LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, III LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

LEXIKALISKA PARALLELLISM I DAUKŠAS KATEKES (1595) SPRÅK

J. KRUOPAS

När man läser M. Daukšas skrifter (katekesen från 1595 och postillan från 1599), författade av en av den äldre litauiska skriftkulturens främsta företrädare och skapare av det litterära språket, faller de talrika lexikaliska parallellismerna i ögonen: användningen av flera ord för att beteckna samma eller närliggande begrepp¹. Liknande lexikal variation kan också iakttas i andra äldre och senare skrifter. Detta är ett karakteristiskt drag i det litauiska litterära språkets historia. Det uppstod i våra skrifter både genom strävan efter att skapa ett litterärt språk och viljan att tilltala företrädare för olika dialekter, genom avsaknaden av en fast och enhetlig tradition för det litterära språket, genom främmande språks inflytande och genom en rad andra omständigheter.

För närvarande är vårt syfte att överblicka de lexikaliska parallellismerna i Daukšas katekes².

M. Daukša var den förste av de litauiska skriftförfattarna i Litauen (om man bortser från deras företrädare i Ostpreussen) som lade grunden till det litauiska litterära språket. När han översatte och gav ut katekesen och senare postillan (1599), och sökte litauiska motsvarigheter för att uttrycka olika begrepp, måste han, liksom andra översättare på den tiden och senare, utföra ett svårt arbete. Att finna goda motsvarigheter vid översättning kräver alltid mycket noggrant arbete, omdöme och vissa filologiska hjälpmedel (olika ordböcker, litteratur m.m.) av översättaren. För 1500-talets översättare var, för att tala med Z. Blotnos förord³, ”ordens svårigheter” ojämförligt större. På det lexikaliska området ställdes de inför sådana svåra uppgifter som: 1) att skapa en terminologi för den nya religionen (kristendomen) och för abstrakta begrepp i allmänhet; 2) att avgöra vilket ord som var litauiskt och vilket som var främmande; 3) att ta hänsyn till olika dialekters ordförråd. Översättarna under denna period måste söka motsvarigheter utan ordböcker och traditioner för det litterära språket (ett etablerat ordförråd), mer eller mindre fjärmade från folkets språk, under stark påverkan av germanisering (i Ostpreussen) och polonisering (i Litauen), med främmande originaltexter framför sig (den äldre litauiska skriftlitteraturen är nästan helt och hållet översatt) och under ogynnsamma sociala och kulturella förhållanden.

¹ Jfr Lietuvių literatūros istorija, I, 144, Vilnius, 1957; Archivum Philologicum, IV, 7 ff.

² Förkortas nedan DK.

³ Margarita Theologika, Karaliaučiuje... 1600, prakalba „Skaititojop“, V psl.

223

När de sökte litauiska motsvarigheter försökte vissa översättare finna så många som möjligt i folkspråket eller skapa nybildningar av litauiska ord, och använde lånord endast i sällsynta fall. Andra lånade däremot slaviskt främmande ord från de texter de översatte och förorenade skriftspråket med barbarismer, som fick särskilt stor spridning i den religiösa litteraturen under 1600-talets andra hälft och 1700-talet.

Daukša var en stor patriot, en försvarare och förnyare av det litauiska språket, som på den tiden föraktades av feodalherrarna. Genom sina skrifter strävade han efter att skapa ett rikt, varierat och rent litterärt språk som var begripligt för folket. Detta framgår av språket i hans första verk, katekesen, där vi finner mängder av lexikaliska parallellismer som visar översättarens försök att ge så exakta och begripliga motsvarigheter som möjligt, göra språket uttrycksfullt och varierat samt tilltala den bredast möjliga läsekretsen.

Lexikaliska parallellismer i DK förekommer antingen direkt i texten efter konjunktionerna eller, och samt efter de sammanbindande uttrycken det vill säga (t.ex. ett märke eller en plogbill 15; nödvändiga och obligatoriska 21; efterskänka skulder, det vill säga synder 54), eller i marginalerna (dit kan möjligen också ha förts korrekturens föreslagna ersättningsord), eller på olika ställen i texten (på olika sidor). Flest (189 belägg) återfinns i marginalerna (nedan förkortat prš.); mer sällan (35 belägg) står de intill varandra i själva texten efter och, eller, det vill säga. Det går inte att exakt fastställa och räkna de lexikaliska parallellismer som förekommer på olika ställen i texten; de presenteras därför i denna artikel som illustrationsmaterial och behandlas tillsammans med de övriga parallellismerna. Det är lämpligast att överblicka de lexikaliska parallellismerna i DK genom att dela in dem i följande grupper: 1) två eller flera (mer sällan) litauiska ord används parallellt; 2) ett litauiskt ord och ett lånord; 3) två lånord.

Oftast förekommer två litauiska ord parallellt. Parallellismer av denna typ skulle kunna delas in i undergrupper med hänsyn till de parallellt använda ordens betydelsemässiga närhet, bildliga och känslomässiga nyanser, ordbildning och annat, men för framställningens korthets skull presenteras de här först i alfabetisk ordning (efter det första ordet, vars ersättningsord står intill i marginalen eller på olika ställen i texten), och behandlas sedan samlat. Uppslagsorden (substantivens och pronomenens nominativformer samt verbens infinitivformer) återges på det moderna litterära språket. De illustrativa exemplen translittereras med moderna bokstäver (endast originalets numera oanvända bokstäver ė, î, û, â, ê, û, w, ł, ß, ſ, ð, ʒ m.fl. har behållits). I det illustrativa materialet återges ibland inte bara enskilda led i parallellismerna, utan också de omgivande orden, som hjälper till att bättre förstå parallellismens betydelse. Efter de translittererade DK-exemplen anges sidnumren med siffror. Om ett ord påträffas i samma eller andra former på flera eller ett tiotal sidor, försöker man inom parentes ange så många sidor som möjligt, från vilka ordet har hämtats.

De polska motsvarigheterna, hämtade ur E. Sittigs arbete ”Der polnische Katechizmus des Ledesma und der litauischen Katechismen des Daugßa und der Anonymus vom Jahre 1605” (Göttingen 1929), anges inom parentes (:). De återfinns i det nämnda verket med hjälp av de litauiska motsvarigheterna i DK.

224

blindhet och blindhet

blindhet 159 (: слепоте); blindhet 142 (: слепота).

Synonymer med olika avledningar. Aklatis förekommer oftare hos Daukša och i andra äldre skrifter.

heta och kalla

áĥgame pres. wáďiname 49 (91) (: zowiem); wádiname pres. áĥgam 60 (105) (: zowa); wadina 26 (28, 31, 39, 40, 61, 90, 92....) (: zowia).

Vanligast används vadinti, men i allmänhet förekommer algoti fortfarande i M. Daukšas och K. Širvydas skrifter. I dagens språkbruk är algoti i betydelsen ”kalla” inte belagt någonstans och har blivit en arkaism.

svimma och förgås

alpstąti atgeiwinti prš. gaištanti 162 (: mdlejącego); jfr apgaišt’ 175 (: wstáie).

Ersättningar med olika betydelsenyans.

ålder och tid ”tid”

Bara en gång, troligen av en slump, när det mest exakta litauiska motsvarighetsordet till det polska ordet czas inte valdes för översättningen, används amžis i betydelsen ”tid”: niūg amžio Apaštalu 19; på andra ställen (2, 4, 93) används amžis (: wiek) i betydelserna ”en människas livstid, en lång period, evighet”. I den första betydelsen kan amžis förbindas med metas, som används både i betydelsen ”tid” (38, 68, 69, 75, 94, 123, 151, 181, 182, 186) (: czas) och ”en period på 365/6 dagar” (1, 5, 32). Ordet laikas är inte belagt i DK.

bedra och förleda

utan att bedra någon eller påminna 86.

I Daukšas och Širvydas skrifter används primitinti flera gånger i den numera ovanliga betydelsen ”driva till utgifter, göra orätt mot någon”, i vilken det kan förbindas med ap-gauti.

bekymra, oroa sig och sörja

beklagade sig 122 (: fráʒowal); bekymrade sig 116 (: fraʒuja); över detta bedrövade 111 (: fráʒuja); Bekymra er 44 (: Stáraycień).

Ersättningsorden skiljer sig åt i betydelsenyans. Jfr sielvartas och apmaudas.

att förvärva (övers.), att ske och att verka

Såsom absjturi nūdemiu atlaidimas prš. Dėties 41 (: się dzieie); att ta sig för att be 80; wiekjas [= weikęs] 41, 49, 114 (:dzieia); kasg... Ju manim veiksis 143 (:sta-nie).

Polska dzieje się översätts med att förvärva, att ske och att verka. Den vanligaste motsvarigheten är att ske (destisi…); för oss är veiktis mer avlägset; det används i betydelsen ”att ske, inträffa” och en gång ”att bli” (:stanie). Darytis är inte belagt i betydelsen ”att ske, inträffa”.

förvärvande (övers.) och erhållande

apitūrėjimo prš. įgylimo [= įgyiimo] 51 (: dośtąpieniu); apturėjimo malōnes 4 (: przyjęcia); jfr att förvärva och att erhålla.

att förvärva (övers.) och erhålla

uá Wieβnati fau áptūri 77; därmed 4 (40, 44, 62, 93, 104, 124) (: dostapil, otrzymała).

15. Kalbotyros klausimai, II

225

I DK används nästan uteslutande former av įgyti, medan översättningslånet apturėti blir vanligare i senare skrifter (:otizymac).

förlåtlig, förlåten och värd förlåtelse

Nu förekommer atlaidtina i betydelsen ’värd förlåtelse’ 92 (: grzch powßedni); atlaidintomis [synder] 91 (:powßednemi).

Av de tre ersättningarna är atleistina bäst (när det gäller synder, skulder och liknande); atleidinta är ovanligt bildat.

minnas och erinra sig

atmindami 109 har bildats efter den polska formen prš. minėdami 84 (:wſpomi-niąac); atmintūmbit ią 60 (67, 74, 84, 139, 151, 162) (: wſpomináli 60; Pamien-tai 74, 162; Wſpomni 139, 151).

atminti används nästan genomgående; minėti har använts i marginalen (84) ganska oprecist, eftersom atminti passar bättre här utifrån meningen.

återlösning (övers.) och befrielse

Det polska odkupienie översätts: vžų ƒawa atpirkima 36 och atwadawimu manų 155. Det polska odkupić översätts också på två sätt: atpírko 13 (34, 134) och ifwadút 106. En mer exakt motsvarighet är išvaduoti (befrielse) än den direkta översättningen atpirkti (återlösning).

hänsyn och uppmärksamhet

håll átźwílgi mot nūpeſnų prš. atwźdi 153 (: wzglęad); átźwílgio 20 (123) (: roz-myſhu, względ).

Vanligare är hänsyn; atv y zdis är känt endast från Daukšas skrifter.

oändlighet och gränslöshet

omätligt hjärterum prš. inte omfattad 137 (: niekóńczónego); omätlig styrka 24 (49, 186) (: niezmierną, nieſkóńczóney).

Daukša använder dessa ersättningsformer. I hans skrifter påträffas oftast obegränsad (outgrundlig). Jfr outplånlig och omätbar.

yttra sig och tala

Former av dessa synonyma verb, som motsvarar de polska formerna powiedzieć och mówić, används på olika ställen i texten (t.ex. byloti — 4, 22, 48, 50, 52, 61, 63, 66, 68, 81, 87, 90, 99, 137, 152, 158, 159, 178, 184...; kalbėti — 7, 48, 59, 62, 65, 66, 74, 87, 88, 89...). Vanligast förekommer byloti. Ibland används båda orden på samma sida och i liknande uttryck, till exempel: bi-iodamas Tėwę mūſſų 66 och kalbėdamas Tėwę mūſſų 66; nei biłodami nė tieyſos 87 och ape wiſſus gerai kalbėdami 87. Jfr säga och uttala (yttra).

göra, hävda och handla

darîdami tai wiſſa prš. Teigdami 71 (: czyniąc); daro 11 (20, 41, 68, 72, 80, 92, 148, 156, 164, 165… (: czynić); Ką tu weiki 67 (: czynić). Det polska czynić återges nästan genomgående med daryti. Här och där förekommer veikti. En gång har i marginalen (71), intill daryti (darydamas), det ovanliga och till synes oprecisa teigti (teigdamas) använts; detta ord påträffas i Daukšas postilla (490) i betydelsen ”instämma” (i Širvydas, Valančius och andra skrifter har det den vanliga betydelsen ”säga, berätta”).

226

görare, skapare (övers.) och skapare (övers.) ”skapare”

den som skapade, eller den som satte samman himlen 30; skaparen, eller den som gjorde 31; skaparen prš. den som gjorde 132 (: sutworzyciela); den som gjorde 23 (27, 133) (: sutworzyciela); du skapade 122 (135 157) (: sutworzyciela).

