LEKSIKOS TYRINĖJIMAI

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

LITAUISKA JÄMFÖRANDE FRASEOLOGISMERS FÖRHÅLLANDE TILL OMGIVNINGEN

K. VOSYLYTĖ

Med jämförande fraseologismer avser vi jämförelser med fast lexikal sammansättning, grammatisk struktur och semantik, vilka inte skapas i kommunikationsprocessen utan används ur minnet som formler för kollektivt skapande.

Av alla fraseologiska enheter är de jämförande fraseologismerna minst utforskade. Trots att de är ganska produktiva i språket talades det länge inte alls om denna typ av fraseologiska förbindelser. De intresserade inte bara sovjetiska utan även utländska språkvetare i liten utsträckning. De togs också mycket inkonsekvent upp i ordböcker. Frågan om de jämförande fraseologismernas sammansättning diskuteras fortfarande livligt. Är en jämförande fraseologism en binär eller enär struktur, det vill säga ingår jämförelseobjektet i fraseologismens sammansättning, eller ska endast själva jämförelsen betraktas som fraseologism? Ska man exempelvis betrakta juodas kaip aulas, lekia kaip akis išdegęs, som fraseologismer, eller kaip aulas, kaip akis išdegęs? I denna fråga finns det olika uppfattningar. Enligt vissa språkvetare består jämförande fraseologismer av två element och har en binär struktur¹, medan andra menar att det oftast endast är jämförelsen som utgör en fraseologisk enhet, mer sällan jämförelseobjektet tillsammans med jämförelsen². Inte heller i ordböckerna råder det någon konsekvens i denna fråga. I D. Ušakovs ”Ryska språkets förklarande ordbok” (bd I–IV, M., 1935–1940) betraktas exempelvis följande som fraseologismer: сидеть как на иголках; как зеницу ока; как две капли воды (похож); как рыба в воде; i ”Ryska språkets ordbok” (bd I–IV, M., 1957–1961): быть (сидеть) как на иголках; беречь (хранить) как зеницу ока; как две капли воды; как рыба в воде; i ”Ordbok över det moderna ryska litteraturspråket” (bd I–XVII, M.–L., 1948–1965): как на иголках; как зеницу ока беречь, хранить и т. п.; быть, чувствовать, вести себя и т. п. как рыба в воде; i ”Rysk fraseologisk ordbok” (M., 1967): как на иголках; как зеницу ока; как две капли воды; как рыба в воде. Som synes finns det ingen enhetlighet

¹ Se: А. Тихонов, Р. Кунгуров. Об устойчивых сравнительных оборотах (в русском языке). — Труды Самаркандского ун-та, Новая серия, № 139, Краткие сообщения, Самарканд, 1964, p. 41—42. Н. Сидорова. Анализ первых и вторых компонентов устойчивых сравнений типа as + прилагательное + as + существительное в современном английском языке. — Ученые записки Вологодского гос. пед. ин-та, т. 28, Вологда, 1964, p. 194—221. И. Чернышева. Фразеология современного немецкого языка, Москва, 1970, p. 48—59 och andra.

² Se: З. Шугурова, Л. Ройзенгон. Основные вопросы изучения сравнительных устойчивых оборотов русского языка. — Материалы конференции „Актуальные вопросы современного языкознания и лингвистическое наследие Ф. Д. Поливанова“. Т. I, Самарканд, 1964, p. 104—107. М. Сидоренко. К вопросу о границах лексического состава фразеологических единиц. — Проблемы фразеологии (исследования и материалы), Москва—Ленинград, 1964, p. 126—130. В. Жуков. Фразеологизм и фразеологическое окружение. — Уч. зап. Московск. областн. педаг. инст. имени Н. К. Крупской, т. 160, Москва, 1966, p. 225—244 och andra.

7*

99

...het inte bara mellan olika ordböcker utan även inom en och samma ordbok. Av de nämnda ordböckerna tillämpas en princip konsekvent i ”Rysk fraseologisk ordbok”. I den stora ”Litauiska språkets ordbok” placerades jämförande fraseologismer länge tillsammans med ordspråksliknande uttryck, gåtor och ordspråk under taket, vilket innebär att de över huvud taget inte betraktades som fraseologismer. Först i ordbokens senaste band upptas de jämförande fraseologismerna tillsammans med andra fraseologiska förbindelser.

Denna artikel syftar inte till att ingående undersöka litauiska jämförande fraseologismer. Vårt mål är att försöka klarlägga de kriterier med vars hjälp gränsen mellan jämförande fraseologismer och deras omgivning kan fastställas, och att utifrån denna omgivning beskriva de jämförande fraseologismernas struktur.

Jämförande fraseologismer används, liksom andra fraseologiska enheter, endast i omgivningen av vissa ord. Deras samband och graden av sammanhållning med omgivningens ord varierar och beror på fraseologismens struktur samt dess semantiska och grammatiska egenskaper. Vissa fraseologismers lexikala betydelse och användning är självständiga (t.ex. lėgų maišas; tinginių maišas), hos andra är endast den lexikala betydelsen självständig, medan de genom rektion eller anslutning förbinds med andra ord (t.ex. nulėkti ausis kur, nuo ko); en tredje grupp saknar självständig lexikal betydelse och förbinds alltid med ord ur en viss semantisk grupp³. Till den sistnämnda typen hör också jämförande fraseologismer.

