avledningskategorin ortnamn, -ynas, -ynė, -uma och –ynas, –ynė, –uma samt –idė har nybildningarna tarydynas, stribokynas, vėmalynė, judruma, drakonidė bildats. Betydelsen hos vissa avledningar är tydlig, t.ex. judruma ”en livlig plats” (Där inne i judrumoj, lutad mot palatsväggen <...> satt en gammal kvinna DK9); för att förstå andra krävs sammanhang: tarydynas (: Tarydas – en gestalt i verket) ”plats där Tarydai bor” (släpade honom in i det tarydynoträsket som luktade kokt kål SR47); stribokynas (: *stribokas: stribas) ”stribokas/stribas hemvist” (Där fanns själva stribokynas och säkerhetspolisen BLB97). Nybildningarna drakonidė och vėmalynė används i överförd betydelse för en hemsk plats; den senare betecknar en ström av ord, t.ex.: vi vadar i ett stänkigt rembrandtskt¹⁹ nyansers drakonidėje K317–318; Alla nöjer sig med halvt bemästrad vers libre och en vėmalynė av nästan meningslösa slumpmässiga ord TG158.

En ganska tydlig betydelse har avledningen esinija (: esinys) med suffixet –ija, som kan betraktas som en kollektivbeteckning esinija (: esinys) ”helheten av esiniai”, t.ex.: Du blev ett med dig själv, med dem, med hela esinija K160. För att förstå betydelsen ”änglar, hela skaran av änglar” hos nybildningen angelija (: angelas) krävs sammanhang – det handlar om himlen, t.ex.: Säg vad du vill – himlen och dess själar har humor, och dess angelija har det! K434.

Enstaka nybildningar hör till olika andra avledningskategorier: avledningar med suffixen –alas och –(i)onė džeržgalas, kraigalionė betecknar resultatet av en handling; redskapsnamn bildas genom avledningen skaliklis (: skalauti) med suffixet –iklis; könsspecifika beteckningar omfattar agronomienė, pastalininkaitė (: pastalininkas, se LKŽPK); diminutiverna omfattar draugaitė (Så oskiljaktiga var vi draugaitės GD19) och kelnačkės (när han föll, kelnačkės gled ner över hälarna Č174); suffixet -ka, som inte rekommenderas i standardspråket, finns i ordet šnapsorius, bildat från ett främmande ord

¹⁹ Om det, se 2.1.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 8

avledningen snapsorka (Palubinskytė var snapsorka A29). Betydelsen av vissa avledningar (agronomienė ”agronomens hustru”, pastalininkaitė ”pastalininkas dotter”, kraigalionė ”det som har klottrats ned, skrivits ned” osv.) är helt tydlig: jag går och möter självaste agronomienė A87; bland ett dussin andra kroppar låg också den stackars pastalininkaitė SRII172; den där hans kraigalionė var definitivt olämplig att publicera DD171. Kontexten hjälper till att förstå betydelsen ”medel att skölja” hos nybildningen skaliklis, eftersom ordboksförda avledningar med liknande bildning har använts bredvid: En hel arsenal för tänderna – skrubbredskap, sköljmedel, tvättmedel, skrapredskap DD93. Nybildningen džeržgalas lexikala betydelse (så kallas en cykel i verket) ligger långt från dess avledningsbetydelse – för att förstå den behövs ett vidare sammanhang: bara puffa den där džeržgalas på marken Č26.

1.2. 8 substantiv bildade med prefix.

Som potentiella avledningar betraktas prefixavledningarna med be-, bekiaušis och besaulė: det första ordet betecknar en person, medan det andra utökar raden av benämningar på livlösa ting (om avledningar med be-, se LKG 1965: 431–432). I litauiskan bildas både substantiv och adjektiv med prefixet be-, som oftast anger frånvaron av det som grundordet betecknar. Bruket visar att besaulė är ett substantiv²⁰ med betydelsen ”en mörk plats utan sol”: Lökarna från fältets uppförslut hamnade i källarens besaulėn EK134. Avledningen bekiaušis används i överförd betydelse – så kallas män i kjol: skottarna måste stoppa brödlimpor innanför skjortorna så att de blir ännu mer lika kärringar, eftersom de redan går i kjolar, och kallade dem bekiaušiais, eftersom det, som bekant, inte finns några ägg under kjolarna på kärringar SR208.

Med prefixet po- har de ordbildningsmässigt regelrätta avledningarna pomentė ”plats under skulderbladet” och polėkštė ”tallrik som placeras under en annan tallrik”²¹: det första betecknar en plats under det som grundordet anger, medan det andra betecknar ”ett föremål som befinner sig eller är avsett att befinna sig under det föremål som grundordet anger” (LKG 1965: 431), t.ex.: Jag vaknar om natten som om med en kniv pomentej K362; på en fin fajanstallrik med en silver-polėkšte SRII104. Plats betecknas av avledningar med prefixet pa-, pariešė (: Riešė) ”plats längs Riešė”²² och pažolė ”plats längs gräset”, t.ex.: men vid åttatiden skingras dimman, pariešės kommer al- och videbladen att torka GD308; Mellan träden pažolė slingrade tät dimma KE116. För att förstå betydelsen ”nästan dimma” hos nybildningen prierūkis, bildad med prefixet prie-, behövs sammanhang²⁴: det var redan skymning, och sådan var prierūkis, fordonet körde iväg i det vitaktiga

²⁰ I LKŽe och BŽa är endast adjektivet besaulis, -ė belagt.

²¹ Det finns många belägg för substantivet polėkštė i DLKT och på Google (skeden läggs på polėkštės DLKT; Huvudtallrikarna placeras antingen i polėkštę eller på en utbredd servett G), men ordet är inte upptaget i ordböckerna.

²² Flodnamnet Riešė nämns i texten.

²³ Att substantivet pažolė inte har tagits med i ordböckerna och tilläggsregistret kan också bero på ett förbiseende – LKŽe belägger adverbet pažoliais.

²⁴ Först i sammanhanget blir det tydligt att avledningen prierūkis står i en ordbildningsmässig motsatsrelation till substantivet rūkas, inte till verbet prirūkti.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 9

keliuku A72. Med det prefixavledda ordet už- užsapnis (: sapnas) betecknas det som finns bortom drömmen: Efter att noggrant ha rotat runt i sina egna och även andra <...> medborgares mörka užsapnių hålor KE180.

1.3. Av de 72 nybildade sammansättningar som påträffats i verk av litauiska författare har 63 ett substantiv som andra led²⁵. Dessa är determinativa sammansättningar – det första ledet begränsar (preciserar) den företeelse som det andra ledet betecknar – och i princip motsvarar sådana bildningars betydelse betydelsen hos en ordgrupp (se mer Urbutis, 2009: 49–51), t.ex.: badavietė ”hungersnödens plats”, sielaspengsmis ”själens ringning”, žodžiagarsis ”ordets ljud”. I 28 sammansättningar är det första ledet ett substantiv: badavietė, bobkalnis, drambliaukojis, driežauodegis, gaidponis, garsasiūlis, krišnosparnis, krūtinplaukiai, langastiklis, mėšlajūrė, migdolmedis, obelžiedis, siūlagarsis, siūlažmogis, smeikelis, šiknaskylė, šūdmesė, veiksmažmogis, vidurkaktis, vilklakis, voraklynis, žmoggyvis, žmogpaūkštis, žodžiagarsis, žvaigždėrašтис²⁶, žvilgsniašūdis; sammansättningarna sielaspengsmis och spengsmasielis bygger på samma två substantiv (siela och substantivet spengsmas, som finns belagt i LKŽPK).

21 dūrinio su antruoju daiktavardiniu dėmeniu pirmasis dėmuo remiasi būdvardžiu: aukštakilmis, -ė; girtadienis; girtanaktis; ilgapimis; karštvandenis; kiaurašiknis, -ė; klaidkelis; klišuaodegis, -ė; kombinuotpašariai; kvailafilmis; kvaišgalvis²⁷, -ė; rausvaakis, -ė; silpnakiausis; skersponis; skystag arbanis, -ė; slaptagarsis; stambianosis, -ė; švelnialiežuvis, -ė; šventlaikis; šviesmiegis; tvirtanugaris, -ė.

Det finns bara några få sammansättningar av andra typer: första ledet i praplėstgerklis, -ė; šikdarbis och varvaklynis bygger på verb; sammansättningen saviparodija är bildad av ett pronomen och ett substantiv; koja har bildats av adverbet aukštyn och ett substantiv – aukšynkojis; av ett räkneord och ett substantiv har devynbėdis, -ė bildats; sammansättningen tarpuerdvis har bildats av prepositionen tarp och substantivet erdvė; det är svårt att säga om sammansättningarna pusministris och pusvadis bygger på adverbet pusiau eller substantivet pusė, medan det första ledet i sammansättningen pirmsergė är bildat av en ljudhärmande interjektion.

Några sammansättningar har ett icke-litauiskt led: substantivet egomanija har bildats av det latinska ordet ego och manija; det första ledet i sammansättningen hipererdvė är delen hiper-, som anger att en norm överskrids (TŽŽ 299); det andra ledet i sammansättningen judologas bygger på ledet -logas, som betecknar en person som undersöker det område som anges av det första ledet, medan det andra ledet -logija i nybildningen karvalogija anger en koppling till vetenskap (om -logas, -logija se TŽŽ 444).

²⁵”Det andra ledet i den största delen av de sammansatta substantiven bygger på substantiv, och endast ungefär vart femte bygger på verb” (Keinys 1999: 69), så nybildningarna bekräftar denna tendens.²⁶ BŽa upptar sammansättningen žvaigždėlapis, bildad på motsvarande sätt. ²⁷ Sammansättningens första led bygger sannolikt på adjektivet kvaišas, -a, men det kan inte uteslutas att det också kan knytas till verbet kvaišti.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 10

I 9 sammansättningar bygger det andra ledet på ett verb; i 7 av dem – dievamaiša, kojatrypis, kvapadirbys, šiknalupis, šiknalindys, šūdmalė, žmogšaudys – är det första ledet ett substantiv. Det första ledet i sammansättningarna gražiačiulbis, -ė; naujažudys, -ė bygger sannolikt på adverben gražiai, naujai, men det kan inte uteslutas att de också kan knytas till adjektiven gražus, naujas.

