МОКСЛО КАЛБОС КУЛЬТУРОС ИР ТЕРМИНОЛОГИЈОС ПРОБЛЕМОС

ЛИЕТУВИЮ КАЛБОТYРОС КЛАУСИМАІ, XXIV(1985)

IRINA NIKOLAJEVNA VOLKOVA

TERMBANKER OCH DERAS PRAKTISKA ANVÄNDNING

Den vetenskapliga och tekniska revolutionen har lett till att frågor om vetenskaplig och teknisk terminologi fått större betydelse för samhällsekonomin. Skapandet och införandet av automatiserade styr- och informationssystem, övergången till program- och målstyrda planeringsmetoder samt utvecklingen av internationellt samarbete och integration vid lösningen av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska uppgifter ställer allt strängare krav på vetenskapens och teknikens språk när det gäller den entydiga terminologin som används i olika typer av dokumentation.

Detta ledde till en betydande intensifiering av arbetet med att ordna och standardisera vetenskaplig och teknisk terminologi på nationell och internationell nivå, vilket resulterade i att ett stort antal standarder och rekommendationer om terminologi skapades (internationella, regionala, nationella, företagsstandarder osv.).

Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (COMECON) har antagit 160 standarder för termer och definitioner, Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har publicerat 180 internationella terminologistandarder, och Internationella elektrotekniska kommissionen har gett ut omkring 60 kapitel i International Electrotechnical Vocabulary (IEV) samt särskilda terminologipublikationer (med status som IEC-standarder).

Nationella standardiseringsorganisationer i 40 länder har antagit över 15 000 standarder för termer och definitioner.

Stora framsteg inom ordnande och standardisering av terminologin har gjorts i Sovjetunionen, där över 700 statliga standarder och branschstandarder för termer och definitioner gäller, och mer än 100 samlingar med rekommenderade termer från KNTT vid Sovjetunionens vetenskapsakademi har publicerats.

Mängderna av standardiserade och rekommenderade termer räknas i hundratusental. En nödvändig förutsättning för att använda dessa mängder i praktiskt och vetenskapligt arbete och snabbt hitta de termer som behövs är att presentera den standardiserade och rekommenderade terminologin i form av en bestämd organisatorisk struktur. Ett av de vanligaste sätten att strukturera stora terminologimängder är att skapa terminologibanker

46

data, där lagring, bearbetning och tillhandahållande av terminologisk information sker med hjälp av datorer.

Med databanker avses vanligen en samling stora och komplexa datamängder samt en uppsättning teknisk utrustning och programvara för insamling, bearbetning och tillhandahållande av den information som behövs.

En samling datamängder kallas databas. I termbanker utgörs databasen av de termer och tillhörande dataelement som ingår i dem. Dessa samlingar kallas terminologiska artiklar; ibland används även termerna terminologisk post och ordboksartikel i denna betydelse.

Enligt uppgifter publicerade av Internationella informationscentret för terminologi (Infoterm) finns det i världen flera tiotal termbanker i drift eller under utveckling¹. Sådana banker finns i Storbritannien, Venezuela, DDR, Spanien, Kanada, Luxemburg, Sovjetunionen, USA, Frankrike, Västtyskland, Sverige och ett antal andra länder.

Det bör noteras att de verksamheter där termbanker har inrättats, liksom de lexikala material som låg till grund för deras uppbyggnad, är mycket varierande.

Ett antal termbanker skapades utifrån sådana terminologiska material som hade sammanställts under perioden med intensiv forskning om maskinöversättning: TEAM-systemet vid Siemens språktjänst (Västtyskland), EURODICAUTOM (Luxemburg), systemen TERMIUM och TERMINOC (Kanada) och flera andra. TERMDOK-systemet vid det svenska tekniska terminologicentret skapades utifrån centrets lexikografiska tjänst, som under många år aktivt har arbetat med att ge ut terminologiska ordböcker. Termbankerna NORMATERM (Frankrike) och TERM (Västtyskland) skapades vid standardiseringsorgan utifrån material med standardiserade termer.

Den storskaliga uppbyggnaden och införandet av informationssökningssystem krävde att språkligt stöd utvecklades för dem, vilket åtföljdes av organiseringen av termmaterial som också spelade en roll i processen att bygga upp termbanker.

Termbanker karakteriseras med hjälp av indikatorer som databasens sammansättning och omfattning (täckning av ämnesområden, uppsättning dataelement i en terminologisk artikel, antal språk som den terminologiska informationen finns på), den terminologiska informationens normativa status samt användarkategorier.