Det vanligaste ordet är darytojas, något mindre vanligt är översättningslånet sutvėrėjas, som senare fick stor spridning i religiösa skrifter. Jfr padaryti och sutverti.

ofta och tätt

ofta prš. tätt [= taķei] 18 (:częšto); ofta och taķei 124 (: częšto).

I texten används oftast dažnai (dažniaus) (18, 85, 89, 109, 111, 117, 124, 127, 128, 134, 142, 143, 161, 175, 187), medan tankiu (tankiaus) förekommer betydligt mer sällan (89, 159). De båda orden är synonymer. Tankiai används i betydelsen ”ofta” i den samogitiska dialekten. Jfr dažnas och tankus.

frekvent och tät

frekvent och tätt bruk av Takų 19 (: ofta).

Tankus används i betydelsen ”frekvent” i den žemaitiska dialekten. Jfr. dažnai och tankiai.

brännande och smältande

dėganczios kärlek prš. leizdączios 161 (: paląčey); ugnimi… dėganczia 161 (: gorączym).

Participet leisdanti är belagt endast i DK och har oklar ordbildning. Tills vidare kan det försöksvis förbindas med verbet leisd yti (:leisti) ”smälta”.

olycka och nöd

Deia prš. Beda 143 (:Biáda).

Deja ”olycka, nöd” används emellanåt av Daukša, Širvydas och i andra skrifter.

största, dödande och dödlig

dödssynder prš. dödande 130 (: głownych); de största synderna 90 (: głownych); dödliga 90 (91,92,93) (: śmeertelnymi); dödliga synder 186 (: śmiertelnego).

Dödlig och dödande är goda motsvarigheter till det polska śmiertelny (synd), i vars ställe låneordet smertelna (synd) senare slog igenom.

högmod, veklighet och uppblåsthet

högmod prš. veklighet 11; högmod prš. uppblåsthet 91 (: Pychá).

Högmod ’att vara högmodig’ förekommer i Bretkūnas och Daukšas skrifter. Veklighet har i Daukšas skrifter oftast betydelsen ’kroppsligt välbehag’; ibland används det något ovanligt i betydelserna ’högmod, stolthet’; dessutom förekommer det också i betydelsen ’girighet’ (jfr begär, veklighet, girighet). Uppblåsthet (att vara uppblåst, uppblåst, att vara uppblåst) ’stolthet, högmod’ förekommer ofta i Daukšas skrifter. Det är inte belagt i andra skrifter från 1500- och 1600-talen. Senare dyker det åter upp i skrifter. Ordet är också känt i folkspråket, varifrån det kan ha kommit in i Daukšas skrifter som ett målande och uttrycksfullt ord.

darra och vibrera

Stjälkarna darrar och vibrerar i den kraftiga fukten 148 (:drżą)

Dessa synonymer (de förekommer även i andra äldre skrifter) har använts för att förstärka intrycket.

227

fjäril och dagfjäril

drugėleis prš. med peteliškė 148 (: motylki).

Dessa synonymer förekommer sällan i äldre skrifter.

dunkande, förhoppning och hopp

dunkandet prš. Tikėjimuojį 50 (123) (: dufnosčia, vfnosči); tikėjimuji prš. Padukjiu 49 (: nadzieja); padukji prš. Tikėjimasi 153 (: nadzieje); Padukji, arba wilty 44 (: nadziei); dušėimu 122 (135, 152, 167) (: dufnosčia, dufanie, vfanıe); Pádauk jis 22 (62, 100, 103, 121, 135, 139, 153, 155, 182) (: nadzieia; vfanıe 182)

Det vanligaste ordet är padūk sis, vilket nästan överallt motsvarar polska nadzieia; dufanie, vfanıe och dufność återges nästan överallt med dūkšėjimas; endast en gång påträffades viltis. Jfr. tikėtis och dūkšetis.

kropp och vattenränna

ing... slå in en kil jfr. gångJna 144 (:łomia).

Dessa synonymer har hittills belagts i äldre skrifter endast i DK.

mer bittert och kärare

gądžeus, när han talar väl om wiJūs prš. mielaus 87 (: hellre); gądžeus 138 (: hellre); mielėus 157 (:mile).

Gandžiaus är belagt endast i DK och V. Kudirkas skrifter.

godgärning (övers.), välgärning (övers.), godgörande (övers.), godgärning och godhet

Polska dobrodzieystwo översätts med flera ord: godhet prš. godgärningar 124; godgörande prš. Godgärning 162; godgärningar 180 (188…); godgörande 60 (69, 183…); godhet 68 (124, 152, 163, 167…). Detta är synonymer med olika avledningar. Vanligast används godhet. Detta ord motsvarar också polska dobroć (140, 142, 144…).

dödsängel, död, döende och bortgång

Giltines eller döds 13 (169); döendet prš. död 19; döds prš. giltines 142; giltines 34; döds 41 (108, 138, 142, 177); döende 35 (58, 99, 185, 187…); vid bortgången 168.

Polska śmierć översätts med fyra ord; vanligast används död och döende.

födande kvinna och förälder

gimdiwė 30 (63) (: förälder); Gimditojėmus 7 (35…) (: föräldrar).

I äldre skrifter — gimdyvė; ordet gimdytoja är inte belagt; endast pluralformen gimdytojai används.

levnad och liv

Polskans żywot återges nästan genomgående med gyvata, t.ex.: giwątą 24 (36, 42, 44, 62, 67, 92, 99, 142, 145, 162, 168, 177, 183, 189…); endast mycket sällan med gyvenimas, t.ex.: giwėnimu 177; belägg för lånordet żywałas i betydelsen ”liv” saknas.

famna och omfamna

glápJro jfr apJikabineja ’omfamnar’ den unge mannen 157 (: obłapia).

Glapstyti är ett sällsynt ord i äldre skrifter (belagt i Daukšas Postilė och Knyga nobažnystės).

228

grynighet och söndersmulning

grâudumą jfr. Zutrinimą (= Sutr(i)n imą)... Birdės 97 (: įkruche); grynighet 139 (: įkruche).

Den första polska motsvarigheten śkrucha (grynighet) är känslomässig, folklig och mycket träffande; söndersmulning är en alltför grov och hård översättning.

inspiration och utandning

inandning och utandning av Dwaijos 123 (: nádchnienia).

Belagda endast i Daukšas skrifter; troligen nybildningar, semantiskt nära betydelsen ”att ge något åt anden”.

särskilt och separat ”enskilt”

įpacčęi ir įskirumi... Jaugot 126 (: osobná); įpacčęi 121 (: osobná); på andra ställen i texten (18, 22, 68, 76, 89, 125) används ypačiai i betydelsen ”särskilt, mest”.

Dessa adverb används i skrift och talspråk. Jfr ypačias ir skyrius.

särskild och avsnittet ”åtskild”

för en särskild sak, jfr. åtskild 95 (: osobliwey).

I äldre skrifter används ypatis i betydelserna ”åtskild” och (sällan) ”särskild”. Skyrius förekommer oftast i betydelsen ”skillnad”, mycket sällan i betydelsen ”åtskild”.

inträde och bifall ”förbön”

prafáu... inträde... Jungfru Marias jfr. bifall 132.

Båda orden används som synonymer; ibland påträffas de också i andra äldre skrifter vid sidan av užtarymas och andra ersättningsformer.

frälsa, rädda, befria och återlösa (övers.)

frälst 22 (141) (: zbáwion); att befria och återlösa oss 34 (: odkupił); Befriare 142 (: Wybáwiłes); att befria 106 (: odkupić).

Dessa ord, som förekommer på olika ställen i texten, ligger i vissa användningssammanhang mycket nära varandra i den grundläggande betydelsen ”rädda”. Jfr. frälsare, räddare, den som räddar och hjälpare.

frälsare, räddare, befriare och hjälpare

Polska zbáwiciel översätts: Išgánitoies eller išgélbetoies 13; Išgánitoiau prš. išgelbėie 140, gelbėtoies 94 (98); išgélbėtoiu 36; išgánitoii 15 (148).

Vanligast används išganytojas.

försköna och tvätta

Om jag är smutsig kan du försköna mig, prš. Tvätta 137 (: oczyścić).

Dessa ersättningsformer skiljer sig åt i betydelse och kan knytas till olika användningsfall. En mer exakt motsvarighet är išgražinti ”rena”.

klok och mudru sekes (?)

så vis, förståndig. Klokare, förståndig 32 (: mądry).

Išmintingas förekommer relativt ofta i äldre skrifter; mudras är mycket sällsynt, och det påträffas förmodligen också i Mudrusiakės, som står i marginalen (= mudru sekes?).

229

bekänna, uttrycka och uttala sig

Synderna... du skall bekänna 89 (: Spowiada[y]); sedan han bekänt... överträdelserna 100 (141...) (: wypowiadawby); Du svarade själv att... han inte höll fast vid 126 (: jie [spowiada).

På olika ställen i texten används tre motsvarigheter till spowiadac się. Jfr. bekännelse, uttalande och spaviedis (lånord).

utropad (övers.) och förvisad

med = utropad och förvisad från hjärtat 124 (: wywołanego).

En kreativt vald motsvarighet är förvisad, använd i överförd betydelse (förvisad från hjärtat); en betydelsemässigt misslyckad översättning är utropad.

fräckhet, skevhet och orättvisa

fräckhet jfr. skevhet 137 (: grzechy); fräckheter jfr. orättvisor 137 (: niepra-wości); skevheter jfr. fräckheter (:nieprawości).

Den bästa motsvarigheten är orättvisa; folkliga, mindre precisa är fräckhet, särskilt skevhet.

fånge och länk

Kālinį jämfört med jaitini 106 (: Więźnia).

Kalinys förekommer också i andra gamla skrifter (Mažvydas, Širvydas m.fl.); i Katekizmas och Postilė använder Daukša parallellt kalinį och saitinį, vilket troligen är en översättning från polskans więźń; utanför Daukšas skrifter förekommer saitinys här och där i skrifter från slutet av 1800-talet.

hänga och vara upphängd

på korset kārączem jämfört med kabączam 134 (: wisząc emu).

Dessa synonymer används i skrifter och i talspråk.

blodflöde och blodstörtning

kraujo plūdimą jämfört med krauplūdi 152 (: krwotok).

Ordförbindelsen kraujo plūdimas har i marginalen ersatts med nybildningen kra(u)plūdis, som hittills inte har påträffats någon annanstans.

god och stor

mycket sällan förekommer prš. stor 163 (: wielkiemu); stor 37 (70, 142, 168) (: wielką).

Adjektivet god (gåva) används i betydelsen ”bra, värdefull”; ersättningen stor beskriver saken ur en annan synvinkel, vilket gör det möjligt att betrakta den stora (gåvan) som god.

hålla sig och uppföra sig

laikītis prš. bete sig och leva 83 (: zachować przeciw Pánu); teip teikeis laikītis 166 (167) (: obyść); nē elgdamās 128 (: obchodząc).

Hålla sig har också betydelsen ”uppföra sig”, och därför närmar det sig i bruk uppförande.

skämma bort och pyssla om

lāpint prš. skämma bort 83 (: rospųbczāiac).

Pepinti i betydelsen ”skämma bort” förekommer i Daukšas postilla (65, 586, 662...), där det används parallellt med skämma bort. Troligen kom detta ord från Daukša in i Nesselmants och Kurschats ordböcker. Det är inte belagt i några andra källor.

befalla och påbjuda

som befallde och beordrade oss 73 (: roskazanie); befallde 14 (79, 80, 81) (rozkazuje).

Dessa synonymer skiljer sig något åt i sina betydelsenyancer.

230

sjuk, sjuklig och oförmögen

Eimi sjuk till sängen pres. kan inte 151: (niemocny); sjuk och oförmögen 162 (: niemocnego); sjuk 137 (138, 143) (:chory, niemocnego).

Dessa ersättningsord ligger nära varandra, men sammanfaller inte helt i betydelse.

kärlek och älskande

Det polska miłość översätts med kärlek och älskande (en gång), t.ex.: Mėile 22 (51, 62, 69, 70, 80, 158, 160, 167, 181...), mileymu 167; det verkar som om älskande i det senare fallet används av stilistiska skäl, för att inte upprepa ordet kärlek en tredje gång i samma mening; en gång (81) finner vi älskande felaktigt använt i stället för det polska czczeniu [= czczeniu] ”vördnad”.

be och bedja

Polska prosić översätts oftast med be, betydligt mer sällan med bedja, t.ex.: be 49 (50, 53, 55, 61, 66, 68, 85, 106, 134, 135, 138, 139, 163, 169, 170, 171, 173, 176, 181, 189...), bedja 51 (77, 131, 172, 174...).

Synonymer med något olika betydelsenyans, som också används i dagens språk.

barmhärtighet (övers.), barmhärtighet (övers.) och medlidande

Polska miłosierdzie översätts med barmhärtighet (73, 106, 137, 142, 189...) och barmhärtighet (60, 62, 138, 173, 180, 183).

De två första varianterna är avledningssynonymer. Vid ett tillfälle påträffas en tillfällig och inexakt motsvarighet till miłosierdzie — medlidande (137).

murmura och knorra

utan att muttra, pres. inte knorra 86 (: nie bemrząc).

