VILIJA SAKALAUSKIENĖ

Litauiska språkets institut

ORCID-id: orcid.org/0000-0002-0487-7710

FORSKNINGSOMRÅDEN: etnolingvistik, lexikografi, lexikologi.

DOI: doi.org/10.35321/bkalba.2023.96.12

VÄRDERINGAR I LITAUISKANS OCH POLSKANS VÄRLDSBILDER: LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN TVÅ KULTURER

Den 7–9 september 2023 hölls en internationell tvärvetenskaplig vetenskaplig konferens vid Vilnius universitets filologiska fakultet Värderingar i litauiskans och polskans världsbild. Textologins kulturella aspekter. Text–textem–kontext¹ (pol. Wartości w językowym obrazie świata polaków i litwinów. Kulturowe aspekty tekstologii. Tekst–tekstем–kontekst)², arrangerad av Vilnius universitets polonistiska centrum och institutionen för polsk textologi och grammatik vid institutet för lingvistik och litteraturvetenskap vid Maria Curie-Skłodowska-universitetet i Lublin. Detta var det femte mötet mellan forskare från Litauen och Polen, så det går att tala om ett litet men betydelsefullt jubileum.

Början på mötena mellan forskare från Litauen och Polen (och inte bara dessa länder) med intresse för detta forskningsområde var seminarier i kulturell lingvistik och kognitiv etnolingvistik, som hölls 2019 och 2020. Redan då påminde de mer om internationella konferenser, och 2021 hindrade inte ens pandemin genomförandet av en internationell konferens ägnad åt det förflutna och nuet i språk och kultur. Det är värt att kort påminna om hur dessa vetenskapliga möten började.

Den första vetenskapliga och pedagogiska seminarieträffen i serien Värderingar i litauiskans och polskans världsbild³ hölls i Vilnius den 4–7 juli 2019. Seminariet arrangerades av Vilnius universitets polonistiska centrum och universitetet i Lublin

¹ Om konferensen har det redan skrivits, se Vilija Sakalauskienė. Konferenser. – Modersmålet 10, 2023, 30–34.

² Konferensens webbplats www.kulturinelingvistika.flf.vu.lt/lt/seminarai5.php.

³ Seminariet i Vilnius växte fram ur ett långvarigt (sedan 2015) och givande samarbete mellan forskare i Vilnius och Lublin, vilket projektet EUROJOS genomförande hade främjat. Seminariet, som var tänkt som ett seminarium i antropologisk kulturell och kognitiv lingvistik, blev ett utmärkt tillfälle att presentera de senaste arbetena och forskningsområdena. Mer information om seminariet finns på webbadressen http://www.kulturinelingvistika.flf.vu.lt/lt/seminarai1.php.