Databasens sammansättning är av stor betydelse för en termbanks funktion. Ju fler dataelement som

1 World Guid to Terminological Activities (Organizations, Terminology Banks, Committees).— Infoterm Series A. München: Verlag Dokumentation, 1974.— 312 p.

47

ju fler data en terminologisk artikel innehåller, desto större möjligheter har användarna att använda denna bank.

I termbanken TEAM kan varje terminologisk artikel till exempel innehålla upp till 99 dataelement (bankens utvecklare kallar dem kategorier). Bland dessa finns huvudtermen, dess synonymer, en eller flera definitioner eller en kontext, bibliografiska uppgifter (källa, författare, publiceringsdatum m.m.), termens grammatiska egenskaper, en beskrivning av dess användningsområde samt ekvivalenta termer på engelska, franska, spanska, ryska, italienska, portugisiska och nederländska (ekvivalenta termer behöver inte finnas på alla språk).

Av de ovan uppräknade dataelementen används i praktiken omkring 25 för bearbetning av tysk terminologi².

En terminologisk artikel i banken TERMDOK omfattar ett stort antal såväl lingvistiska som extralingvistiska dataelement.

En terminologisk artikel kan innehålla upp till 100 dataelement som avser lingvistisk information för 26 olika språk. För närvarande omfattar den lingvistiska informationen 10 språk: svenska, engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, finska, ryska och japanska. De 10 lingvistiska dataelement som används oftast är: 1) huvudterm; 2) synonymer och kvasisynonymer; 3) antonymer; 4) uttal, grammatiska egenskaper, förkortningar, definitioner, användningsmarkeringar, anmärkningar och korshänvisningar ³.

Av de extralingvistiska dataelementen används omkring 10 oftast: dokumentbeteckning, termnummer, klassificeringskoder, antagande- (utgivnings-) datum, uppgift om expert samt hänvisningar till illustrationer.

Efter graden av normativitet i terminologidatabasen kan befintliga termbanker delas in i två grupper: banker som bygger på standardiserad terminologi och i viss mån fungerar som normativa ordböcker, och banker som sammanställs och utökas inte bara med material från normativa källor. Exempelvis omfattar den franska standardiseringsorganisationen AFNOR:s bank för terminologiska data NORMATERM termer som fastställts i franska terminologistandarder; termer som förekommer i term-

² Brinkmann K. H. Use of the TEAM Terminology Data Bank for the Terminology Work of the Deutsches Institut für Normung.— Infoterm Series 6. München—New York—London—Paris, 1981, p. 444.

³ The TERMDOK system.— TNC, 1978.— 45 p.

48

terminologiska bilagor till industristandarder samt i internationella ISO-standarder för termer och definitioner⁴

TERMDOK:s terminologiska databank, som byggs upp inom ramen för det sammanlänkade databassystemet vid Tysklands standardiseringsinstitut, har också normativ karaktär, dvs. den omfattar endast standardiserad terminologi.

Sådana terminologibanker som TEAM vid Siemens, Federal Language Service (Tyskland), TERMIUM och TERMINOC (Kanada), TERMDOK (Sverige) och flera andra är inte helt normativa och innehåller inte enbart standardiserad terminologi. Den information de lämnar är därför tillförlitlig (med avseende på dokumentationen), men fastställer inte alltid vilken term som officiellt bör föredras.

När dessa bankers databaser byggs upp ”bedömer” specialister varje term och tilldelar den ett så kallat ”viktindex”. I Montreals universitetsbank för terminologiska data betyder exempelvis viktindexet 0 att termen inte får användas, 1 att det är tveksamt om termen kan användas, 2 att termen kan användas och 3 att termen är standardiserad.

Efter språkfördelning skiljer man mellan banker: enspråkiga, dvs. sådana där alla element i en terminologisk post endast anges på ett språk (exempelvis innehåller Frankrikes bank för neologismer terminologisk information endast på franska); delvis två- och flerspråkiga, dvs. sådana där motsvarande termer (och ibland även definitioner och andra terminologiska dataelement) anges på flera språk. Till denna grupp hör TEAM, vars databas, utöver termen och de dataelement som definierar den på tyska, även innehåller termer (och ibland definitioner) på engelska, franska, spanska, italienska, ryska och nederländska. EURODICAUTOM innehåller terminologi på engelska, tyska, danska, franska, italienska och nederländska; terminologibanker som är helt tvåspråkiga. Sådana är Kanadas terminologibanker, vilka på grund av de demografiska förhållandena är helt engelsk-franska, dvs. varje terminologisk post i databasen består av två identiska block: på engelska och franska.