Den lexikala betydelsen hos substantiviska sammansättningar (framför allt sådana som består av två substantiv) är helt tydlig när den ungefär sammanfaller med den ordbildningsmässiga betydelsen. I determinativa sammansättningar med ett substantiv som andra led anger det första substantiviska ledet ofta tillhörighet: krūtinplaukiai ”brösthår” (sedan dess vandrade Euphemias vita hand lystet över de svarta brösthåren SR145); langastiklis ”fönsterglas” (köksfönstren var helt övertäckta av fönsterglas EK155); migdolmedis ”mandelträd” (Jag skulle vilja se hur <...> i handen blommar en mandelträdskäpp GD83); obelžiedis ”äppelblom” (han drog ett djupt bloss under täckmantel, tillsammans med doften av äppelblommor DD182); veiksmažmogis ”handlingsmänniska” (Alla gudsförnekare bevisar med häftighet Guds existens. En handlingsmänniska K384); žodžiagarsis ”ordljud” (dessa ordljud kan man upprepa ensam som ”Fader vår” K142–143); material (smėkelis ”sandig väg” – På kullen går de från varandra skilda sandvägsgrenarna snart ihop igen K399) eller plats (vidurkaktis ”mitt på pannan” – med höjda ögonbryn och en frågande blick mitt på pannan SR112). En direkt lexikal betydelse har vanligen även sammansättningar med ett adjektiviskt eller pronominellt första led (1), liksom sammansättningar med ett verbalt andra led och ett substantiviskt första led (2):

(1) karštvandenis ”hett, kokt vatten” (I den storbukiga koppen färgar oregano hettvattnet omsorgsfullt EK11); kvailafilmis ”en dum, ytlig film” (att se någon dumfilm på ”Cinamone” EK122); kombinuotpašariai ”blandfoder” (Nå, han får inte tag på det där blandfodret, och då må fan ta det! A291); skystagarbanis, -ė ”person med glesa, tunna lockar” (Och allt annat, min tunnlockiga vän, allt annat är frihet! K392); saviparodija ”självparodiering, att driva med sig själv” (att förvandlas till sin motsats, en talanglös självparodi eller <...> ett missfoster? K314);

(2) dievamaiša ”sammanblandning av gudar, bekännelse till olika gudar” (Låt oss, utan att vara rädda för att bli beskyllda för gudablandning, försöka K331); žmogšaudys, -ė ”person som har skjutit (dödat) människor” (–Jag sprängs inte förrän du, människomördare, visar var du begravde min bror!.. TV179); kvapadirbys, -ė ”dofttillverkare” (Hon doftade. <...> genom den fulländade dofttillverkarens rustning lyckades <...> hennes egen doft tränga in med tunna nålar KN62 – i det senare exemplet upprepas ord med roten kvap- (kvep-), däribland nybildningen).

Nybildningarna skersponis, gaidponis har sannolikt en betydelse som liknar det ord som finns belagt i ordböckerna, pusponis (”en liten, obetydlig herre” LKŽe). Mottagarens uppmärksamhet riktas mot upprepningen av flera sammansättningar där substantivet ponas utgör det andra ledet, t.ex.: Om de ändå vore riktiga herrar, men nu är de bara halvherrar, snedherrar eller tuppherrar BLB242.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 11

Vissa nybildningar har en överförd betydelse – de kan betraktas som metaforiska eller metonymiska sammansättningar, till exempel sammansättningarna skithav och skitmos, använda i betydelsen ”dåliga saker” (sorglöst gunga på livets höga skithavs vågor K387; och den lokala skitkärringen malde på skitmos K368); flera sammansättningar betecknar en person och samtidigt någon av personens egenskaper – arsleslickare ”inställsam person” (När arsleslickare möter kungens likgiltighet UR83); envis, -t ”en obeveklig, tjurskallig person” (Obeveklig envising KE61) och gröngöling ”en ung, oerfaren person” (för han själv, en gröngöling, skulle välja poesi K174). Först i sitt sammanhang framgår det att nybildningen arslecykel används i verket i betydelsen ”cykel”: Lutad mot verandan stod endast arslecykeln, inte en enda av de andra cyklarna syntes ännu I179. Ett visst ljud betecknas med sammansättningar med överförd betydelse, vilkas led bygger på ord med rötterna själs-, ljud-, ping-: sittande, stående, sysslolös – plötsligt ett ljud. Ljudtråd. Trådljud. Själsping. Pingningsjäl K123. Sammansättningen arslehål betyder sannolikt ”dålig plats” – Vilnius personifieras på detta sätt (Birontas, i det allra, allra innersta av Vilnius arslehål, uppslukad, söndertuggad och uppsliten av staden SRII90); bildningen stjärnskrift (för oss var hela världen ännu kosmos och våra stjärnskrifter vittnar om detta KN122) har den överförda betydelsen ”stjärnornas placering”, och en obehaglig blick har kallats med sammansättningen blickskit (om sådana sägs: ”Han såg på mig – som om blickskit kastats i ansiktet på honom” K287). Exempel på bruk av andra nybildningar: knölarna [kallades] – svältplatser KE171; folk kallar dem av någon anledning fulla kärringkullar KE230; den där elefantfotengav mig en enda liten <...> lektion KE174; Det dök upp allehanda paddhuvuden, ödlesvansar och klövsprickare KR16; Det visar sig att svarta tidshål helt enkelt ibland förekommer och att den nämnda figuren av olyckshändelse föll ner i ett av dessa tidsglapp föll EK97; Till exempel stickar spindelknäna strumpor KE212; Det är <...> okänsligheten som förvrider människodjur, men de känner också smärta K207; Oavsett vad han än är – en liten bro, människa-fågel, hemligvinge²⁸ en ängel eller en kentaur K249–250. Nybildningen trådmänniska är en motsvarighet till och upprepning av den ordförbindelse som användes som bildningsunderlag i föregående mening: Ändå fick han syn på ännu en liten varelse bakom den tredje holmen. Det var en liten trådmänniska. <...> Trådmänniskans små rörelser väckte medkänsla KE216.

1.4.

Några nybildningar (neišmylėjimas, nesybė, neišreiškiamumas) bör betraktas som bildningar med ett instabilt system av bildningsnivåer. Alla bildningar innehåller prefixet ne- och de produktiva suffixen -imas och -umas, som bildar potentiella avledningar (se Urbutis 2009: 316–317). Därför skulle nybildningarna neišmylėjimas, nesybė, neišreiškiamumas (beroende på vilket bildningsmotsatsförhållande man utgår från) kunna betraktas som avledningar med prefixet ne- eller med suffixen -imas, -ybė, -umas: neišmylėjimas (: išmylėjimas / neišmylėti), nesybė

²⁸ Om detta adjektiv, se 2.5.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 12

(: väsen / jag är inte), outtryckbarhet (: uttryckbarhet / outtryckbar). Exempel på användning av nybildningar: Efter att ha älskat sitt bristande älskande KE32; Menar ni att dessa icke-varanden faktiskt existerar? KE36; återstår bara att rycka på axlarna <...> när man känner denna bestämmelses outtryckbarhet K106.

2. ADJEKTIVISKA NYBILDNINGARS BILDNING OCH SEMANTISKA EGENSKAPER

I de undersökta texterna hittades 123 adjektiviska nybildningar: 66 suffixavledningar, 2 prefixavledningar, 2 ändelseavledningar, 44 sammansättningar och 9 nybildningar som kan betraktas som blandade bildningar (se fig. 3).

FIG. 3. Adjektiviska nybildningar

Nästan alla bildningar (98 procent av samtliga bildningar) bygger på grundord som finns upptagna i ordböcker.

2.1. Suffixavledningar. Den största delen av de adjektiviska nybildningarna (54, dvs. 82 procent av alla suffixavledningar) utgörs av avledningar med suffixet –iškas, –a, som anger likhet eller en typisk egenskap²⁹ – nybildningar med detta suffix förekommer i störst antal i samtliga författares verk. I DLKG (2005: 207) sägs att adjektiv med suffixet –iškas, –a ”oftast bildas av enkla substantiv, mer sällan av avledningar och sammansatta ord”. Denna undersökning visade att nybildningar med suffixet –iškas, –a avleds av substantiv med olika morfemisk struktur – benämningar på levande och livlösa ting – men att de oftast bygger på personnamn och har en överförd betydelse av likhet (betecknar ”som någon”) eller betydelsen ”typisk, vanlig för det som grundordet betecknar”: adamiškas, –a

²⁹ I modern litauiska betecknar adjektiv med suffixet –iškas, –a vanligen likhet, medan de i äldre tid (i skrifter från 1500- och 1600-talen) oftast betecknade possessivitet (Ambrazas 2011: 82).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 13

