LIETUVIŲ TERMINOLOGIJA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

E. GRINAVECKIENĖ

LITAUISK SPECIALISERAD HUSHÅLLSLEXIK I SMALININKAI–PAGĖGIAI-DIALEKTEN AV TYSKA

Kontakterna mellan västlitauiska dialekter, som talas av en del av invånarna i distrikten Klaipėda, Šilutė och Jurbarkas, och den lokala tyska dialekt som användes här har hittills, kan man säga, inte undersökts. Frågan om hur de lokala litauiska dialekterna har påverkat den tyska dialekten har lämnats helt obeaktad.

Befolkningen i detta område är litauer. Deras modersmål är litauiska. Men eftersom territoriet under lång tid (från 1200-talet till 1923) rättsligt, ekonomiskt och politiskt tillhörde Tyskland, blev det i viss mån germaniserat. Tyskan spreds i regionen. Därför talade människorna här tidigare, vid sidan av litauiska, en tysk dialekt som var typisk för Ostpreussen (Plattdeutsch). Med tiden trängdes den undan från det offentliga livet genom skolornas och utbildningens försorg. I dess ställe fick en dialekt som låg nära det tyska litteraturspråket, men var färgad av den lokala prägeln, ny spridning. Vid sidan av sitt litauiska modersmål talade de lokala litauerna denna dialekt, och en del av dem talar den ibland fortfarande. Den sistnämnda dialekten har dock påverkats i viss mån av de lokala litauiska dialekterna, som ständigt påverkar den. Dessutom håller den, sedan den försvunnit från det offentliga livet, snabbt på att dö ut, särskilt bland ungdomar.

Smalininkai–Pagėgiai-området (distrikten Jurbarkas och Šilutė) är ett av de språkområden där de lokala invånare som efter det stora fosterländska kriget blev kvar i relativt litet antal, på grund av de ovan angivna omständigheterna, utöver sin litauiska modersmålsdialekt² behärskar tyska väl (de skriver mestadels bara på tyska³ och talar ofta tyska även nu, särskilt hemma och sinsemellan.

När dialekterna av områdets båda språk kommer i kontakt har det i vart och ett av dem uppstått ett stort antal element som är karakteristiska för det andra språkets system. Det tydligaste inflytandet märks i lexikonet.

När vi 1961–1973 undersökte områdets litauiska dialekter och samlade in dialektmaterial till ”Litauiska språkets atlas”, antecknade vi i den lokala tyska dialekten flera tiotal litauis-

¹ Žr. Mažoji lietuviškoji tarybinė enciklopedija, II, Vilnius, 1968, p. 154—156.

² Apie šio krašto šnektą plačiau žr. A. Salys, Lietuvių kalbos tarmės, Kaunas, 1935, p. 53—62; E. Grinaveckienė, Kai kurios lietuvių kalbos tarmių ypatybės, — Lietuvių kalbotyros klausimai (toliau LKK), V, Vilnius, 1961, p. 161—165; Lietuvių kalbos tarmės (chrestomatija), Vilnius, 1970, p. 174—178.

³ De lokala invånarna har gått i tyska skolor.

197

ord som rör jordbrukarnas liv. De presenteras här i alfabetisk ordning.

Bétenbartsch^⁵ hybridbildning ”soppa på rödbetor”: vi har lagat Bétenbartsch i dag, jfr det litauiska lånordet från slaviska barščiai, jfr även det östpreussiska tyska dialektordet Bartsch ”borsjtj” (A. Sabaliauskas, Lietuvių kalbos leksikos raida, — LKK VIII, Vilnius, 1966, s. 96).

Bijónen ”pioner” (Paeonia): pionerna blommar, jfr det litauiska lånordet från slaviska bijūnai, jfr även det östpreussiska tyska dialektordet Bijon ”pion” (LKK VIII 96).

Blätterbartsch hybridbildning ”soppa på rödbetsblad och stjälkar”: Blätterbartsch smakar mig inte alls, jfr Betenbartsch.