226

BENDRINĖ KALBA | 96

Institutet för polsk filologi vid Maria Curie-Skłodowska-universitetet. Syftet med seminariet var att bekanta sig med den kognitiva etnolingvistikens metodologi, som blir allt populärare i Polen och andra europeiska länder, även i Litauen, och som har en lång historia och betydande vetenskapliga framgångar. Man ville också visa hur denna metodologi i praktiken kan användas för att beskriva utvalda kulturella koncept (värden, stereotyper). Vid seminariet höll litauiska och polska forskare, doktorander och studenter från Vilnius universitets (VU) centrum för polonistik, fakulteterna för filologi och filosofi, Litauens språkinstitut (LKI), Litauens institut för litteratur och folklore (LLTI), Lettlands universitet (LU), Kazimierz Wielki-universitetet i Bydgoszcz (BKDU), Polska vetenskapsakademiens institut för slavistik (LMA SI) och Institutet för polsk filologi vid Maria Curie-Skłodowska-universitetet i Lublin (LMKSU) föredrag. Sammanlagt lyssnade deltagarna på 21 föredrag och föreläsningar av två inbjudna talare. Om kulturlingvistikens grunder och metoder talade professor Jerzy Bartmiński, grundare av den etnolingvistiska skolan i Lublin, och om metoder för att förklara kulturella koncept talade professor Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska. Naglis Kardelis (VU) betonade i sitt föredrag modersmålets betydelse för att främja värden och utveckla personligheten. Irena Smetonienė (VU) talade om de värden som är viktigast för litauerna, deras inbördes hierarki och problemen med att klassificera dem, medan Kristina Rutkovska (VU) behandlade särdragen i hur värden uppfattas i folkspråk och folkkultur. Irena Fedorowicz och Kinga Geben (VU) diskuterade hur litauiska polackers värden förmedlas i poetiska texter. Bronė Stundžienė (LLTI) behandlade det litauiska kulturlandskapet i folklore ur ett värdeperspektiv, och Jūratė Pajėdienė (LKI) analyserade hur värdesystemet kommer till uttryck i den dagliga diskursen hos samogiter under 1900-talets andra hälft. Vid seminariet analyserades också kulturella koncept som forskarna hade valt ut, med underlag från litauiska och polska standardspråk samt dialekter. Marius Smetona (VU) presenterade lexikografiska och enkätbaserade uppgifter om begreppet JORD, Joana Szadura (LMKSU) behandlade konceptet VECKA i språk och verklighet, och Birutė Jasiūnaitė och Jelena Konickaja (VU) undersökte metaforer för regn i litauisk och rysk poesi. Vilija Sakalauskienė (LKI) talade om människobilden i dialektal diskurs, medan Vilija Ragaišienė (LKI) diskuterade människobildens särart och förändring i Ordbok över de sydliga sydaukštaitiska dialekterna. Karolina Slotvinska och Kristina Rutkovska (VU) undersökte den litauiska MODERS-bilden utifrån enkätsvar. DRAKE-konceptet analyserade Loreta Vaičiulytė-Semėnienė (LKI) utifrån former av substantivet draugas i nutida litauisk

VILIJA SAKALAUSKIENĖ. Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje: dviejų kultūrų panašumai ir skirtumai

227

publicistik; Beata Żywicka (LMKSU) belyste konceptet FOLK i modern polska, och Marta Hartenberger (BKDU) presenterade bilden av POLACKEN i medietexter skrivna av invånare i grannländer. Monika Bogdzevič (VU) gav en översikt över utvalda kognitiva modeller för SKAM i litauiska, och Irena Snukiškienė (VU) belyste den kognitiva bilden av SANNING och LÖGN i litauiska parömer. Forskare från LMKSU höll föredrag om minne förkroppsligat i språket (Damian Gocół), om värden förknippade med en viss plats (Sara Akram) och om kategorierna kön och grammatisk genus i polska (Marta Nowosad-Bakalaczyk), med mera.

Det första mötet mellan forskare visade att det är värt att fortsätta samarbeta och föra de vetenskapliga diskussionerna vidare. Därför hölls den 24–25 september 2020 vid Vilnius universitet det andra seminariet inom den vetenskapliga och pedagogiska serien Värderingar i den litauiska och polska språkbilden i kognitiv etnolingvistik, Folkligt, nationellt, multietniskt och mångkulturellt arv. Där presenterades 29 föredrag. Forskare deltog från LMKSU, LMA SI, Polska vetenskapsakademiens institut för polska språket (LMA LKI), universitetet i Wrocław, Schlesiens universitet i Katowice (KSU), akademin i Kraków Ignatianums institut för kulturvetenskap, den statliga högre skolan för Östeuropa i Przemyśl (PVAREM), Martin Luther-universitetet i Halle-Wittenbergs slaviska institut (HVMLU), LKI, LLTI och VU. Föredragshållarna fokuserade på analysen av värderingar som är viktiga för varje kultur. Professor Jerzy Bartmiński belyste genom en kognitiv definition av HEMBYGD två kontrasterande profiler av begreppet. Aleksandra Niewiara (KSU) diskuterade platsen för föreställningar förknippade med folk och stater i kulturens axiologiska sfär, och begreppet PATRIOTISM i litauiskans historiska och samtida diskurs behandlades i Mariaus Smetonas (VU) föredrag.