(: Adamsas ”typisk för Adamsas”); breigeliškas, –a (: Breigelis ”typisk för Breigelis, som hos Breigelis”); borchesiškas, –a (: Borchesas ”typisk för Borchesas, som hos Borchesas”); brazauskiškas, –a (: Brazauskas ”som hos Brazauskas”); čiurlioniškas, –a; dekartiškas, –a; donelaitiškas, –a; dostoj evskiškas, –a; d žeksoniškas, –a; empedokliškas, –a; faustiškas, –a; frankenšteiniškas, –a; gavenavičiškas, –a; hemingvėjiškas, –a; karamazoviškas, –a; kudirkiškas, –a; majakovskiškas, –a; sartriškas, –a; sokratiškas, –a; šve gždiškas, –a; tarkovskiškas, –a; taryydiškas, –a; vangogiškas, –a. Alla nybildningar med suffixet –iškas, –a och ganska tydliga betydelser fungerar som epitet³⁰ och bidrar till att beskriva det betecknade mer kortfattat och göra texten tätare, till exempel: Och jag talar inte bara om adamsišką skaparnas ”lilla familj” EK40; I dag ser broder Astijus värdig ut: silvergrå tinningar, <...> en reslig, nästan brazauskiškas kroppshydda EK138; breigeliško som en hög med ylle om vintern K255; när de visar upp de nya plaggen är finalen inte dostoj evskiškas, snarare kafkaeskt³¹ borchesiškas KE79; färger som har bleknat čiurlioniškos K339; donelaitišką [frasen] ”Vargsim” borde börja tryckas på alla litassedlar DD190; d žeksoniškus treningsryck K336; Empedokliškas världsskapandet fortsätter K79; materialister av den första typen väntar en faustiškasis väg K227; fantasin börjar genast skapa ett scenario för deras framtida liv – med konkurser, <...> psykiatriska sjukhus och frankenšteiniškomis plastikkirurgiska ingrepp DD88; En fräknig pojke springer med en påfågel ovanför huvudet, <...> med sådana <...> gavenavičišku K345; dra upp en hemingvėjišką fisk K473; sedan utdelas benådningar med lätt hand <...> åt karamazoviškajam [postulatet] att allt är tillåtet K28; det finns också en kudirkiško idealism EK46; Visum till mitt maj akovskišką pass glider in just den 9 november KN157; Lander tingeris kände en pancerišką ett knäslag i magen UR67; de allra enklaste sakerna döljer sig i det paskališkajame [uttrycket] ”Att lära känna för att älska, att älska för att lära känna” K102; hörde radauskiškos havets brus K145; rembrantiškų nyanser K318; sokratiškojo frågan om medvetenhet K54; kanske förtjänar bara Čiurlionis meditationer att kallas šve gždiškųjų [meditationer] K230; en zon som påminner om tarkovskišką K232; mellan taryydiškos visdomens jordbruk och böndernas dumhet SR47–48; med mig borde också följa en halmhatt, som en gång i Vepriai kallades vangogiška GD262. Till dessa adjektiv ansluter sig nybildningen bემბiškas, –a, bildad av ett egennamn – rådjurskidets namn Bembis: hon blir alldeles rasande, hoppar till och står nu ostadigt på sina bembiškų rådjursungens ben DD49.

Några nybildningar har bildats av appellativ som betecknar personer, levande varelser eller mytiska väsen: baziliškiškas, –a (: baziliskas); dendiškas, –a (: dendis); eržiliškas, –a; generoliškas, –a; gurvuoliškas, –a; kentauriškas, –a; kipšiukiškas, –a; laisvūniškas, –a; manekeniškas, –a; monstriškas, –a; šventakup riškas, –a; vorgoviškas, –a (: vorgovys³²). Två adjektiv med suffixet –iškas, –a

³⁰ För att ytterligare särskilja och betona används också nybildningarnas bestämda former.

³¹ Om nybildade adverb, se kapitel 4.

³² I DLKŽ och LKŽₑ anges dūrinio vorgovys, som endast fungerar som grundord, en ordbildningsvariant voragovys med fogevokal.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 14

būdvardžiai remiasi potencialiais pamatiniais žodžiais: terbakrauskiškas, –a (: *Terbakrauskis); vištaprotiškas, –a (: *vištaprotis)³³. Vienų naujadarų reikšmes galima suprasti net be konteksto, pvz.: eržiliškas, –a „kaip eržilo, būdingas eržiliui“; generoliškas, –a „kaip generolo“; šventakupriškas, –a „būdingas šventakupriui“, kitiems (kurių pamatinis žodis retesnis, pvz., baziliskiškas „būdingas baziliskui“) reikia konteksto. Visi –iškas, –a naujadarai eina įvairios semantikos daiktavardžių epitetais, pvz.: nė drąsiausiose baziliskiškose klejonėse neišsivaizdavo SR217; Anksčiau mojavai subtiliai nulakuota dendiška lazdele K167; jos sūnėnas skleidė kažkokį keistą, itin stiprų eržilišką žavesį SRII116; Jis pasižymėjo generolišku kūno sudėjimu UR49; jo gurvuoliška klausa jau ima aižėti, nepakeldama šio galingo tylesio K351; poezijos kentauriškoji dvasia K248; sąmonėje sukirba kipšiukiška mintis K152; Keistas provincialumo ir maneken iško stiliaus derinys EK144; įgauna juokingus, išsigimusius arba monstriškus pavidalus K247; buka, šventakupriška pareiga K392; Supratau, kad pirmas žingsnis į meno pasaulį – išlaužti terbakrausišką stylą EK152; jai nieko nereiškė <...> kišti tą savo vištaprotišką trigrašį SRII26; vorguviška prigimtis pajunta KE230.

Grupė priesagos –iškas, –a naujadarų remiasi konkrečios arba abstrakčios reikšmės negyvų daiktų pavadinimais ir turi darybinę reikšmę „būdingas, įprastas, priskiriamas pamatiniu žodžiu pasakytam daiktui, susijęs su tuo daiktu“, pvz.: arkadiškas, –a (: arkada); burtažodiškas, –a; gelmeniškas, –a; gyvsidabriškas, –a; labirintiškas, –a; mantriškas, –a; nekrofiliškas, –a; pieštukiškas, –a; pinkliškas, –a; rachitiškas, –a; sausainiškas, –a; slibiniškas, –a; visatiškas, –a. Daugumos naujadarų reikšmė aiški ir be platesnės leksinės aplinkos (gyvsidabriškas, –a „kaip gyvsidabrio, būdingas gyvsidabriui“, labirintiškas, –a „kaip labirinto“ ir pan.), kai kurių reikšmei suprasti reikia konteksto, pvz., arkadiškas, –a „su arkadomis“. Kai kurie –iškas, –a būdvardžių ir jais apibūdinamų daiktavardžių junginiai yra sinonimiški lyginamiesiems posakiams³⁵, plg. labirintiška vieta – vieta [painį] kaip labirintas, mantriškasis poezijos aspektas – poezijos aspektas [kartojamas ir darantis poveikį] kaip mantra, rachitiškos kojos – kojos [kreivos] kaip rachitiko ir pan. Naujųjų leksemų vartojimo pavyzdžiai (visi –iškas, –a būdvardžiai eina epitetais), pvz.: jo arkadiškas sodas ne tik visuomet būtų gyvas SR26; Tokiu burtažodišku posmu K143; Kalbėsenos atspalviai visuomet turi tiesioginį ryšį su gelmeniškuoju žmogumi K89; Ta pati gyvsidabriška prigimtis DK90; Ji buvo įsikūrusi kažkokioje labirintiškoje vietoje EK64; jo nekrofiliškos vienatvės K391; savo pieštukišką galiuką hirudai pabažo <...> ir paišo KE234; Prie merginos stabtelėjo rachitiškų kojų šunelis KE190; antkapiai darė kur kas didesnį įspūdį nei Velykų salos moai.

³³ Substantiven terbakrauskis, vištaprotis är inte upptagna i ordböckerna, men det finns belägg för deras användning och språkbrukarna förstår dem i stort sett, till exempel: upptågen var glömda redan före den första tuppen, men Terbakrauskis öknamn följde honom ända till graven DLKT; Vilken vištapotris satte ihop det här testet? G.

³⁴ ND anger den ordbildningsmässiga synonymen arkadinis, -ė till denna nybildning.

³⁵ ”Både för jämförelse och för den metaforiska epiteten <...> kan uttryck med vissa attribut i form av substantiviska adjektiv eller omständighetsadverb av motsvarande slag urskiljas, t.ex.: Häxaktig kärring” (Župerka 2012: 60).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 15

Naturligtvis är det i viss mån kakliknande [gravstensstil], eftersom kyrkogårdarna i själva Litauen hade svårt att hitta en så elegant stil på en sådan plats KN172; inte allomfattande, utan fullkomlighet på den mänskliga förnuftsnivån fulländning K143; man närmar sig mantrat, den mantraliknande <...> poetiska aspekten K270 (i det sistnämnda exemplet fångas mottagarens uppmärksamhet av upprepningen av ord med roten mantr-). Den nybildade formen drakliknande, -a har överförd betydelse – adjektivet beskriver en allt uppslukande låga (i drakens eldens strupe K349).

Det finns nybildade adjektiv som bildats med andra suffix, framför allt med det produktiva suffixet -inis, -ė. ”Bildning av adjektiv med suffixet -inis är inte bara ett levande fenomen utan också ett utbrett sådant i nutida litauiska” (Kniūkšta 1976: 7). Alla nybildningar som avletts av ursprungligen litauiska och internationella ord (adjektivet kaktomušinis, -ė bygger på adverbet kaktomuša, alla övriga på substantiv) har en likhetsbetydelse – deras ordbildningsbetydelse är ”sådan som den sak som grundordet betecknar”, ”sådan som själva företeelsen som grundordet betecknar” (se Kniūkšta 1976: 73–75): akimirksninis, -ė ”som ett ögonblick, kortvarig” (Akimirksninė reminiscensija K417); geriatrinis, -ė³⁶ ”ålderdomlig, -t” (Assistenten David säger diplomatiskt ingenting om ett så akut sentimentalt geriatrisk vredesutbrott DD125); likiminis, -ė ”som ödet (oförutsägbar?)” (medvetandegjorda ödesartade erfarenheter K284); kaktomušinis, -ė³⁷ ”som utförs mycket snabbt, hals över huvud, envist” (deras vardagliga bekymmer är mycket viktigare än de där getternas huvudstupa småbestyr GD24), marazminis, -ė ”som vid senilitet, dum” (marazminė idé KE34). Ordet mesianistinis, -ė (”med anknytning till messianism”³⁸) bygger sannolikt på det potentiella grundordet av främmande ursprung mesianistas: Och vi kommer inte att sluta skrika förrän vi inser vårt fulla värde³⁹ och kanske också vår särpräglade, messianska plats i världen LM119. Adjektivet sacharinini, -ė närmar sig ett adjektiv som betecknar en kvalitativ egenskap, eftersom det betyder ”(alltför) söt”: Jag bryr mig inte längre om språken, än mindre om bröderna som påminner om frankonerna, sachariniskt sjungande EK144.

