Artikeln presenterar resultaten av en enkätundersökning bland elevgrupper i årskurs 3–8 vid två skolor med polska som undervisningsspråk. Studien undersökte det vanligaste språket i hemmet, språkval i förhållande till andra språk, attityder till betydelsen och det sociala värdet av att kunna och lära sig litauiska och andra språk samt elevernas personliga relation till litauiska och polska. Syftet var att fastställa samband mellan språkval i elevernas vardagliga användning, sambandet mellan språkliga attityder och språkpreferens samt hur tendenser till språkval och språkliga attityder förändras i olika åldersgrupper. Studien visade att de flesta elever kommunicerar på polska hemma, även om detta inte är det enda språk som ofta används i familjen för en del av dem. I vardagliga situationer föredras oftast polska och ryska. En statistiskt signifikant korrelation konstaterades mellan språkliga attityder och språkpreferens inom olika språkliga aktiviteter.
ABSTRACT
Artikeln presenterar resultaten av en enkätbaserad studie av det vanligaste språket i hemmet, språkval i förhållande till andra språk i olika kommunikativa situationer och språkliga attityder till polska, litauiska och engelska. Studien bygger på en analys av svar från elevgrupper i årskurs 3–8 vid två skolor med polska som undervisningsspråk. Forskningsdata analyserades i relation till åldersgrupper och aspekter som det dominerande språket i kommunikationen med familjen och språkpreferenser i förhållande till andra språk. Elevernas språkliga attityder undersöktes utifrån språkets sociala värde, motivation att lära sig språk och den personliga relationen till språket. Data om språkdominans visar att
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
25
Page 2
Majoriteten av eleverna kommunicerar på polska hemma, även om polska inte är det enda språk som används i familjen för en del av dem. I vardagen föredrar man vanligtvis polska och ryska. En signifikant korrelation konstaterades mellan språkpreferens i språkliga aktiviteter och språkattityder.
INLEDNING
Litauen är ett av de få länderna i Europeiska unionen där det finns skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk. I skolor med undervisning på polska får eleverna sin utbildning på polska, medan litauiska undervisas på lektioner i litauiska enligt den gemensamma läroplanen för litauiska språket och litteraturen, som är densamma för alla skolor i Litauen. I utbildningslagen fastslås att alla skolor i Litauen ska säkerställa att eleverna uppnår kunskaper i litauiska, men eftersom det finns betydande skillnader i resultaten i litauiska mellan skolor med undervisning på litauiska och skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk, beviljas avgångselever från de sistnämnda skolorna lättnader vid bedömningen av deras prestationer i avgångsprovet i litauiska språket och litteraturen. Otillräckliga kunskaper i litauiska begränsar möjligheterna att förverkliga sin potential genom fortsatta studier vid högskolor i Litauen och att uppnå sina yrkesmässiga mål.
I Litauen har omfattande studier genomförts i syfte att undersöka orsakerna till att avgångselever från skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk uppnår sämre resultat i litauiska. En studie av kvaliteten på kunskaperna i litauiska hos elever i de högre årskurserna vid gymnasieskolor med undervisning på litauiska, polska och ryska i Vilnius visade att gymnasieelever från skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk har en grammatisk kompetens i litauiska som liknar den hos gymnasieelever vid skolor med undervisning på litauiska, men att de gör fler fel när de använder språket. Den viktigaste skillnaden är att elever vid skolor med undervisning på polska och ryska har ett mindre ordförråd i litauiska och gör oftare lexikala fel (Vilkienė 2019: 118). Enligt litauiska forskare som analyserat sambandet mellan språkkunskaper och attityder beror hur gymnasieelever som studerar vid skolor med undervisning på polska lär sig litauiska på deras studiemotivation och positiva attityder till det litauiska språket, dess prestige, litauerna och Litauen (Vilkienė ir kt. 2019: 63).
Elever vid skolor med undervisning på nationella minoritetsspråk är födda och växer upp i Litauen och studerar litauiska från förskolan fram till skolavslutningen, men en del av dem lär sig ändå inte litauiska väl. I detta sammanhang är utländska forskares arbeten relevanta, eftersom de undersöker,
26
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 3
hur lång tid det tar för invandrarbarn att lära sig språket i det land där de bor, som är deras andraspråk. Forskarna drar slutsatsen att det i genomsnitt tar upp till sju år för de flesta elever som lär sig ett andraspråk att kunna använda det flytande (Hakuta ir kt. 2000; Berman ir kt. 2011; Demie ir kt. 2013). Det anges att inlärningstakten för ett andraspråk beror på ålder, individuella egenskaper, familjens socioekonomiska status, möjligheterna att kommunicera med modersmålstalare och kunskapsnivån i modersmålet.
Sambandet mellan elevernas hemspråk och deras studieresultat i språk framgår av resultaten från en sekundäranalys av den internationella OECD PISA-studien från 2018, där femtonåriga elevers läsförmåga bedömdes (Zabulionis 2020: 17–19). Det konstaterades att elever som genomförde läsprovet på ett annat språk än sitt hemspråk fick 30–40 poäng lägre resultat än de vars testspråk och hemspråk sammanföll. Bland de femtonåringar som genomförde OECD PISA-testet på polska var andelen störst bland dem som uppgav att de oftast använde ett annat språk hemma (24,2%). Detta kan vara en av orsakerna till att resultaten för elever som genomförde testet på polska är sämre än resultaten för dem som gjorde testet på litauiska eller ryska. En jämförelse mellan elever vid skolor med undervisning på polska och litauiska visar en skillnad på hela 64 poäng (ŠBA 2020: 67).
År 2015 undersöktes aspekter av etnisk identitet, modersmål, språkanvändning och språkkunskaper i årskurs 7–8 vid en skola med undervisning på polska i Šalčininkai samt i årskurs 9–11 vid två skolor med undervisning på polska i Ukraina (Geben, Zielińska 2016). Enligt studiens uppgifter är polska modersmål för majoriteten av eleverna vid skolan i Šalčininkai (72,5%), medan 12,5 procent av eleverna uppgav två modersmål (polska och ryska, polska och litauiska), 12,5 procent litauiska och endast 2,5 procent ryska. En granskning av uppgifterna visar att det uppgivna modersmålet och det språkliga beteendet skiljer sig avsevärt åt. Även om polska enligt uppgifterna är modersmål för majoriteten av eleverna väljer de oftast ryska när de tittar på tv-program (85%); det näst vanligaste valet är litauiska (45%), medan endast 7 procent av eleverna väljer polska. Information på internet söks främst på litauiska (70%); 57,5 procent respektive 45 procent av eleverna söker information på internet på ryska och polska (Geben, Zielińska 2016: 137–138). Studien kan ge anledning att anta att eleverna borde ha goda kunskaper i litauiska, eftersom de studerar språket i skolan och använder det i olika språkliga sammanhang. Resultaten i litauiska för elever som studerar vid skolor med undervisning på polska i Šalčininkai bekräftar dock inte dessa antaganden.