Metodologiska frågor diskuterades också vid seminariet. Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska (LMKSU) delade med sig av sina erfarenheter av hur man, med utgångspunkt i källor om det folkliga arvet, identifierar och undersöker begrepp som är gemensamma för det baltiska och slaviska axiologiska systemet. Kristina Rutkovska (VU) betonade vikten av lexikografiska källor för forskning om den litauiska språkbilden av världen och redogjorde för principerna för deras analys. Maciej Rak (Jagiellonska universitetet, JU) presenterade en översikt över forskning om polsk dialektal fraseologi och dess framtidsutsikter, och Anna Tyrpa (LMA LKI) introducerade metoder för forskning inom dialektal axiologisk lingvistik.

Liksom vid det föregående seminariet analyserades olika koncept i föredragen. Sylwia Gierczak (LMKSU) undersökte RESPEKT-konceptet utifrån enkätsvar, medan Monika Bogdzevič (VU) visade hur koncepten VREDE, SKAM-BAI-

228

BENDRINĖ KALBA | 96

M och SKAM konceptualiseras metaforiskt. Irena Snukiškienė (VU) belyste den kognitiva bilden av SANNING med utgångspunkt i textmaterial. Beata Żywicka (PVAREM) diskuterade hur ungdomar uppfattar människan och världen i sitt axiologiska rum, och Loreta Vaičiulytė-Semėnienė (LKI) behandlade BILDEN AV GRANNEN i litauisk publicistik.

I andra föredrag utgick man från folklore, dialekttexter och lexikografiska källor för att analysera begrepp som är typiska för folkkulturen och belysa folkets världsbild. Irena Smetonienė (VU) presenterade bilden av BRÖD i den terminologiska diskursen, och Vilija Sakalauskienė (LKI) etnolingvistisk information om RÅG i litauiska lexikografiska källor. Renatė Misevica-Trillitzscha (HVMLU) presenterade en axiologisk analys av Antanas Juškas lettisk-litauisk-polsk ordbok (1875), Jūratė Pajedienė (LKI) belyste den moderna människans syn på mytologiska väsen, Magdalena Wołoszyn (LMKSU) behandlade den folkliga och poetiska bilden av ORMEN, och Tatjana Vologdina (universitetet i Wrocław) analyserade polska motiv i litauiska besvärjelser. Damian Gocół (LMKSU) diskuterade användningen av folktro i muntliga historieskildringar, medan Sara Akram (LMKSU) undersökte den axiologiska aspekten av nutida klimatberättelser. Vilija Ragaišienė (LKI) presenterade mångfalden av vidskepelser och råd i Ordbok över de sydliga sydaukštaitiska dialekterna. Joanna Szadura (LMKSU) talade om idén om kategorisering i folkkulturen med asp som exempel, och Dalia Zaikauskienė (LLTI) presenterade hur resurser för litauiska parömer bevaras. Flera föredragshållare fokuserade på analysen av värden: Kinga Geben och Irena Fedorowicz (VU) behandlade HEM-konceptet, Karolina Slotvinska (VU) MODER-konceptet, och Galina Miškinienė (LKI) och Kristina Rutkovska (VU) bilden av Jungfru Maria.

Den centrala tanken i detta internationella seminarium var att värden som vårdas av språkliga och kulturella gemenskaper som är olika men samtidigt närbesläktade bidrar till att stärka den nationella självmedvetenheten och säkerställer den etniska kulturens kontinuitet, bevarande, kunskap och spridning.