Ord som är nära förbundna med en jämförande fraseologism behåller vanligen sin lexikala och grammatiska självständighet och ingår inte i fraseologismens sammansättning. Den jämförande fraseologismen har i sin tur också en viss grammatisk struktur och ett visst innehåll, men dess betydelse och grammatiska funktion framträder endast i omgivningen av ord ur en viss semantisk grupp. Den fast etablerade helhet av lexikala och grammatiska element i fri användning som ständigt förbinds med fraseologismen och utan vilken den inte kan användas kallar vi nödvändig fraseologisk omgivning. Omgivningen bildar tillsammans med den jämförande fraseologismen en fast jämförande konstruktion och är en enhet i språksystemet.

Eftersom den jämförande fraseologismen är nära förbunden med omgivningen både genom betydelse och grammatisk struktur, är det ibland svårt att fastställa fraseologismens egen lexikala sammansättning. Det är exempelvis inte alltid klart om jämförelseobjektet utgör den jämförande fraseologismens omgivning eller ingår i fraseologismens sammansättning. I sådana fall måste den jämförande konstruktionens komponenter undersökas funktionellt och semantiskt, det vill säga den grammatiska funktionen och den lexikala betydelsen fastställas. I de jämförande konstruktionerna plepa kaip buza nedavirus, tauškia kaip drignių apsėdęs är verben plepa, tauškia nära förbundna med jämförelserna, men de behåller sin självständiga lexikala betydelse och verbfunktion. De ingår alltså inte i fraseologismens sammansättning utan är endast förbundna med den. Jämförelserna kaip buza nedavirus ir kaip drignių apsėdęs har här i sin tur den lexikala betydelsen ”mycket, tomt (pratar, pladdrar)” och fyller adverbial funktion. I konstruktionerna girtas kaip maišas, pasileidęs (išdykęs, išlepęs) kaip ubago paršas bör kaip maišas, kaip ubago paršas betraktas som fraseologismer, eftersom adjektiven eller participen med adjektivisk betydelse girtas, pasileidęs, išdykęs, išlepęs har självständiga lexikala betydelser och fyller adjektivfunktion, medan jämförelserna fyller adverbial funktion och betyder ”mycket (berusad; vild, oregerlig, bortskämd)”. Här ingår alltså verben och adjektiven eller participen med adjektivisk betydelse inte i den jämförande fraseologismens lexikala sammansättning, utan bildar dess omgivning.

³ Žr. В. Жуков, ten pat.

100

Låt oss nu undersöka sådana jämförande konstruktioner:

som slår på trummor ”alla pratar mycket”: Hela församlingen pratar som om de slog på trummor Slnt⁴.

som kastar bakom örat (kastade, slängde bakom örat) ”äter, slukar, dricker mycket snabbt; drack upp, åt upp något”: Ge honom bara mat – han kastar i sig den som bakom örat Kp. På kvällen slukade han en gryta gryn som om han kastade den bakom örat KzR. Min gris äter väldigt snabbt, den kastar i sig maten som bakom örat Upt. På kvällen slukade far gröten som om han kastade den bakom örat BsV 264. Vad är det för konst för en sådan karl – han kastade i sig den bakom örat, och det var det Skdt.

I dessa jämförande konstruktioner är jämförelseobjekten verben slår, kastar (kastade, slängde), men här har de ingen självständig lexikal betydelse eller grammatisk funktion. Först tillsammans med jämförelsen får dessa verb den verkliga betydelse som de har i den jämförande konstruktionen. Här ingår alltså verbet i den jämförande fraseologismens lexikala sammansättning. Hela den jämförande fraseologismen fyller en verbsfunktion. Det finns få sådana jämförande fraseologismer i litauiskan.

Det huvudsakliga kriteriet för att fastställa den jämförande fraseologismens lexikala sammansättning är alltså följande: ord som är fast förbundna med fraseologismen ingår inte i dess lexikala sammansättning om de har självständig lexikal betydelse och grammatisk funktion.

Både fraseologismens egna beståndsdelar och orden i dess omgivning kan bilda synonymserier. Det nämnda kriteriet gör det emellertid möjligt att tydligt skilja dem åt även i detta fall. Jämför följande exempel:

a) som [liksom] en blixt ”mycket snabbt, med stor fart (springer, rusar, ilar iväg och liknande; sprang iväg, for iväg och liknande)”: Han kom hem från Valkininkai som en blixt Vlk. Far som en blixt Krtn, Ms. Flög iväg som en blixt Ps. Drog iväg som en blixt Krs. Som en blixt for han snabbt Brt. Hästen slet sig loss och for som en blixt över fälten Inš. Drog iväg som en blixt Dr. Så fort han gav sig av (fick för sig att springa iväg), var han som en blixt! Knv.

som en halvdöd ”mycket långsamt, trögt, tungt (går, släpar sig fram, rör sig och liknande)”: Släpa dig fram som en halvdöd Vdk. Kryper fram som en halvdöd Vkš. Krånglar sig fram (släpar sig) som en halvdöd Plt. Rör på dig som en halvdöd, kan du inte gå fortare Vvr.