I Vilentos, Bretkūnos, Daukšas och andras skrifter används ruzgėti som synonym till murmėti. I dag förekommer ordet i skrift och talspråk i betydelsen ”röra sig”.

reta upp och förarga

inte reta prs. förarga 83 (: nazbyt karząc).

Nartinti (särskilt įnartinti) används i betydelsen ”förarga” hos Mažvydas, Vilentas, Bretkūnas, Širvydas och i andra skrifter. Jfr nertėti ir rįstauti.

att inte kunna tala ut (inte tala ut sig) och att inte kunna säga allt (inte tala ut sig) ”att inte avstå”

och inte en enda blev varken uttalad prs. osagd 153 (: się niewymowi). Jfr byloti ir kalbėti.

outsägbar och omöjlig att tala om

vördade varken den outtalade 144 (164, 171, 185) (:niewy stawiony, niewymowney); inte heller den outsägbara 142 (: niewymowną). Jfr byloti ir kalbėti.

att inte mattas och inte sakna ”inte fattas”

inte skulle räcka till på vägen prs. inte skulle saknas 156 (: nie wystali).

Nepristokti används ofta i äldre och senare skrifter i betydelsen ”inte räcka till”. När det används jämte nepailsti (på vägen) och nepristokti ”inte fattas, inte saknas” kompletteras meningen något i betydelse.

231

utan att ha dolt eller täckt över (övers.)

nieko nōpĮpęs ir ne vždėgęs 147 (: nie žakrywßy); att täcka över och dölja.

Detta är ord med närliggande betydelser endast i vissa enskilda bruk; det andra är en översättningslån, mer konkret och bildligt, men inte lika precist och lämpligt som utan att ha dolt.

orörd och inte smord

orörda flickor, jfr. inte smorda 141 (: niepokáléney); inte heller ett orört hjärta 104 (: čžy/tego).

Orörd ”orenad, ren, kyskt” används av Daukša, Širvydas och i andra skrifter samt i talspråket. Senare fick lånordet čysta spridning; det förekommer ännu inte i DK.

förargas och vredgas

Polska się gniewać återges med: nertėt, jfr. ruſtaut 138; Nė nèrtek 151; ne apjirūſtawai 151.

I äldre skrifter används rūstauti mycket flitigt; mer sällsynt är nertėti. Jfr. nartinti och rūstauti.

nonstinghet och tomhet ”fåfänglighet”

prabókſta niekánieke prš. tomhet 169 (:prożność); niekáńiekių 81 (122) (: márnościách).

I andra skrifter är rūškimas ”småsaker, fåfänglighet” inte belagt. I folkspråket (Pasvalys, Joniškis…) används det i betydelserna ”raseri, oväsen”, vilka i sammanhanget kan förknippas med ordet niekaniekė.

inte tröttna och inte längta

nė nubostumbime prš. att vi inte blir uttråkade 117.

Įsiilgti i betydelsen ”tröttna, bli till besvär” är hittills belagt endast i DK; ilgti används i denna betydelse i A. Juškas ordbok och i Rodūnė. Nenubosti ir neįsiilgti används synonymt.

utdelning och återgäldande

för… den nåd som vunnits genom avgudadyrkan. jfr. Awiržimo 95 (: wyżczenia).

I Daukšas skrifter används atviržti i betydelserna ”återbetala, ge tillbaka, dela ut”.

böja sig och vörda

nułakdami jūs prš. med vördnad 83 (: czyniąc mu poczciwość); Wßras turi milėt’ ir nułekt’ môtęri 102 (: mieć we czci); Gérbiu 65 (74): Czynią… poczciwość).

I Daukšas och Sirvydas skrifter används båda varianterna. Nulenkti har den överförda betydelsen ”hysa vördnad”, och kan därför jämföras med gerbti.

synd, syndande, skuld, överträdelse och skuld

Nūdeme prš. Nujideiimas 56 (131) (:synd); ſkotas tai yra kaltės 54 (: synder och överträdelser); nūdėmes 13 (24, 33, 34, 35, 41, 43, 57, 58, 68, 89, 93, 107, 130, 131, 139, 145, 146, 149, 151, 153, 185…) (: synd); nujideiimus 130 (:synder); kaltės 43 (46, 61, 106) (: skulder); pražengimus 100) 112, 117, 124, 134, 139, 188) (: överträdelse, förseelser 134).

Det vanligaste ordet är nuodėmė, som motsvarar polskans grzech. En helt likvärdig synonym är det mycket sällan förekommande nusidėjimas. Polska wina översätts med-

232

skuld, medan wysiępek ir przewinienia — pražęngimu; en tillfällig och inexakt motsvarighet är skola, som förekommer en gång (54).

Skuld och överträdelse har i DK en betydelse som ligger nära synd, eftersom det talas om skulder och överträdelser som brott av religiös karaktär. På vissa ställen (134,139) kan nuodėmė och pražengimas förekomma i samma eller närliggande meningar även av stilistiska skäl, i ett försök att undvika upprepning av samma ord.

åsikt och förnimmelse ”sensation, förnimmelse”

nūmonių prš. med pajautimu 114 (:smyślow); pajautimais prš. med numanomomis 126 (: zmysłami); Nūmonia 103 (174) (: Roztropność, namętności); pajautimai 108 (127) (: Smyłów, zamysłami).

Man försöker översätta det polska begreppet smysł ”sensation”, och åsikt och förnimmelse blandas inkonsekvent.

nedstämdhet och tvivel

Nedslagenhet jfr. Abejojimas 107 (: Ro[páč]); abėjojimo 56 (: poch yby).

Detta är ord med olika betydelser; i marginalen används abejojimas oprecist som motsvarighet till det polska ro[pácz ”nedstämdhet”; på ett annat ställe (56) har det sin vanliga betydelse och motsvarar det polska pochyba.

förnedring, ödmjukhet och självförnedring

förödmjukelse 49; ödmjukhet 166; förödmjukelse 172 (174).

Man försöker skapa en motsvarighet till det polska pokora ”ödmjukhet”. En av varianterna (nusižeminimas) är välbildad. Senare etablerades låneordet pakara.

varelse och skapelse (övers.)

Polska stworzenie översätts med padaras och sutvėrimas, t.ex.: padaro 10 (136, 148, 150), sutwerimop 122 (172).

Sutvėrimas är en översättningslånform som fått mycket stark spridning i senare skrifter. Jfr padaryti och sutverti.

padaryti och sutverti (övers.)

Diewas skapade människan 21 (29, 30, 51, 134, 185) (: stworzony, wcżnić 29); sutwer-ti 27 (160) (: stworzeni); jfr padaras och sutvėrimas, liksom darytojas, sutvėrėjas och sutvertojas.

Det vanligaste är padaryti ’skapa, frambringa’; på många ställen förekommer det också i betydelsen ’verka’ (55,66).

padrūtinimas och pastiprinimas

Padrūtinimas jämfört med paſtiprinimas 94 (: Bierzmowanie); padrūtinimo 96 (: bierzmowania).

Man söker en term för sakramentet som bekräftar tron (”dirvavonės”), och två närliggande motsvarigheter skapas. Jfr padrūtinti, pastiprinti och patvirtinti.

stärka, förstärka och befästa

stärk mig prš. förstärk 136 (: wzmocni); förstärkte prš. stärkte och befäste 75 (:potwierdził); du befäste 152 (potwierdził); förstärk 136 (:wkrzep).

233

Att stärka och befästa förekommer i äldre skrifter också i betydelsen ”förstärka”, så alla tre motsvarigheterna kan betraktas som partiella synonymer. Jfr. stärkande och förstärkning.

förmaning och tillrättavisning

Förmaning [= Förmaning] eller tillrättavisning 20; Förmaning 15 (44); Tillrättavisning 80.

Båda de polska motsvarigheterna till napominanie ”påminnelse” är folkliga, med starka känslomässiga nyanser och alltför snävt betydelseomfång. En mer exakt motsvarighet kunde ha bildats av priminti, som inte beläggs i DK (endast atminti används — 60, 67, 74, 139, 151, 162).

frestelse och frestande

frestelser prš. frestelse 169; frestelser 101 (122, 188); frestelse 46 (55, 87).

Det polska pokusa återges med två folkliga synonymer, som även senare användes parallellt i skrifter.

hjälp, understöd och bistånd

Det polska pomoc återges med tre synonymer som används än i dag, t.ex.: hjälp prš. understöd 55 (57); understöd prš. hjälp 64; understöd prš. bistånd 86; hjälp 55 (122, 129, 135); understöd 64 (85, 159). Jfr att understödja, hjälpa och bistå.

tillräckligt och nog

pakáks prš. gana 156 (: dość); gana 43 (156) (: dosyć); jfr pakąką 42 (: dość); pakaktinai 112 (: dokonale).

Det räcker och nog används fortfarande synonymt.

frusen, begraven och rodnad

avliden och nergrävd prš. Begravd 33 (: pogrzebion); nergrävd prš. Nergrävd 137 (: pogrzebiony); nergrävd 23 (: pogrzebion).

Den vanligaste motsvarigheten är begravd; nergrävd har en bildlig betydelse, medan nergrävd dessutom har en vulgär prägel. Jfr att begrava och förbigå.

begrava och utelämna

Begrav en avliden prš. utelämna 106 (: pochować); jfr. begravd, begraven och jordad.

Ersättningsorden skiljer sig åt i betydelse: utelämna används i betydelsen ”följa”, medan begrava används i sin vanliga betydelse.

välsignad, benådad, prisad och ärad

välsignadₚ giwatoₚ prš. benådadₚ 36 (:blogosławionemu); wiſsiemus prisade prš. Välsignade 53; välsignade flickor 64 (105, 155, 157, 164, 181) (:blogosławioney); benådad 36 (42, 65) (:wielbiony); prisade flickor 32 (53, 58, 63) (: blogosławioney); en gång (2) blogosławiony översätts med ordet ärad, vilket på andra ställen (36, 179) motsvarar polska chwale bny.

Dessa varianter har en viss gemensam betydelse, men står inte varandra särskilt nära. I den polska texten motsvaras de av tre ord, som nästan regelmässigt översätts med motsvarande litauiska ersättningsord (med undantag för blogosławiony — ärad). Det vanligaste ordet är välsignad. benådad är i dag ovanligt för oss och förekommer också mycket sällan i Daukšas skrifter.

234

vanliga och underordnade

bruk att göra, pres. pajunk [= pajunke] 20 (: vanlig).

De litauiska motsvarigheterna används som synonymer. Jfr. sed och underordning.

sedvänja och bruk

sedvänja, pres. paiukimo [= paiukimo] 123 (: sedvänja); paiukinimųsę [= paiukimůsę] 6 (7) (: seder).

Sedvänja och underkastelse används som synonymer. Jfr. att underkasta och underordna.

att ge upp och syfte (att utse sig)

överlämna sig... åt böner, preposition för bestämma sig 61 (: zálecamy); jfr. har överlämnat sig 124 (175) (: podawȳ); jag bestämmer mig till offer 69(: ofiaruie).

Ersättningar med närliggande betydelser. I stället för syfte används i äldre skrifter, särskilt senare sådana, delvis också låneordet afieravoti, som saknas i DK.

drunkning, fördömelse, fördärv och undergång.

Adam förde med sig... dränkning, preposition för fördärv 35; det skulle inte vara mig till fördömelse, preposition för dränkning 173 (: skarániu); och till evigt fördärv 179 (172) (: zátráceniu); leder oss in i undergången 11.

De tre första motsvarigheterna skiljer sig åt i betydelse. Dränkning är ett målande, folkligt uttryck för begreppet ”fördärv”; fördömelse är mindre konkret och målande; fördärv och undergång är avledningssynonymer.

senare, sist och den allra sista

Fyra sista saker för människan, pred. Pakucžiausei 108 (: oſtáteczne); pástaroi 38 (94) (: nakon'cu, oſtáteczne); paſkujeiais métais 5 (: ná potomne czáły).

Pastaras används i äldre skrifter i betydelsen ”sista” och är synonymt med ordet paskutinis.

hälsa och bota

paſwẽikintumbei pred. išgydintumbei (151) (: vzdrowić); paſwẽikint 137 (140, 177), (:vzdrowić); išgĩdžẽu 110 (141, 151, 152) (: vleczyć, vzdrowić).

I äldre skrifter används pasveikinti även i betydelsen ”göra frisk, bota” och används växelvis med išgydyti. Jfr išvaistėjimas, išvaistymas, išgydymas, pasveikinimas ir išliečijimas.

undsätta, hjälpa och bistå

paſʒelpt iůs pred. padet 81 (: wspomagać); padék 139 (159) (:wspomóż, dopomoc); pagelbėk 136 (: porá­tuy).

Pašelpti och pagelbėti kan betraktas som synonymer, nära besläktade med padėti i betydelsen ”hjälpa”.

helga och föröka

helgade du genom din ankomst; förökade 164 (: vśláchčil); medan han förökade 52.