Den 7–8 oktober 2021 samlades deltagarna för tredje gången till ett internationellt evenemang ägnat åt att söka efter och undersöka litauiska och polska värden. Därmed övergick man från seminarier till en internationell tvärvetenskaplig vetenskaplig konferens, med titeln Värden i den litauiska och polska språkens världsbild. Dåtid och nutid i språk och kultur⁴. Konferensen arrangerades av VU:s centrum för polonistik och institutionen för textologi och grammatik vid Institutet för polsk filologi, LMKU.

⁴ För mer information om konferensen, se http://www.kulturinelingvistika.flf.vu.lt/lt/seminarai3.php.

VILIJA SAKALAUSKIENĖ. Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje: dviejų kultūrų panašumai ir skirtumai

229

och Polska vetenskapsakademiens kommission för kommunikationsetik. Under den två dagar långa konferensen hölls och lyssnades till 41 föredrag.

De inbjudna föredragshållarna talade om kulturell lingvistik (etnolingvistik) och lingvokulturologi som en länk mellan två nära förbundna discipliner – språk och kultur (Jerzy Bartmiński), samt profilering som ett verktyg för att rekonstruera en grundläggande föreställning – Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska. I konferensföredragen strävade man, genom utvalda värden, efter att belysa vad som är gemensamt och vad som skiljer språken åt, samt vad som avgör den interkulturella kommunikationens förbindelser och gränser. I dag är inte bara värden viktiga – vänskap, välvilja, respekt, tolerans eller rättvisa – utan också antivärden – krig, förtryck, terror, konflikt, svek, tvist, förödmjukelse, rädsla osv., eftersom negativa och samhällsskadliga företeelser på sikt undergräver identiteten, förödmjukar, hotar och främjar exploatering av människor. I föredragen behandlades värden som VÄLVILJA (Loreta Vaičiulytė-Semėnienė, LKI), ARTIGHET (Alla Krawczuk, Lvivs nationella Ivan Franko-universitet, LNIFU), ANSVAR (Beata Żywicka, Universitetet för naturvetenskap och humaniora, Siedlce) och FRIHET (Alena Rudenka, Belarus statliga universitet).

Man sökte svar på frågorna om vad som är värdet av DIALEKTER, om dialekten i sig är ett värde (Daiva Aliūkaitė, VU), och om DÖDEN (Vilija Ragaišienė, LKI), KRIG (Sara Akram, LMKSU) och KRIS (Magdalena Wołoszyn, LMKSU) är värden eller antivärden. Den axiologiska aspekten av känslorna ILSKA, RÄDSLA och SKAM i den litauiska språkliga världsbilden diskuterades (Monika Bogdzevič-Haber, VU), och en rekonstruktion av DUMHET presenterades. Med utgångspunkt i språkliga data (Dorota Zdunkiewicz-Jedynak, Warszawas universitet) analyserades den kognitiva bilden av LÖGN i litauiska och engelska texter (Irena Snukiškienė, VU) och SVEK i litauiska lexikografiska källor (Vilija Sakalauskienė, LKI). Man talade också om uttryck för BRISTANDE RESPEKT utifrån enkätdata (Sylwia Gierczak, LMKSU) och om olika former av våld i polska och litauiska folksagor (Wioleta Wróblewska, Toruńs Nicolaus Copernicus-universitet). Minnets och hågkomstens former, liksom glömskans och bortglömmandets, diskuterades. Dessa företeelser är mycket viktiga för att kunna tolka forntidens historia allsidigt och förstå deras inverkan på nutiden.