som en tiggars gris ”mycket (vanartig, busig, bortskämd och liknande)”: Vanartig som en tiggars grisunge Plng. Busig som en tiggars grisunge Užv, Vvr. Vild som en tiggars grisunge Lkv. Yvig som en tiggars gris Šd. Bortskämd som en tiggars grisunge LTR (Yl). Bortklemad (bortskämd) som en tiggars gris PPr357.

b) som slagen i huvudet (slagen över huvudet, slagen i skallen, slagen på huvudet) [medvetslös, slagen, klyvd] ”snabbt, skyndsamt (rusar, springer; for iväg, sprang iväg och liknande)”: Springer som om han fått ett slag i huvudet Ds. Sprang iväg som om han fått ett slag i huvudet Užv. Grigos flickor tillsammans … skjuter hemåt som om de fått ett slag i huvudet Vaižg. Springer som om han blivit slagen i huvudet J. Jabl. Stack iväg (sprang snabbt och tyst ut) som om hon fått ett slag i huvudet Vaižg. For iväg som om han blivit slagen i huvudet J. Jabl. Far som om han fått ett slag i huvudet Krtn.

som [liksom] med bakvända [omvända] tänder ”motvilligt (äter, tuggar)”: Du äter som med omvända tänder Gs. Tuggar som med bakvända tänder Gs.

I exemplen i den första gruppen bildas synonymserierna av lexikalt och grammatiskt självständiga ord, vilket innebär att de är komponenter i den jämförande fraseologismens omgivning. Synonymorden i den andra gruppen är varken lexikalt eller grammatiskt självständiga och ska därför betraktas som komponenter i själva fraseologismen.

⁴ Förkortningar enligt ”Lietuvių kalbos žodynas”.

101

Fraseologismer med samma struktur kan fylla olika funktioner. En fraseologisms funktion beror i hög grad på dess grammatiska omgivning. Därför är det viktigt att fastställa vilka ord och kategorier som utgör de jämförande fraseologismernas omgivning.

De flesta jämförande fraseologismer i litauiskan har adverbial funktion, och endast en liten del har verbfunktion. Omgivningen till jämförande fraseologismer med adverbial funktion utgörs av: 1) ett verb (ibland ersatt av ett deiktiskt ord eller en ordkombination), 2) en oböjd form av ett adjektiv i positiv eller en neutrumform, eller en participform som ersätter ett adjektiv, 3) substantiv i genitiv.

I. Jämförande fraseologismer med adverbial funktion

1. Omgivningen till de flesta jämförande fraseologismer med adverbial funktion utgörs av ett verb, mer sällan av en ordkombination eller ett deiktiskt ord som ersätter ett verb, till exempel: Giti, gūti į trobą kaip užprašyta (om en get) Vd. Omgivningens verb är oftast intransitiva och betecknar rörelse (t.ex. Bėga kap pamazgytas Pls. Parkūrė kaip dūmas namo An.), ett fysiskt eller psykiskt tillstånd (t.ex. Sėdi lygiai kumelės pamergys Klt. Stovi kap kuolą prarijęs Vlkv.), en övergång från ett tillstånd till ett annat (t.ex. Užkaito kaip žarija rs.), från en egenskap till en annan osv.; transitiva verb är mindre vanliga. Intransitiva verb är nära förbundna med den jämförande fraseologismen, så andra ord skjuts sällan in mellan dem. Ackusativobjekt som styrs av transitiva verb skjuts i regel in mellan verbet och den jämförande fraseologismen, till exempel: Žiūrėk vištas kaip savo akį kakt oj, kad neitų į kviečius Sk. Šėmoji kaip už ausų tris viedrus iškukšėjo (drack) Ds. Ibland uttrycks det ackusativobjekt som verbet styr även före verbet, till exempel: Matai, čiela riekė suraitė kaip už ausies Ut.

I litauiskan står adverb vanligtvis före verbet (t.ex. greitai bėga, garsiai šaukia), medan jämförande fraseologismer oftast är postpositionella och endast ibland prepositionella.

Omgivningen till jämförande fraseologismer utgörs oftast av finita verbformer. Bland dessa betraktar vi följande som huvudformer: för imperfektiva verb tredje person presens, för perfektiva verb tredje person preteritum. Till exempel: kaip [lyg] bestrėnis prie varškės ”långsamt, trögt (går, släpar sig fram, skyndar långsamt osv.)”: Ko taip slūkini, kap bestrėnis prie varškės? LTR(Brt). Slenka lyg bestrėnis prie varškės Vrb.

kaip kamparas be pipirų ”plötsligt, helt och hållet (försvann, försvann spårlöst)”: Išnyko kaip kamparas be pipirų Brs, Vdžg. Pranyko kaip kamparas be pipirų LTR(Jrb).

Det finns fraseologismer vars omgivning vanligtvis bara utgörs av en enda finit verbform. I sådana fall betraktas den formen som huvudform: kaip savo ausis (ausį) iron. ”alldeles (kommer inte att se, ha druckit, ha fått osv.)”: Pamatysi kaip savo ausis PP₃₉₉. Tuos pinigus matys kaip savo ausis Alz. Išvysi kap savo ausį Lz. Mato užmokestį matys kaip savo ausį Žem. Galiu jiems tik ačiū pasakyti už jų paslaugas ir triūsą, o dvarą jie matys kaip savo ausis A. Vien.