Syftet med många terminologibanker är framför allt att bistå översättare. Till dessa hör TEAM vid Siemens språktjänst (Tyskland), EURODICAUTOM vid Europeiska ekonomiska gemenskapen (Luxemburg), TERMIUM vid Montreals universitet (för närvarande den officiella terminologibanken

⁴ Laurent J. La banque automatisée de données terminologiques de l’AFNOR NORMATERM.— Courier de la Normalisation, 1979, N 245, p. 46—51.

4 Užsak. Nr. 1007

49

för Kanadas regering), TERMINOC – Québecprovinsens terminologibank (Kanada) och TARGET – Carnegie Mellon-universitetets bank (USA).

En av uppgifterna för Storbritanniens planerade bank för tekniska termer är att kontrollera att engelska termer som ingår i redan verksamma terminologibanker (exempelvis i Sverige och Västtyskland) används korrekt.

Bland uppgifterna som löses med hjälp av TEAM vid Siemens ingår även lexikografiskt arbete – att sammanställa och ge ut olika ordböcker. För detta används fotosättningsmaskinen DIGISET.

Den tekniska processen för automatiserad framställning av ordböcker kan beskrivas på följande sätt: ett bestämt urval termer hämtas ur den automatiserade databasen för terminologiska data; data sorteras och presenteras i den form som är vanlig för ordböcker; en satsoriginalsida framställs (dvs. en ruta på en fotografisk film med texten satt i en för ordböcker vanlig form); därefter mångfaldigas den.

Maskinella ordböcker har fördelen att den lagrade informationen kan utnyttjas utrymmeseffektivt, att databeståndet snabbt kan uppdateras och att ordböcker som motsvarar den aktuella kunskapsnivån därför kan tas fram med kort varsel, samt att ordböcker med olika uppsättningar dataelement snabbt kan framställas.

I Sovjetunionen finns flera terminologibanker. En av dem drivs vid Allunionsinstitutet för vetenskaplig forskning om teknisk information, klassificering och kodifiering (VNIIKI) under Gosstandart. Det är det automatiserade systemet för informations- och terminologitjänster (ASITO), där data om standardiserad terminologi samlas. Systemets huvuduppgifter är att effektivisera införandet av standardiserade termer, förbättra snabbheten och kvaliteten i den informations- och terminologiförsörjning som folkekonomin behöver, främja samordningen av terminologier som utvecklas och standardiseras samt fullgöra Sovjetunionens åtaganden inom ISO, IEC, OIML, CMEA och andra internationella organisationer vid utarbetandet av ryska versioner av internationella terminologistandarder och ordböcker.

ASITO utvecklades med utgångspunkt i en samling terminologiska dokument och VNIIKI:s manuella bibliografiska och terminologiska kortregister, referensbanken för termer (SBT). ASITO är ett system under utveckling. Den första etappen, ASITO-1, har varit i industriell drift sedan 1981; samtidigt pågår arbete med att förbättra och modernisera systemet genom att skapa ASITO-2. I ASITO-2 planerar man att utöka urvalet av dokument och dataelement som behandlas, införa nya söktyper, exempelvis sökning efter definitioner, utöka utbudet av utdataformat osv.

50

I ASITO-1 behandlas data från statliga standarder samt SEV:s och ISO:s standarder för termer och definitioner. Liksom i andra automatiserade terminologisystem är den grundläggande lagringsenheten en terminologisk post med en uppsättning dataelement som innehåller terminologisk och bibliografisk information om en viss standardiserad term.

I ASITO-1 omfattar varje terminologisk post ett uppslagsord – den standardiserade termen; tillåtna och otillåtna synonymer till den standardiserade termen; en kortform (för frastermer); motsvarigheter till den standardiserade termen på engelska, tyska och franska; en definition av begreppet; bokstavsbeteckningar för storheter; beteckning och namn på den standard där termen fastställs; termens nummer i standarden; datum för standardens godkännande och ikraftträdande; samt standardens klassificeringskod. I ASITO-1:s automatiserade databas finns sammanlagt omkring 70 000 terminologiska poster.

Programvaran möjliggör underhåll av databasen och olika typer av sökning. Den huvudsakliga söktypen är dialogbaserad sökning med hjälp av en bildskärm. Sökning kan göras på valfria dataelement i en terminologisk post och kombinationer av dessa. Det finns möjlighet att söka med hänsyn till böjningsvarianter av ord och syntaktiska varianter av fraser. Det går också att söka efter och hämta information när sökfrågan inte lexikalt överensstämmer fullständigt med termen i systemet, liksom när ordformerna i sökfrågan är trunkerade i slutet. Om banken exempelvis innehåller termen diskret slumpmässig sekvens ska information om den också visas om sökfrågan har en annan ordningsföljd för termkomponenterna: slumpmässig diskret sekvens. På samma sätt ska en annan ändelse på termen i sökfrågan jämfört med ändelsen på termen i ASITO inte påverka svarens fullständighet. Systemet gör det således möjligt att formulera en sökfråga på naturligt språk utan föregående indexering, begränsa sökningen till ett visst ämnesområde samt ange kategori för normativa och tekniska dokument och andra parametrar.