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
27
Page 4
Skillnaden mellan resultaten i litauiska i skolor med litauiska som undervisningsspråk och i skolor där undervisningen sker på polska visar att elever som studerar på ett nationellt minoritetsspråk ställs inför en svår uppgift – de måste snabbt lära sig litauiska och studera det på samma nivå som elever som får undervisning på litauiska, samtidigt som de utökar sitt ordförråd och förbättrar sina språkkunskaper. En språkmiljö som främjar användningen av litauiska och positiva attityder som påverkar språkbeteendet bidrar till att språket lärs in snabbare. Språklig kompetens förvärvas inte bara genom att studera ett språk, utan också genom att använda det inom alla områden och i alla sammanhang där språklig verksamhet förekommer.
I denna artikel analyseras inom vilka områden av språkanvändning elever i grundskolans högre årskurser, som studerar vid skolor med polska som undervisningsspråk, väljer att använda litauiska vid sidan av polska och de ryska och engelska som undervisas i skolan, samt vilka attityder elever i olika åldrar har till språken. Undersökningen omfattar grupper i den primära utbildningen (årskurs 3–4) och den grundläggande utbildningen (årskurs 5–6 och 7–8), det vill säga de åldersperioder då värderingsmässiga attityder formas som djupgående övertygelser som styr beteendet och påverkar språkbeteendet. Undersökningsobjektet är språkanvändning och språkliga attityder hos elever i årskurs 3–8 vid skolor med polska som undervisningsspråk. Detta analyseras utifrån uppgifter från en enkätundersökning som genomfördes 2021 vid skolor med polska som undervisningsspråk. Syftet med undersökningen är att fastställa vilka områden i den dagliga språkanvändningen där ett språk dominerar, undersöka vilket eller vilka språk eleverna föredrar i kommunikativa situationer samt undersöka elevernas språkliga attityder till de språk de använder och till språkinlärning.
För att uppnå syftet ställs följande mål: 1) analysera hemspråk och språkprioriteringar i den dagliga språkanvändningen hos elever i olika åldersgrupper; 2) undersöka elevernas språkliga attityder till vikten av språkinlärning, språkens sociala värde och deras personliga relation till polska och litauiska; 3) fastställa sambanden mellan språkprioriteringar inom olika områden av språklig verksamhet, språkval och språkliga attityder samt tendenser i dessa val och attityder under olika åldersperioder.
I artikelns första avsnitt presenteras undersökningsmaterialet och metodiken, medan undersökningsresultaten analyseras i de två följande avsnitten: det andra avsnittet behandlar uppgifter som visar aspekter av språkdominans och språkval, och det tredje uppgifter som belyser elevernas språkliga attityder.
1. UNDERSÖKNINGSMATERIAL OCH METODIK
Det undersökningsmaterial som ligger till grund för artikeln består av uppgifter från 263 enkäter som besvarats av elever i årskurs 3–8 vid två skolor med polska som undervisningsspråk – en i Vilnius stad och en i Šalčininkai kommun – om språkdo-
28
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 5
minans och språkliga attityder1. Enkäten bygger på frågor från en enkät om elevers språk och språkliga attityder som användes 2018–2019 vid skolor med litauiska som undervisningsspråk. Den teoretiska grunden för enkäten är Howard Giles teori om etnolingvistisk vitalitet (Giles et al. 1977: 306–348). H. Giles teori har vidareutvecklats av andra forskare; med utgångspunkt i empiriska undersökningar har parametrarna för etnolingvistisk vitalitet kompletterats med indikatorer som språkdominans, prestige, språkkunskaper och språkliga attityder samt variation i de språk som används. För att kunna jämföra resultaten från den aktuella undersökningen i fråga om språkinlärning med uppgifter från undersökningar som genomförts på nationell nivå beaktades vid utformningen av enkäten även frågeformulären från PIRLS och OECD PISA, de internationella undersökningar av elevers läsförmåga som genomförs i Litauen. Enkäten, som utformats för skolor med litauiska som undervisningsspråk, anpassades för elever i skolor för nationella minoriteter genom att vissa frågor (t.ex. om litauiskans styrka) togs bort och frågor som var viktiga för denna undersökning om omfattningen av användningen av polska och ryska lades till. Enkäten utformades så att en jämförande analys skulle kunna göras av tendenser i användningen av litauiska och andra språk, språkbeteende och attityder. Den del av enkäten som var identisk gör det möjligt att jämföra undersökningsuppgifter om användning av litauiska och språkliga attityder hos elever i samma ålder som studerar på ett nationellt minoritetsspråk respektive får undervisning på litauiska. Frågorna formulerades så att de skulle förstås på samma sätt av både elever i lågstadiet och elever som avslutar grundskolans högre årskurser.
Undersökningen genomfördes i slutet av 2021. På grund av covid-19-pandemin hölls lektionerna i blandad form – på distans och i klassrum – och på grund av karantänen var det inte möjligt att besöka skolorna för att samla in undersökningsmaterialet. Därför skickades instruktioner till lärarna om hur undersökningen skulle genomföras, liksom enkäter på polska och litauiska (så att lärarna kunde bekanta sig med dem i förväg) och länkar till en elektronisk plattform där eleverna skulle besvara frågorna.
1 Undersökningsmaterialet samlades in 2021 inom ramen för ett projekt som stöddes av Statliga kommissionen för det litauiska språket Det litauiska språkets prestige: språkliga attityder hos elever i skolor för nationella minoriteter och deras samband med kunskaper i litauiska. Projektundersökningen genomfördes vid skolor med polska och ryska som undervisningsspråk. Enkäten utformades och undersökningsuppgifterna samlades in av Aurelija Tamulionienė, Sonata Vaičiakauskienė och artikelförfattaren. Lauryna Rakickienė gav råd vid utformningen av enkäten för olika åldersgrupper. Undersökningen genomfördes inom ramen för programmet för att stärka det litauiska språkets prestige, som godkändes genom beslut nr N-5(175) av Statliga kommissionen för det litauiska språket den 25 april 2019 Om godkännande av programmet för att stärka det litauiska språkets prestige. Genomförande institution – Litauiska språkinstitutet; avtalsdatum – 1 oktober 2021, nr K-9/2021.
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
29
Page 6
I studien deltog elever vars föräldrar hade samtyckt till att barnen deltog. I instruktionerna angavs att om eleverna fyllde i enkäterna på litauiska var det viktigt att säkerställa att de förstod alla frågor. Eleverna vid skolan i Šalčininkai kommuns skolor valde att fylla i enkäten på polska, medan eleverna vid skolan i Vilnius valde litauiska. Elever i alla årskurser fyllde i enkäterna elektroniskt i datorsalar. För att säkerställa skyddet av uppgifter om de lärande togs personuppgifter (efternamn, adresser) bort vid bearbetningen av de ifyllda enkäterna. Studiens resultat diskuteras utan att skolorna namnges.