Omgivningen till jämförande fraseologismer med samma betydelse utgörs av verb från samma semantiska grupp. Om omgivningen till en och samma jämförande fraseologism utgörs av verb från två eller flera semantiska grupper, har den jämförande fraseologismen lika många betydelser som antalet semantiska verbgrupper som den förknippas med.

102

På så sätt gör omgivningen det möjligt att motiverat urskilja de jämförande fraseologismernas betydelser.

Till exempel:

som ett får utan lever 1. ”mycket (rasar, stojar)”: Rasa som ett får utan lever Db. 2. ”utan omdöme, sysslolös (strövar omkring, driver runt)”: Du driver runt som ett får utan lever Dr. 3. ”långsamt, med möda (släpade sig hit, hasade sig fram osv.)”: Hasade sig fram som ett får utan lever Brs.

Här består den jämförande fraseologismens omgivning av verb från tre semantiska grupper, och fraseologismen har alltså tre betydelser.

Jämförande fraseologismer med verbal omgivning anger vanligen sättet eller intensiteten i en handling:

som [liksom] på nålar ”mycket oroligt (sitter, står, ligger)”: Hela tiden är hon orolig, sitter som på nålar Jnš. Hon virar in sig som om hon låg på nålar Kt. Vi står alla som på nålar, de väntar på kareten utan ett ljud Žem.

som en sten i vattnet (i vattnet) 1. ”plötsligt, helt och hållet (försvann, gick under)”: Försvann som en sten i vattnet LTR. Försvann som en sten i vattnet Lš. Sjönk ner som en sten i vattnet Svn. 2. ”mycket hårt (somnade)”: Somnade som en sten i vattnet Švnč. Den här lördagen var Severija, som vanligt, utmattad av dagens arbete och föll i sömn som en sten i vattnet... Vaižg.

som en svart häst ”mycket, hårt (arbetar)”: Arbetar som en svart häst Krž.

som bakom öronen (bakom örat) ”mycket snabbt, glupskt (åt upp, slukade, drack upp osv.)”: Jag räckte fram en skål, han slukade rödbetorna som bakom öronen Sug. Šėmoji slukade tre hinkar som bakom öronen Ds. Ser du, hon slukade en hel skiva som bakom örat Ut. Vi slukade baconet som bakom örat Mlt.

som utan salt ”strunt, tomt (pratar, pladdrar osv.)”: Pratar som utan salt Lkš. Han är en sådan pratkvarn, pratar som utan salt Sml.

som [liksom] ur stora kärl ”mycket kraftigt (regnar, öser)”: Det öser som ur stora kärl Grl. Regnet vräker ner som ur stora kärl Drsk. Regnet kom i en skur, som ur stora kärl Rtn.

som ur rök 1. ”enigt, samstämmigt (gör, gjorde något)”: De sjunger som ur rök Mlt. Alla reste sig som ur rök och gick Srv. 2. ”bra, vackert (växer, grönskar)”: Allt blommade och grönskade som ur rök Šlč. 3. ”mycket bra (går, fortskrider)”: Det går som ur rök Dv.

som [likt] en igelkott plågar ”mycket (besvärar, plågar, pinas någon)”: Plågar som en igelkott Ggr. Driver på som en igelkott Plt. Plågar som en igelkott Krtn.

som [likt] en tand som värker 1. ”mycket (far omkring, är orolig)”: Det värker (är orolig) som en tand som värker J.Jabl. Far omkring som en tand som värker M. Valanč. Det värker och värker (är orolig) som en tand som värker – ingenstans finner den ro NžR. Far omkring som en tand som värker S. Dauk. 2. ”mycket (grimaserar)”: Grimaserar som en tand som värker J. Jabl, PPr411. 3. ”mycket (stönar, jämrar sig)”: Stönar som en tand som värker Mc.

som en kattunge från torrmat 1. ”mycket (sätter sig på tvären, värjer sig, skakar av sig något)”: Varför skakar du av dig det som en kattunge från torrmat (stuvad potatis, stuvning)? LTR(VIkv). Sätt dig inte på tvären som en kattunge från torrmat rš. 2. ”mycket, kraftigt (nyser)”: Nyser som en kattunge från torrmat Gs.

som [likt] en katt med svansen i kläm ”mycket, argsint (muttrar, grymtar osv.)”: Muttrar som en katt med svansen i kläm Krtn. Och jamar som en katt med svansen i kläm Pln. Varför gnäller du som en katt med svansen i kläm LTR (Ms).

103

som en björn vid röken (vid rökarna) ”plötsligt, ilsket (kastar sig över, hoppar, skriker åt någon)”: Hoppar som en björn vid röken Gs. Säg något till honom, så hoppar han som en björn vid röken Vlkv. Varför skriker du (ropar) som en björn bland rökarna Arm.