I Dauksas Katekizmas och Postilė används helga i betydelsen ”försköna, pryda”, parallellt med försköna. Med samma betydelse förekommer också föröka, som även har andra betydelser (”öka, utöka...”). Jfr helig och vacker.

235

förvandlas, bli och bli (övers.)

Blir och förvandlas till en son 11 (: Stawa ſie); Blir 12 (: Zoltáie); då blir vi 96 (:ſtawamy); blir 99 (: odmien ia); inte bli 7 (10, 17, 32, 43, 57, 63, 95, 150, 160, 184) (: nie ſtániecie); blev 56 (: stał).

Av de tre parallellismerna som sammanfaller i betydelsen ”bli något” används bli oftast. Översättningslånet bli etablerades i senare skrifter och är mycket sällsynt. En gång översätts det polska ſtanie (143) med verka (Och vad skulle då hända med mig). I detta fall kan verka också ha betydelsen ”bli”, och därför har det inte tagits med bland parallellismerna.

märka och markera

märker; markerar 94 (: názná czy).

Det polska naznaczyć i betydelsen ”utse, ange” har inte översatts helt exakt med synonymerna märka och markera. Jfr märka och markera.

föda, ätande och käkande

föda och dryck mina prš. måltid 160 (: pokarm); vid måltiden prš. vid ätandet 126 (: w jedzeniu); föda 171 (182) (: pokarm, żywność); När han reser sig från bordet 183 (: od stołu); av förbjudna rätter... ska du inte äta 89 (162) (: pokármow).

I äldre skrifter, särskilt i Daukšas Postilla, förekommer föda ofta i betydelsen ”mat”. När det gäller människors föda används också ätande (sällan). Endast då och då använder Daukša vid sidan av föda och ätande även käkande, som, att döma av dess nuvarande bruk, kan ha haft en vulgär klang (vanligen talar man om djurens käkande, eller käkande ”mat” i vulgärt språk). Hittills har orden maistas och valgis inte belagts i skrifter från 1500- och 1600-talen.

gödningsutfodring och mättande

med föda, eller kroppens mättande 54 (: pożywieniem); mättnad 175 (:náżycenie).

Parallellismens första komponent är alltför konkret och därför kanske alltför snäv; bättre är mättnad, som en gång användes oprecist: i stället för polska poślenie (dūbė) ”förstärkning” — paſſotinimas (dūbios) 156.

förstånd och insikt

Förståelse, eller insikt 104 (: Wyrozumienia).

Man söker en term för att benämna en av den heliga andens gåvor — förståndet — och ger två avledningsvarianter: förstånd och insikt. Permanyti ”förstå” är allmänt belagt från och med Mažvydas skrifter och i folkspråket.

pigiaus ir gandžiaus ”lättare, bättre”

pigėus numirt turimė nėkaip prš. gądžeus 70 (: rá cze y); pigiaus (: łatwie). I äldre skrifter och dialekter används pigiau (pigiaus, pigesn) också i betydelserna ”lättare, bättre”. Gandžiaus är hittills belagt endast i Daukšas och V. Kudirkas skrifter.

prabingusiai ir prašmatu ”alltför mycket, mycket”

överdrivet bedrövad av harm 111 (: zbytnie); överdrivet bedrövades av detta 122, 167 (: zbytnie); överdrivet 119 (: zbytnie).

Prabingusiai ”mycket, överdrivet” förekommer i Daukšas och Širvydas verk. prašmatas ”överflöd, övermått, lyx, högmod” används betydligt oftare i skrifter. Jfr prabingęs ir prašmatus.

236

prabìngęs ir prašmatus ”alltför stor, överdriven”

Prabìgęs dukšėjimas prš. prašmatus 107 (: Zbytnie). I äldre skrifter, särskilt hos Daukša, förekommer båda orden och används som synonymer.

priejáuta, priežinė (?) ir siela ”samvete”

priejáutos prš. sielos 100 (112) (: summienium); sielós prš. priejáutos 111 (: summienia); siela prš. peiežinė [= priežinė?] 125 (: summienie); siela 68 (69, 118, 130) (: summieniem). Man söker en term för att uttrycka ”samvete”. Vanligast används siela, som senare fick betydelsen ”själ”. Det polska dusza motsvaras genomgående i DK av lånordet dušia. Ordet priejáuta ”samvete” förekommer också i Širvydas skrifter; några gånger har det även upptecknats i dialekter med betydelserna ”förnimmelse, aning”. Priežinė (?) är belagt endast i DK.

samla ihop och se efter

För att han skulle samla ihop åt oss prš. Han skulle se efter 54 (: opatrzył); han samlar ihop, ser efter 31. Prikuopti används i betydelserna ”förse, ta hand om” i Daukšas och Bretkūnas skrifter. Jfr apkuopti och apčystyti.

göra sig i ordning och förbereda sig (bereda sig)

Och hur ska du göra dig i ordning prš. prierektis [= prirektis] 97 (: nágotować); prirektis 99 (: przygotować). Prisitáisyti har betydelsen ”förbereda sig”, vilket knyter det nära till prirengtis

förtryck och trångmål

Förtryck bland de kristna prš. prie spauda 108 (: Včisnienie); prie spaudos 57 (125) (: utrapieniem, doległościach); jfr prispaustas 151 (: vtrapiony). Alternativen används som synonymer. Prislėgimas är belagt endast i DK och kan betraktas som en nybildning av Daukša. Prespauda används i stor utsträckning i Daukšas, Širvydas och andra skrifter.

skyldighet och behov

vi befinner oss i någon skyldighet eller något behov 18 (: w...potrzebe); behov eller skyldighet 71 (77) (: potrzeba); i behov 122 (158) (: potrzebách). Det polska potrzeba översätts med två ord; vanligast används reikalas ”nödvändighet, behov, brist”. Jfr privalomas, privalus och reikalingas.

nödvändig, obligatorisk och förpliktigande

Det polska potrzebny återges med tre ord: ápe daiktus jam reikalingus ir privalomus 21 (71, 72); daiktą… privaloma prš. reikalingę 69; reikálingų 22 (44); privalómu 53; privalús 1 (3, 70). Vanligast förekommer reikalingas och privalomas tillsammans. En gång används privalomas i stället för polska przytomny (czáju przytomnego – metu privalomu 182). Jfr privalymas ir reikalas.

säga och yttra (säga)

På olika ställen i DK används ord med närliggande betydelse, säga och yttra (säga), till exempel: Sakíkig 12 (94), sakíd amas 156; tari 12, taríd amas 16. Det verkar som om det oftast förekommande ordet är –

237

yttra (säga). I enskilda fall förekommer dessa ersättningsord parallellt med tala och prata.

sötma och sötma

sötma jfr. sötma 62 (: słodkości); sötma 170 (:słodkości); för sötma 155 (160, 177) (: w słodkości).

Båda avledningssynonymerna används parallellt; saldybė förekommer även i andra äldre skrifter.

struktur och samstämmighet

har att upprätthålla … Struktur 102; har samstämmighet (med kyrkan) 103.

Struktur är vanligt förekommande i äldre skrifter, samstämmighet bör däremot betraktas som en nybildning av Daukša, använd troligen av stilistiska skäl, eftersom han inte ville upprepa ordet struktur i samma mening.

bevara (sig) och vakta (sig)

På olika ställen i texten översätts de polska orden zachować och strzedz med bevara (sig) (oftast) och vakta (sig), till exempel: genom att bevara buden 27 (55, 69, 70, 71, 78, 80, 89, 93, 126, 180, 181); vakta ögonen 87 (120, 122, 123, 145). Löften, helgdagar, fastor och annat bevaras (vaktas), och man aktar sig (vaktar sig) för synder, frestelser, allt ont osv. Här och där har förklaring eller ytterligare motsvarigheter lagts till bevara och vakta, till exempel: Jaugot och hålla skulle [ordningen] 126 (: zachować miał); Jėrgedamies, apžiakdami ir węgdami wiffjokiu biėurūbių 84 (: strzegąc ję). På några ställen (84) används vakta efter bevara av stilistiska skäl, för att inte upprepa samma ord omedelbart. Jfr undvika, sky och akta sig.

sorg och förtrytelse

Jielwartūſe jfr. apmauduofe 122 (: frąsunkach).

Sorg har förekommit i skrifter sedan Mažvydas tid. Det är ett mer litterärt ord jämfört med förtrytelse, ”ilska, vrede, missnöje, oro”, som kännetecknar folkligt talspråk och har en något annorlunda betydelsenyans. Jfr förarga sig, bekymra sig och sörja.

stränghet och strävhet (övers.)

inte alltid med... stränghet... våld jfr. utspridd 126 (: Jurowością).

Stränghet ”skärpa, stränghet, grovhet” används i Daukšas skrifter, i Sirvydas ordbok och på andra håll; šiurystė är en översättningskalk, belagd endast i DK (i Sirvydas ordbok finns šiurybė).

tron och stol

ſó]to jfr. krėſlo 147 (:ſtolice).

I äldre skrifter används oftast sostas; ibland påträffas krėslas ”tron” (i Mažvydas, Daukšas och andras skrifter).

stå emot, motsätta sig och stärka sig

så att han kunde stå emot olyckorna jfr. ſtiprintis 101 (: przećiwić); Stęmbt jfr. Priebin tis 107 (: Przeciwiąć ję); Stęb dama 123 (:przeci wiając ję).

I äldre skrifter, särskilt hos Daukša, används oftast stembti; betydligt ovanligare är priešintis; stiprinti(s) förekommer i betydelsen ”stärka (sig)”, och endast i Miežinis ordbok anges dessutom betydelsen ”kämpa”, som skulle kunna förknippas med betydelsen ”motsätta sig”.

238

sköte och kant

palitėjusis sköte jämfört med kant 152 (: kráiu).

Sterblė används i äldre skrifter främst i betydelserna ”kjol, förkläde”; på vissa ställen förekommer det (i Daukšas, Širvydas och Morkūnas skrifter) också i betydelsen ”klädkant, fåll”. Kraštas (om kläder) är neutralt, medan sterblė är ett vardagligt ord.

sammanfogad och förenad

suwienintá med iu 98 (156 (: ziednoczona); su nė kaltibe sujungtos 4 (: złączone).

Att sammanfoga och förena används som synonymer.

att förbinda med bandage och linda om ”förbinda”.

žaizdas sutwarcžioji jämfört med wzraišoi 143 (: zawęzuje).

Båda orden är belagda endast i Daukšas skrifter, där de används mycket sällan.

renhet och skönhet

βw akumas f. skönhet 158 (: ozdoba).

Renhet ”skönhet, renhet, anständighet” förekommer också i Daukšas Postilla. Jfr. ren och vacker.

ren och vacker

βwąkų f. vacker 157 (:nadobnego); grąžųs 42 (56) (: piękni).

Ren ”vacker, anständig, hövlig” används också i andra skrifter parallellt med vacker.

medlare (-erska), förebedjare och förespråkare

tárpinikė mųjų f. vžtaritoia 63 (: Orędowniczko); vžtaritojus och tarpinikus 67; tárpinikė 59 (: Orętowniczka); tárpinikamus 64 (: pomocnikom); vžtaritoia 62; pritaritoiemus 64 (: przyczyn’com).

Medlare används ofta i äldre skrifter och även senare; förebedjare(-ska) är belagt i senare skrifter och i talspråket. Här och där (64) har polska pomocnik översatts inexakt med medlare, på andra ställen (139) korrekt — hjälpare.

folk och släkte

alla folk eller släkten 40.

I Daukšas skrifter används ibland även giminė (efter konjunktionen arba) vid sidan av det ofta förekommande tauta. Detta visar att betydelsen hos dessa ord inte var fixerad i skriftspråkets bruk.

flyta, strömma till och springa

rinna sött[p] jfr. fly 87 (136); (: vćiekáć); Tawęsp pasitekėjo wįsi ligónis jfr. flydde 152 (:uciekali); rinna 87 (167) (: vćiekał); pasitekėju 136 (167) (: ućiekę); Jag flyr 48 (136, 150).

I äldre skrifter används tekėti i betydelsen ”springa”, när det gäller människor. Således är tekėti, pasitekėti ir bėgti synonymer.

arvsrätt och arvsinnehav

”arvsföljd, arv”

som vi har vǯ tėwainumą i stället för tewikßkawima [= tewikßtawima] 96 (: dziedzictwo); tėvainumo 12 (142).

Dessa motsvarigheter till polska dziedzictwo är belagda endast i Daukšas skrifter; på andra håll förekommer tėvainystė, tėviškystė med flera.

239

hoppas och längta

Troligen tikies prš. dukſies 44 (: spodżiewaß); tikimes 45 (: spodżiewamy); dukſetis 176.

De används som synonymer. I Daukšas Postill och andra äldre skrifter förekommer också viltis. Jfr. dūkšėjimas, padūkšis, tikėjimasis och viltis.

fullkomlighet och fullbordande

apturėtumbime wiſſókią tôbulumą prš. paginėjimą 98 (: doſkonalości); tôbulumop 117 (147) (: doſkonalości).