Enstaka nybildningar har bildats med andra suffix: avledningar med suffixet -ingas, -a som betecknar att grundordets egenskap förekommer i stor mängd (LKG 1965: 556–557) betraktas som potentiella avledningar kirminingas, -a ”rik på maskar”; slyvingas, -a ”rik på plommon”; med suffixet -lus, -i bildas av verb adjektiv som uttrycker en egenskap som följer av handlingens resultat, dužlus, -i ”som går sönder”; stinglus, -i ”(som) stelnar”; avledningen med suffixet -uotas, -a šabakštynuotas, -a ”full av snår”, betecknar innehav av sådant som grundordet benämner; avledningen med det lågproduktiva suffixet -uoklis, -ė (se LKG 1965: 577) pašaipuoklis, -a ”en som hånar, tycker om att

³⁶ Jfr. geriatrija ”En medicinsk vetenskapsgren som undersöker orsakerna till och företeelserna kring åldrande, ålderdomssjukdomar, deras behandling och förebyggande, i syfte att hejda för tidigt åldrande. Som självständig gren utvecklades den på 1800-talet.” Lietuvos Respublikos terminų bankas. Tillgänglig på internet: http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (besökt juli–augusti 2017).

³⁷ Den nybildade formen kaktomušinis, -ė bör betraktas som en ordbildningssynonym till adjektivet kaktomušiškas, -a, som är belagt i BŽa.

³⁸ Om mesianizmą, se TŽŽ 471.

³⁹ Om det, se 1.1.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 16

”håna”. De nybildade ordens betydelse (och ordklass) framgår av ordkombinationen eller meningen, t.ex.: på sitt ansikte, på det ryckande, maskrika, <...> fylld av pormaskar som rör sig lite K367; Den hösten var lång, varm och mycket plommonrik TG27; Han ligger naken på vattnet. Med armarna utsträckta åt båda håll. Som om han gav upp. Inför denna bräckliga stelhet⁴⁰ VP128; vänd mot möblerna, nötta av blickar och händer. Stela, stumma VP29; Över bergen i dalens bortre ände – ett litet moln; i den stelnande luften skingras röken knappt alls VP70; hennes hånfulla systrar SRII124. Nybildningen šabakšyn(u)otas, –a har bildats analogt med närliggande belagda ordboksavledningar med samma suffix, akmenuotas, –a, krūmuotas, –a: det fanns bara Novisarnas betesmarker: steniga, buskiga, snårbevuxna, – ett enda namn för betesmarkerna TG72.

2.2. A v l e d n i n g a r m e d p r e f i x. Till typen av substantivavledningar med det produktiva prefixet be- (se LKG 1965: 590) hör nybildningarna benuotolis, -ė (: nuotolis) ”utan avstånd” och bepalatis, -ė (: palata) ”utan sal”. Dessa adjektiv har bildats analogt med närliggande ordboksbelagda avledningar av samma typ, begarsis, -ė; bekryptis, -ė; bevietis, -ė – nybildningarnas lexikala betydelse framhävs och mottagarens uppmärksamhet fångas av upprepningen av analogt bildade ord: det som tycktes vara förlorat för alltid skulle plötsligt stiga fram ur den grå ljudlösa avståndslösa riktningslösa dimman GD364⁴¹; avdelningen var överfull, och vi, sådana utan plats och utan sal, var kanske tjugo stycken TV167.

2.4. A v l e d n i n g a r m e d ä n d e l s e r: av verbet grimzti med ändelsen –us, -i har det ordboksobelagda adjektivet grimzdus, -i bildats, ”som man sjunker ner i” (oktobernätterna är djupa och sjunkdjupa B114), med ändelsen –as, –a har avledningen nepasotas, –a (: nepa(si)sotinti) bildats, ”omättlig, som inte blir mätt”: Snart kom de där omättliga örnar flygande igenereliai KR129⁴².

2.5. S a m m a n s ä t t n i n g a r. I litauiska har adjektiviska sammansättningar i regel ”en lexikal betydelse som tydligt beror på båda leden” (LKG 1965: 591) och har ofta ett nominalt (substantiviskt eller adjektiviskt) andra led. Det första ledet i sådana sammansättningar är oftast ett ord som fungerar som bestämning till substantivet (det andra ledet) (se LKG 1965: 596; DLKG 2005: 229). I litauiska författares verk har 44 adjektiviska sammansättningar påträffats, varav 42 har ett substantiviskt andra led. Oftast är det första ledet i sammansättningarna adjektiviskt. De anger en särskiljande egenskap hos den sak som betecknas av det andra ledet och berättar vad den

⁴⁰ Om det, se 1.1. ⁴¹ I Leonardo Gutauskas verk sätts inget kommatecken mellan samordnade attribut. ⁴² Det är svårt att med säkerhet säga att detta inte är ett substantiv som används som apposition (endast ett exempel med denna avledning har hittats).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 17

daiktas turi ypatingą (daugiau žr. LKG 1965: 596–597; DLKG 2005: 229): didžiakilpis, -ė, didžiapautis, -ė⁴³; liūdnaakis, -ė; mėlynėkelnis, -ė; minkštalūpis, -ė; murzinanosis, -ė; pilkakaklis, -ė; plačiašnervis, -ė; putliakrūtė; raudonkailis, -ė; raudonplytis, -ė; raudonmūris, -ė; raudonšvarkis, -ė; rausvašonis, -ė; skaidriaplunksnis, -ė; slaptasparnis, -ė; žaliadugnis, -ė; žaliasielis, -ė; žaliažvilgsnis, -ė; žilakuokštis, -ė. Kai kurių dūrinių leksinė reikšmė sutampa su darybine reikšme, pvz.: didžiakilpis, -ė „kuris didelėmis kilpomis“ (Mazgai labai įmantrūs, didžiakilpiai KE47); pilkakaklis, -ė „kuris pilku kaklu“ (Pilkakaklis kovas. Doroja balkone batono riekę K284); rausvašonis, -ė „kurio šonai rausvi ar raudoni“ (Prisiyrusi prie rausvašonės laukinės kriaušiukės KE215). Būdvardžiais apibūdinami įvardyti ar numanomi konkrečius dalykus reiškiantys daiktavardžiai, pvz.: Yra tokių, kurie stovi ant kalvos, įsirėžę, didžiapaučiai, o visas pasaulis – karių banda po kojom LM79; sulaikė tik liūdnaakis šeimos galva SR82; Du mėlynėkelniai milicininkai bevaikščiojo po miestelį TV167; paskolindavo mane ir vežimėlį tų murzinanosių plepių mergaičių pulkeliui GD20; plačiašnervis veršių šerikas K401; toks jau tos putliakrūtės virvelinukės būdas KE149; stengiasi ant palangės užkelti nusipėnėjusią raudonkailę katę K363; atsirėmęs į raudonplytį kaminą K353; į raudonmūrius gimdymo namus K396; išgiršta krizenant už krūmo kažkokį raudonšvarkį žmogėlį K305; Todėl aną kantrųjį akmenį dievaitis pavertė skaidriaplunksniu vilties paukščiu KR23; Nesvarbu, kas jis būtų – lieptelis, žmogpaukštis⁴⁴, slaptasparnis angelas ar kentauras K250; kaip barmenas į aukštą stiklinę <...> iš molinio ąsotėlio šliūkšteli šalto vandens ir žaliadugnė stiklinė nusidažo balzgana pieno rūko spalva VP14; knailai stryčioja ne žilakuokštis senis, bet naivus Holivudo komedijos herojus KE150. Kai kurių dūrinių leksinė reikšmė nutolusi nuo darybinės, pavyzdžiui, būdvardis minkštalūpis, -ė, kuriuo apibūdinamas personifikuotas liūdesys, vartojamas perkeltine reikšme „neskaudinantis, neslegiantis“ ([liūdesys] Lengvas, minkštalūpis, nemaudžiantis. Su kūrybingo ilgesio ženklais K285); būdvardžiu žaliasielis, -ė turinčiu reikšmę „kuris žalios spalvos“, apibūdinamas jūros dugnas ir laukas (Ir staiga iš tos žaliasielės jūros dugno K321; tūkstančiai skaidrių papūgėlių, trumpam plykstelėjusių virš žaliasielio lauko K322), o būdvardis žaliažvilgsnis, -ė turi reikšmę „kuris žalių akių“ (saulėtekis, žaliažvilgsnė moteris K295).

Sammansättningar dryžuotaremės, -ė; gražiašypsnis, -ė; įvairialiepsnis, -ė; įvairiaplanis, -ė; plačiadūšis, -ė; plačiaširdis, -ė; plačiašypsnis, -ė; prastakilmis, -ė har den ordbildningsmässiga betydelsen ”som har det som det andra ledet anger, kännetecknas av det som det andra ledet anger och det första ledet specificerar” (DLKG 2005: 230). Den lexikala betydelsen hos vissa sammansättningar sammanfaller i huvudsak med den ordbildningsmässiga betydelsen, t.ex. dryžuotaremės, -ė ”som har randiga ramar” (med dryžuotaremiais akinukais K453; betraktade den

⁴³ Det antas att det första ledet i sammansättningarna didžiakilpis, -ė och didžiapautis bygger på adjektivet didelis, -ė, inte på didis, -i (om diskrepansen mellan semantisk och formell motivering, se Urbutis 2009: 101). ⁴⁴ Se 1.3 om detta.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 18

įvairialiepsnį švytėjimą GD113; De [författarna] lever där ett ganska įvairiaplanį alternativt gyvenimą KN129; [mannen] Plačiašypsnis, en sällsynt ras K416; och prastakilmliai segrarna härjade som forntidens barbarer GD120), medan andra sammansättningar har en överförd betydelse (metaforisk användning), t.ex.: gražiašypsnis, -ė ”behaglig, ljus” (jag skyndar mig att berätta om det märkliga och gražiašypsnį intryck som ett utländskt radioprogram gav K253); plačiadūšis, -ė ”öppen, frimodig” (hans män kapitulerade en efter en inför den plačiadūšį utanlottade SRII147); plačiaširdis, -ė ”storsintad” (plačiaširdės kärlekens försäljare SR45).