Ibland är den jämförande fraseologismen i en mening inte direkt knuten till verbet, utan kompletterar eller förstärker adverbets betydelse, t.ex.: Lever lugnt och tryggt, som i björnens öra KrvP(Rod). Kom upp (steg fram) högt, som ur jäst Ps. Den jämförande fraseologismen kan också vara knuten till ett korrelat i meningen, som anger fraseologismens syntaktiska funktion, t.ex.: De behöver oss så mycket som salt i en gryta Kbr. Han stukade handen lite, så släppte han lös halsen som en käring som leds iväg Jrb. Men även i sådana fall är fraseologismen syntaktiskt beroende av verbet. Om man utelämnar adverbet förändras fraseologismens funktion och meningens struktur i huvudsak inte. Därför bör också verbet betraktas som omgivning till dessa jämförande fraseologismer. Av de nämnda meningarna härleder vi följande jämförande konstruktioner: lever som i björnens öra; kom upp som ur jäst; behövs som salt i en gryta; släppte lös halsen som en käring som leds iväg.

Ibland förekommer ellips av verbet i omgivningen. Detta sker vanligen när den centrala komponenten i den jämförande fraseologismens struktur är ett verb, vilket gör att hela den jämförande fraseologismen blir ganska självständig i meningen, t.ex.: På ryska — tuggar som is Azl. På samogitiska — gnager som is Krtn. Sådana fraseologismer ligger mycket nära dem som har verbfunktion i meningen. Ändå används också dessa jämförande fraseologismer oftast tillsammans med ett omgivande verb i språket, och är alltså oskiljaktiga från fraseologismer med adverbiell funktion: Läser — tuggar som is LTR(Grk). Han talade som om han gnagde på is… J. Balč.

Det förekommer fall där omgivningen till samma jämförande fraseologism kan utgöras både av ett verb och av ett substantiv med närliggande betydelse — ett deverbalabstrakt eller en handlingsbeteckning. Vi betraktar sådana fraseologismer som varianter av motsvarande fraseologismer som är knutna till verb, och själva substantiven som variantomgivning till de jämförande fraseologismerna:

som [liksom] vid en brand (in i en brand) ”snabbt, häftigt (springer, rusar; sprang, rusade iväg osv.)”: Rusar liksom in i en brand Kvr. Någon sade ett ord, och så rusar han [för att göra en razzia] som vid en brand… Žem. Petronėlė, helt upprörd och andfådd, kom springande som in i en brand Vaižg. || ”häftig, extraordinär (löpning, löpsätt)”: Och de där människornas löpsätt — som vid en brand! Skd.

2. En andra ganska produktiv grupp utgörs av jämförande fraseologismer som är knutna till ett kvalitetsadjektiv i positiv, en participform som ersätter det eller en adjektivform i neutrum. Även i konstruktioner av denna typ har den jämförande fraseologismen lika många betydelser som det finns semantiska grupper i dess omgivning. Den jämförande fraseologismen kompletterar eller förstärker vanligen adjektivets betydelse, anger en större eller mindre grad av en egenskap hos ett föremål och har oftast betydelsen ”mycket”.

a) Exempel med ett adjektiv i positiv eller en participform som fyller dess funktion:

som en gurka 1. ”mycket (fet, rund om en människa eller ett djur)”: Du kommer att bli rund som en gurka Lp. Hästen blir fet som en gurka Lp. 2. ”mycket (stor, uppsvälld om näsan)”: Näsan har svällt upp som en gurka efter ett slag Ssk.

som ett öga ”mycket (full, proppfullt om ett kärl eller ett rum)”: Baljan är full som ett öga, skvimpar du lite — så spiller du ut det! Pn. Han fyllde glaset fullt som ett öga Alk. Dammen är full som ett öga av svalt vatten J. Avyž. Mjölkhinken är full till brädden som ett öga Slnt. Fyl-

104

säck som ett öga, svårt att öppna Ds. Nako (så lyder ett efternamn) full lada [med hö] som ett öga Slm.

som ett ben 1. ”mycket (mager, uttorkad om en människa eller ett djur)”: Grisarna är magra som ben Šlu. Uttorkad som ett ben Vlk. De var små och magra som ben, och bleka som potatisgroddar som sträckte sig i den mörka skogsbrynet Vaižg. 2. ”mycket (blek, vit, bleknad om en människa)”: Den där flickan är blek som ett ben Vklv.

som ett skrapjärn ”mycket (smal, mager, om en människa eller ett djur)”: En smal flicka som ett skrapjärn Ds. Korna magra som skrapjärn Ds.

som en fårande ”mycket, alldeles (dum)”: Dum som en fårande Lnkl.

b) Exempel med adjektivets neutrumform:

som på handflatan ”mycket, alldeles (klart)”: Klart som på handflatan Ds. Från början till slut var det klart för honom som på handflatan – det där förhållandet är omöjligt, Paukštaitė kommer inte att gifta sig med honom Vaižg.

som dagen ”mycket, alldeles (klart)”: Klart som dagen Plv. Vad de än talade om, allt var klart som dagen Jnš.

som i vargens gap ”mycket, alldeles (mörkt)”: Mörkt som i vargens gap SkrT.

som en bön för en bigott ”mycket (vackert)”: Åh, vackert – som en bön för en bigott (mišparas) Dl.