Tobulumas ”godhet, fullhet, fullbordan” används flitigt i Daukšas skrifter; på andra håll finner man tobulystė(-a) och tobulybė. Paginėjimas ”fullbordande, avslutning” används sällan i äldre skrifter; i DK används ordet oprecist även i betydelsen ”fullständighet, färdighet” och ställs parallellt med tobulumas.

begär, bortskämdhet och girighet

Begär efter gods, jfr. girighet. Godas 91 (: Lakomſtwo).

Troškumas ”begär”, lepumas ”begär efter att bli bortskämd, bortskämdhet”, godas ”girighet” används ofta av Daukša och i andra äldre skrifter; även troškimas, troškulys förekommer. Jfr. didžiavimas, lepumas och putlumas.

tuointimpos och alltid

Laupįnkt tuintimpos prš. wiſſados 163 (: vſtawićźnie); wiſſados 20 (85, 161, 176, 181) (: záwſze, záwždy).

Tuointimpos ”ständigt, alltid” är känt från Daukšas och Daukantos skrifter. Detta är ett ord som är typiskt för den žemaitiska dialekten.

nedkyld, avsvalnad och nedfrusen

dáró människan vźaußusiu och vźweſſusiu mėteia, jfr. vźbałusiu 93 (: ozięblego).

Synonyma, där det sista starkast uttrycker graden av avsvalning. De används bildligt, när man talar om en människas andliga passivitet.

täcka över och skyla sig ”täcka sig”

med vingar … täcka, prš. dałktos 148 (: zakrywać).

Det första är ett momentant verb, det andra ett iterativt verb, kanske inte lika exakt uttryckande satsens innebörd som täcka över (= täcka sig).

störta över och anfalla

på oss vźgrūtu prš. vźpultu 169 (: vpadły).

Det första ordet är mycket expressivt; det används metaforiskt, i en målande beskrivning av hur nätterna vältrar över människorna; dess ersättning anfalla är också målande och expressiv, kanske uppkommen under inflytande av den polska texten, även om metaforiska uttryck som ”natten (kvällen...) anföll” allmänt används i dagens litauiska.

förhärdelse och förstockelse

Vźkietėjimas jämfört med vſsidrutinimas 107 (: Zátwardziałość).

Daukša började använda dessa namn på en och samma synd; av dem har förhärdelse levt kvar i religiösa skrifter. Jfr. göra fastare, stärka och bekräfta.

avkylning och nedfrysning

vźlikos... vźweſimė jämfört med vźßalime 121 (: oziębłości). Jfr. bli kall, svalna och frysa till.

240

barn och söner

att älska som bröder och barn till en och samma far, i stället för söner 50 (:brácia á Synowie); på andra ställen (11, 26, 32, 37, 61, 167) används former av ordet söner i sin vanliga betydelse.

I äldre skrifter används ofta barn i stället för söner.

vilja och önskan

du har tre krafter inom dig … vilja eller önskan 27 (: wolą); vilja 29 (42, 127, 166); önskan 42 (123, 129, 166) (: chęć, myśli, ochotą).

De polska motsvarigheterna visar att önskan används alltför brett och inte kan ersätta vilja.

undvika, akta sig och skydda sig

att undvika andra angrepp, i stället för att akta sig 87 (: wiárować); att undvika en ond vän, i stället för att skydda sig [= Saugotis] 85 (: strzedz się); medan man undviker 84 (176, 177) (: strzegąc się, niewyłydzę).

Alla parallella komponenter är betydelsemässigt närliggande; de två första är synonymer. Vangstyti(s), ”undvika”, förekommer i skrifter och dialekter vid sidan av det vanligare vengti.

verk och arbete

wėikalųse ”i arbeten” 123 (: w|prawach); på andra ställen i texten påträffas oftast darbas (10, 14, 22, 38, 41, 66, 67, 71, 76, 79, 80, 91, 131, 181), som återger polska vėcynok; veik(a)las används (11, 18, 33, 123, 125, 150, 181) i betydelserna ”arbete, verksamhet, handling, sak, ärende” mer sällan, motsvarar polska sprawa (oftast), obrzed, wrzęd (mycket sällan) och förekommer i andra äldre skrifter.

på ett enda sätt och på samma sätt

wienėłopai (= wienėriopai?) tror på Gud på samma sätt, jfr. vienaip 39.

I äldre skrifter används vieneriopai och vienaip (vienaipo). Formen vienėłopai är belagd endast en gång i DK; därför bör den sannolikt rättas till formen vienėriopai, som förekommer i Daukšas skrifter och på andra håll.

lova (sig) och föresätta sig

som de lovade Gud och föresatte sig 78 (: obiecanych); lovar 10 (11, 68, 78, 92, 170) (: obiecać); jfr. kėtindamas 68.

De används som synonymer; mycket vanligt i äldre skrifter är žadėti (lova, avsäga sig, avge ett löfte, förbinda sig...), betydligt ovanligare är ketinti (paketinti).

att beteckna och markera

vi tecknar pannan, med korsets tecken, prš. Vi tecknar 20 (: znáčzymy); vi tecknar oss 17 (18).

Båda används allmänt som synonymer i skrifter, särskilt äldre, och i talspråk (här mer sällsynt žýminnti). Jfr pažėklinti och pažymėti; žymė och ženklas.

färd och steg

en färd som man har gjort, prš. steg [= steg] 121 (: potępek).

I äldre skrifter används båda alternativen, det vanligare är — žygnsnis.

16. Kalbotyros klausimai, III

241

märke och tecken

Vilket är ett märke eller tecken på treenigheten 15 (: znamię); på andra ställen används märke (9, 16, 20, 67) och tecken (17, 18, 19) separat.

Båda orden används parallellt i äldre skrifter och senare, med olika betydelser (sžymuo, pažymys, herbas, antspaudas…). Jfr att beteckna och att markera.

ljus och lampa

źwákes eller žiburo 19 (: świecy).

Ersättningsorden skiljer sig åt i betydelse — žvakė är ett betydligt mer avgränsat ord än žiburys, eftersom žiburys betecknar inte bara ett stearinljus utan även stickor, lyktor och andra ljuskällor. Man kan anta att detta är ett försök från översättarens sida att komplettera och precisera meningen, utan att betrakta ljuset (:świec) som det enda belysningsmedlet, genom att till žvakės även lägga till žiburį som ett ord med vidare omfång (ett stearinljus kunde inte vara det främsta belysningsmedlet i litauisk vardag på 1500-talet).

kasta en blick och skåda

på mig… ówilkteret prš. pavizdet 134 (: weyrzeć = weyrzec); żwilgterés 136(: poyžrzy = poyrzy); pawiżek 140 (: weyžrzy).

I Sen:s skrifter används žvilgterėti oftare, medan pavyzdėti är betydligt ovanligare.

Bland de nämnda litauiska parallellismerna i DK finns det många synonymer, ord med närliggande betydelse och delvis överlappande användning. Med dessa försöker man komplettera och precisera tanken (detta gäller särskilt ersättningar som används efter de sammanbindande orden och, eller, det vill säga), förklara och tydliggöra begreppen och de semantiska, bildliga och emotionella nyanserna hos orden som uttrycker dem, samt göra innehållet klart, levande och tilltalande, så långt detta är möjligt i en katekesöversättning när trons sanningar läggs fram.

I DK används följande synonymiskt: neišbyloma och neiškalbama; nemibosti och nešiilgi; paprotys och pajunkimas; pagalba, pašalpa och padėjimas; pakaks och gana; pastaras och paskučiausias; paženklinti och pažyminti; prabingęs och prašmatus; saugoti(s) och sergėti(s); sujungti och suvienyti; tikėtis och dūlksėtis; žadėti(s) och paketinti; žymė och ženklas samt många andra lexikala parallellismer. Deras betydelsemässiga närhet kan bedömas utifrån såväl de polska motsvarigheterna som användningen av dessa parallella komponenter i den litauiska DK-texten, och delvis även utifrån den nuvarande användningen av dessa ersättningsord, vilken i många fall kan vittna om komponenternas synonymi.

De flesta synonymer har ungefär samma betydelse, men skiljer sig något åt i semantiska, bildliga, emotionella och stilistiska nyanser, till exempel: didžiavimas och pūtumas; melsti och prašyti; murmėti och rūgėti; nartinti och rūstinti; pakastas, palaidotas och paraustas; sielvartas och apmaudas; užgrūti och užpulti. Vissa ersättningsord som används synonymiskt är mycket folkliga, målande och uttrycksfulla, till exempel: giltinė ”döden”, pūtumas ”högmod”, padaras ”varelse”, prislegimas ”förtryck” och så vidare.

Det finns fall där folksprachens ord används i överförd, abstrakt betydelse, till exempel: įkvėpimas och išlėkimas; užaušęs, užvėjęs och užšalęs; neįžagta ”ren, kysk”, nulenkti ”respektera”, nusižeminimas och annat.

På vissa ställen försöker man förstärka tanken och intrycket genom synonymer eller ord med närliggande betydelse som står sida vid sida, till exempel: Stiebai dangaus dreba ir wirpa 148; geist’, ir trokßt turiu 155.

242

På vissa ställen har synonymer kanske använts av stilistiska skäl, för att samma ord inte ska upprepas omedelbart och därmed försämra språkets flyt, till exempel: Dųbia maná kūno táwo gėidžia, širdis maná trókšta but su tawimi 155; Kaip turimė šáugot bėbta priákimą... šėrgedamies, apląkdami ir węgdami wisókių biėuribų 84.

Bland de lexikala parallellismerna i DK kan man också söka efter ord från olika dialekter. Daukša var från den centrala delen av Litauen, men bodde i Samogitien och på andra håll. I sitt språk strävade han efter att tilltala en så bred läsekrets som möjligt, och därför kan ord från olika dialekter ha kommit in i hans skrifter. I dag är det svårt att exakt fastställa hur utbredda vissa ord var på Daukšas tid; endast utifrån de ofullständiga uppgifter vi har från dagens språk och äldre skrifter kan man försöksvis lokalisera vissa parallellismer i DK ur dialektsynpunkt. Till exempel kan orden tankiai ”ofta”, tankus ”vanlig, frekvent”, tuointimpos ”ständigt, alltid” och veikiai ”snabbt” betraktas som dialektismer typiska för de samogitiska dialekterna. Ordet versmė är känt i östra Litauen (Kupiškis, Utena, Linkmenys, Tverečius, Adutiškis m.fl.). Även andra ord i DK har undersökts ur dialektsynpunkt, i synnerhet ord som används sällan, till exempel: atviržti ”betala tillbaka”, bingusiai ”mycket”, algoti ”kalla”, gandžiaus ”kärast, hellre”, glapstyti ”omsluta, omfamna”, godas ”girighet”, y pačiai ”för sig”, karoti ”hänga”, lcisdyti (?) ”värma, bränna” (?), nartinti ”göra vred, reta upp”, nertėti ”vara vred, bli arg”, pastaras ”sista”, paginėjimas ”avslutning” (?), petelškė ”fjäril”, primitinti ”bedra”, pepinti ”skämma bort”, stembti ”göra motstånd”, švankus ”vacker”, troškunas ”girighet”, valksna ”säck” och andra.

Bland de lexikala parallellismerna i DK förekommer synonymer med olika ordbildning, till exempel: aklatis ir aklystė; giltinė, mirtis, mirimas ir numirimas; meilė ir mylėjimas; saldumas ir saldybė; sandara ir suderėjimas; tevainimas ir tevy kštavimas ir t.t. Bland de olika ordbildningsvarianterna finns även Daukšas nybildningar, avsedda att beteckna nya begrepp. Bristen på termer och nya ord var mycket stor, och Daukša sökte ihärdigt efter litauiska motsvarigheter. För vissa företeelser ges flera benämningar, till exempel: išgelbėtojas, išgelbėjas ir gelbėtojas; niekaniekė ir tuškimas; nuodėmė, nusidėjimas, kaltė, pražengimas ir skola; nuomonė ir pajautimas; nužeminimas, nusižeminimas ir pasižeminimas; padrūtinimas ir pastiprinimas; pagalba, pašalpa ir padėjimas; paprotys ir pajunkinimas; paskandinimas, pasmerkimas, prapuolimas ir prapultis; permanymas ir supratimas ir t.t. Detta hindrade den litterära vokabulären från att stabiliseras, men i början av den litauiska skriftkulturen var lexikal variation oundviklig.

Vissa parallellismer i DK förefaller oss i dag avlägsna, eftersom variantens betydelse och användning har förändrats, men utifrån dåtidens språkbruk kan de betraktas som synonymer, till exempel: algoti ir vadinti; deja ir bėda; dūksejimas, padūkis, tikėjimasis ir viltis; gandžiaus ir mieliaus; gyvata ir gyvenimas; ypačiai ir skyriumi; įstojimas ir pritarimas; lepinti ir pepinti; pasveikinti ir išgydyti; prabingęs ir prašmatus; tekėti, pasitekėti ir bėgti; tikėtis ir dūkseti. med flera.