Adjektiven apvalažandis, -ė⁴⁵ (”vars form liknar kinder”); putliažandis, -ė (”vars form liknar fylliga kinder”); rantytanosis, -ė (”som har en räfflad nos”)⁴⁶ har den ordbildningsmässiga betydelsen ”som liknar det föremål som det andra ledet anger och det första ledet specificerar”. Även dessa nybildningar används som epitet, t.ex.: hon [flickan] är inte längre alls densamma som den apvalažandės körsbärsträdet SR167; Utanför fönstret – de märkligaste putliažandžių molnformer K285; De [barnen] lade först märke till rantytanosius måsfiskarnas båtar BLB17.

Sammansättningar av två substantiv – auksakanopis, -ė, drambliakojis, -ė⁴⁷, kardadantis, -ė, klastaakis, -ė och paršasnukis, -ė – anger ”en särskiljande del av det betecknade föremålet, som uttrycks av det andra ledet och beskrivs av det första” (DLKG 2005: 231). Det första ledet i adjektiven auksakanopis, -ė ”som har gyllene hovar” (auksakanopis hjorten tar inte ett enda steg GD418); drambliakojis, -ė ”vars ben liknar en elefants” (Den här var också smutsig, med färg och lukt av obehandlat läder, drambliakojis KE173); paršasnukis, -ė ”vars tryne liknar en galt” (paršasnukiai små djävlar ni är mina K452) anger vad den del av det som betecknas av huvudordet liknar. Två sammansättningar har en överförd likhetsbetydelse: kardadantis, -ė ”vars tänder är (vassa) som ett svärd” (Kardadantis en tiger, om inte värre B84) och klastaakis, -ė ”bedräglig” ([dagen] vit-tandad och klastaakė, kokett och öppenhjärtig, flammande, avlägsnande EK146).

Några sammansättningar är bildade av ett verb och ett substantiv. Det första ledet i denna improduktiva typ av bildningar bygger, som brukligt, på verbets passiva particip i preteritum och anger en särskiljande del av det betecknade föremålet. Alla sammansättningar med bokstavlig betydelse fungerar som epitet till konkreta substantiv: laužtasparnis, -ė (: laužtas, sparnas); nupjautabuožis, -ė (: nupjauta, buožė); surauktakaktis, -ė (: suraukta, kakta), t.ex.: och kanske har de inte täckt sig med fjärilar, kanske med skadade laužtasparniais falkar K359; tog fram sin nupjautabu ožę strielbą SRII288; runtom finns det gott om självgoda, surauktakakčių, som klättrat upp på varandras axlar som ”skapare” K188.

⁴⁵ Denna sammansättning har foge-vokalen -a-, inte -ia-, vilket är det vanliga för sammansättningar av denna typ, t.ex. apvaliagalvis, apvaliadugnis och liknande.

⁴⁶ Nybildningen bygger sannolikt på substantivet nosis i betydelsen ”en utskjutande, spetsig del av ett föremål (fören på ett fartyg, pipen på ett kärl, tåspetsen på en sko osv.)” DLKŽ.

⁴⁷ Denna avledning används i verket också som substantiv, se 1.3.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 19

I det sammansatta ordet tūkstantveidis, -ė, som kan betraktas som en potentiell avledning, anger räkneordet tūkstantis, vilket utgör första ledet, antalet delar hos det föremål som betecknas av det bestämda ordet. I texten används detta nybildade ord dock bildligt – den personifierade poesin som det beskriver har inte exakt tusen ansikten, utan helt enkelt många; med andra ord är den mångsidig⁴⁸: därför är poesin ämnad att vara inte bara tvåansiktig utan också tūkstantveidei, men i gudomlig, inte demonisk bemärkelse K248.

Nybildningen savoipakankamas, -a (: save, pakankamas) bör betraktas som en avledning av en oregelbunden typ från pronomen och adjektiv (se LKG 1965: 601). Adjektivet används i betydelsen ”sådan som räcker till för sig själv” – det upprepar i huvudsak det som sägs i den närliggande ordgruppen: de stora nationerna räcker till för sig själva, de är savoipakankamos, och utan anledning DK62. Nybildningen viršmentalinis, -ė, som används i betydelsen ”som befinner sig ovanför det mentala”, bygger på prepositionen virš och det internationella adjektivet mentalinis⁴⁹: Viršmentalinės sferos K142.

2.6. De nio nybildningar som återfunnits i de behandlade texterna kan betraktas som bildningar av blandad ordbildningstyp⁵⁰: nybildningar bildade med prefixen iki-, po- och suffixen -iškas, -a; -inis, -ė är ikidonelaitiškas, -a ”som fanns före Donelaitis” (Ikidonelaitiškoji Lietuvos era, neįtikėtina DD189); ikikolumbinis, -ė ”som fanns före Columbus tid” (tenykštės ikikolumbinės dvasios aiškiai trūko KN184); ikimobiliakinis, -ė KN122 ”som fanns före mobiltelefonerna” (Ikimobiliakinė balanos gadynė KN122⁵¹); podekartinis ”som uppkom efter Descartes” (podekartinis mąstymas K252); priešėjiminis, -ė ”som uppstår före utgången” (sunkiai nupasakojama priešėjiminė būsena K169).

Även om nybildningen potragedinis, -ė teoretiskt skulle kunna bygga på adjektivet tragedinis, -ė, antas den bilda en ordbildningsmotsättning till substantivet tragedija (och därmed vara ett resultat av prefix- och suffixbildning), eftersom den används i betydelsen ”som uppkom efter en tragedi” (herojų, kuris patiria potragedinės erdvės katarsį K148).

Nybildningar med blandad ordbildning (sammansättning och suffixbildning) kan också anses vara de nybildningar som innehåller ledet virš samt suffixen -inis, -ė och -iškas, -a: viršliteratūrinis, -ė; viršsąmoninis, -ė; smulkiachuliganiškas, -a. Bildningarna viršliteratūrinis, -ė; viršsąmoninis, -ė skulle formellt kunna bygga på adjektivet literatūrinis, -ė och substantivet viršsąmonė, som finns belagt i ND, men semantiskt ligger de närmare ordgrupperna: viršliteratūrinis, -ė ”som befinner sig ovanför litteraturen, högre än litteraturen”; viršsąmoninis, -ė ”som befinner sig ovanför medvetandet, högre än medvetandet”. Nybildningarna används som epitet till substantiv med olika betydelser, till exempel: han kommer att sakna något slags ”utomlitterärt” eller ”viršliteratūrinės” šviesos

⁴⁸ Således bygger nybildningen tūkstantveidis, -ė på grundordet tūkstantis i betydelsen ”som uttrycker en obestämd mängd” LKŽė.

⁴⁹ Apie šį darinį, vartojamą ir Viktorijos Daujotytės tekstuose, žr. Vaskelienė 2016: 162.

⁵⁰ Apie mišriuosius darybos būdus žr. Urbutis 2009: 340–342, Keinys 1999: 82, priešdėlius ir priesagas turintys būdvardžiai minimi ir LKG 1965: 591.

⁵¹ I Kęstutis Navakas text bygger den utpekade nybildningen ikimobiliakinis på slangordet mobiliakas (se konsultationsbanken vid Litauens statliga språkkommission. Tillgänglig på internet: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/791-mobiliakas (besökt juli–augusti 2017).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 20

K76⁵²; Trastens ”fågelaktiga” natur företräder samtidigt två pasauliam – det undermedvetna och viršsąmoniniam K248; detta kommer att ske först när tillräckligt med lysande energi, Nåd och viršsąmoninės klarhet har samlats K338. Nybildningen smulkiachuliganiškas, -a bygger på adjektivet smulkus, -i, substantivet chuliganas och har suffixet -iškas, -a⁵³ (Med [arbetet] skulle vi sona våra egna smulkiachuliganiškas skulder TV66).

3. NYBILDNINGARS BILDNING OCH SEMANTISKA EGENSKAPER HOS VERB OCH DERAS FORMER

I litauiska författares texter har 36 nybildningar av verb (och deras former) påträffats: 25 har bildats med prefix, 9 med suffix, och 2 kan betraktas som avledningar med ett instabilt system av bildningsnivåer (se figur 4).

FIGUR 4. Nybildningar av verb (och deras former)

Den största delen av nybildningarna (28, dvs. 78 procent av alla avledningar) bygger på grundord som finns upptagna i ordböcker, medan 8 (dvs. 22 procent) bygger på potentiella grundord.

3.1. Verb bildade med 8 prefix: su- (subėzdžionėti, sudizaininti, suformuoti, sukalbinti, suklemensėti, supopierėti, sustulpėti), pa- (pakiaulavoti, pakiaulinti, paviolėtuoti), nu- (nušurmuliuoti, nužlebšėti, nuvampyrinti), pra- (pravirventi, praskurnėti, pratursenti), iš- (išbaisinti, išmešlinti, išsispruzdinti), į- (įskausminti, įsikaburkštinti), ap- (apsibumbuluoti), at- (atvibruoti), par- (parkriokinti), už- (užsigležinti). Den största delen (18)

⁵² Det bör uppmärksammas att nybildningen, liksom den intilliggande avledningen med prefixet ne- neliteratūrinis, -ė, skrivs inom citationstecken.