I språket används ganska ofta enbart en jämförelse för att beskriva ett objekts egenskap. I sådana fall är den jämförande fraseologismen tämligen självständig och motsvarar till sin funktion ett adjektiv:

som Perkūnos bovete ”mycket glesa, vanligen om spannmål”: Era grödor är som Perkūnos bovete Ds.

som en stack ”mycket stor, kraftig, vanligen om en kvinna”: Men du ser väl, min gumma är som en stack! Slm. Hon själv är som en stack, men benen som skedar Sml.

som en tiggares käpp ”mycket lång, om snor”: Snoret är som en tiggares käpp PnmR.

som is ”mycket bra, utmärkt, om vädret”: Vädret är i dag som is Šv.

som en fyllbults bön ”mycket dåligt, undermåligt, om någons arbete och dylikt”: Ditt arbete är som en fyllbults bön VP46.

Ändå används de flesta jämförande fraseologismer tillsammans med adjektivisk omgivning, ibland både med och utan sådan. Jämför:

Du kommer att bli full som en gurka Lp. || Mannen är som en gurka, hustrun som en böna LTR(Dkk).

Det kommer att sticka ut en näsa som en gurka ur buskarna Ssk. || Hans näsa är som en gurka Ėr.

Mager som en sticka Šlu. || De har ju varken stängsel eller grindar, hästarna är som hackor, korna som stickor och grisarna bara högar av dynga … I. Simon.

Det bör nämnas att adjektivisk omgivning i jämförande konstruktioner oftare än verbal omgivning uppträder i varierande form. Som varierande omgivning för jämförande fraseologismer av denna typ betraktas adjektivabstrakt och verb med gemensam rot eller tillhörande samma semantiska grupp, till exempel: vit som en duk, blev vit som en duk; det skulle också kunna vara vithet – som en duk. Några exempel i meningar:

som [liksom] en duk ”mycket (om en människa, hennes ansikte: vit, bleknad, blek)”: Blek som en duk Sln, Sug. Han kom hem vit som en duk Prng. Helt vitblek som en duk Jnšk. Blek och utmattad låg han i sin vackra säng som en duk J. Balč. || ”mycket (bleknade, blev blek)”: Blev blek som en duk Jnš. Vad är det med dig, säger du!.. Och varför har du själv blivit blek som en duk?.. V. Krėv.

105

Som en kattsäck ”mycket (om en människa: avmagrad, mager, utmärglad)”: Avmagrad som en kattsäck Erž. Utmärglad och blek – precis som en kattsäck Erž. Gapande och utmärglad som en kattsäck Gs. || ”mycket (magrade)”: Du magrade som en kattsäck Erž.

som ett helgon ”mycket vacker (om en människa eller ett djur)”: Flickan är som ett helgon Slm. || ”enastående (skönhet)”: Flickans skönhet är som ett helgon Kp.

3. Adverbiell omgivning för jämförande fraseologismer kan utgöras av genitiv av substantiv. Konstruktioner av denna typ är inte särskilt produktiva. I dem har den jämförande fraseologismen vanligtvis betydelsen av ett kvantitetsadverb:

som mygg ”mycket många, om både levande varelser och livlösa föremål”: Jag kläckte hundra kycklingar, som mygg, men få hönor, bara tuppkycklingar Plv. Huset är fullt av barn, som mygg Lš. Trädtopparna är fulla av kråkor, som mygg; det blir nog regn Plv. Bär finns det som mygg – hela marken är täckt som av en duk V.Krev.

som ur en pöl ”mycket många, vanligen om levande varelser”: Det samlades människor där som ur en pöl Kp. Flugor finns det som ur en pöl Slm.

som loppor på en hund ”mycket många, om både levande varelser och livlösa föremål”: Hos den rike husbonden finns släktingar som loppor på en hund Jnš. Hos honom finns det pengar som loppor på en hund LTR (J. Jabl.). Just nu finns det lediga rum som loppor på en hund rš.

som grus ”mycket många, om både levande varelser och livlösa föremål”: Barn i massor – som grus! Till och med grenarna böjs: äpplen som grus! Trgn.

som råmjölk ”mycket, vanligen om skratt och prat”: Det blev skratt i mängder Kp. Skratt som råmjölk Al. Det var skratt i mängder bland pojkarna Vaižg. Snart började pratet flöda som råmjölk Vaižg.

som is ”mycket många, vanligen om livlösa föremål”: Det blir pengar i mängder, broder! rš. Jag plockade ärter i mängder! Lzd.

Genitiver av substantiv med mycket varierande betydelser kan utgöra omgivning för många sådana jämförande fraseologismer. Jämförande fraseologismer av detta slag, som endast förbinds med substantiv med vissa avgränsade betydelser, förekommer sällan, till exempel: skratt, prat som råmjölk (av råmjölk).

II. Jämförande fraseologismer med verbfunktion

Det finns få jämförande fraseologismer med verbfunktion i litauiskan. De är friare förbundna med omgivningens ord än de jämförande fraseologismerna med adverbiell funktion och har en självständig betydelse, men som vi ska se är betydelsen hos deras omgivningsord, som i de flesta fall betecknar den som utför handlingen, bestämd. Som verbkomponent i en jämförande fraseologism förekommer oftast personböjda verbformer.