En del parallellismer i DK skiljer sig mer eller mindre åt i fråga om betydelse och användning, till exempel: alpti ir gaišti; išgražinti ir nuprausti; laikytis ir elgtis; liepti ir įsakyti; ligotas, sergantis ir negalės; nepailsti ir nepristokti; prikuvoti ir apveizdėti; privalymas ir reikalas; sutarčiori ir užrašiuoti.

243

Vissa parallellismer av denna typ har en något vidare betydelse, till exempel: apmaudoti, rūpintis ir sielotis; penėjimas ir pasotinimas; vaikai ir sūnūs; žvakė ir žiburys med flera.

Andra komponenter i parallellismerna, som inte är helt likvärdiga, lyfter fram olika kännetecken hos samma sak, företeelse och liknande, till exempel: didžiausia, marinanti ir mirštama (nuodėmė); nešągta ir nepapetpta; nenubosti ir neišilgti; palaimintas, padeivintas, pagirtas ir pagarbintas och med flera.

Det förekommer också fall där parallellismens led ligger alltför långt från varandra betydelsemässigt och därför är olämpligt sammanställda, till exempel: atminti ir minėti; daryti, teigti ir veikti; iščiūlamas, kreivumas ir neteisybė; nusiminimas ir abejojimas; tobulumas ir paginėjimas; tarpininkas ir užtarytojas.

Ibland verkar varianterna vid första anblicken ovanliga och semantiskt orelaterade, men en närmare granskning av kontexten kan visa att de ligger nära varandra genom sina sekundära betydelser och användningssätt, till exempel: neapslėpęs ir neuždengęs; paskandinimas, pasmerkimas, prapuolimas ir prapultis; prisitaisyti ir prirengti; sterblė ir kraštas; vaikai ir sūnūs; veikalas ir darbas.

Ibland utgör det ena ledet i parallellismen en direkt, mer utförlig förklaring, till exempel: atlažtina prš. värd att förlåtas 91; artikulu, det vill säga... trons artiklar 25.

Bland de litauiska parallellismerna förekommer kalkeringar. De är jämförelsevis få. Daukša tycks i första hand ha försökt använda välkända litauiska ord och endast relativt sällan ha använt kalkeringar, till exempel: atpirkimas (kalkering) och atvadavimas; apsiturėti (kalkering), dėtis ir veikti; apturėjimas (kalkering) och įgijimas; darytojas, sutvėrėjas (kalkering) och sutvertotojas (kalkering); geradarymas (kalkering), gerodarymas (kalkering), geropadarymas (kalkering), geradžia ir gerybė; graudumas ir sutryminas (kalkering); iššauktas (kalkering) och ištrentas; kalinys ir saitinys (kalkering), smarkumas ir sūrustė (kalkering) med flera.

Det finns fall där ett polskt ord översätts med två litauiska ord som betydelsemässigt ligger långt ifrån varandra, inte bildar någon lexikal parallellism och bör betraktas som element som utvecklar tankeinnehållet, till exempel: som vill ta emot väl och på ett nyttigt sätt 100 (: ku godnemu przyjęciu); han hade tålamod inför motgångar eller i bekymmer 125 (: w doległościach).

Oftast har flera litauiska parallella varianter endast en polsk motsvarighet (jfr de parallella varianterna av orden algoti, atleistina, atpirkimas, darytojas, dažnas, drugelis, eketė, geradarymas, giltinė, gyvata, graudumas, ypačias, išganytojas, išgražinti, kalinys, karoti, lepinti, liepti, ligotas, melsti, reikalingas, stembti, troškumas, ženklinti och andra ord, samt deras polska motsvarigheter). Detta överflöd av litauiska motsvarigheter vittnar om översättarens kreativa ansträngningar att göra översättningsspråket rikt och varierat. Å andra sidan visar det också på de stora svårigheterna att hitta motsvarigheter, vacklandet och författarens delvisa stilistiska oerfarenhet. Ibland översätter Daukša, utan att exakt ha fastställt ordens betydelse eller ha funnit lämpliga motsvarigheter, flera polska ord med ett enda litauiskt ord, till exempel: łaskawy (63, 171, 180, 188) och miłościwy (141, 142) motsvaras av malonus; olika former av orden pewny (4, 122), prawdziwy (7, 154, 170, 172), własny (126, 151), Boży (138) och czyły (168) översätts ibland med olika böjningsformer av ett enda ord, tikras.

Det händer också att flera litauiska ersättningsord motsvarar inte ett, utan flera polska ord med närliggande betydelse. Då är de litauiska parallellismerna polska parallellis-

244

som resultat, t.ex.: om syndernas fulhet och smuts 58 (: o sprośności á brzykádości grzechu); Du är mitt hopp och min förtröstan 135 (: Tyś nádziejá moia y dufánie).

En del av DK:s lexikala parallellismer, särskilt sådana som förekommer på olika ställen i texten, kan också betraktas som ett resultat av översättarens kreativa frihet. I allmänhet använder ju varje skribent fritt synonymer och ord med närliggande betydelse, utan att försöka följa någon strikt ordning, och därför kan olika lexikala och semantiska varianter förekomma i nästan varje verk.

Slutligen kan vissa parallellismer också vara resultatet av att originaltexten (uttryck och ord) har förståtts och tolkats på olika sätt.

* * *

Bland de lexikala varianterna i DK finns flera tiotal där ett lånord anges vid den litauiska motsvarigheten (på samma ställe, i marginalen eller på ett annat ställe i texten), eller där ett litauiskt ord läggs till ett lånord. En jämförelse mellan DK-texten och den polska texten i Ledesmas katekes visar att de flesta lånord som förekommer i den litauiska texten kan ha hämtats från den polska texten. Detta visar hur polska påverkade en så framstående främjare och odlare av det litauiska språket som M. Daukša, som ägnade språklig renhet stor uppmärksamhet. Det verkar som om översättningen från den polska texten och sökandet efter litauiska motsvarigheter, i synnerhet termer och andra ord för att uttrycka nya begrepp, ibland krävde att ord lånades från den polska texten. En del lånord kan också ha kommit från andra källor. Under det starka polska inflytandet, när den litauiska adeln förpolskades och polska oftast användes, kan olika främmande ord också ha trängt in i skrifterna via talspråket. En del kan även ha hämtats från vitryska, som vid den tiden hade etablerat sig som officiellt skriftspråk inom administrationen, domstolarna och på andra håll. Det råder inget tvivel om att det också förekom fall då M. Daukša och andra 1500-talsförfattare och senare skribenter var osäkra på vilket ord som var genuint litauiskt och vilket som var ett lånord. På den tiden, när litauiska ordböcker saknades, var detta svårt, nästan omöjligt, att fastställa.

De lexikala parallellismer som anges i marginalerna, bland vilka det också förekommer lånord, bör även betraktas som glosor (förklaringar av svårbegripliga ord). Sådana glosor användes allmänt utomlands vid den tiden och ersattes senare av ordböcker. M. Daukša, som tog intryck av polsk skrifttradition, använde också marginalglosor: på vissa ställen förklarade han litauiska ord med lånord som var begripliga för präster som inte behärskade litauiska väl, och lånord med nybildningar som han själv skapat eller med ord hämtade ur folkspråket. På så sätt ville han berika det litterära språket med litauiskt ordförråd. När det litterära språket ännu höll på att formas och dess ordförråd, särskilt terminologin, ännu inte var etablerat, kunde lånorden hjälpa läsare som behärskade litauiska och polska att förstå den översatta texten på litauiska mer exakt.

Av dessa skäl kunde inte heller M. Daukša undvika lånord. En betydande del av dem används parallellt med litauiska motsvarigheter.

I Daukšas katekes finner vi sådana inlånade religiösa termer som: altorius, bažnyčia, dūšia, heresėja, hostija, kunigas, katekizmas, mišia, poter(i)us, persona, traičė och andra, vilka används utan litauiska ersättningsord. I DK förekommer inte bara religiösa termer hämtade från polska texter och andra källor, utan även andra ord, varav de flesta används omväxlande med litauiska motsvarigheter

245

(t.ex. alkintis och pasnikauti, draugas och bursinykas), medan DK inte har några litauiska ersättningsord för andra (t.ex. afiera, dėkojimas, garstyčios, grabas, murinas, miernybė, neatbojimas, nedėlia, neviežlyvumas, padvarija, padūmoti, skrynia, sūdas, sūdžia och andra).

Nedan presenteras alfabetiskt parallellismer i användningen av litauiska ord och lånord.

att fasta och hålla fasta (lånord)

alkintis prš. Paśnikaut 114 (: att fasta).

I Daukšas skrifter används oftast alkintis; senare blir lånordet pasninkauti mer etablerat.

städa upp och rengöra (lånord)

apkūpdawai 153 (: du har rengjort); apčįstįące 161 (: den som rengör).

Daukša använder städa upp, försköna och andra litauiska motsvarigheter till ”rengöra”, i vars ställe lånordet apčystyti senare blir etablerat. Jfr göra rent och se över.

artikel (lånord) och led (översättningslån)

artikulu, det vill säga … sąnariu tikėjimo 25 (: artiklar, det vill säga trosartiklar); artikulai 25 (31); sąnariu 178 (: led).

För att benämna en viss del av en religiös text används flera termer i äldre skrifter: lånordet artikulas, översättningslånet sąnarys och straipstis (artikel). Det sistnämnda började användas av Mažvydas och förekommer sporadiskt i Bretkūnas, Daukšas och andras skrifter i betydelserna ”del, led, trappsteg”.

gemenskap och kamratskap (lån.) ”sällskap, vänskap”

będri̇te]p Angehu priwādžioia 8 (24, 41) (: sällskap, umgänge); śébri̇tę 5 (: sällskap).

Båda ersättningarna förekommer sällan i äldre skrifter. Vanligare är draugysta, draugystė, draugė.

görande och undervisning (lån.)

dārime övers. c̨wic̨yime 114 (: utförande).

Låneordet čvičijimas (čvičyti) är mycket sällsynt och tillfälligt i Daukšas skrifter. Det ersätter görande, undervisning och andra litauiska ord. Jfr göra, påstå och handla.

vän och bursinykas (lån.)

Som trevlig draugą övers. bursinika 157 (: sällskap).

Båda ersättningarna används sällan i äldre skrifter. Förutom vän förekommer även gemensam.

ånger och bot (lån.) ”botgöring”

Ånger översätts med bot 94; ångerns 73 (96, 138, 140, 150, 186, 188); bot 132.

Polska pokuta ”botgöring” återges med ånger; endast ett par gånger används låneordet bot, som blev etablerat i senare religiösa skrifter.

förmåga, styrka, kraft, priima (?) och syla (lån.)

kraft lämnade dig 152 (37) (: kraft); förmåga 51 (120) (: förmåga); med kraft 135 (: med makt); styrka 29 (: med förmåga); med styrka 37 (: med förmåga); styrka 100 (126) (: styrka).

246

Polska šila, moénosc, moca „stiprybé, galia, galybé“ återges oftast med galybé; här och där förekommer stiprybé och stiprumas; låneordet sylą används några gånger.

Marginalordet priima (med ett förmodat a i slutet), belagt endast i DK, är oklart, och dess gruppering med galybé är tvivelaktig.

natur och cnata (lån.)

małóne Diewo [u wiſsomis gám tomis övers. cnátomis 96 (:cnotámi); låneordet cnata används endast ett par gånger; överallt annars (3, 4, 7, 59, 67, 73) påträffas gamta ”dygd”.

Gamta ”dygd” förekommer endast i Daukšas skrifter.

ära, heder (lån.), lovprisning och vördnad

Det polska cześć y chwała har ett tiotal gånger översatts med garbé(-a) och liaupsé, t.ex.: garbé[p ir laup[ep [= laup[ep]p] 18 (51, 53, 68, 69, 145, 154, 158, 159, 180, 181); på ett ställe — pagerbimu ir laupę 155; en gång översätts chwale á sławie med laup[ep’ ir garbé[p 172; garbés prš. czéſties 163 (: czči); på andra ställen i texten förekommer garbé separat, motsvarande polska chwala (65, 92, 108, 146, 164), cześć (180, 181) och czétnosć (78), eller utan polsk motsvarighet (67, 68, 178), och, något oftare, liaupsé, motsvarande polska chwala (51, 52, 64, 75, 90, 102, 157, 164, 170, 172, 180, 181, 189) eller utan polsk motsvarighet (11, 31, 80); några gånger har cześć översatts med pagerbimu (155, 165). Således används garbé, čestis (endast en gång prš.) liaupsé och pagerbimas (mycket sällan) synonymt vid översättning av polska chwala (liaupsé, garbé), cześć (garbé, pagerbimas, čestis), sława (garbé) och czciwość (garbé). Jfr. garbinti, gerbéti, liaupsinti och slovyti.

garbinti(s), gerbéti, liaupsinti och slovyti (lån.)

garbintumbimé ir łaupſintumbimé 67; gárbinu prš. słowiu 142 (:wysławiam); kurių gárbinas deiwíſte 37 (52, 60, 67, 69, 76, 77, 80, 102) (:czyniemu mu cześć: Dziękuję; we czci go mając chwaląc); Łaupſinkite 2 (76, 90, 163) (:Chwalćie, Błogosław); gerbéio Diewą 67.