⁵³ En annan tolkning av nybildningens bildning är också möjlig: eftersom ordkombinationen smulkus chuliganas har fått en självständig betydelse, kan man säga att adjektivet smulkiachuliganiškas, -a har bildats av denna ordkombination med suffixet -iškas, -a.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 21

De flesta prefixavledningarna bygger på grundverb som finns belagda i ordböcker, till exempel: subeždžionėti (: beždžionėti), suformuotuoti (: formuoti), nušurmuliuoti (: šurmuliuoti), praskurnėti (: skurnėti) och så vidare; några få (7) bygger på potentiella grundord: sudizaininti (: *dizaininti: dizainas), sukalbinti (: *kalbinti: kalba), suklemensėti (: *klemensėti: Klemensas), supopierėti (: *popierėti: popierius), pakiaulavoti (: *kiaulavoti⁵⁴: kiaulė), paviolētuoti (: *violetuoti: violetinis?), nuvampyrinti (: *vampyrinti: vampyras). Prefixen modifierar grundverbens betydelse på olika sätt – de tillför ytterligare egenskaper till den handling som uttrycks av grundordet. Nybildningar med prefixet su- uttrycker handlingens intensitet och fullbordan, till exempel: subeždžionėti ”förvandlas till en apa”, sudizaininti ”avsluta designarbetet”, suformuotuoti ”avsluta formandet”, sukalbinti ”göra om till språk”, suklemensėti ”förvandlas till Klemensas / bli sådan som Klemensas”, supopierėti ”förvandlas till papper”, sustulpėti ”förvandlas till en pelare, bli lik en pelare”⁵⁵. Betydelsen hos vissa avledningar framgår av ett minimalt lexikalt sammanhang (Hon rörde vid silvergaffeln på bordet. Nej, inte den som han själv hade skapat, ”sudizainino⁵⁶ DK10; Även om du sluddrar, är det sluddrandet helt annorlunda suformuotuota KN49; Så i grund och botten talar vi här inte om verklighetens, utan om den språkliga verklighetens maktlöshet (sukalbintos?) K83), medan andra kräver ett bredare (verk)sammanhang (De sade att devynbedžiai hade blivit välbärgade och suklemensėjo KR111 – Klemensas är en gestalt i verket). Vissa avledningar med prefixet su- används i överförd betydelse: en handling av ett livlöst föremål överförs på en människa (Han vinkar ännu en gång med handen åt Keršė (på affischen syns handen inte, men det spelar ingen roll) och tystnar, supopierėja, blir en stum trycksak B56; Denne – numera en gäst i hemmet – satt sustulpėjęs DK93), eller omvänt, beskrivs något livlöst (abstraktionen Ego) med ett particip av ett verb som betecknar en konkret handling (subeždžionėjusio Egos partiklar K390).

Nybildningarna pakiaulinti och hybriden pakiaulavoti bör betraktas som synonymer – båda används i betydelsen ”göra någon en björntjänst”: Är jag kanske skyldig honom något? Eller har jag möjligen gjort något riktigt hemskt pakiaulinęs? Pakiaulinti, det kan jag Č192; när jag får lust att göra någon pakiaulavoti, får jag verkligen lust till det Č108. Nybildningen pavioletuoti, som uttrycker intensitet och bygger på ett potentiellt ord av utländskt ursprung, har bildats analogt med de vanliga avledningarna med prefixet pa- som används intill, pajuoduoti, pamėlynuoti. Nybildningen används i betydelsen ”bli violett” (träden står vid den här tiden mörka och blåaktiga, pavioletavę A448).

Några nybildningar har bildats med prefixet nu-: verben nušurmuliuoti ”avlägsna sig under sorl”⁵⁶ och nužlebseti ”gå iväg, släpa sig därifrån” visar att den handling som grundordet betecknar riktas bortåt (Och vad sägs om de just nyss bortbrusadehelgdagarna eller dagarna av allmänt frosseri

⁵⁴ Verbet har det främmande suffixet -avoti (se förteckningen över grova språkfel (ordbildning). Tillgänglig på internet: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/didziosios-klaidos/zodziu-sandaros (hämtad i augusti 2017).

⁵⁵ Det kan inte uteslutas att verbet sustulpėti är en kalkering.

⁵⁶ När nybildningens nyhet uppfattas och uppmärksammas, markeras den särskilt i verket.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 22

nämner bara en och annan mer fyndig reklamslogan EK70–71; Och han borstar av sig och lommar hem till sin gård Č161). Som en tillfällig bildning kan participet av verbet nuvampyrinti (troligen använt i betydelsen ”uttömd av en vampyr”) betraktas; det uttrycker intensitet och avslutadhet hos den egenskap som uppstår genom handlingen: älska (Gud, universum, ett barn, ett träd, ett djur, den stjärnklara himlen...) – så slipper du alla energibekymmer och känner dig aldrig urpumpad som en citron, nuvampyrinti av dem som också redan är tomma K119.

Avledningar med prefixet pra- pravirventi, praskurnėti, pratursenti anger att handlingen i grundordet sker förbi någon (detta är en typisk betydelse hos pra--avledningar, se LKG 1971: 285; DLKG 2005: 403). Betydelsen hos de avledningar som betraktas som potentiella bildningar (alla används för att beteckna en viss (snabb) passage förbi⁵⁷) framgår av sammanhanget, t.ex.: En sådan, fast mycket mindre [djävul], på natten pravirveno längs golvet och kröp in i grottan LM14; ingen åker någonstans för tillfället, inte ens valpen nepratursena Č169; Genom gården kan just nu, om man behöver något, praskurnėti kanske någon husmor Č156.

Två nybildningar har bildats med prefixet į-: verbet klättra sig upp ”klättra in” visar att handlingen riktas i en viss riktning – i detta fall uppåt (När han var bakfull brukade han gå ut i skogen och klättra uppi den högsta granen A32), medan verbet såra djupt ”såra” har en intensitetsbetydelse (Tystnad... Hon sveper bullrets djupt såradevåra öron K295).

Verb som betraktas som potentiella bildningar har skapats med prefixet iš-, vilket modifierar den handling som uttrycks av grundverben: med verbet išsispruzdinti ”med stor möda ta sig ut” anges riktningen för handlingen i huvudverbet, inifrån och ut (Man var tvungen att išsispruzdinti ut från utrymmet under sängen A104), medan verben išbaisinti ”göra hemsk” och išmešlinti ”smutsa ner med gödsel” anger handlingens intensitet och avslutadhet (Det var inte åren som så išbaisino Bronis röst, utan tjänsten A102; Avundas må ni alla, ni som inte kastats i vattnet och inte blivit nersölade! A476).

Med övriga prefix påträffades en nybildning vardera: apsibumbuluoti, atvibruoti, nuliaušti, parkriokinti, užsigeležinti⁵⁸. Avledningen apsibumbuluoti med prefixet ap- används i betydelsen ”gå så att det bildas bulor”, medan avledningen atvibruoti med prefixet at- betyder ”närma sig vibrerande, skälvande, darrande”. De aktiva participen av båda verben fungerar som attribut till substantiv: hennes bröst, inramat av en grå apsibumbulavusiustickad tröja, tycktes till och med ha vuxit två storlekar DD173; Endast kärleken är verkligheten som atvibravusi på ett psykologiskt plan K102. Avledningen nuliaušti ”nöttas” med prefixet nu- betyder att något (här en hatt) försämras medan handlingen i grundordet pågår en tid⁵⁹ (Antanas, iklädd en något bättre kavaj och med en hatt på huvudet som inte var så förskräckligt nuliaušusią kepurę Č117), medan avledningen parkriokinti med prefixet par- betyder ”föra hem (med dån, högljutt), transportera hem”

⁵⁷ Nybildningarna har ytterligare semantiska komponenter.

⁵⁸ Det bör påpekas att nybildningarna nuliaušti, parkriokinti bygger på andra betydelser av verben liaušti, kriokinti än dem som anges i ordböckerna.

⁵⁹ Apie priešdėlio nu- reikšmes daugiau žr. LKG 1971: 279–281.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 23

anger att ”när handlingen som betecknas av grundordet pågår, styrs eller avviker något mot hemmet” (LKG 1971: 282) (kolchosen fick två traktorer, som på slädmedar som tillverkats för ändamålet parkriokino det allra största stenblocket TV86), medan avledningen med prefixet už- užsigelėžinti ”härda sig” uttrycker handlingens intensitet (djävulen užsigelėžinusio tog inte honom A38).

3.2. 9 nybildningar är avledningar med suffixen -auti, -čioti, -inėti, -telėti (-telti), -uoti, -uliuoti.

Betydelsen hos vissa avledningarna är lätt att förstå, t.ex.: kugždinėti ”kugžda, röra sig, skälva lite, småningom” (På avstånd syns det hur något därinne kugždinėja Č165); šaščioti ”ständigt kasta sig fram” (bilen šaščiojo, som om den själv kände vägen VP18); sviduliuoti ”glimra till upprepade gånger” (han såg på henne, sviduliuojančią i skymningsljuset, som började falna VP81); vienišuoti ”vara ensam” (vara en stund med vienišuojančia fältens ande K258). Av sammanhanget kan betydelsen hos verbet haliucinuoti, vars stam är av icke-litauiskt ursprung, utläsas: ”vara som i hallucinationer, orealistiskt”: Vilken galenskap, är de där solrosorna verkliga eller inbillade, existerande eller haliucinuojančios vid medvetandets rand?! KE141.