1.1. Allmän karakteristik av eleverna som deltog i studien
Av de 263 elever som deltog i studien gick 22,1 procent i en skola i Vilnius och 78 procent i en skola i Šalčininkai kommun. En allmän karakteristik av studiedeltagarna fördelade på årskurser presenteras i tabell 1.
TABELL 1. Allmän karakteristik av studiedeltagarna
Årskurs
Antal
Pojkar
Flickor
Ålder
3–4
108 (41%)
60 (56%)
48 (44%)
8–10 år
5–6
64 (24%)
32 (50%)
32 (50%)
11–12 år
7–8
91 (35%)
41 (45%)
50 (55%)
13–14 år
Totalt:
263 (100%)
133 (51%)
130 (49%)
Studien är kvantitativ och undersökningsinstrumentet är ett frågeformulär. För dataanalysen användes programvaran SPSS. Den analytiska, beskrivande dataanalysen genomfördes med jämförande metod; tendenserna i studiens resultat, korrelationer och samband bedömdes med en kvantitativ metod genom beräkning av Pearsons korrelationskoefficient (r).
2. FORSKNINGSRESULTAT: DOMINANS AV SPRÅK (SPRÅK) I ELEVERNAS VARDAGLIGA ANVÄNDNING
I detta avsnitt analyseras forskningsdata utifrån aspekter av språklig dominans: a) vilket språk som dominerar i kommunikationen hemma; b) vilket språk som oftast väljs framför andra språk inom olika språkliga verksamhetsområden.
30
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 7
2.1. Hemmaspråk
Språket som används hemma tillägnas under den tidiga barndomen (Kamandulytė-Merfeldienė 2014). Som den sekundära analysen av den ovannämnda OECD PISA-undersökningen (genomförd 2018) visar är språket som används hemma en av de viktiga faktorer som påverkar studieresultaten. För att fastställa vilket språk som dominerar i kommunikationen hemma ombads eleverna att markera ett svar på frågan Vilket språk talar du oftast hemma? (□ polska, □ ryska, □ litauiska, □ engelska, □ annat (ange)). De erhållna uppgifterna presenteras i figur 1 och 2.
FIG. 1. Språket som eleverna oftast talar hemma (procent)
FIG. 2. Hemmaspråk efter årskurs (procent)
Som uppgifterna visar uppgav mindre än hälften av eleverna (41,8%) att de talar polska hemma, en fjärdedel (26,2%) ryska, medan en elev angav litauiska som det språk som oftast används hemma. Nästan en tredjedel av eleverna är tvåspråkiga – de uppgav att de oftast kommunicerar på flera språk hemma. Den största andelen av dem (24,7%) nämnde polska och ryska; 6,5 procent av respondenterna talar, utöver polska och ryska, även litauiska i familjen. Vid analys av uppgifterna efter årskurs utmärker sig gruppen elever i årskurs 5–6. En större andel av eleverna i denna grupp använder polska hemma (48,4%), medan minst antal uppgav ryska (14%). Elevernas svar om hemmaspråket bekräftar uppgifterna från den sekundära analysen av den ovannämnda OECD PISA-undersökningen, nämligen att skolans språk och hemmaspråket skiljer sig åt för ungefär en fjärdedel av de elever som studerar på polska. Dessa elever behöver stöd i att lära sig inte bara litauiska utan också polska, som är deras andraspråk.
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
31
Page 8
2.2. Språkval vid filmtittande och internetsurfning
Språkpreferenser analyserades utifrån språkanvändningens områden – reception, produktion och interaktion. Eleverna tillfrågades om hur ofta de tittar på film, söker information på internet, läser böcker, umgås med vänner, skriver SMS och kommunicerar på sociala nätverk på följande språk: polska, ryska, litauiska, engelska och annat. Eleverna ombads markera ett av svarsalternativen: nästan aldrig; ibland; nästan alltid.
Uppgifter efter årskurs om svaren på frågorna om vilket språk eleverna oftast använder när de tittar på film och surfar på internet presenteras i figur 3 och 4.
FIG. 3. Tittar oftast på film (procent)
FIG. 4. Surfar oftast på internet (procent)
Undersökningen visade att ryska dominerar i samtliga åldersgrupper när det gäller filmtittande (48,4–70,3%). Polska kommer på andra plats, även om endast 10,2–17,2 procent av eleverna tittar på film på detta språk, medan den minsta andelen elever (2,2–6,5%) väljer litauiska.
När de söker information på internet väljer de flesta elever också oftast ryska, med undantag för elever i årskurs 5–6. Vid diskussion om språkval vid informationssökning på internet måste man beakta att undersökningen genomfördes under covid-19-pandemin – en period då undervisningen i skolorna även bedrevs på distans. Därför utgjorde informationssökning på internet på både polska och litauiska en stor del av lärprocessen, det vill säga eleverna sökte information på polska och litauiska även i studiesyfte. Analysen av uppgifterna visade en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan språkval vid filmtittande och språkval vid internetsurfning. Elever som surfar på internet på polska tenderar oftare att också titta på film på detta språk (r = 0,484), och elever som föredrar ryska väljer också oftare detta språk för båda aktiviteterna (r = 0,459). Samma tendens kan ses vid användning av engelska (r = 0,465). Korrelationen mellan användning av litauiska i de båda aktiviteterna är svagare (r = 0,380).
32
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 9
2.3. Språkval vid kommunikation på sociala nätverk och ansikte mot ansikte
Språkval vid kommunikation på sociala nätverk, via SMS och ansikte mot ansikte speglar elevernas närmaste språkliga miljö. Undersökningsdata uppdelade efter årskurs, som visar vilket språk eleverna oftast kommunicerar på, presenteras i figur 5 och 6.
FIGUR 5. Skriver oftast SMS och kommunicerar på sociala nätverk (procent)
FIGUR 6. Kommunicerar oftast med vänner (procent)
Vid kommunikation ansikte mot ansikte och på internet dominerar polska och ryska. Data uppdelade efter åldersgrupper visar liknande tendenser i språkvalet. I de lägre årskurserna föredrar den största andelen elever ryska när de kommunicerar på sociala nätverk och ansikte mot ansikte (38% respektive 62%); det näst vanligaste språket är polska (25,9% respektive 38,9%), medan färre än en tiondel kommunicerar på litauiska (5,6% respektive 9,3%). En liknande tendens framträder också i gruppen i årskurs 7–8. Gruppen i årskurs 5–6 skiljer sig från hela urvalet: de flesta eleverna i denna grupp föredrar polska, och det näst vanligaste språket är ryska. I denna grupp är andelen elever som också kommunicerar på litauiska nästan dubbelt så stor. Det är sannolikt att hemspråket påverkar valet av kommunikationsspråk – i denna grupp uppgav den största andelen elever att polska är deras hemspråk, medan nästan hälften så många talar enbart ryska hemma.