Bótten ”stövlar, höga gummistövlar för kvinnor”: med Bótten kan man gå genom smuts, jfr det litauiska lånordet från slaviska bótai.

Brotkückel hybridbildning ”brödlimpa”: var har du lagt Brotkückel, jfr Kückel.

Géntis ”släktingar”: när Géntis kommer, då är det festdag, jfr litauiska gentys.

Grícken ”bovete”: bovete odlas på sandjord, jfr det litauiska lånordet från slaviska grikiai, östpreussiska tyska dialektformer Grick, Grícken (LKK VIII 97).

Gríckenbrei hybridbildning ”bovetegröt”: vi har lagat Gríckenbrei, jfr Grícken.

Júckas ”soppa på gåsblod, torkade äpplen och potatisdumplings”: vi hade lagat Júckas, men jag tycker inte om Júckas, eftersom allt är blandat där, jfr litauiska jukà, dialektalt jùkas (Jurbarkas). Av formen att döma är Júckas utan tvivel upptaget genom litauiska dialekter. Men även själva roten till detta ord, juk-, har i litauiskan ett stort antal obestridliga besläktade ord, såsom jau-ti, jauk-ti ”blanda”, jūk-ti ”blandas”, sujūk-ti ”blandas samman” osv., och är förmodligen inte heller ett lånord från slaviska i litauiskan. Visserligen härleder A. Brückner, Pr. Skardžius och E. Frenkelis den från slaviska jucha^⁶, men Fr. Slavskis framför redan denna uppfattning med viss tvekan: ”…z pol.: niem. Jauche ’flytgödsel, vätska från magsäcken’…, kanske (vår kursivering) även litauiska jukà ’svart soppa’⁷. Eftersom roten är känd i många indoeuropeiska språk (däribland sanskrit och forngrekiska), är även litauiska jukà, liksom de andra tidigare nämnda besläktade orden, sannolikt ett ord ur det gamla indoeuropeiska ordförrådet.

Kádick ”en”: Kádick är oftast bara en buske, sällan ett träd, jfr litauiska dialektformen kadigỹs, lettiska kadagỹs, östpreussiska tyska dialektformer Kaddig, Kaddik (LKK VIII 97). Det undersökta ordet har bevarat längden hos den betonade a-vokalen i den litauiska motsvarigheten, jfr kãdagi.

Kádicksbeeren hybridbildning ”enbär”: Kádicksbeeren är blå på hösten, se Kádick.

^⁴Artikelns författare tackar varmt de lokala invånarna i området — folkkonstnären Lidija Meškaitytė och hennes föräldrar Ona och Jonas Meškaičiai, bosatta i byn Antšvenčiai i Smalininkaiområdet i Jurbarkas distrikt, som bidrog med en del av den upptecknade lexiska samlingen och kontrollerade hela materialet.

^⁵ Akut accent markerar här och i fortsättningen betoningen i de presenterade litauiska lånorden.

^⁶ Žr. Die slavischen Fremdwörter im Litauischen von A. Brückner, Weimar, 1877, p. 88; Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen von Pranas Skardžius, Kaunas, 1931, p. 91; E. Fraenkel, Litauisches etymologisches Wörterbuch (toliau LEW), Göttingen, 1962, p. 199.

^⁷ Jfr Fr. Sławski, Słownik etymologiczny języka polskiego, I, Kraków, 1952—1956, s. 585—586.

198

Kalóschen ”galoscher”: er ist ausgegangen auf Kalóschen, jfr litauiskt lånord kaliōšai, som kommit in via polskan (LEW 209).

Kántschuck ”läderpiska”: willst mit dem Kántschuck, jfr litauiskt lånord från slaviska språk kańčiukas. Beträffande betoningen, jfr Baltistica, VIII(2), Vilnius, 1972, 203.

Kissel ”havregrynsvälling”: Kissel kocht man aus Hafermehl, jfr litauisk dialektform kyšelis, pol. kišielius, östpreussisk tysk dialektform Kissel (LKK VIII 97).

Kírmin ts ”mask”: kuck — da langer dicker Kírmints, jfr litauisk dialektform kírminė (Jurbarkas), pol. kírminas.