Jämförande fraseologismer med verbfunktion kan ha betydelsen av personliga och opersonliga verb. Omgivningen till jämförande fraseologismer med betydelsen av personliga verb utgörs vanligen av den som utför handlingen, uttryckligen nämnd eller underförstådd – en person uttryckt i nominativ:

hamnade som en njure i flottet Sim ”fick oväntat en bra plats, kom in på en bra plats”: Du hade tur, Marel! Du hamnade som en njure i flottet... Žem. Ana hamnade som en njure i flottet och fick lycka J.

106

kastade in som i eld ”gjorde någon mycket arg, förargade någon”: Det här kastade jag in som i eld, när jag sade det Lnk. — När jag sade att herrn ville ge oss kontraktet, fortsatte Baltaragis, — då kastade jag verkligen in det som i eld… han skällde ut mig, förolämpade mig… Žem.

stack ut som i ett örtagårdsland ”stack ut mycket, gjorde eller sade något olämpligt”: Med sitt beteende stack hon ut som i ett örtagårdsland Skr.

stack in sig som en uggla bland hampa Ds ”lade sig i ett främmande samtal”.

som [liksom] om dörren kom in ”sade något, började tala eller blandade sig i samtalet oväntat och plötsligt”: Nå, så kom han in som om dörren kommit in med en sådan oväntad fråga I. Simon. Uostė kom in som genom en dörr med en nyhet I. Simon. Men, Viliuk, varför började du tala så ogudaktigt utan att ens hälsa? Du kom in som genom en dörr I. Simon.

lade på som på en nagel ”åt upp något mycket snabbt och glupskt”: Se där, titta, och hon åt upp en tallrik gröt som på en nagel Plt. Lade upp en skål som på en nagel Žeml. Den där kvinnan åt upp en halv skål potatisrätt som på en nagel Vvr. Med stor aptit åt hon upp sin bulle som på en nagel I. Simon.

Av exemplen framgår att de jämförande fraseologismerna fungerar som transitiva (t.ex. lade på som på en nagel) eller intransitiva (t.ex. stack ut som i ett örtagårdsland) verb.

Omgivningen till jämförande fraseologismer med betydelsen av opersonliga verb kan uttryckas med en dativform för handlingens subjekt, utskriven eller underförstådd, eller med en ackusativform för handlingens objekt:

släppte händerna som ”någon kände en stor lättnad”: Alla fick det nu lättare, när tyskarna drevs bort Šts.

som [liksom] tog bort handen [lyfte bort handen] från någon/något ”försvann helt, upphörde, om en sjukdom, smärta, trötthet och dylikt”: Tröttheten försvann från Anicetas som om en hand lyft bort den J. Avyž. När jag slutade röka cigaretter tog smärtan bort sig som av en hand V. Kud ir. När han fick syn på de här medicinerna försvann [smärtan] som av en hand Skdt.

Omgivningen till en jämförande fraseologism består ibland av ord från olika grammatiska kategorier, oftast ett verb och ett adjektiv. Då har fraseologismen vanligen lika många betydelser som det finns grammatiska kategorier i dess omgivning (med undantag för en variantomgivning), och lika många som de semantiska grupper som orden i dessa grammatiska kategorier tillhör. Här följer några exempel:

som en harv 1. ”mycket storväxt, oansenlig, vanligen om en kvinna”: Kvinnan är som en harv, axlarna som en stege KrvP(Ds). 2. ”går fult och vingligt”: Hon går som en harv Plš. Hon går fult som en harv Lp.

som [liksom] utan ögon 1. ”långsamt, trevande, nära intill (gör något)”: Vad går du här och famlar efter, som om du vore utan ögon Blnk. Krapaila (en ruin) trevar omkring som om han vore utan ögon Erz. Det där är ju en blind – han spanar och trevar som om han vore utan ögon Jrb. 2. ”våldsamt, utan att ta hänsyn till något (rusar, går någonstans)”: Du rusar fram som om du vore utan ögon LTR (Šmk). Han gick som om han vore utan ögon – och slog en kruka färsk mjölk i marken Srv. 3. ”svårt utan något viktigt”: Utan kunskap är man som utan ögon LTR.

som en bikupa 1. ”mycket, kraftigt (brusar, bullrar, för oväsen)”: Hela staden brusade som en bikupa A. Vencl. Hela teatern klingade och brusade som en bikupa rš. 2. ”mycket (svullen, uppsvälld om en person eller en kroppsdel)”: Mina ben är svullna

107

som stövlar Sts. En människa är uppsvälld som en stövel Užv. || ”mycket, kraftigt (svullnade, svällde upp)”: Näsan svullnade upp som en stövel Žr. 3. ”helt (tom)”: Tom som en stövel LTR (Pp).

som [it, lyg] rök 1. Plv, Užv ”mycket goda, frodiga om spannmål och grödor”: Vetet är som rök Gs, Kt. Rågen är råg, men vårsäden är allihop som rök! Žem. 2. ”mycket (berusad)”: Berusad som rök Švnč. Han stapplar fram, berusad som rök Ktk. || ”mycket berusad”: Han är redan som en liten rök Gs. 3. ”snabbt, kraftigt (far, springer; sprang iväg, for sin väg osv.)”: Han for hem som rök An. Hästen for iväg som rök Dbk. När han satte sig på hästen, for den iväg som rök Arm. Han drog iväg över fälten som rök Šil. Och djävulen for åter till helvetet som rök S131. 4. ”snabbt (försvann, gick över, försvann något)”: Den skogen försvann som rök P. Cvir. Se, som rök försvinner världens lättingar M. Valanč. Mina dagar gick förbi som rök SGII55.