En statistiskt signifikant positiv korrelation konstaterades mellan språkval vid kommunikation på sociala nätverk och ansikte mot ansikte: för valet av litauiska r = 0,486, för polska r = 0,481 och för ryska r = 0,426. Oväntade data visar en negativ korrelation mellan att söka information på polska och att kommunicera på sociala nätverk och via SMS på ryska (r = −0,323).
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
33
Page 10
2.4. Språkval vid bokläsning
Läsning är det enda av de undersökta språkanvändningsområdena där polska och litauiska dominerar i samtliga åldersgrupper. Undersökningsresultaten presenteras i tabell 2.
TABELL 2. Språk som eleverna nästan alltid läser böcker på (procent)
Polskans och litauiskans dominans i samtliga åldersgrupper kan förklaras av undervisningspraxisen för dessa språk – bokläsning är en av de obligatoriska aktiviteterna. Som undersökningsresultaten uppdelade efter åldersgrupper visar läser mer än hälften (53,7%) av eleverna i de lägre årskurserna nästan alltid böcker på polska, men ju äldre eleverna är, desto mindre andel uppger att de läser på polska (efter åldersgrupp: 53,7%, 44,4% och 31,9%). Det är sannolikt att eleverna, när de besvarade frågan om vilket språk de läser böcker på, bedömde inte bara språkvalet utan också hur ofta de läser. Detta antagande stöds av data som visar att ju äldre eleverna är, desto större andel valde svaret ibland. Därför analyserades också svar där det angavs att man ibland läser på det ena eller andra språket. Andelarna elever som uppgav att de ibland eller nästan alltid läser böcker på polska skiljer sig knappt åt mellan åldersgrupperna (72,2%, 69,4% och 72,6%).
Det näst vanligaste språket att välja för läsning är litauiska. Dessa resultat beror givetvis på att eleverna i alla skolor i Litauen läser litauiska och litteratur, liksom andra skolämnen, enligt samma allmänna läroplan, där tid avsätts för läsning på litauiska inte bara under lektionerna utan även hemma. Som data visar läser en fjärdedel av eleverna i de lägre årskurserna (24%) nästan alltid böcker på litauiska. I årskurs 5–6, där mer tid ägnas åt litteraturundervisning, läser en tredjedel av eleverna (34,4%) nästan alltid böcker på litauiska, medan andelen är lägst i årskurs 7–8 (18,7%). Således minskar antalet elever som nästan alltid eller ibland läser på litauiska avsevärt i årskurs 7–8 (efter årskursgrupp: 79,6%, 95,3% och 60,5%). Uppskatt-
34
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 11
Med tanke på att regelbunden läsning har mycket stor betydelse för språkinlärningsresultaten kan dessa resultat anses påverka inte bara resultaten i textförståelse, utan också resultaten i användningen av litauiska i de högre årskurserna i progymnasiet.
Jämfört med andra språkanvändningsområden är det den minsta andelen elever som väljer ryska när de läser böcker. Nästan alltid läser 13 procent av lågstadieeleverna, 9,4 procent av eleverna i årskurs 5–6 och 16,5 procent av eleverna i årskurs 7–8 på detta språk. Andelen elever i de högre årskurserna som läser på ryska nästan alltid eller ibland minskar inte (per årskursgrupp: 51%, 40,7% och 42,2%). Valet av ryska för bokläsning uppvisar alltså ett liknande mönster mellan årskursgrupperna som valet av polska. Forskningsresultaten visade också att 7,4 procent av lågstadieeleverna nästan alltid läser på engelska, medan andelen elever som regelbundet läser på detta språk är mindre i grundskolans årskurser (3,1% respektive 2,2%). En betydligt större andel läser dock på engelska åtminstone ibland: det uppgav mer än en fjärdedel av lågstadieeleverna (23%), hälften av eleverna i årskurs 5–6 (54,7%) och en femtedel av eleverna i årskurs 7–8 (25,3%). Av dessa uppgifter kan man dra slutsatsen att läsning är ett område där polska dominerar, även om eleverna med stigande ålder tenderar att läsa regelbundet allt mer sällan. En negativ korrelation konstaterades mellan elevernas ålder och deras intresse för läsning (r = −0,253).
Forskningsdata från 2018–2019, insamlade i skolor med litauiska som undervisningsspråk bland elever i samma åldersgrupper, visade att litauiska dominerar i samtal hemma och vid läsning av böcker, medan eleverna oftast väljer litauiska och engelska när de kommunicerar på sociala nätverk och skriver SMS. Ju äldre eleverna är, desto mer börjar engelska dominera i deras digitala miljö (Tamulionienė 2019: 10).
Studier av språkliga attityder visar på skilda synsätt på språk och deras användare och speglar också förutfattade kulturella stereotyper samt språkets makt och prestige. Attityder påverkar språkval och språkligt beteende (IVKS 2022: 347) och avgör hur intensivt ett språk används och om det väljs i olika språkliga sammanhang. Attityder till språk formas under barndomen (Giles m.fl. 1983: 141). Studier av språkliga attityder bland lågstadieelever i skolor med litauiska som undervisningsspråk har visat att elever redan i årskurs 3 har en fast uppfattning om litauiskans betydelse och användning (Poderienė,
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
35
Page 12
Vaičiakauskienė 2019: 214). Su amžiumi nuostatos gali keistis, veikiamos mokinių kultūrinės aplinkos ir ugdymo mokykloje konteksto. Jos susijusios su kalbos mokymosi vertės, prasmės ir perspektyvų vertinimu.
I denna studie undersöks attityder till polska, litauiska och engelska utifrån aspekterna hur viktigt det är att behärska språket, värderingen av språkinlärning och den personliga relationen till språket. Störst fokus ligger på analysen av attityder till litauiska. Målet är att ta reda på hur eleverna värderar litauiska jämfört med undervisningsspråket polska och engelska, och om attityderna till litauiska förändras i takt med att de lär sig språket allt bättre. Elevernas attityder undersöks genom att analysera deras svar på värderande påståenden som uttrycker deras inställning: instämmer inte, har ingen åsikt och instämmer.
3.1. Betydelsen av att behärska polska, litauiska och engelska
Elevernas attityder till hur viktigt det är att behärska ett språk i vardagen påverkar motivationen att lära sig det. Empiriska studier utförda av andra forskare visar på ett samband mellan hur viktigt ett språk anses vara och inlärningsresultaten. En studie bland elever vid en skola i Barcelona visade till exempel att elever som anser att engelska är nödvändigt har lättare att lära sig språket än de som tycker att det är mindre viktigt, även om korrelationen inte är särskilt stark (Gardner 2007: 14).