Klēte ”visthusbod”: die Klēte ist ein Vorathaus, jfr litauisk dialektform klētė, pol. klētis, östpreussisk tysk dialektform Klete (LKK VIII 97).

Klíbbas ”klibis”: dieses Messer ist ein alter Klíbbas, jfr litauiska klibapeilis, klíbis, klíbius: klibėti; östpreussisk tysk dialektform Klibbacksch ”ett urholkat knivblad” (LKK VIII 97).

Kódder ”trasa”: der Kódder ist schmutzig, jfr litauiska skūduras. Beträffande sk: k, jfr litauiska (s)kerdžius, (s)káutis, (s)krėgždė m.fl. Ordet har sannolikt lånats även av de östpreussiska tyska dialekterna⁸, eftersom det inte finns belagt i några andra tyska ordböcker. Avledningen kodderig ”obetydlig, dålig” från H. Frischbiers ordbok har omotiverat tagits med även i D. Šlapoberskis ”Tysk-litauisk ordbok”⁹.

Kriwúlle ”en sådan käpp med ett visst skriftligt meddelande instucket i sig”: er ist von uns die Kriwúlle gebracht, jfr litauiska krivūlė, krivūlė, östpreussisk tysk dialektform Kriwūle (LKK VIII 98).

Krúschkis ”päron”: Krúschkis gibt es viele Sorten, jfr litauiskt lånord från slaviska språk grišė, dialektform griūškė ”ett dåligt, ynkligt päron” (Jurbarkas).

Kúckel ”limpa”: ich habe einen Kúckel Brot gekauft, jfr litauiska kūkulís.

Kúijel ”galt”: unser Kúijel ist noch jung, jfr litauiskt lånord från slaviska språk kuilýs, östpreussisk tysk dialektform Kuijel (LKK VIII 98).

Kújelfleisch hybridbildning ”galtkött”: Kújelfleisch ist nicht zu geniessen, se Kúijel.

Kúpst ”tuva”: auf der Wiese sind viel Kúpsten, jfr litauiska kūpstas, östpreussisk tysk dialektform Kupst (LKK VIII 98).

Kúpstenbildung hybridbildning ”sanddyner”, jfr litauiska kūpstas.

Lánkas ”ängar”: wir werden in Lánkas fahren nach h Heu, jfr litauiska laṅkos, dialektform laṅkas (Jurbarkas).

Lórbas ”slöfock”: was machst du Lórbas da schon wied er, jfr litauiska liūrbis, östpreussisk tysk dialektform Lórbas (LKK VIII 98).

Mágritsch ”magaryčios”: wer wird uns Mágritsch geben, jfr litauiskt lån från slaviska magaryčios, dial. magryčios, östpreussisk tysk dial. Magritsch (LKK VIII 98).

Máldininker ”bönemötesbesökare”: die Máldininker ziehen von Ort zu Ort, jfr litauisk dial. maldininkas (Jurbarkas), östpreussisk tysk dial. Maldininker (LKK VIII 98).

Merjéll ”piga, halvpiga”: das ist eine fleissige Merjéll, jfr litauisk dial. mergelė (Pagėgiai), pol. mergėlė, östpreussisk tysk dial. Mergell (LKK VIII 98).

⁸Se Preussisches Wörterbuch Ost- und Westpreussische Provinzialismen in alphabetischer Folge von H. Frischbier, Berlin, 1882, s. 399.

⁹ D. Šlapoberskis, Vokiečių-lietuvių kalbos žodynas (II le id.), Vilnius, 1972, p. 542.

199

Meschkínnis ”brännvin med honung”: Meschkínnis ist ein guter Getränk, jfr lit. meškinis.

Mútrus ”en viss sorts huvudduk för gifta kvinnor”: die Frau hat sich einen Mütrus aufgebunden, jfr lit. mūturas, östpreussisk tysk dial. Múmuras (LKK VIII 98).

Nuogális ”den som är naken”: ach du Nuogális du könnte sich wenigstens etwas anziehen.

Pággel ”käpp”: der Pággel brennt nicht: er ist zu naß.