I föredrag med teman som rörde värdering i den litauiska och polska språkens världsbild med hjälp av språkliga data analyserades naturens och

230

BENDRINĖ KALBA | 96

människans relationer (Asta Leskauskaitė, LKI), sätt att tilltala växter i polsk folklore (Sara Orzechowska, Toruńs Nicolaus Copernicus-universitet), hur vilddjuret uppfattas i den litauiska språkets världsbild och vilka fysiska och psykiska egenskaper det tillskrivs (Silvija Papaurėlytė-Klovienė, Šiauliai statliga högskola), sambandet mellan rovfåglar och negativa företeelser i människans liv i litauisk och slavisk etnisk kultur belystes (Birutė Jasiūnaitė, Jelena Konickaja, VU), värden och antivärden i litauisk och slavisk ornitonymisk fraseologi analyserades (Diana Plachovičiūtė, VU), och svar på frågan om vad vatten är för en litauer söktes genom koncepten KÄLLA och KÄLLFLÖDE (Irena Smetonienė, VU).

Det historiska och samtida material som används i forskningen diskuterades och analyserades – olika slags språkliga data (lexikografiska källor, äldre skrifter, texter, historiska dokument, journalistik, enkäter och folklore av olika genrer): Jurgis Ambroziejus Pabrėžas (1771–1849) predikningar om Guds åttonde bud (Jūratė Pajėdienė, LKI), ordet makts kollokationsförmåga i modern polska (Ołesia Sływyńska, LNIFU), coronaviruspandemins lexikon i litauiska (Agnė Aleksaitė, LKI; Rita Urnežiūtė, Centrum för vetenskaplig och encyklopedisk publicering), den kognitiva bilden av ADELN i polska litterära och folkliga berättelser (Karolina Slotvinska, VU), stereotypen om FRANSKMAN och dess profiler i polsk folkkultur (Monika Łaszkiewicz, LMKSU), den samtida stereotypen av polacken och ukrainaren, baserad på enkäter bland polska studenter (Olga Fylypec, LNIFU), värdeegenskaper kodade i folk gåtor (Kristina Rutkovska, VU), kulturtem och deras värdering (Maciej Rak, JU).

De mångsidiga diskussionerna gjorde det möjligt att komma närmare det förflutna, visa förändringar i vissa sociala företeelser och belysa deras förhållande till nutiden. De olika kulturformer och kulturuttryck som valdes ut gav möjlighet att inte bara fördjupa sig i de utvalda värdegrupperna, utan också att synliggöra nya sådana genom att tolka dem inom ramen för litauiska och polska koncept.

Den 8–10 september 2022 hölls det fjärde mötet inom den vetenskapliga och pedagogiska serien Värden i den litauiska och polska språkens världsbild⁵. Det var ett mycket större evenemang än de tre föregående, som hölls 2019, 2020 och 2021. Internationella forskare bjöds in av sociolingvistikkommissionen, ackrediterad vid

⁵ Mer om konferensen, se http://www.sociolingvistika2022.flf.vu.lt/programa2.

VILIJA SAKALAUSKIENĖ. Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje: dviejų kultūrų panašumai ir skirtumai