Vanligast används garbinti; lånordet slovyti har påträffats endast en gång. Jfr. garbé, čestis (lån.), liaupsé och pagerbimas.

geisti, trokšti, noréti och žýčyti (lån.)

vad jag önskar och längtar efter 155 (: medan jag önskar); Önskande förkortning Zičídam 71 (: önskande); att önska och vilja honom gott 71 (: att önska); att önska 49 (62, 64, 74, 84, 122, 155) (: att begära); ville 24 (76, 79, 87, 134, 138, 153, 156, 165, 166) (: ville).

De tre första ersättningsorden (geisti, trokšti och noréti) har mycket likartad betydelse. Vanligast används noréti. Lånordet žýčyti har noterats endast en gång och har snarare betydelsen ”önska”.

vän och förtrogen (lånord)

släkting 127 (157) (: vän); prietélius 153 (154) (: vän)

I Daukšas och andra äldre skrifter används oftast lånordet prietelis; emellanåt använder Daukša också gentis ”vän, förtrogen”, vilket vanligtvis har betydelsen ”släkting”.

syndig (lånord) syndande och syndfull

grieśbas (= grieśnas) jfr unodėmetas [= nuodėmetas] 119 (: grzeſzny); nuſsidėjęs jfr nuodėmetas 149 (150) (:grzeſzny) nuſsidėjęs 134 (153, 154, 162, 170, 173) (: grzeſzny).

247

Daukša använder nästan genomgående litauiska ersättningar för polska græsmen musidėjes (oftast) och nuodėmes (ibland). Endast en gång beläggs lånordet griešnas i DK; senare fick det mycket stor spridning i religiösa skrifter. Betydelsemässigt ligger katas (41, 92, 120), motsvarande polska winien, nära dessa motsvarigheter.

fattigdom och tiggeri (lånord)

grįnumo jfr ubagistės 129 (: niedostatkami).

I Daukšas skrifter används nästan genomgående grynumas; ett sporadiskt lånord är ubagystė. Även grynas ”fattig, medellös” förekommer.

inälvor, buk och liv (lånord)

iščioje jfr. žiwate 17 (58, 149, 172) (: żywoćie); vidurėi jfr. įčios 159 (: wnętrzności); iščiū 63 (164, 167) (: żywota, wnętrzności).

Vanligast är iščios; senare får lånordet žyvatas fäste.

bekännelse, bekännandeyttring och spaviedis (lånord)

Ižpąžinimo jfr. Spawiedies 119 (139) (: Spowiadánia); Paſisákimo, arba išpažinimo Nūdemiu 109 (133, 139) (: ſpowiedźi); Ižpąžinimą 119 (146, 138, 141, 145, 146, 188) (: ſpowiedź).

Vanligast används išpažinimas; senare får lånordet spaviedis fäste.

trogen och viernas (lånord)

drin palinximimo ištikimųjų jfr. wiernųju (: wiernych) 156; ištikimą 157 (167, 168) (: wiernych).

Lånordet viernas förekommer endast en gång och används i äldre och senare skrifter. I dess ställe skulle på många ställen tikras kunna stå, vilket återfinns i DK (4, 7, 122, 126, 138, 151, 154, 168, 170, 172).

helt och fullständigt (lån.)

brist… helt… förordning jfr fullständigt (: zupełnie) 141; att bekänna dem helt 97 (: zupełnie).

Båda ersättningarna används sällan i äldre skrifter. Daukša börjar översätta polska zupełny och zupełnie med ištisas och išizai; det senare saknas helt för detta ändamål.

slöseri, förskingring, botande, tillfrisknande och läkande

(lån.)

sådan förskingring av det onda jfr Botande 116 (: wleczenie); förskingring jfr läkande 87; för förskingring 142 (: wleczeniu); tillfrisknande 137 (: wzdrowienie).

Av de litauiska ersättningarna används botande mest sällan. I äldre skrifter förekommer oftare slöseri och tillfrisknande (”botande” och ”tillfrisknande”). Jfr tillfriskna och bota; läkare, helare och medicinerare.

stuga (lån.) och liten stuga

stuga jfr små stugor 163 (: chałupki).

Båda ersättningarna används sällan.

kredo (lån), sambarės och sammanställning (övers.)

kredo, eller ſámbareś 22—23 (: Kredo); Krėdą arbá ſudeiimą 24 (: Kredo ábo ſkład); krėdoie 22 (27); ſudeiime 24.

I äldre skrifter används oftast sambarės (Bretkūnas, Daukša, Širvydas m.fl.).

248

leprá (lån) (är sjuk) och raupuoti

leprá de sjuka prš. raupuoti 152 (:tredowáci).

Lepra förekommer i Daukšas skrifter. På andra håll (hos Bretkūnas, Širvydas m.fl.) används raupsas (raupsai), raupės och raupas.

luomas och stonas (lån)

milet’ enligt luomą prš. įtona 82 (: įtanu)

I Daukšas skrifter används oftast luomas; senare får låneordet stonas större spridning.

lärare och mästare (lånord)

môkitojei, arba mîstrai 82 (: Miŋtrowie).

Med de första skrifterna dyker lärare upp i litteraturen och används i stor utsträckning; betydligt mer sällsynt är mästare.

outkastbar och omätbar (lånord)

varken den utslungade älskade fågeln prš. eller den omätliga 142 (: niezmiemę); inte heller den utslungade godheten 162 (189) (: niezmiemey).

Vanligast används outkastbar (neišmestuos). Jfr otal och ogripbar.

olycklig och miserabel (lånord)

Drin för våra olyckliga människor prš. miŋernu 33 (: nedznych); mižernú 181 (: nedzna).

Båda ersättningsformerna är mest kända från Daukšas skrifter, där de förekommer ett tiotal gånger.

orätt och falsk (lån.)

lūdimo neteiſaus jfr. falsewo 74 (: fáłbywego); falsewas 78 (: fáłbywa).

Neteisus förekommer i Bretkūnas, Daukšas, Širvydas och andras skrifter; betydligt mer sällsynt är falsevas.

lakan och överkast (lån.)

paklódė jfr. pratiria 166 (: lakan).

I Sen. skrifter används lånordet prastyria (-ė) allmänt; mycket sällan förekommer paklodė (noterat från DK).

nämna och visa (lån.) ”råda”

Abėiojančžem gėrai paminėt jfr. parodit 106 (: poradźić); ſlaptų pirm paminėtu 20 (: przezecżonych).

Dessa ersättningar är belagda endast i DK. Paminėti används också i den ovanliga betydelsen ”råda” (106).

värld och svietas (lånord)

Páſaulis jfr. [ſwietas 53 (: Świat); paſaulo 5 (11, 21, 24, 40, 53, 70, 73, 81, 141, 164, 170, 189) (: świata).

I Daukšas skrifter används nästan genomgående pasaulis, vilket senare trängdes undan av lånordet svietas.

bild och abrożas (lånord)

Det är en avbild av den som jfr. Abrožas 60 (84, 134) (: obraz); paweikſło 27 (60, 133, 185) (: wyobrażenie, obraz); po paweikſłu dūnos 98 (: pod osobą).

249

I äldre skrifter (särskilt hos Daukša och Širvydas) används oftast paveikslas i betydelserna ”abrozas, gestalt, exempel” m.fl.; betydligt ovanligare är abrozas, som fick fäste i senare skrifter och i talspråket.

pazopostyti (lånord) och pataikinti ”förbereda”

pazopōttiei jfr. pataikinai 155 (: zgotował); ant to teip būtų paſsiżopōttieś 120 (: przygotował).

I Daukšas skrifter används pataikinti i betydelsen ”göra i ordning, förbereda”; lånordet pazopostyti påträffas mer sällan. Jfr. prisitaįsyti ir prirengtis.

peregrinavojimas (lånord) och keliavimas

peregrinawōime pres. kelewime 156 (: w pielgrzymowaniu).

Dessa ersättningsformer är sällsynta och belagda i Daukšas skrifter. Jfr. peregrynavoti och keliauti.

peregrynavoti (lånord) och keliauti

peregrinawōia pres. keliauia 156 (: pielgrzymuie).

Dessa varianter är mycket sällsynta i äldre skrifter. Jfr. peregrinavojimas och keliavimas.

pragaras och pekla (lånord)

prágarus pres. peklās (92, 164) (: Pieklą); pragaro (34, 36, 44, 92, 108, 185) (:piekłą).

Av det tillgängliga materialet verkar det som om Daukša är den förste som börjar använda pragaras, vilket är betydligt vanligare i hans skrifter än lånordet pekla.

förled, motståndare och fiende (lånord)

príejakis prš. Priebinikas 122 (: nieprzyiaciół); priesſinikai prš. Neprietelus 53, (96); priefakių 174 (188) (nieprzyaciół); príebiniku 34 (55, 108) (: nieprzyiąciół).

Förled börjar Daukša använda, och ordet förekommer mycket ofta bredvid det likaså vanliga motståndaren; sällsynt i hans skrifter är fiende.

svära en ed och avlägga ed (lånord)

priſſiekia 78 (79); priſſiegōia 77 (: przysięgają).

Från Mažvydas och framåt är svära en ed vanligast i äldre skrifter; lånordet avlägga ed är betydligt ovanligare.

styresman (lånord) och ordnare

reditoiēs, arba taiſitoiēs wiſſo ſutwerimo 26 (: rządząca) reditoiuaus 76 (: Jprawce).

Det av Daukša använda ordnare är sällsynt; lånordet styresman förekommer något oftare. Jfr ordna och styra.

säga och bikta sig (lån.)

prażegimas, är...węrtas idant io... ſakītus prš. ſpawiedotus 124 (:spowiądáno).

Sakyti(s) användes ”spaviedotis” endast en gång i DK; på andra ställen (88, 91, 94...) har det betydelsen ”säga, tillkännage”. Jfr bekänna, säga ut och uttala sig.

skom ia (lån.) och bord

ſkomios pres. för bordet 133 (154); ſkómiep’ 19 (147, 153, 171, 182) (: ſtole).

Daukša använder oftast skom ia; i de preussisk-litauiska skrifterna har skom ia inte påträffats (endast — bord).

250

stjälk och stolpe (lån.)

stjälkar, stjälkar [dagaus] dräba framför. pelare 148 (: filary); stiebėp 179 (: w ſupā).

I äldre skrifter används parallellt stiebas ”stolpe, pelare, stam” och lånet stulpas. I Daukšas skrifter är stiebas vanligare.

subtilnas (lån.) och mandagus

subtīlnas jämfört med mandagus 124 (: subtylny).

Båda ersättningsorden används relativt sällan i äldre skrifter. Förutom hos Daukša används mandagus av Širvydas, Chilinskis m.fl.

svetimoterauti och prijerauti (lån.)

Nē ſwētimotéráuk jämfört med pryiérauk 74 (84) (: Nie cudzołoż).

I Daukšas skrifter används svetimoterauti oftare; prijerauti (priejerauti) förekommer sällan i skrifter.

taisyti och rėdyti (lån.) ”ordna”

i skogen, och taījo — Dwaĵĵia Bvetāia 40; apwēzdi, rūpinās, rēdo 31.

I äldre skrifter används oftast låneordet rėdyti; på vissa håll förekommer taisyti ”ordna”. Jfr rėdytojas och taisytojas.

tro och viera (lånord)

tikėjimo i stället för wieros 16 (:wiáry); Tikėjimas 22 (24, 26, 72, 80, 103, 105, 121, 122, 152, 174, 186) (:Wiārá).

I DK används nästan genomgående tikėjimas; i andra äldre skrifter är lånordet viera vanligare.

tvardymas och miernybė (lånord) ”måttfullhet, självbehärskning”

Twárdimas i stället för miernībe 103 (: Wſtrzymięźliwość); Twárdimas 105 (: Wſtrzy-mieżliwość); Miernībe 104 (: Mierność).

Tvardymas är belagt endast i Daukšas skrifter, miernybė förekommer (sällan) också på andra håll.

waistas och liekarstva

wáistą i stället för lekarſtwa 85 (: lekárſtwa); wajſto 76 (79, 142, 143, 159, 171) (: le-kárſtwā).

I äldre skrifter, särskilt hos Daukša och Sirvydas, dominerar vaistas; senare vinner lånordet liekarstva större spridning. Jfr vaistytojas, gydytojas och liekorius; išvaistėjimas, išvaistymas, išgydymas, pasveikinimas och išgydymas; pasveikinti och išgydyti.

botare (-ers), läkare och läkekunnig (lån.)

váijtitoiaus i stället för giditoio eller liekoreus 143 (: Lekárzām); váijtitoio 144 (150, 151) (: Lekárza); Giditoiēu 14 (: Lekárzu).