Páuten ”manliga könsorgan”, jfr lit. paũtai, östpreussisk tysk dial. Pauten (LKK VIII 98).

Pelúd ”agnskaft”: trage den Spreu in die Pelúd, jfr östpreussisk tysk dial. Pelud (LKK VIII 99).

Pípack ”kaka”: wir werden ein guten Pípack ausbacken, jfr litauiskt lån från slaviska pyrágas, dial. pýragas, östpreussisk tysk dial. Pirack (LKK VIII 99).

Plíckkugelis ”bakad mos av riven potatis utan fett”: wir hatten nur ein Plíckkugelis gebacken, jfr litauisk dialekthybrid plikugelis (Jurbarkas).

Púkis ”gös (Acerina cernua)”: Púkis ist ein stachliger Fisch, jfr lit. pū̃kis, östpreussisk tysk dial. Pukis (LKK VIII 99).

Ráinus ”Rainius, namn på en grå katt”: unser Ráinus hat ein Maus gefunden, jfr litauisk dial. Raĩnus (Smalininkai) < Raĩnius.

Scháckel ”kvist, gren”: der Scháckel brennt gut, jfr lit. šakalỹs.

Schlórre ”träskosko utan bakkappa”; bildligt ”lösaktig kvinna”: die Schlórren sind zu groß; ach, du alte Schlórre, jfr lit. šliùrė.

Hittills har språkvetare enhälligt hävdat att lit. šliùrė skulle vara en germanism¹⁰. I de angivna källorna konstateras dock denna uppfattning endast, utan att någon har bevisat den. Argumentet att ordet är känt i de östpreussiska tyska dialekterna förefaller oss otillräckligt för att underbygga denna uppfattning. Att ordet saknas i alla andra tyska ordböcker ger anledning att betvivla den. Ordet šliùrė är allmänt känt i de angivna betydelserna i Litauen och även i Lettland (i Lettland är det dessutom välkänt i andra betydelser¹¹); vore det därför inte mer tillförlitligt att misstänka att det är baltiskt och betrakta det som besläktat med de semantiskt mycket näraliggande šliùrti ”bli slaskig, bli blöt och sladdrig” (jfr pašliùręs ”genomblöt” kėlias; en person som inte sovit tillräckligt och därför är slö och håglös), šliùrinėti ”ströva omkring” och andra avledningar.

Schúdwabbel ”dyngbagge (Geotrupes stercorarius)”: en Schúdwabbel fliegt na und wie, jfr lit. dial. šídvabalis, se Wábbel.

Schúppinis ”gröt”: Fastnacht feiert Katz und Maus, Schúppinis gibts in jeden Haus, jfr lit. dial. šùpinis (Smalininkai), östpreussisk tysk dial. Schuppinne (LKK VIII 100).

Trusch ”kanin”: wir haben sieben Trüschen, jfr lit. triušis, dial. trùšis.

Trüschenfleisch hybrid ”kaninkött”: Trüschenfleisch soll gesund sein, se Trusch.

Wábbel ”insekt”: da fliegt der kleine Wábbel, jfr lit. dial. vàbals (Pagėgiai), lett. vábalas, östpreussisk tysk dial. Wabbel (LKK VIII 100).

¹⁰ K. Alminauskis, Die Germanismen des Litauischen, Kaunas (utgivningsår ej angivet), 129; LEW 1007; LKK VIII 94.

¹¹ Se K. Mühlenbachs Latviešu valodas vārdnīca, redigerad, kompletterad och fortsatt av J. Endzelīns, IV, Riga, 1929–1932, s. 75–76.

200

Warschkėtschai ”en maträtt av mjöl med kvarg, skuren i stora, tjocka bitar”: Warschkėtschai aus Quark, Ei und Mehl kann man schnell zu bereiten, jfr litauiska dial. varškėčiai (Smalininkai), lit. varškėčiai.

Wäschkodder hybridbildning ”trasa”: in der Küche braucht man ein Wäschkodder, jfr Kodder.