231

Internationella slavistkommitténs sjätte internationella vetenskapliga konferens Slaviska gränsbygder vid 1900- och 2000-talens övergång. Språk–samhälle–kultur–identitet samt kulturlingvistiska workshoppar ur serien Slaviska språk ur ett sociolingvistiskt perspektiv. En av de viktigaste uppgifterna för workshopparna var att skapa en metodologisk grund för att beskriva kulturella fenomen som dokumenterats på litauiska och polska. Det vetenskapliga mötets tema berörde polsk, litauisk och andra nationers kultur. Följaktligen ägnades konferensdeltagarnas föredrag åt att presentera dialektordförråd i kulturordböcker och åt gränsbygdskulturer. Man ville också utbyta information om etnolingvistisk forskning i Litauen och Polen, om forskningsobjekten inom två discipliner – kulturlingvistik (etnolingvistik) och lingvokulturologi – samt överblicka dessa i det breda europeiska sammanhanget av forskning om språk, kultur och identitet. Vid den etnolingvistiska sektionen introducerade professor Józef Kąś (JU) konferensdeltagarna till problem inom etnolingvistiska och dialektala ordböcker samt till den dialektala ordbokens struktur. Halina Karaś (Warszawas universitet) betonade ordböckernas betydelse för dokumentationen av dialektordförråd, medan Vilija Ragaišienė (LKI) analyserade den dialektala ordboken som källa till en språkgemenskaps värderingar. Maciej Rak (JU) förklarade vad kulturemer är och hur de kan studeras. Loreta Vaičiulytė-Semenienė (LKI) behandlade tålamodsbegreppet i publicistiken utifrån olika former av adjektivet kantrus, -i, Silvija Papaurėlytė-Klovienė (Šiaulių valstybinė kolegija) diskuterade konceptet BRODER i den offentliga litauiska diskursen och Magdalena Wołoszyn (LMKSU) konceptet HEMLAND i presidentdiskursen. Likheter och skillnader mellan kovid- och krigsordförrådet i lettiska, litauiska och ryska presenterades i ett föredrag av Evija Liparte och Dite Liepa (LU), medan kriget som gräns för mänskligheten betonades i Sara Akramis (LMKSU) föredrag. Ett särskilt sammanträde ägnades åt folkkulturens symboler. Där hölls föredrag om nyckelpigans gestalt i litauisk poesi (Rūta Kazlauskaitė, VU Šiaulių akademija), om STORKEN i litauisk och slavisk lingvokultur (Birutė Jasiūnaitė och Jelena Konickaja, VU), och i Vilija Sakalauskienės (LKI) föredrag belystes växternas språkliga och kulturella bild i litauiska lexikografiska källor genom etnolingvistisk information om HAVRE. Giuliano Gajetti (JU) presenterade fraseologi med anknytning till åskguden i baltiska och slaviska språk, och Viktorija Ušinskienė (VU) behandlade benämningar på blå färg i litauiska och polska. Till workshopparna i kulturlingvistik inbjöds inte bara erfarna etnolingvister utan också doktorander och nyblivna forskare inom kulturlingvistik.

232

BENDRINĖ KALBA | 96

Konferensen 2023 var en fortsättning på tidigare möten där man undersökt benämningar på värden som förankrats i språket och som utgör grunden för identitet, främjar dialog mellan folk och stärker förståelse och närmare relationer. Vid konferensen⁶ riktades uppmärksamheten mot frågor om text och textologi. I den teoretiska delen behandlades den kulturella texten, dess former och användning i forskning om etnisk identitet; teoretiska textologiska problem diskuterades, en textologisk analys av äldre skrifter presenterades, texten betraktades som en källa till självuttryck, värden och antivärden granskades vidare ur olika språkvetenskapliga perspektiv, och koncept och bilder av betydelse för folkkulturen undersöktes. Liksom tidigare år inbjöds doktorander och nya forskare inom kultur- och axiologisk lingvistik till konferensen.

Omkring 50 forskare från LMKSU, LMI SI, LMA LKI, JŪ, LKI, LKTI, VU och VU Šiaulių akademijos, Ivano Krypjakėvyčs institut för ukrainska studier i Lviv (LIKUSI), universitetet i Wrocław och universitetet i Schlesien (Katowice) deltog i konferensen på plats och på distans. Sammanlagt hölls 43 föredrag. De presenterade studierna byggde på en rad olika empiriska källor: äldre skrifter och ordböcker, terminologiska ordböcker och andra förklarande ordböcker, samtida texter, korpusar, poesi, folklore, elevuppsatser och enkätsvar. Källmaterialet presenterades på litauiska, polska, spanska, ryska och belarusiska.