Avledningar bildade med det diminutiva handlingssuffixet -telėti (-telti), tvirktelėti ”(för)falla lite, slå sig lös” och mąstelti ”tänka lite, en kort stund” är atypiska på grund av att betydelsen som suffixet tillför inte passar ihop med grundordets betydelse⁶⁰: med de pikanta, tvirktelėjusiomis historierna kryddade han samtalet som med kryddor DD61; mąstyti tänkte han aldrig nemąstė, kanske bara mąsteldavo, men subtilt KE175 – i det senare exemplet är repetitionsfiguren tydlig.

Nybildningen vara helt ensam används sannolikt i betydelsen ”att vara alldeles ensam”. Mottagarens uppmärksamhet fästs vid de particip som står bredvid och beskriver och preciserar substantivet Varelse: som vandrar helt ensam, lider ensam, är ensam: Människan, <...> som blickar in i kosmos hemlighetsom vandrar helt ensamVarelsen (kanske till och med – en som lider ensam; participet ”är” passar inte här) börjar snart förföljas av paranoia K389. Med ett potentiellt grundord som utgångspunkt har nybildningen bildats analogt med det ordboksbelagda ordet häda: tala heliga ord (: *heligord: helig, ord), används i betydelsen ”säga vackra, heliga ord”: Heliga och samtidigt talande heligord ord? K222 (i meningen upprepas ord med rötterna helig- och ord-).

3.3. Nybildningen pasigrūdinėti (: grūdinėtis / pasigrūsti) bör betraktas som en avledning vars avledningsnivåer ännu inte har stabiliserats, även om det inte kan uteslutas att det är en blandad avledning – bildad av verbet grūstis med prefixet pa- och suffixet -inėti. Verbet pasigrūdinėti betecknar en upprepad handling, ”trängas många gånger, gradvis” (Därute pasigrūdinėja glatt vid borden Č197).

Avledningen dvivienišiauti, som bör betraktas som tillfällig – använd endast i den texten och passande just för den – har betydelsen ”känna sig ensam när man är två”. Även om sammansatta verb inte förekommer i litauiskan, kan denna nybildning behandlas som en sammansättning bildad av nybildningen vienišiauti som återges i ND.

⁶⁰ I avledningen mąstelti kan morfemöverlappning urskiljas (mąst-yti + -telti).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 24

och av det kardinala räkneordet dui, eller betraktas som en blandad avledning med ett diskontinuerligt formans (sammanfogningen dvi, vienišas, –a och suffixet –auti). De nybildningar som har samma rot, vienišiauti ir dvivienišiauti, förekommer i samma mening: När jag är ensam – vienišiauju, när jag är med henne – dvivienišiaujam KE162.

4. ADVERBIELLA NYBILDNINGARS BILDNING OCH SEMANTISKA SÄRDRAG

I de behandlade litauiska författarnas texter hittades 36 adverb som inte är belagda i LKŽ, DLKŽ, BŽa, LKŽPK och ND. De har betydelse av sätt och har bildats med den produktiva avledningsändelsen –ai: 10 avledningar har bildats från ordboksbelagda grundord: blint, supigt, slugt, makabert, marginellt, fanatiskt, rutinmässigt, konspiratoriskt, trångsynt, virvlande, medan 26 avledningar bygger på potentiella grundord, varav merparten (23 bildningar, eller 86 procent av adverbiella nybildningar) är nybildningar med suffixet –lik, –a: albatroslikt (: *albatroslik: albatros), oförnuftigt (: *oförnuftig: oförnuftig person), ciceronianskt (: *ciceroniansk: Cicero) med flera.⁶¹ Många nybildningar används som dolda jämförelser (eller metaforiska epitet), till exempel: supigt sjukligt tänkande – tänkande [sjukligt] som hos en suput; slugt fråga – fråga [intelligent] som en slug person; tankarna snurrar virvlande – tankarna snurrar [snabbt] som en virvel; gala som en liten tupp – gala som en tupp; hoppa iväg kängurulikt – hoppa iväg som en känguru; nypa fysioterapeutiskt – nypa som en fysioterapeut; håna pajatskt – håna som en pajats. Det bör sägas att betydelsen av alla adverb som bildats från (1) ordboksbelagda och (2) potentiella grundord är tydlig i frasen eller meningen:

(1) [mergina] Grakšti kaip kalnų stirna, alpulingai trokšdama kaip šaltinis KR38; vangu ir girtuokliškai ligotu mąstymu K239; neverta gudragalviškai klausinėti K232; jo juokas makabriškai nusikardeno po bažnyčios kupolu DD189; krevetės kaip objektas šiame kontekste atrodytų labai jau marginaliai KN140; Gyvenimas ne gyvenamas, o sunkiai, kantriai, pasišventėliškai <...> sprūdžiamas į Prokrusto lovą K39; Ji tai darė kasdieniškai, rutiniškai KE196; ginekologo priminimas rutiniškai pasitikrinti nuo gimdos kaklelio vėžio DD95; jie sąmokšliškai nutyla K365; Tad gal neverta siaurakaktiškai absoliutinti ir šito K250; jeigu jo galvoje taip vijurkiškai nesisuktų mintys K357;

⁶¹idiotiskt (: *idiotisk: idiot), eurocentriskt (: *eurocentrisk: eurocentrism), tuppaktigt (: *tuppaktig: tupp), djupmässigt (: *djupmässig: djup), haydnskt (: *haydnsk: Haydn), hetäriskt (: *hetärisk: hetär), homeriskt (: *homerisk: Homeros), kafkalikt (: *kafkalik: Kafka), kängurulikt (: *kängurulik: känguru), fysioterapeutiskt (: *fysioterapeutisk: fysioterapeut), skrattlikt (: *skrattlik: skratt), ödesmässigt (: *ödesmässig: öde), mantriskt (: *mantrisk: mantra), medusiskt (: *medusisk: Medusa), mozartskt (: *mozartsk: Mozart), okunnigt (: *okunnig: okunnig person), tröttsamt (: *tröttsam: trötthet), pajatskt (: *pajatsk: pajats), självmedvetet (: *självmedveten: självmedvetenhet), smaragdlikt (: *smaragdlik: smaragd), stelt (: *stel: stelna), insektsaktigt (: *insektsaktig: insekt), ensamlivande (: *ensamlivande: ensam).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 25

(2) tarsi kokį angelą sargą, albatrosiškai nerangų Anapusių⁶² pasiuntinį K143; gi taip berazumiškai šaudot Č74; pamokslą sako su įkvėpimu. Kartais ciceroniškai retoriškai Č195; tarp debiliškai besivaipančių nelaimingų išprotėjėlių K294; Tie straipsniukai dažnai būna europocentriškai protingi K279; gaidžiukiškai dudenančis pusbernio baritonas K358; nemylėdamas kitų, niekados neįstengsi gelmeniškai mylėti savęs K102; Prisiminkime <...> jo haidniškai grakštų kalbos pakraštį K302; Bręsdamos jos [moterys] tiktai gražėja ir prieš savo valią tampa heteriškai plėšrios KE190; homeriškai išjuokti vienpusę aistrą K39; novelės finalas <...> veikiau kafkiškai borchesiškas⁶³ KE79; Tada moteriškutė <...> kengūriškai nušokavo lazdynų pusėn KE35; Marta jai švelniai, bet tvirtai, kineziterapeutiškai sugnyba dilbį, o Algis pradeda šnypšti DD44; Sukoncentruoti sąmonę į spindulį ir pasišviesti juo. Nesvarstant, mocartiškai lengvai, kvatokliškai K291; Į rytus nuo Berlyno tai visada skambėjo likimiškai KN19; aš niekad nesugebėsiu deramai intonuoti, mantriškai tiksliai ištarti nė vienos eilutės K271; tvarkėsi neišmanėliškai SRII72; O parke lyja, varge, kaip nuoogaringai pliaupia K463; pajaciškai šaipėsi KE88; Pastaruoju metu jis puldavo į neviltį vis dažniau ir dažniau, kartais net savigriuoviškai DD163; iš Brazilijos atvežtos smaragdžškai auksinės <...> plunksnos GD384; vanduo buvo toks stingliai ramus VP26; vabališkai ropoti K79; tu pats <...> vieninteliau pašauktas ir išbrauktas iš visų sąrašų K73. Naujadaras medūziškai pavartotas greta analogiškos darybos darinio paukštiškai: Eliezeras <...> paukštiškai pasistiebdavo, juokingai ir sykiu kažki kaip medūziškai išsigaubdavo KE150.

SLUTSATSER

1. I de verk av tretton litauiska författare som undersökts utgör substantiv och adjektiv den största delen (82 procent) av de nybildade orden. De flesta avledningarna hör till produktiva typer och betraktas som potentiella avledningar (framför allt abstrakta substantiv, beteckningar för aktörer, beteckningar för personer efter ursprung, adjektiv på suffixen -iškas, -a och -ingas, -a, många substantiv- och adjektivkomposita, prefixavledda verb och adverb). Det förekommer också tillfälliga avledningar (dvivienišauti, mastelti).

2. De största grupperna av nybildade substantiv utgörs av suffixavledningar och komposita. I alla författares verk finns det gott om enheter ur det abstrakta ordförrådet (48 procent av de nybildade orden betraktas som verb- och substantivabstrakta). Den andra leden i komposita bygger oftast på ett substantiv (sådana utgör 88 procent av komposita).

3. Den största delen av de nybildade adjektiven (82 procent av de suffixavledda adjektiven) utgörs av avledningar med suffixet -iškas, -a. De är rikligt förekommande i alla författares verk. Adjektiv med suffixet -iškas, -a

⁶² Se avsnitt 1.1 om detta.

⁶³ Se avsnitt 2.1 om detta.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 26

härleds från olika basord: nästan hälften av dem (48 procent av de nybildade orden som bildats med suffixet –iškas, –a) bygger på personnamn, medan de övriga har bildats av primära substantiv med olika semantik, men ofta också av avledda substantiv – avledningar (burtažodiškas, –a; gelmeniškas, –a; gyvsidabriškas, –a; pieštukiškas, –a; sausainiškas, –a osv.).