som [lygu] en ärtmask 1. ”mycket (ihopkrupen, stel, förfrusen, försvagad, vanligen om en människa)”: Ihopkrupen som en ärtmask LTR (Plng). Försvagad som en ärtmask Prk. Hopkrupen som en ärtmask Krž. Stel som en ärtmask S. Dauk. På morgonen går det inte att komma intill hjorden, alla är stela som ärtmaskar Žem. || ”mycket (stelnade, stelnade till)”: Jag stelnade som en ärtmask J. 2. ”knappt, mödosamt, långsamt (går, släpar sig fram)”: Varför kryper du fram som en ärtmask? Brs. Och han släpar sig fram som en ärtmask Krkl. Varför kravlar du som en ärtmask? Brs. Han stapplar fram, knappt vid liv – som en ärtmask Užv.

Det är värt att nämna parallelliteten mellan vissa jämförande fraseologismer och deras omgivande kontext. I sådana jämförande konstruktioner har fraseologismen och kontexten samma eller mycket likartad struktur:

som öl utan humle ”värdelös, ingen duger utan något viktigt”: En människa utan heder är som öl utan humle — duger inte till något Sim.

som en trädgård utan staket ”värdelös utan något, svårt för någon utan något viktigt”: Livet utan hustru är som en trädgård utan staket PPr149.

som utan salt ”ointressant, tråkig utan något; ointressant, tråkigt utan något viktigt”: Utan honom är det som utan salt Plv. Utan Domas och Zosė är kvällssamkvämet som utan salt Žem.

som utan naglar ”svårt utan något; värdelös utan något viktigt”: Utan kniv är det som utan naglar LTR (Rk). En husmor utan eldgaffel är som utan naglar Užp. Jag såg människor, världen, och förstod att utan kunskap är man som utan naglar A. Vencl.

som bakom en mur ”det är gott att leva, lätt när man är gift med någon”: Med en god man är det som bakom en mur Dkš. Med en sådan man är du som bakom en mur Klov.

som för en hund att springa ”mycket lätt, går lätt (att tala)”: För honom är det lika lätt att tala som för en hund att springa Vrb.

som för en hund att skälla ”mycket lätt, går lätt (att prata)”: För honom är det lika lätt att prata som för en hund att skälla Vjkv.

108

LITAUISKA SPRÅKETS JÄMFÖRANDE FRASEOLOGISMERS FÖRHÅLLANDE TILL OMGIVNINGEN

К. ВОСИЛИТЕ

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att fastställa det kriterium på grundval av vilket gränsen mellan jämförande fraseologismer och deras fraseologiska omgivning kan dras. Därefter beskrivs de jämförande fraseologismernas struktur med hänsyn till omgivningen.

Med obligatorisk fraseologisk omgivning avses en fastställd uppsättning lexikala och grammatiska element i fri användning, som ständigt åtföljer fraseologismen och utan vilka den inte används. Omgivningen bildar tillsammans med den jämförande fraseologismen en fast jämförande konstruktion och utgör en enhet i språksystemet.

Det grundläggande kriteriet för att fastställa den jämförande fraseologismens sammansättning är följande: ord som ständigt åtföljer fraseologismen ingår inte i dess lexikala sammansättning om de har självständig lexikal betydelse och grammatisk funktion.

Fraseologismer med samma struktur kan fylla olika funktioner. En fraseologisms funktion beror på dess grammatiska omgivning. De flesta jämförande fraseologismer i litauiskan fungerar som adverb, och endast en liten del som verb. Omgivningens ord till jämförande fraseologismer med adverbiell funktion kan vara: 1) ett verb (ibland en onomatopoetisk interjektion som ersätter det eller en ordgrupp), t.ex. stovi kaip kuolą prarijęs, 2) ett adjektiv i positiv komparationsgrad eller dess neutrumform, eller en ordklass som ersätter adjektivet – particip, t.ex. sudžiūvęs kaip kačių mėta, aišku kaip ant delno, 3) ett substantiv i genitiv, t.ex. juoko kaip krekeno. Eftersom jämförande fraseologismer med adverbiell funktion är tätt knutna till omgivningen framträder deras betydelse endast i en omgivning med ord ur en bestämd semantisk grupp. Jämförande fraseologismer med verbal funktion har självständig betydelse och är friare knutna till omgivningens ord.

Vanligen har jämförande fraseologismer lika många betydelser som det finns grammatiska kategorier i deras omgivning (med undantag för variantomgivning) och semantiska grupper bland orden i dessa grammatiska kategorier.

En parallellitet mellan strukturen hos vissa jämförande fraseologismer och deras omgivning har noterats, t.ex. gyvenimas be žmonos — lyg daržas be tvoros; be peilio kaip be nagų; jam kalbėt — kaip šuniui bėgt.

109