Vid de tre plenarsammanträdena hölls 14 föredrag. Det första plenarsammanträdet ägnades åt teoretiska textologiska problem. Professor Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska diskuterade textologi som en disciplin som förenar studier i lingvistik och litteraturvetenskap, liksom textologistudiernas betydelse för etnolingvistiken. Hon framhöll att det är viktigt för etnolingvistiken att mekanismerna bakom textskapande grundar sig på kulturellt etablerade livsmodeller och att livsmodeller kan kännas igen i textens struktur. Anna Pajdzińska (LMKSU) betonade den poetiska textens särart – dess annorlunda språkliga utformning och estetiska verkan – medan Aleksandra Niewiara (universitetet i Schlesien) i sitt föredrag behandlade hur kulturell information ärvs. Tetiana Jastremska (LIKUSI) diskuterade förståelsen av den dialektala världsbilden och särdragen i hur den modelleras. Marta Wójcicka (LMKSU) behandlade kollektiv identitet, grundad i bilden av det förflutna i den kulturella texten.

⁶ Konferensens abstrakt finns tillgängliga på nätet: http://www.kulturinelingvistika.flf.vu.lt/public/Tezes_2023_maketas-GERAS.pdf.

VILIJA SAKALAUSKIENĖ. Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje: dviejų kultūrų panašumai ir skirtumai 233

Ett av plenarsammanträdena ägnades också åt textologisk analys av äldre skrifter. Maria Trawińska (LMA SI) behandlade en särskilt intressant forskningskälla – dokument från de polska länderna under medeltiden. Jūratė Pajėdienė (LKI) belyste den kulturella betydelsen av ordagranna översättningar i 1700- och 1800-talens predikotexter, deras överensstämmelser och möjligheterna att jämföra texterna. Kristina Rutkovska (VU) ägnade sin uppmärksamhet åt paratexter i flerspråkiga texter och översättningar samt deras betydelse.

I de övriga 29 föredragen behandlades följande kulturella koncept: den axiologiska dimensionen av ARBETE i den polska landsbygdsbefolkningens språkliga och kulturella världsbild diskuterades av Anna Piechnik (JU), konceptet HEMLAND av Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska (LMKSU) och Alena Rudenko (LMA SI), PATRIOTISM av Marius Smetona (VU) och DEMOKRATI av Irena Smetonienė (VU). Därutöver undersöktes den språkliga och kulturella världsbilden: Sebastian Wasiuta (LMKSU) belyste SKOGENS semantik i folksånger om soldater och krig, Vilija Sakalauskienė (LKI) analyserade konceptet VETE och betonade betydelsen av litauiska dialektordböcker som kulturtexter som blottlägger den kulturella kontext i vilken ett ord används. Ilona Kulak (JU) introducerade åhörarna till folkliga växtnamn och värderingen av dem, medan Vilija Ragaišienė (LKI) visade på likheter och skillnader mellan koncepten SVÄRMOR och SVÄRDOTTER.

Flera föredrag betraktade det förflutnas kulturella fenomen ur olika perspektiv och sökte samband med nutiden. I Regina Jakubėnas (VU) föredrag skildrades, med utgångspunkt i prästen Remigijus Kosakovskis brev till prästen Martynas Počobutas-Odlanicki, bilden av Vilnius akademiska miljö och den vetenskapliga miljön i Paris. Damian Gocół (LMKSU) talade om minnet av kresy (den polska statens ytterområden) i reportagen från Liublins radios muntliga historieprogram, och Tomasz Jelonek (JU) behandlade det traditionella värdesystemet bland landsbygdsbefolkningen, så som det återspeglas i inofficiella ortnamn. Två föredrag byggde på material om folktro: Tatjana Vologdina (universitetet i Wrocław) analyserade utdrivning av sjukdom i litauiska besvärjelser, och Katarzyna Konczewska (LMA LKI) behandlade folkmagi och demonologi i den språkliga världsbilden i det polsk-belarusisk-litauiska gränsområdet.