Elevernas inställning till hur viktigt det är att behärska polska, litauiska och engelska analyserades genom att jämföra deras svar på följande värderande påståenden: Det är viktigt att behärska polska väl; Det är viktigt att behärska litauiska väl; Det är viktigt att behärska engelska väl. Hur många elever som instämmer i dessa påståenden framgår av figur 7, 8 och 9.
Elever i alla åldersgrupper bekräftar att det är viktigt att behärska polska, litauiska och engelska väl. Kunskaper i polska värderas högst i lågstadiet, men ju äldre eleverna är, desto färre instämmer i detta påstående: i lågstadiet instämmer 82,4 procent, jämfört med 67 procent i årskurs 7–8 (se figur 7). Två tredjedelar av eleverna anser att det är viktigt att behärska litauiska väl (se figur 8). Synen på litauiskans betydelse skiljer sig i stort sett inte åt mellan åldersgrupperna: 67,6 procent av lågstadieeleverna, 67,2 procent av eleverna i årskurs 5–6 och 63,7 procent av eleverna i årskurs 7–8 instämmer i påståendet att det är viktigt att behärska litauiska väl. Andelen elever som inte har någon åsikt i frågan eller inte instämmer i påståendet förändras inte med åldern.
36
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 13
FIG. 7. Det är viktigt att behärska polska väl (procent)
FIG. 8. Det är viktigt att behärska litauiska väl (procent)
FIG. 9. Det är viktigt att behärska engelska väl (procent)
FIG. 10. Det är trendigt att kommunicera med vänner på engelska (procent)
Som framgår av fig. 9 kan betydelsen av att behärska engelska bedömas särskilt i årskurserna 5–6 och 7–8: andelarna elever i dessa årskurser som anser att det är viktigt att behärska engelska väl uppgår till 84,4 respektive 81,3 procent. När elevernas inställning till alla tre språk jämförs utifrån hur viktiga de anser dem vara, framgår det att lågstadieeleverna värdesätter polska mest, därefter litauiska och i något lägre grad engelska. Eleverna i de högre årskurserna föredrar engelska. Uppgifterna om engelskas värde kompletteras av elevernas uppfattning om språkets prestige i den inbördes kommunikationen (se fig. 10). Jämfört med lågstadiet fördubblas andelen elever i årskurserna 5–6 och 7–8 som uppger att det är trendigt att tala engelska med vänner, medan andelen som inte håller med om detta påstående minskar (andelar som inte håller med efter åldersgrupp: 49,1%, 23,4% och 19,8%). Man kan dra slutsatsen att majoriteten av eleverna är motiverade att lära sig alla tre språken och värdesätter vikten av att behärska dem, men ju äldre eleverna är, desto mindre är andelen som anger att det är viktigt att behärska polska. I de högre årskurserna framhåller den största andelen elever betydelsen av att behärska engelska.
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
37
Page 14
3.2. Litauiskans sociala värde
Elevernas inställning till litauiskans sociala värde framgår av om de instämmer eller inte instämmer i påståendena Det är viktigt att tala litauiska väl för att kunna göra sig förstådd överallt och För att få ett bra arbete måste jag behärska litauiska väl. Sammanställda uppgifter presenteras i figurerna 11 och 12.
FIG. 11. Litauiskans betydelse som kommunikationsmedel (procent)
FIG. 12. Litauiskans betydelse för att få ett bra arbete (procent)
Som framgår av de erhållna uppgifterna har litauiska hög social status. Två tredjedelar av eleverna betraktar litauiska som ett viktigt kommunikationsmedel och instämmer i att goda kunskaper i litauiska behövs för att uppnå yrkesmässiga mål. En analys av svaren efter åldersgrupp visar att den största andelen som inte instämmer i påståendet att man behöver behärska litauiska väl för att kunna göra sig förstådd finns bland eleverna i årskurs 5–6 (26,5%). En mindre andel av eleverna i denna åldersgrupp anser att det är viktigt att behärska litauiska väl för att få ett bra arbete.
3.3. Inställning till att lära sig litauiska
Elevernas inställning till att lära sig litauiska framgår av om de instämmer eller inte instämmer i påståendena Jag tycker om att lära mig litauiska och Jag tycker om lektionerna i litauiska. Sammanställda data från undersökningen av denna inställning fördelade på åldersgrupper visas i figur 13 och 14.
En jämförelse av elevernas svar på dessa värderande påståenden visar ett samband mellan dem. Detta bekräftas också av en statistiskt signifikant stark positiv korrelation (r = 0,729). Mer än hälften av lågstadieeleverna tycker om att lära sig litauiska, och två tredjedelar tycker om lektionerna i litauiska (59,3% respektive 66,7%). En femtedel av eleverna tycker inte om att lära sig litauiska eller ämnets lektioner
38
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 15
FIGUR 13. Tycker om att lära sig litauiska (procent)
FIGUR 14. Tycker om lektionerna i litauiska (procent)
(19,4% respektive 14,8%), medan en femtedel av eleverna inte har någon åsikt i frågan. I årskurs 5–6 och 7–8 minskar den positiva inställningen till att lära sig litauiska och till lektionerna stadigt. I de avslutande årskurserna på progymnasiet uppger endast en tredjedel av eleverna en positiv inställning till att lära sig och undervisa i litauiska, och andelen elever som inte har någon åsikt i frågan ökar (42,8% respektive 51,6%). De olika resultaten mellan årskursgrupperna bekräftar de övergripande tendenserna – lågstadieelever kännetecknas av en högre studiemotivation. Det är värt att notera att elever som instämmer i påståendena att det är viktigt att behärska litauiska väl och att de tycker om lektionerna i litauiska oftare tenderar att bedöma litauiskans betydelse i sina liv som hög.
3.4. Bedömning av hur svåra polska och litauiska är
Inställningarna till hur svåra polska och litauiska är undersöktes genom att analysera om eleverna instämde eller inte instämde i påståendena Polska är svårt för mig och Litauiska är svårt för mig. Bedömningen av språkens svårighetsgrad i olika åldersgrupper visas i figur 15 och 16.