4. De flesta adjektivkomposita (95 procent) har en substantivisk andra led; den första leden i dessa komposita är oftast ett adjektiv (sådana avledningar utgör 74 procent av alla komposita med en substantivisk andra led).

5. Den största delen av alla nybildade ord (349, dvs. 88 procent av alla avledningar) bygger på basord som finns belagda i ordböcker, medan 48 nybildade ord (22 procent) har bildats av potentiella basord – avledningar. En större andel (72 procent) av adverben bygger på nybildade ord; deras potentiella basord är i regel adjektiv på suffixet –iškas, –a (sådana utgör 88 procent av basorden). Även om alla avledningskedjor i huvudsak är tydliga förekommer nybildade ord med ett osystematiskt system av avledningsnivåer (neišmylėjimas: išmylėjimas / neišmylėti, pasigrūdinėti: grūdinėtis / pasigrūsti).

6. Betydelsen hos nybildade ord är helt tydlig (även utan kontext) när den lexikala betydelsen i huvudsak sammanfaller med den avledningsmässiga (detta gäller verb- och substantivabstrakta, beteckningar för aktörer och för bärare av en verbal egenskap, en stor del av komposita, verb med modifierande betydelse och adverb).

7. Betydelsen hos nybildade ord är också tydlig när de har skapats analogt med vanliga avledningar med begriplig betydelse, som används intill dem och finns upptagna i ordböcker (det nybildade ordet skaliklikis intill šveitiklis, ploviklis, det nybildade ordet angeliava intill velniava, det nybildade ordet bepalatis intill bevietis osv.).

8. Betydelsen av alla nybildade ord framgår av meningskontexten eller (i sällsynta fall) verkets kontext: både för ord som används bildligt (klastaakė dag, minkštalūpis sorg, ), som för ord vars lexikala betydelse är mycket mer konkret än den avledningsmässiga (džeržgalas och šiknalupis, med betydelsen ”cykel”), och för flerstegsavledningar som bygger på potentiella basord (pasilabanaktinimas: *pasilabanaktinti: *labanaktintis: labanakt, gudragalviškai: *gudragalviškas: gudragalvis).

9. Nybildade adjektiv med suffixet –iškas, –a fungerar nästan alltid som enkla eller metaforiska epitet, som tillför det bestämda ordet nya betydelsenyanser; vissa motsvarar jämförande uttryck. Adjektiv på –iškas, –a som avletts av personnamn är inte bara informativa, utan gör det också möjligt att uttrycka den avsedda tanken mer kortfattat och att göra texten mer koncis. Många nybildade adverb fungerar som metaforiska epitet.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 27

ŠALTINIAI

A – Aputis J. 1986: Gegužė ant nulūžusio beržo. Vilnius: Vaga.

B – Šerelytė R. 2006: Balzamuotojas. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

BLB – Granauskas R. 2015: Baltas liūdesio balandis. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. Liutkevičienė D. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/ (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

BŽa – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrastynas/?pg=c (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

Č – Čigriejus A. 2011: Ir parnešė apynio kvapą. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

DD – Sabaliauskaitė K. 2012: Danielius Dalba & kitos istorijos. [Vilnius]: Baltos lankos.

DK – Kalinauskaitė D. 2015: Skersvėjų namai. Vilnius: Tyto alba.

DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ (žiūrėta 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

DLKŽ 2012– Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 7-as pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

EK – Karnauskaitė E. 2012: Ievos laiškai iš Galudienių miesto. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

GD – Gutauskas L. 2008: Daiktai. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

I – Granauskas R. 2015: Išvarytieji. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

K – Kajokas D. 2002: Lietaus migla Lu kalne. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

KE – Kajokas D. 2012: Ežeras ir kiti jį lydintys asmenys. Vilnius: Tyto alba.

KN – Navakas K. 2008: Du lagaminai sniego. Vilnius: Tyto alba.

KR – Saja K. 2013: Kinivar(p)ų raštai. Vilnius: Typoart.

KTŽ 1990 – Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas. Kaunas: Šviesa.

LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas, t. I–XX, elektroninis variantas. Prieiga internete: http://www.lkz.lt (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

LKŽPK 2015 – Skaitmeninė Lietuvių kalbos žodyno papildymų kartoteka. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/antra-kartoteka (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 28

LM – Šerelytė R. 2006: Laukiniai mėnesiai. Vilnius: Alma littera.

ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Sudarytoja R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodziai.lki.lt/ (žiūrėta 2016 m. gegužės–rugsėjo mėn., 2017 m. liepos–rugpjūčio mėn.).

SR – Sabaliauskaitė K. 2008: Silva Rerum. [Vilnius]: Baltos lankos.

SRII – Sabaliauskaitė K. 2011: Silva Rerum II. [Vilnius]: Baltos lankos.

TG – Granauskas R. 2014: Trečias gyvenimas. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

TV – Granauskas R. 2013: Trys vienatvės. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

TŽŽ 2003 – Tarptautinių žodžių žodynas.Vilnius: Alma littera.

UR – Radzevičiūtė U. 2010: Frankburgas. Vilnius: Tyto alba.

VP – Papievis V. 2010: Eiti. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

LITERATŪRA

A k e l a i t i e n ė G., Ž i l i ū t ė-B a t a v i č i e n ė D. 2011: Romualdo Granausko kūrinių leksinės tarnybos. – Žmogus ir žodis 1, 2–12.

A m b r a z a s S. 2011: Būdvardžių darybos raida. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

B a r a u s k a i t ė J. 2001: Spalvingasis Romualdo Granausko novelių vaizdas. – Prozos žodis ir stilius. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 81–86.

B a r a u s k a i t ė J. 2001a: Romualdo Granausko novelė „Duonos valgytojai“: fragmentų seka, jungtys, kalbinė raiška. – Prozos žodis ir stilius. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 87–94.

B r a ž ė n a s P. 2007: Juozo Apučio kūryba. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

DLKG 2005 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

G i r č i e n ė J. 2013: Stilistiniai naujadarai internete. – Šiuolaikinės stilistikos kryptys ir problemos. Vilnius: Lietuvos edukologijos universiteto leidykla, 79–88.

G i r č i e n ė J. 2015: Common root neologisms on internet. – Valoda: nozīme un forma / Language: meaning and form 6, 126–137.

G u s t a i t i e n ė M. 2013: Leksikos įvairovė Romualdo Granausko kūriniuose. – Gimtasis žodis 12, 28–31.

I n č i ū r a i t ė-N o r e i k i e n ė L. 2015: Lietuvių kalbos dariniai su neoklasikiniais dėmenimis. – Baltistica L(2), 245–259.

J a k a i t i e n ė E. 2010: Leksikologija.Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

K a z l a u s k a i t ė G. 2000: Lietuvių fonologijos terminų sandara ir kilmė. – Terminologija 6, 51–62.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 29

Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Kniūkšta P. 1976: Priesagos –inis būdvardžiai. Daryba, reikšmės, gramatiniai sinonimai. Vilnius: Mokslas.

Kniūkšta P. 1998: Darybinė ir darybos reikšmė. – Kalbos kultūra 71, 29–30.

Libonaitė J. 2005: Sugrįžimai į save: Donaldo Kajoko eseistikos formos ir prasmės. – Darbai ir dienos 42, 73–92.

LKG 1965, 1971 – Lietuvių kalbos gramatika I, II, Vilnius: Mintis.

Mikelionienė J. 2002: Analogija lietuvių kalbos žodžių daryboje. Potencialiniai ir okaz iniai dariniai. – Acta Linguistica Lithuanica 46, 73–80.

Miliūnaitė R. 2012: Kalbos vartotojai ir naujadarų kūryba. – Gimtoji kalba 9, 3–14.

Miliūnaitė R. 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta linguistica Lithuanica 71, 246–264.

Miliūnaitė R. 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184.

Murm ulaitytė D. 2014: Priesagos –iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas. – Bendrinė kalba 87, 1–17. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?87.

Murm ulaitytė D. 2016: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?89.

Murm ulaitytė D. 2016a: Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną. – Acta Linguistica Lithuanica LXXV, 68–88.

Murm ulaitytė D. 2016b – Naujieji asmenų pavadinimai darybos ir semantikos aspektu. – Lietuvių kalba 10, 1–22. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/issue/view/131.

Pakerys A. 1994: Akcentologija I. Kaunas: Šviesa.

Pošk uvienė I. 2013: Leksikos ypatumai Romualdo Granausko romane Rūkas virš slėnių. – Gimtasis žodis 1, 2–11.

Urbutis 2009: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Vaskelienė J. 2007: Jurgos Ivanauskaitės naujadarai ir jų vaidmuo tekste (Miegančių drugelių tvirtovė). – Acta humanitarica universitatis Saulensis 3, 169–179.

Vaskelienė J. 2010: Lietuvių kalbos žodyne nefiksuoti dariniai ir jų funkcionavimas Antano Kalanavičiaus poezijoje. – Filologija 15, 151–166.

Vaskelienė J. 2011: Žodynų nefiksuotų darinių funkcionavimas Jono Strielkūno lyrikoje. – Res humanitariae X, 54–70.

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JOLANTA VASKELIENĖ. Lietuvių rašytojų naujadarų darybos ir semantikos ypatumai | 30

Vaskelienė J. 2012: Žodynų nefiksuotų darinių funkcionavimas Ričardo Gavelio kūriniuose. – Filologija 17, 145–162.

Vaskelienė J. 2016: Naujadarai Viktorijos Daujotytės tekstuose. – Acta humanitarica universitas Saulensis 23, 149–170.

Župerka 2012: Stilistika, III pataisytas ir papildytas leidimas. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Įteikta 2017 09 04

Priimta 2017 12 08

JOLANTA VASKELIENĖ

Šiaulių universitetas

P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai.

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 90 (2017)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204