Ganska stor uppmärksamhet ägnades åt de så kallade antivärdena: Dorota Pazio-Włazłowska (LMA LKI) intresserade sig för konceptet TJOCKIS i polsk barnlitteratur, och Irena Snukiškienė (VU) belyste konceptet LÖGN i den samtida-

234

BENDRINĖ KALBA | 96

I polskspråkiga texter undersökte Jelena Kirejeva och Miroslavas Stasilo (VU) hur negativa känslor (ilska, hat) mot politiker uttrycks på internet på litauiska och franska. I sitt föredrag analyserade Nida Poderienė (LKI) hur identitet och värderingar kommer till uttryck i skrift hos elever i de högre årskurserna på en progymnasieskola, som studerar på polska och litauiska, och diskuterade likheter och skillnader utifrån hemspråk och kön.

Vid nästa session behandlade Viktorija Ušinskienė (VU) färgernas (den grå färgens) semantik. Marta Hartenberger (BGDU) presenterade bilden av modern i polska medietexter, Birutė Jasiūnaitė och Jelena Konickaja (VU) analyserade antropomorfa metaforer för stjärnor i litauisk och rysk poesi, Veslava Čižik-Prokaševa (LKI) belyste bilden av en tyska i textkorpusen för dagens litauiska, och Rūta Kazlauskaitė (VU ŠA) behandlade bilden av den blommande kabbelekan i litauisk poesi.

Doktorander deltog också aktivt i konferensen. Ämnena för deras föredrag var begreppet kulturemer i spansk lingvistik (Violeta Švaikovskaja, LLTI), polskans och latinets inflytande på Konstantinas Sirvydas ordbok från 1642 (Silvestras Buiko, VU) samt Jan Karłowiczs verksamhet, analyserad utifrån hans brev till Mečislovas Davainis-Silvestraitis, i Szymon Grabińskis (JU) föredrag. Diana Plachovičiūtė (LLTI), som talade om tuppen i litauisk och slavisk fraseologi, och Aida Rymševič, som behandlade huset i litauiska och polska gåtor, fortsatte tematiken kring folklore och mytologi.

Vid det avslutande plenarmötet Texten som källa till självuttryck talades det om den etniska gruppen lemkers identitet (Małgorzata Misiak, Wrocławs universitet), byhuset som värde (Halina Kurek, JU), om broderade förvaringspåsar eller överkast av tyg (pol. makatka), som hängs på väggen, som kulturtext (Dorota Krystyna Rembiszewska, LMA SI), om småborgerlighet i den litauiska språkbilden och vad som kan beskrivas som småborgerligt (Silvija Papaurelytė-Klovienė, LKI), samt om konceptet TILLGIVENHET i publicistiken (Loreta Vaičiulytė-Semėnienė, LKI).

Detta forskarmöte kommer, liksom de föregående, att ges beständig form genom en samling artiklar baserade på föredragen. Den kommer att vara betydelsefull för fortsatta studier av värderingar hos etniska gemenskaper som förenas av en gemensam historia och ett gemensamt kulturellt rum, för fortsatt samarbete och för en bättre interkulturell förståelse med hjälp av språk- och kulturforskningens verktyg och metoder. Efter de tidigare seminarierna och konferenserna har tre sakkunniggranskade

VILIJA SAKALAUSKIENĖ. Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje:

dviejų kultūrų panašumai ir skirtumai

235

artikelsamlingar Värderingar i den litauiska och polska språkbilden sammanställts. De redigerades av Kristina Rutkovska och Stanisława Niebrzegowska-Bartmińska. De två första – Teoretiska förutsättningar och tolkningar och Folkligt, nationellt, multietniskt och mångkulturellt arv – gavs ut av Vilnius universitetsförlag, medan den tredje, med titeln Dåtid och nutid i språk och kultur, utkom i Kraków på det internationellt erkända förlaget Księgarnia akademicka. Språkvetenskapliga studier av värderingar, som fortsätter i Litauen och Polen, innebär inte bara en fortsättning på de litauiska och polska forskningstraditionerna, utan också en möjlighet att utvidga det internationella projektet EUROJOS.

Mottagen 2023-12-05

VILIJA SAKALAUSKIENĖ

Institutet för litauiska språket

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

236

BENDRINĖ KALBA | 96