När elevernas inställningar till hur svåra polska och litauiska är analyseras behöver båda språkens användningsomfattning beaktas. De flesta elever kommunicerar på polska hemma, även om detta språk ofta inte är det enda hemspråket. Eleverna använder polska (liksom ryska) för att söka information på internet och kommunicera med vänner på sociala medier och i person; de väljer i första hand att läsa böcker på detta språk. Dessutom har de gått i förskolor där de fått undervisning på polska och får också undervisning på polska i skolan. Litauiska används i betydligt mindre utsträckning. Av alla undersökta områden för språkanvändning är det endast bokläsning som är en aktivitet där litauiska väljs vid sidan av polska. I alla andra kommunikationssituationer (när man tittar på film, surfar på internet, kommunicerar på sociala medier-
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
39
Page 16
FIGUR 15. Polska är ett svårt språk (procent)
FIGUR 16. Litauiska är ett svårt språk (procent)
I sociala medier och i direkt kommunikation används litauiska nästan inte alls. Således får majoriteten av eleverna erfarenhet av att använda litauiska endast på lektionerna i litauiska. Som uppgifterna visar skiljer sig bedömningen av hur svårt polska respektive litauiska är i grunden. Majoriteten av eleverna instämmer inte i påståendet att polska är svårt (från två tredjedelar till fyra femtedelar av respondenterna); andelen som instämmer uppgår endast till en tiondel (fördelat på åldersgrupper: 12%, 7,8% och 7,7%). En närmare analys av resultaten efter åldersgrupp visar att ju äldre eleverna är, desto färre anser att polska är svårt, men andelen elever som instämmer i påståendet minskar också något. Samtidigt blir det fler elever som inte har någon uppfattning i frågan. Man kan anta att polska uppfattas som svårt av elever från blandade eller ryskspråkiga familjer; hemmets språk har störst betydelse under lågstadieåldern.
Även om eleverna i skolor där undervisningen sker på polska använder litauiska mycket begränsat i vardagen, anser mindre än hälften av dem att språket är svårt (fördelat på åldersgrupper: 44,4%, 39% och 38,5%). Jämfört med bedömningen av polska, som används i vardagen och i skolan under lektionerna i alla ämnen, är det en betydligt större andel elever i alla åldersgrupper som anser att litauiska är svårt. Sådana resultat är inte förvånande – eleverna utvecklar i huvudsak sina kunskaper i litauiska endast genom att studera litauiska språket och litteraturen. Precis som i bedömningen av hur svårt polska är minskar med åldern både andelen som instämmer i och andelen som inte instämmer i påståendet att litauiska är svårt. En negativ korrelation konstaterades mellan svaret Litauiska är svårt för mig och svaret Jag tycker om att lära mig litauiska (r = −0,355), liksom mellan svaret Litauiska är svårt för mig och svaret Jag tycker om lektionerna i litauiska (r = −0,295). Dessa resultat bekräftar att positiva känslor när man lär sig litauiska har stor betydelse. Det bör uppmärksammas att en negativ korrelation konstaterades mellan att betrakta litauiska som
40
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 17
som svårt och användningen av språket i vardagen, det vill säga att kommunicera på litauiska i sociala medier (r = −0,279), tala litauiska med vänner (r = −0,166) och läsa böcker på litauiska (r = −0,164). Man kan dra slutsatsen att inställningen till hur svårt litauiska är påverkas inte bara av de känslomässiga bedömningarna av inlärningen av litauiska och dess lektioner, utan också av erfarenheten av att använda litauiska i vardagen.
3.5. Personlig relation till polska och litauiska
Relationen till ett språk formas genom att man använder det och genom att man via språket tillägnar sig den språkliga gemenskapens kulturella särdrag. Forskare lyfter fram flera viktiga aspekter av individens relation till ett språk: öppenhet för kulturell identitet och/eller positiva känslor gentemot den kulturella gemenskapen (Gardner 2007: 16), samt sociala och personliga mål (Kmiotek, Boski 2017: 13). Elevernas personliga relation till polska respektive litauiska kommer till uttryck i deras instämmande eller icke-instämmande i de värderande påståendena Polska är mitt språk och Litauiska är mitt språk. Resultaten av undersökningen av denna relation framgår av figur 17 och 18.
Resultaten visar att majoriteten av eleverna uppger en känslomässig och identitetsmässig relation till polska, och den största andelen sådana elever finns i åldersgruppen årskurs 5–6 (92,2%). I denna grupp finns flest elever som talar polska med familjen och vänner och på sociala medier. Även om polska inte är hemspråk för alla elever och en betydande andel använder flera språk hemma eller endast ryska, är medvetenheten om polska som en del av den egna identiteten stark i alla åldersgrupper. Endast några få procent av respondenterna instämmer inte i detta påstående (fördelat på åldersgrupper: 6,5%, 7,8% och 3,3%).
Färre än hälften av eleverna i lågstadiet (40,7%) och omkring en tredjedel av eleverna i årskurs 5–6 och 7–8 uppger en personlig relation till litauiska. Att litauiska
FIGUR 17. Personlig relation till polska (procent)
FIGUR 18. Personlig relation till litauiska (procent)
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
41
Page 18
att språket inte är deras eget anser en tredjedel av lågstadieeleverna, en femtedel av eleverna i årskurs 5–6 och nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 7–8. En stor andel av eleverna uppgav att de inte hade någon uppfattning om huruvida litauiskan är deras eget språk (enligt åldersgrupp: 25,9%, 46,9%, 41,7%). Även om litauiskan, liksom Litauen där eleverna är födda och växer upp, tillhör dem, identifierar sig majoriteten av eleverna inte med det litauiska språket. Sådana resultat är inte överraskande, eftersom litauiska, liksom främmande språk, oftast används endast under lektionerna i litauiska och vid läsning av böcker. Analysen av elevernas attityder till litauiska visar på ett statistiskt signifikant samband mellan inställningen till litauiska, bedömningen av undervisningen och lärandet i språket samt användningen i vardagen.
SLUTSATSER
1. Forskningsdata visade att elever som går i skolor med polska som undervisningsspråk inte utgör en språkligt homogen grupp. De flesta talar polska inom familjen, men för en del elever är polska inte det enda språk som oftast används hemma. Av de elever som deltog i studien uppgav färre än hälften (42%) att de talar polska hemma, en fjärdedel av eleverna (26%) talar ryska hemma, och mer än en tredjedel använder nästan alltid flera språk i sin kommunikation, oftast (25%) polska och ryska. Färre än en tiondel av eleverna använder, utöver polska och ryska, även litauiska ofta hemma. Elever vars hem- och skolspråk inte överensstämmer, liksom tvåspråkiga elever som växer upp i blandade familjer, behöver stöd i lärandet av både litauiska och polska.