Systemet kan framställa olika typer av register: samlade och systematiska, enkla och permuterade (av KWOC-typ), efter kategorier av normativa och tekniska dokument, ryska termer och motsvarigheter på andra språk med mera.

Möjlighet till informationsutbyte på magnetband har förberetts på grundval av ett enhetligt kommunikationsformat för terminologiska data, vars struktur harmoniserats med kommunikationsformatet för bibliografiska data enligt den internationella standarden ISO 2709, medan innehållet överensstämmer med formatförslaget

51

MATER (ISO 6156). Systemets användare kan få hela mängden standardiserad terminologi eller en del av den på magnetband, i enlighet med sökfrågan.

ASITO:s terminologibank används för terminologisk informationstjänst åt forsknings- och utvecklingsorganisationer, förlag och industriföretag (för närvarande betjänar ASITO 400 kollektiva abonnenter); för informationsutbyte med termbanker, både inom landet och utomlands; samt för att ta fram statistiska och analytiska uppgifter om standardiserad terminologi.

Eftersom antalet termbanker utan tvekan kommer att öka behöver ett målinriktat, samordnat program utarbetas för att skapa ett nationellt system av terminologibanker, som förutom banker med standardiserade termer även omfattar banker med icke-standardiserade lexikala enheter.

Systemet av terminologibanker bör kunna fungera som en internationell terminologitjänst som garanterar precision och stringens i termanvändningen i alla dokument inom forskning, administration och ledning, samhällshistoria och kulturhistoria. Det bör omfatta alla vetenskaps- och teknikområden samt innehålla ryska termer och motsvarigheter på andra språk och nationella språk, använda i de terminologiska systemen för unionsrepublikernas nationella språk och i internationell yrkeskommunikation.

Det nationella systemet med alla terminologibanker bör uppenbarligen omfatta en bank (eller flera banker) med termer från grundvetenskaperna, banker med allmäntekniska termer och facktermer samt banker med termer på unionsrepublikernas nationella språk.

Att det redan i dag finns ett stort antal termbanker där terminologisk information lagras, bearbetas och hämtas med hjälp av datorer har aktualiserat frågan om hur de ska samverka och organisera utbytet av terminologiska data sinsemellan. Att skapa ett internationellt nätverk av sammankopplade termbanker – systemet TERMNET – är en av Infoterms uppgifter. För att genomföra detta utarbetas ett internationellt kommunikationsformat för utbyte av terminologisk information på magnetiska databärare. Detta arbete har under flera år bedrivits av arbetsgrupp 4 (WG 4), ”Användning av datorteknik inom terminologi och lexikografi”, som inrättats särskilt inom ISO/TC 37 ”Terminologi. Principer och samordning”. Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag till internationell standard 6156, ”Format för utbyte av terminologiska data på magnetband” (förkortat MATER-formatet). Syftet med att utarbeta denna standard är att fastställa krav på formatet och på-

52

…ordning för lagring av data på magnetiska medier. Den är avsedd för utbyte av enspråkig och flerspråkig terminologisk information⁵.

Att terminologibanker har blivit allmänt spridda säger mycket. I denna artikel ges endast en helt övergripande bild av terminologibanker och av det världsomspännande terminologiska nätverk som håller på att skapas.

Som redan har nämnts intresserar sig inte bara standardiseringsorgan och informationscentraler, utan även myndigheter och stora företag, för terminologibanker utomlands. Betydande resurser satsas på att skapa terminologibanker.

Detta förklaras av att terminologierna återger den aktuella nivån på den vetenskapliga och tekniska kunskapen. Vetenskapernas fortsatta utveckling, vetenskaplig kommunikation, frågor om statlig planering, statistisk redovisning, undervisning och informationsverksamhet är omöjliga utan enhetliga terminologier, nomenklaturer och produktbeteckningar samt bokstavsbeteckningar för storheter och olika förkortningar, som alla förstår på samma sätt.

⁵ Перстнев И. П., Волкова И. Н. Коммуникативный формат для обмена терминологическими данными на магнитной ленте.— Научно-техническая терминология, 1980, № 9, с. 22—24.