Wėnter ”venter”: wir haben zwei Wėntern, jfr östpreussisk tyskdial. Wenter (LKK VIII 100), lit. vėnteris.

De litauiska lånorden i den lokala tyska dialekten i trakten kring Smalininkai–Pagėgiai som har anförts är uteslutande specifika termer knutna till människans vardagliga verksamhet, och de är utan undantag substantiv. De flesta sammanfaller till formen helt med motsvarande litauiska form som används i den lokala litauiska dialekten. Exempelvis har orden Merjėll, Nuogállis, Pággel, liksom i den litauiska dialekten, bevarat det korta gamla betonade a respektive e (jfr mergėlė, nuogális, pàgali, medan ordet Kirmints har lånats in med det rörliga a-et i ändelsen bortfallet, det vill säga i den form det uttalas i den lokala litauiska dialekten (jfr lit. kirmìnas); i ordet Lánkas har också en dialekttypisk ändelse bevarats (jfr lit. lañkos). Det förekommer fall där ett lånord bevarar den för den dialekt som ordet hämtats från karakteristiska betoningen, t.ex. Máldinin-ker (jfr lit. maldinìnikas). I lånorden bevaras oftast också det konsonantuttal som är typiskt för den litauiska dialekten, t.ex. Ráinus, Warschkėtschai (jfr lit. Raiñius, varškėčiai).

Det har inte gått att belägga lånord från andra ordklasser. Mest intressant är att inte ett enda verb – språkets mest livskraftiga element – har belagts i den lokala tyska dialekten, och att dialekten från litauiskan endast lånar sådant som den själv saknade. Allt detta visar utan tvivel att kontakterna mellan de två språksystemen i detta område inte har varit särskilt intensiva.

Э. ГРИНАВЯЦКЕНЕ

LITAUISK SÄRSKILD VARDAGLIG LEKSIK I DEN TYSKA DIALEKTEN I TRAKTEN KRING SMALININKAI OCH PAGĖGIAI I LITAUISKA SSR

Sammanfattning

Trakterna kring Smalininkai och Pagėgiai (Jurbarko och Šilutės distrikt i Litauiska SSR) är ett av de områden där lokalbefolkningen, som länge levde under tyskt styre, än i dag talar både sin litauiska modersmålsdialekt och tyska (tyska talas huvudsakligen inom familjen). Därför märks ett visst inflytande från litauiskan i deras tyska dialekt.

Artikeln uppmärksammar lexikala lån i den lokala tyska dialekten och behandlar omkring 50 lexem av litauiskt ursprung som författaren dokumenterade när hon samlade in dialektmaterial till ”Litauiska språkets atlas” 1961–1973.

Alla dokumenterade litauiska lånord är substantiv och specifika termer knutna till människans vardagsliv. Nästan alla ligger formmässigt nära sina direkta motsvarigheter som används i den lokala litauiska dialekten, till exempel: i orden Merjėll ”lyssnerska”, Nuogállis ”trasproletär”, Pággel ”knä”, Wäbbel ”skalbagge” m.fl. har de betonade a- och e-ljuden förblivit korta. Kirmints ”mask” och Lánkas ”ängar” används med fonetiskt förkortade ändelser, liksom i den lokala litauiska dialekten (jfr litauiskt standardspråk mergėlė, nuogális, pàgali, vãbalą, kìrmìnas, lañkos). Det förekommer fall där ett lånord bevarar den för den litauiska dialekten karakteristiska betoningen

201

(t.ex. Mâldininker ”trädgårdsodlare”), ett uttal av enskilda konsonanter som är karakteristiskt för den litauiska dialekten (t.ex. Ráinus ”spräcklig katt”, Warschkėtschai, jfr standardspråkliga Rainius, varškėčiai) och annat.

Lånord som tillhör andra ordklasser har inte belagts i det undersökta området. Det är också viktigt att inte ett enda litauiskt verb har noterats där – språkets mest livskraftiga element. I regel lånades endast sådana ord in i den lokala tyska dialekten som saknades i den. Allt detta tyder på att kontakterna mellan de två olika språksystemen i detta område inte var intensiva.