2. I elevernas vardagliga språkbruk dominerar två språk – polska och ryska. Särskilt ryska ges företräde när eleverna söker information på internet och tittar på filmer. En statistiskt signifikant positiv korrelation konstaterades mellan språkval vid filmtittande och informationssökning på internet samt kommunikation på sociala nätverk och ansikte mot ansikte. Läsning är det område där polska och litauiska väljs. Litauiskans användningsområde är mycket begränsat – majoriteten av eleverna får språklig erfarenhet av litauiska endast under lektionerna i litauiska. Det kan antas att valet att läsa böcker på litauiska också styrs av kraven i läroplanen för litauiska språket och litteraturen. Majoriteten av eleverna kommunicerar inte på litauiska, tittar inte på filmer och söker inte information på internet på litauiska. Man kan dra slutsatsen att den mycket begränsade användningen av litauiska inom vardagslivets områden och i skolan är en av de viktigaste orsakerna till att
42
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 19
40 procent av eleverna i alla åldersgrupper anser att litauiska är svårt och att skillnaden i studieresultat i litauiska mellan elever som går i skolor med litauiska som undervisningsspråk och elever som studerar med polska som undervisningsspråk inte minskar.
3. Forskningsdata bekräftar en tendens som är typisk för skolor med litauiska som undervisningsspråk: ju äldre eleverna är, desto större andel anser att engelska är ett prestigefyllt språk. Resultaten visar att motivationen att lära sig engelska är störst.
4. Analysen av språkliga attityder visade att litauiska har hög social prestige – majoriteten av eleverna i alla åldersgrupper som studerar på polska anser att det är viktigt att behärska litauiska väl för att nå sina yrkesmässiga mål. Ett starkt samband konstaterades mellan positiva attityder till att lära sig litauiska och bedömningen av lektionerna i litauiska: ju mer eleverna tycker om lektionerna i litauiska, desto större är deras motivation att lära sig språket, och omvänt. En statistiskt signifikant positiv korrelation konstaterades också mellan attityder till litauiska, en positiv bedömning av undervisningen och lärandet i litauiska samt språkanvändning – läsning och kommunikation på litauiska på sociala nätverk och ansikte mot ansikte.
5. Den stora majoriteten av eleverna uppger att polska är en del av deras identitet. En tredjedel av eleverna betraktar litauiska som sitt eget språk, medan ungefär lika många saknar en uppfattning i frågan eller inte instämmer i påståendet att det är deras eget språk. Man kan hävda att den känslomässiga personliga relationen till ett språk påverkas av erfarenheter av att använda språket och av attityder till det.
6. Studien omfattar två skolor och medger inte generaliserande slutsatser om skolor med polska som undervisningsspråk som helhet, men den belyser allmänna tendenser som visar sambanden mellan språkval inom olika områden av vardagligt språkbruk, sambandet mellan språkval och språkliga attityder samt språkliga beteendetendenser hos elever i olika åldrar.
LITERATŪRA
Berman Robert, Lefever Samuel, Wóźniczka Anna K. 2011: Attitudes towards Languages and Cultures of Young Polish Adolescents in Iceland. Prieiga internete: https://www.academia.edu/15725741/Berman_R_Lefever_S_and_Wozniczka_A_K_2011_Attitudes_towards_languages_and_cultures_of_young_Polish_adolescents_in_Iceland.
Demie Feyisa, Andy Hau 2013: The Achievement of Pupils with English as an Additional Language: An Empirical Study, London: Lambeth Research and Statistics Unit Schools and Educational Improvement Service International House.
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąją kalba atvejis
43
Page 20
Gardner Robert C. 2007: Motivation and Second Language Acquisition. – Porta Linguarum 8, 9–20.
Geben Kinga, Zielińska Maria 2016: Porównanie sytuacji socjolingwistycznej uczniów szkół polskich z Mościsk, Gródka (Ukraina) oraz Solecznik (Litwa). – Slavistica Vilnensis 61, 131–141.
Giles Howard, Bourhis Richard Y., Taylor Donald M. 1977: Towards a Theory of Language in Ethnic Group Relations. – Language, Ethnicity and Intergroup Relations, ed. H. Giles, London: Academic Press, 307–348.
Giles Howard, Harrison Chris, Creber Clare, Smith, Philip M., Freeman Norma H. 1983: Developmental and Contextual Aspects of Children’s Language Attitudes. – Language and Communication 3(2), 141.
Hakuta Kenji, Butler Yuko G., Witt Daria 2000: How Long Does It Take English Learners to Attain Proficiency? Prieiga internete: https://web.stanford.edu.
IVKS 2022: Ilgalaikės valstybinės kalbos politikos galimybių studija, parengė L. Kalėdienė, O. Aleknavičienė, M. Ramonienė. Prieiga internete: https://www.kulturostyrimai.lt/visos-temos/kulturos-politika/ilgalaikes-valstybines-kalbos-politikos-galimybiu-studija.
Kamandulytė-Merfeldienė Laura 2014: Būdvardžių semantikos įsisavinimas ankstyvojoje vaikystėje. – Language in Different Contexts. Research Papers 6(1), 208–217.
Kmiotek Łukasz K., Boski Paweł 2017: Language Proficiency and Cultural Identity as Two Facets of the Acculturation Process. – Psychology of Language and Communication 21(1), 192–214.
Poderienė Nida, Vaičiakauskienė Sonata 2019: Lietuvių kalbos prestižas: mokinių nuostatos dėl lietuvių kalbos švietimo politikos kontekste. – Lituanistica 3, 199–219.
Tamulionienė Aurelija 2019: Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi. – Bendrinė kalba 92, 1–20. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt.
Vilkienė Loreta 2019: Gimtakalbių ir negimtakalbių mokinių lietuvių kalbos kokybė. – Pedagogika 135(3), 102–121.
Vilkienė Loreta, Vilkaitė-Lozdienė Laura, Bružaitė-Liseckienė Justina 2019: Lietuvių kalba Vilniaus lietuviškose, lenkiškose ir rusiškose gimnazijose: mokėjimo kokybė, kalbinės nuostatos ir motyvacija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
ŠBA 2022: Lietuvos tautinių mažumų švietimo būklės analizė. 2021, parengė J. Jevsejevienė, D. Survutaitė, B. Šeškus, R. Zablackė. Prieiga internete: https://smsm.lrv.lt.
44
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 21
Zabulionis Algirdas 2020: Tarptautinio švietimo tyrimo OECD PISA Lietuvos ir kaimyninių šalių duomenų tikslinė antrinė analizė, Vilnius: Nacionalinė švietimo agentūra. Prieiga internete: https://www.nsa.smm.lt/wp-content/uploads/2020/09/Tarptautinio-svietimo-tyrimo-OECD-PISA-2018-m.-Lietuvos-ir-kaimyniniu-saliu-duomenu-tiksline-antrine-analize.pdf.
