Pastabos

En kopia av Chylinskis Berlinexemplar av Gamla testamentet har återfunnits

Vid Institutet för litauiska språket färdigställs för närvarande den första volymen av den vetenskapliga utgåvan av Chylinskis Gamla testamente – den första tryckta litauiska bibeln (London 1660). Boken bygger på det enda bevarade exemplaret av denna bibel, som förvaras i British Museums bibliotek, samt på motsvarande utdrag ur den främsta översättningskällan – den nederländska Statenbijbel. Vid arbetet med utgåvan strävade man efter att samla hela Chylinskis tryckta arv på ett och samma ställe; därför publiceras här också båda de småskrifter som Chylinski gav ut: An Account of the Translation of the Bible into the Lithuanian Tongue (1659) och Ratio Institutæ Translationis Bibliorum in Linguam Lithuanicam (~1660). Båda trycktes i Oxford.

Uppgifter om Chylinskis bibelöversättning förekom under 1600–1800-talen i många europeiska bibliografiska och polyglotta publikationer. Uppgifterna var emellertid knapphändiga och upprepades ständigt från publikation till publikation; de bibliografer som beskrev själva boken hade inte sett den. Efter uppmaningar från Adalbert Bezzenberger i publikationerna Athenaeum och Kurjer Poznański år 1879, och i Mitteilungen der Litauischen Literarischen Gesellschaft år 1880, engagerade sig forskarsamhället i sökandet efter Chylinskis bibel. Snart återfanns tre exemplar av Gamla testamentet, det ena efter det andra: A. Neubauer meddelade 1891 i The Academy att ett exemplar av bibeln fanns i biblioteket vid Mariaklostrets gymnasium i Stettin (senare flyttades detta exemplar till Berlin, och det blev brukligt att kalla det Berlinexemplaret). År 1888 rapporterade akademikern A. Kunik i tidskriften Записки Императорской академии наук. Извлечение из протоколов заседаний Академии att han i Sankt Petersburg hade funnit ett exemplar av Chylinskis Gamla testamente som tillhört Jerzi Grużewski och senare skänkt detta sällsynta tryck till Vilnius universitet, varifrån det hade förts till Sankt Petersburg. Om det tredje exemplaret av Chylinskis Gamla testamente, som förvärvats av British Museums bibliotek, skrev bibliotekarien John Naake, medarbetare vid avdelningen för slavisk litteratur, i Londonpublikationerna Athenaeum och The Academy år 1893. Bara några dagar senare, den 13 juli 1893, beskrev M. E. Trepka fyndet i den polskspråkiga veckotidningen Kraj i Sankt Petersburg: ”pośród szpargałów, jakie antykwarjusze przestawiają całemi pakami zarządowi tej jedynej w świecie biblioteki, znalazł p. Naake książkę bez tytułu, uszkodzoną i kurzem stuleci okrytą“.

Det så kallade Londonexemplaret är det kortaste (det omfattar 176 sidor och sträcker sig till Josuas bok), medan Berlinexemplaret är nästan dubbelt så långt (384

119

Pastabos

sidor och slutar med Jobs bok). Vilniusexemplaret är det största (416 sidor, tryckt till och med psalm 40). De två sistnämnda förvaras för närvarande som försvunna, men utdrag ur dem har publicerats i olika publikationer från slutet av 1800-talet och 1900-talet. Det var tänkt att den bok som håller på att färdigställas skulle innehålla de omtryckta avsnitten ur Berlin- och Vilniusexemplaren som saknas i Londonexemplaret. Utdrag ur Berlinexemplaret har publicerats av Heinrich Reinhold (1896), August Leskien (1919), Eduard Hermann (1926), Jurgis Gerullis (1927) och Jan Otrębski (1957). Jacob Quandt hade Vilniusexemplaret i sin ägo och nämnde detta i förordet till den bibel han höll på att sammanställa (1735). Jurgis Pliateris beskrev det ingående (1831), och utdrag publicerades av Adamas Jocheris (1842), Eduard Wolter (1887) och Maurycis Stankiewicz (1889). Vilniusexemplaret fördes från Vilnius till Sankt Petersburg 1842; efter 1918 finns inga uppgifter om det. Berlinexemplaret försvann under andra världskriget, men Jan Otrębski använde en kopia av det, vilket anges i hans antologi Teksty litewskie 1. Teksty dawne (Warszawa: PWN, 1957).

På Juozas Karaciejaus uppmaning började jag undersöka vad som hänt med professor Otrębskis arkiv. Norbert Ostrowski (Poznańs universitet) meddelade att Otrębski i sitt testamente hade testamenterat alla sina böcker till Vilnius universitetsbibliotek. Med hjälp av Vilija Lukševičienė, bibliotekarie vid Institutet för litauiska språket, kontaktade jag Nijolė Šulgienė, chef för VUB:s handskriftsläsesal, och avdelningsmedarbetaren Loreta Vinclovienė. Katalogen innehöll inga hänvisningar till Chylinskis bibel, men på initiativ av biblioteksdirektören Birutė Butkevičienė granskade avdelningens medarbetare varje dokument i Otrębskis samling och kom med ett glädjande besked: en kopia av Berlinexemplaret av Chylinskis bibel finns i handskriftsläsesalen vid Vilnius universitetsbibliotek; dess signum är VUB RS f. 124–155. År 1989 överlämnade Helena Orębска-Samaniūtė Otrębskis arkiv till Vilnius universitetsbibliotek i enlighet med sin avlidne makes önskan.

Kopian, som troligen gjordes före kriget, håller god kvalitet för sin tid. Den slutar på sida 384; av sidorna 337–368 saknas, det vill säga häfte 22 och 23 har utelämnats. Hela uppslaget har kopierats på ett A4-ark, så originalet är något förminskat (Londonexemplarets mått är 18x22cm), men det är ändå relativt lätt att läsa. På första sidan står signaturen ”Biblia sacra oct. 9”. Bibliofilen Andreas Müller, en samtida till Chylinski och den förste ägaren till denna sällsynta utgåva, har med egen hand skrivit följande titel:

120

Pastabos

Boken, som man sökte efter från slutet av 1600-talet ända till det sista årtiondet av 1800-talet och som ansågs försvunnen under andra världskriget, har nu, när 350-årsjubileet av dess tryckning närmar sig, återvänt till läsarna, om än i kopieform.

Habent sua fata libelli.

Gina Kavaliūnaitė

Institutet för litauiska språket

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Litauen

[email protected]

121