I äldre skrifter, särskilt hos Daukša, förekommer vaistytojas och gydytojas ofta, medan liekorius är mycket sällsynt. Jfr išvaistėjimas, išvaistymas, išgydymas, pasveikinimas och išliečijimas; vaistas och liekarstva; pasveikinti och išgydyti.

velinas, biesas (lån.) och šėtonas (lån.)

wēlino 34 (53, 56, 153) (: Djävulen); biéſſus 77; S ętono 55 (57) (: Satan).

Dessa varianter skiljer sig något åt i betydelse. I äldre skrifter är velnias mycket vanligt, šėtonas mindre vanligt och biesas förekommer mycket sällan.

251

träl och ofri (lån.)

wėrgáis i stället för newálninkais 34 (: niewolnikami); wergu 12 (:niewolnikiem).

Vergas används oftare i äldre skrifter än nevalninkas.

vikarius (lånord) och ställföreträdare

Vicarius betyder ställföreträdare 39 (: Vicarius).

Vikarius förekommer några gånger i Daukšas skrifter; ställföreträdare används oftare.

sår och rana (lånord)

sår prs. ronas 140 (142) (: sår); žaizdų 176.

I de gamla skrifterna dominerar sår, medan lånordet rana påträffas endast sporadiskt.

skada och iškada (lånord)

skada, gen. pl. avkomma 86 (: škody)

I de gamla skrifterna används oftast skada, medan lånordet iškada påträffas endast sporadiskt; senare fick det stor spridning i våra skrifter och i talspråket.

Sammanlagt har mer än 50 paralleller mellan litauiska ord och lånord belagts. Flertalet av dem (omkring 40) anges i marginalerna, några få (3) efter bindeordet eller, 2 efter det vill säga (est), medan de lånade motsvarigheterna till några ord (apčiuopti, bendrystė, galýbė, gentis, nusikėminimas, priscėkti, velinas…), utifrån motsvarigheterna i den polska texten, har påträffats på olika ställen i texten (apčystyti, sėbry stė, syla, prietelius, nobážnystė, prisiegoti, biesas).

Bland lånorden dominerar ord hämtade från polskan¹ (artikulas, bursiry kas, cnata, čičijimas, falšyvas, mistras, mizernas, pakūta, parodyti ”ge råd”, pekla, peregrynavojimas, peregrynavoti, spaviedis, spaviedotis, subtinas, zupelnai, žyčyti); ett tiotal lånord kan härledas från belarusiskan (čestis, griešnas, kiželė, nešmieruojama, neprietelius, pasnykauti, prietelius, prasyria, prisiegoti, rėdytojas, sėbry stė, škoma, svietas, vierą); andra har slaviskt ursprung, men det går inte att fastställa exakt från vilket slaviskt språk (polska, belarusiska eller ryska) de hämtats (abrozas, apčystyti, biesas, iškada, išliečyjimas, liekarstwa, liekorius, miernybė, nobážnystė, nevalnykas, pazopostyti, rona, syla, stonas, ubagystė, viernas, žyvatas); från de polska texterna hämtades de latinska orden kredo, vikarijus och det ord av tyskt ursprung prijerauti.

För vissa lånord har översättningslån använts, till exempel: artikulai (lånord) — leder, spaviedis (lånord) — bekännelse, kredo (lånord) — sammanställning.

Flertalet lånord har använts bara någon enstaka gång, till exempel pakūta, syla, cnata, čestis, slovyti, žyčyti, griešnas, žyvatas, spaviedis, išliečyjimas, svietas, abrozas, pekla, neprietelius, viera, liekorius, rona, medan litauiska motsvarigheter används i andra fall (gailėjimas, galýbė, gamta, garbė, garbinti, geisti, nusidėjęs, iščia, išpažinimas, išvais ymas (išgydymas), pasaulis, paveikslas, pragaras, priešinykas, tikėjimas, vaisytojas (gydytojas), žaizda. Detta visar att de flesta lånade ersättningsord var tillfälliga och ännu inte hade fått fäste i skriftspråket.

¹Vid fastställandet av lånordens ursprung har man främst utgått från P. Skardžiaus arbete ”Die slavischer Lehnwörter im Altlitauischen,” Kaunas, 1931.

252

Lånord förekommer flera gånger parallellt (i texten och i marginalen), nämligen:

abyda (lånord) och krivda (lånord) ”orätt”

orättvisor... att förlåta prš. Kriwdas 55 (: krzywdy); att tåligt uthärda orättvisa 106 (: Krzywdę).

För dessa lånord, som stundom också används i andra äldre skrifter, har inga motsvarande litauiska uttryck påträffats.

liudymas (lånord) och śviečijimas (lånord)

förbjuder lūdimo nė tei̇jaus prš. świeczijimo 86; lūdimo netėjšȧus 74 (: świa-dectwá.)

I äldre skrifter är liudymas (liudijimas) vanligare; ordet har levt kvar i det litterära språket fram till i dag.

prisigatavi(ji)mas (lånord) och pazopostijimas (lånord)

till honom... Sådana förmaningar prš. Pazopotyjimu 120 (: przyprąwą).

Ord som påträffas mycket sällan. Jfr pazopostyti ir pataikinti; prisitaistyti ir prirengti.

strujus (lånord) och diedas (lånord) ”farfar”

Jtrūius jfr. Diedai 82 (: dziadowe).

Dessa lånord förekommer några gånger i Daukšas skrifter, och man har inte funnit några litauiska motsvarigheter till dem senolis, protėvis, prosenelis.

Av förordet till Daukšas Postilla framgår att Daukša medvetet strävade efter att göra ordförrådet i sina skrifter rikt och varierat genom att presentera ett stort antal lexikala parallellismer i olika former. De används inte bara för att berika ordförrådet, utan också av en rad andra skäl; orsakerna till att de uppkom i den litauiska översättningen är varierande.

Vissa ersättningar är sällsynta och används bara någon enstaka gång (t.ex. aklatis och aklystė, apgauti och primintinti, drebeti och virpėti), men det förekommer också ord som ofta används parallellt och som ständigt behöver upprepas vid översättningen av katekesen (t.ex. byloti och kalbėti; melsti och prašyti; gilinė, mirtis och mirimas).

Oftast används olika synonymer parallellt; de hjälper översättaren att återge originalets tankar mer fullständigt, tydligt, precist och stilfullt. Genom dem eftersträvas också medvetet att berika och variera skrifternas ordförråd och göra översättningen begriplig och tilltalande för läsare med olika dialekter och utbildningsnivåer.

Placeringen av ord som används parallellt varierar: de förekommer intill varandra i texten (efter sambandsorden och, eller, det vill säga) och i marginalerna, liksom på olika ställen i texten. Samma parallellismkomponent kan flyttas från texten till marginalen och omvänt. Dessa variationer framträder tydligt i bruket av de enskilda parallellismkomponenter som redovisas.

DK:s talrika och varierade lexikala parallellismer vittnar om författarens stora kreativa ansträngningar att så exakt, begripligt och idiomatiskt litauiskt som möjligt översätta Ledecmas katekes från polska och göra den folkliga, mustiga språkdräkten tilltalande-

253

man vände sig till en så bred krets som möjligt av läsare som kunde litauiska. För detta ändamål utnyttjades i stor utsträckning folkmålets rika och outtömliga lexikala skatter. Många gamla litauiska ord omtolkades och fick ett nytt religiöst innehåll. Exempelvis fick dievas, dangus, kaltė, nuodėmė, pragaras, siela, šventas, viešpats och andra ord en ny betydelse i den katolska DK. Detta gjorde det möjligt för Daukša att undvika onödiga lånord, som användes av slarviga översättare eller dök upp senare i takt med att polskans inflytande ökade genom kyrkan, herrgårdarna och andra kanaler, i slangartade religiösa skrifter (t.ex. griekas, pekla, dūšia, ponas, viera, vieryti osv.). Daukša tog djärvt in ord från folkmålets talspråk i det litterära språket och gav dem på många håll överförda, mer abstrakta betydelser, vilket berikade det litterära språkets lexikala semantik. För att uttrycka nya religiösa och olika abstrakta begrepp bildade Daukša många nyord, vilket avsevärt ökade antalet lexikala parallellismer i DK. Några av Daukšas nybildningar (t.ex. abejojimas, įkvėpimas, nusižeminimas, privalomas, pasmerkimas, supratimas) är välformade och har fått fast fot i det litterära språket.

Efter den förste bibelöversättaren och framstående främjaren av det litterära språket i Ostpreussen, J. Bretkūnas, som ägnade stor uppmärksamhet åt att finna litauiska motsvarigheter och lade fram många lexikala parallellismer i bibelöversättningens manuskript, är Daukša den mest ordrike författaren i de gamla litauiska skrifterna och bidrog i hög grad till att berika och utveckla det litterära språkets ordförråd. Detta framgår tydligt av det rika ordförrådet i hans skrifter och de många och varierande lexikala parallellismerna. Av dessa kan man se hur omsorgsfullt och kreativt man sökte litauiska motsvarigheter och hur stor vikt som lades vid ordens rikedom och variation.

Daukša lyckades oftast väl med att välja lämpliga och precisa motsvarigheter och fånga ordens betydelser och olika nyanser. Det förekommer emellertid också fall där översättaren tvekar och därför anger två eller fler motsvarigheter, ibland sådana som inte är helt lyckade. Detta vittnar om översättarens bristande vana och stilistiska oerfarenhet; det var också en av orsakerna till att han tog till parallella varianter. Denna lexikala mångfald och dessa lexikala varianter försvårade till viss del ett omedelbart fastställande och befästande av enhetliga lexikala normer för det litterära språket, men i allmänhet bidrog de till att finna litauiska motsvarigheter och skapa litauisk terminologi samt till att berika det litterära språkets ordförråd. Sådan tvekan och variation var oundviklig i den litauiska skriftkulturens begynnelse, när man sökte termer och ord för att uttrycka den nya religionens och andra begrepp, anpassade sig till läsare med olika dialektbakgrund och inte kunde undgå andra språks inflytande.

Daukšas katekisms och postilla, med sitt rika och varierade litauiska ordförråd, var en av de mest innehållsrika källorna till berikandet av det litterära språkets ordförråd i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då man rensade språket från barbarismer i den feodala-kyrkliga jargongen (t.ex. adyna, viečnas, ubagas, smertis, kožnas, svietas, liekarst(v)a, rona, kriv(i)-da och ersatte dem med litauiska ord hämtade från M. Daukša, K. Širvydas och andra äldre skrifter (t.ex. valanda, amžinas, elgeta, mirtis, kiekvienas, pasaulis, vaistas, žaizda, žala). På så sätt spelade Daukšas skrifter en mycket betydelsefull positiv roll i det litauiska litterära språkets lexikala utformning och utveckling.

LEKSIKALA VARIANTER I M. DAUKŠAS KATEKES FRÅN 1595

И. Р. КРУОПАС

Sammanfattning

I översättningarna av katekesen och evangeliepredikningarna av den framstående 1500-talsförfattaren M. Daukša finns mycket många lexikala varianter (dubletter) för att uttrycka samma begrepp. En sådan lexikal mångfald och instabilitet kännetecknar också andra skriftliga minnesmärken på litauiska. Detta drag i det litauiska litterära språket uppstod ur strävan att berika det litauiska litterära språkets ordförråd, som ett försök att göra verken begripliga för människor från olika dialektområden och även som ett resultat av påverkan från grannspråken, särskilt polskan, som var mycket utbredd bland feodalherrarna och prästerskapet.

Artikeln analyserar de lexikala varianter som förekommer i M. Daukšas första verk, översättningen av katekesen (1595) från polska.

Lexikala varianter i katekesen förekommer antingen i själva texten, sammanbundna med orden arba, ir, tai yra (’eller, och, det vill säga’), i fotnoter (i de flesta fall) eller på olika ställen i texten.

Över tvåhundra lexikala parallellismer bestående av två, tre, fyra eller fem varianter har påträffats.

I de flesta fall används två eller fler synonymer parallellt, till exempel: giltinė, mirtis, mirimas ir numirimas ’död’.

Dessa synonymer har olika betydelsemässiga och stilistiska nyanser; även dialektord och olika ordbildningsvarianter förekommer (t.ex. gyvata ir gyvenimas ’liv’).

Ibland används ett lånord parallellt med ett litauiskt ord, eller tvärtom, till exempel: galėjimas och pakūita (’ånger’) och mandagus och subtilnas (’artig’).

De lexikala parallellerna visar hur omsorgsfullt M. Daukša översatte och hur stor uppmärksamhet han ägnade åt att berika det litauiska litterära språkets ordförråd. I de flesta fall lyckades han finna motsvarande uttryck i det litauiska folkmålet, eller så var han tvungen att skapa nya ord. Vissa parallella varianter är dock inte helt precisa eller lyckade. De vittnar om författarens stilistiska oerfarenhet och hans tvekan när han valde litauiska motsvarigheter i översättningen.

Även om denna lexikala mångfald delvis försvårade enhetliggörandet av det litauiska litterära språkets ordförråd, spelade den ändå en positiv roll i det litauiska litterära språkets utveckling.