Gauta 2022 11 09 Priimta 2022 12 08
NIDA PODERIENĖ
LANGUAGE USE AND LINGUISTIC ATTITUDES: THE CASE STUDY OF SCHOOLS WITH THE POLISH LANGUAGE OF INSTRUCTION
Summary
The article presents the results of a questionnaire-based study of the most commonly used home language, the choice of language in relation to other languages in different communicative situations and linguistic attitudes towards Polish, Lithuanian and English languages based on the survey analyzing responses of student groups of grades 3–8 in two schools with the Polish language of instruction. Research data in relation to the age groups was analyzed regarding aspects such as the dominant language in communication with family and friends, the choice of language preference over other languages, i.e. in which language students choose to watch movies, search for information on the Internet, read books, write SMS and communicate on social networks. Students’ language attitudes were studied in terms of language learning motivation, social value and personal relationship with the language. In some aspects, the research results were compared with the data of the study of students’ linguistic attitudes and language dominance in everyday use conducted a few years ago in schools with the Lithuanian language of instruction focused on the same age groups.
Research data on language dominance show that the majority of students communicate in Polish at home, although for some of them Polish is not the only language used in the family. Out of all the students who participated in the study, 42% indicated that they speak Polish at home, more than a third of students specified that they usually communicate in several languages in the family, out of which the largest part (25%) speak in Polish and Russian and 26% of students indicated that they communicate in Russian at home. Less than a tenth of students, in addition to Polish and Russian, noted that they often use Lithuanian in their home environment. Research data on the choice of language in relation to other languages in different communicative situations revealed that
NIDA PODERIENĖ. Kalbų vartojimas ir kalbinės nuostatos: mokyklų lenkų mokomąja kalba atvejis
45
Page 22
two languages – Polish and Russian – predominate, and Russian is especially strongly used when searching for information on the Internet and watching movies. Reading is the type of activity where Polish and Lithuanian languages prevail. The results of the research demonstrate the high status of the Lithuanian language’s social value, as students believe that it is important to know the Lithuanian language in order to achieve both social and professional life objectives. The results of the study show a statistically significant positive correlation between motivation to learn the Lithuanian language and liking Lithuanian lessons (Pearson coefficient 0,729). English is considered a prestigious language and the results show the highest motivation to learn it, in comparison to Polish and Lithuanian languages. The results of the study revealed that students feel a strong connection with the Polish language of instruction as part of their identity. A third of the students consider Lithuanian their own language and approximately the same number do not have an opinion or disagree. The conducted exploratory research covers several municipal schools and, therefore, does not make general conclusions about the linguistic preferences and language dominance of students in the majority of schools with the Polish language of instruction. The study shows trends regarding language choice, valuation of Polish, Lithuanian and English languages and learning motivation.
KEYWORDS: Polish language, Lithuanian language, language use, linguistic attitudes.
KALBŲ VARTOJIMAS IR KALBINĖS NUOSTATOS: MOKYKLŲ LENKŲ MOKOMĄJA KALBA ATVEJIS
Santrauka
Straipsnyje pristatomi dviejų mokyklų lenkų mokomąja kalba 3–8 klasių mokinių grupėse anketavimo būdu atlikto tyrimo rezultatai apie namų kalbą, kalbai teikiamą pirmumą kitų kalbų atžvilgiu ir kalbines nuostatas. Tyrimo duomenys pagal amžiaus grupes analizuojami tokiais aspektais kaip vyraujanti kalba bendraujant su šeima ir draugais, kalba, kuria mokiniai dažniausiai žiūri filmus, ieško informacijos internete, skaito knygas, rašo SMS žinutes ir bendrauja socialiniuose tinkluose. Mokinių požiūris į kalbą tiriamas kalbos socialinės vertės, mokymosi motyvacijos, asmeninio santykio su kalba aspektais. Tyrimu siekta nustatyti kalbų pasirinkimo kasdienėje mokinių vartosenoje sąsajas, kaip keičiasi kalbos
46
BENDRINĖ KALBA | 95
Page 23
pasirinkimo polinkiai ir kalbinės nuostatos skirtingais amžiaus tarpsniais. Kai kuriais aspektais tyrimo rezultatai lyginami su prieš kelerius metus mokyklose lietuvių mokomąją kalbą to paties amžiaus mokinių grupėse atlikto mokinių kalbinių nuostatų ir kalbos dominavimo kasdienėje vartosenoje tyrimo duomenimis.
Tyrimo rezultatai atskleidė, kad dauguma mokinių namuose bendrauja lenkų kalba, nors daliai jų ši kalba nėra vienintelė dažniausiai šeimoje vartojama kalba. Mažiau nei pusė mokinių (42%) nurodė namuose kalbantys lenkiškai, daugiau kaip trečdalis dažniausiai bendrauja keliomis kalbomis – didžiausia dalis (25%) lenkiškai ir rusiškai, 26 proc. mokinių šeimoje kalba rusų kalba. Mažiau kaip dešimtadalis mokinių namuose dažnai kalba ir lietuviškai. Pasirenkant kalbą kasdienėje vartosenoje, dažniausiai pirmenybė teikiama lenkų ir rusų kalboms, ypač rusų kalba vyrauja ieškant informacijos internete ir žiūrint filmus. Lenkų ir lietuvių kalbomis visų amžiaus tarpsnių mokiniai skaito knygas. Nustatyta statistiškai reikšminga koreliacija tarp kalbos pasirinkimo pirmumo kasdienės vartosenos srityse.
Kalbinių nuostatų tyrimo duomenys rodo aukštą lietuvių kalbos socialinę vertę. Mokiniai mano, kad lietuvių kalbą svarbu mokėti siekiant tiek socialinio, tiek profesinio gyvenimo tikslų. Tyrimo rezultatai atskleidė statistiškai reikšmingą teigiamą ryšį tarp motyvacijos mokytis lietuvių kalbos ir lietuvių kalbos pamokų mėgimo (Pirsono koeficientas 0,729). Visų amžiaus tarpsnių mokiniai nurodo lenkų, lietuvių ir anglų kalbų mokėjimo svarbą, vyresnėse klasėse pirmenybė teikiama anglų kalbai. Didžioji dalis mokinių patvirtina stiprų ryšį su lenkų kalba kaip savo tapatybės dalimi. Lietuvių kalbą sava kalba laiko trečdalis mokinių, maždaug tiek pat tyrime dalyvavusių mokinių šiuo klausimu neturi nuomonės arba nesutinka, kad lietuvių kalba yra sava. Analizuojant tyrimo rezultatus nustatyta statistiškai reikšminga koreliacija tarp kalbinių nuostatų ir kalbos pasirinkimo. Atliktas tyrimas apima dviejų savivaldybių mokyklas, todėl neleidžia daryti apibendrinamųjų išvadų apie daugumą mokyklų lenkų mokomąja kalba, tačiau ryškina bendras tendencijas, rodančias kalbų pasirinkimo ir kalbinių nuostatų ryšį, lenkų, lietuvių ir anglų kalbų vertinimą ir mokymosi motyvaciją.
ESMINIAI ŽODŽIAI: lenkų kalba, lietuvių kalba, kalbų vartojimas, kalbinės nuostatos.
NIDA PODERIENĖ
Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, 10308 Vilnius
