Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

REGINA RINKAUSKIENĖ

Litauens universitet för utbildningsvetenskap

Forskningsområden: dialektologi, morfologi, äldre skrifter.

TENDENSER I SUBSTANTIVSTAMMARNAS VÄXLING I 1800-TALETS SKRIFTER PÅ DEN ÖSTRA AUKŠTAITISKA DIALEKTEN

Tendenser i substantivstammarnas växling i texter från 19th-talet skrivna på den östra aukštaitiska dialekten

SAMMANFATTNING

Artikeln fördjupar sig i morfologiska frågor i 1800-talets skrifter skrivna på den östra aukštaitiska dialekten. Språket i religiösa texter av flera företrädare för tidens skriftkultur – Mykolas Cerauskas, Laurynas Bortkevičius, Henrikas Balevičius, Mykolas Smolskis, Tadas Lichodzejauskas, Kazimieras Michnevičius-Mikėnas, Antanas Kitkevičius och Andrius Benediktas Klungys – överblickas. Störst uppmärksamhet ägnas åt frågor om substantivets morfologi. Artikeln behandlar tendenser i substantivstammarnas växling. Det har konstaterats att många variationer i substantivstammar också är karakteristiska för dagens östra aukštaitiska dialekt.

NYCKELORD: 1800-talet, religiösa texter, östra aukštaitiska dialekten, substantivstammar, blandning.

ANNOTATION

Artikeln behandlar morfologiska frågor i texter från 19th-talet, skrivna på den östaukštaitiska dialekten. Den granskar språket i religiösa texter skrivna av flera författare från denna tid – Mykolas Cerauskas, Laurynas Bortkevičius, Henrikas Balevičius, Mykolas Smolskis, Tadas Lichodzejauskas, Kazimieras Michnevičius-Mikėnas, Antanas Kitkevičius och Andrius Benediktas Klungys. Artikeln fokuserar på substantivets morfologi. Den diskuterar tendenser till växling mellan substantivstammar. Det har observerats

220

Acta Linguistica Lithuanica LXXIII

Daiktavardžių kamienų kaitos tendencijos XIX amžiaus raštuose rytų aukštaičių patarme

att växling mellan substantivstammar i de flesta fall också kännetecknar den nutida östaukštaitiska dialekten.

NYCKELORD: 19th-talet, religiösa texter, östaukštaitisk dialekt, substantivstammar, sammanblandning.

Fenomenet med sammanblandning av substantivstammar förekommer inte bara i alla litauiska dialekter, utan även i standardspråket. Syftet med denna artikel är att översiktligt behandla förekommande fall av variation i substantivstammar i 1800-talets skrifter på den östaukštaitiska dialekten. Materialet har hämtats ur Kazimieras Michnevičius-Mikėnas bok Šventas Izidorius artojas (1859), Antanas Kitkevičius litauiska sångbok Hymny ojców świętych (1848), Andrius Benediktas Klungys häfte Litanijos su maldomis (1842), Laurynas Bortkevičius bok Giesmės apie keturiolika stacijų (1810), Mykolas Cerauskas häften Senas katekizmas (1803) och Kozonis padėkavonės (1803), Mykolas Smolskis bok Uovogos apie išganymą dūšios (1823), Tadas Lichodzejauskos predikan Gailus atminimas (1841) och Henrikas Balevičius häfte Keliavedys (1857)1. Materialet analyserades med deskriptiva och jämförande metoder.

STAMMAR I MASKULIN DEKLINATION

Till den maskulina deklinationen hör de produktiva och stabila stammarna a, ia, įa samt de mindre stabila stammarna u, iu, vilka tenderar att övergå i andra stammar och blandas samman med dem.

1 För att fastställa författarnas exakta härkomst, det vill säga vilken specifik östaukštaitisk dialekt de kan knytas till, har flera källor använts (Biržiška 1963; Zinkevičius 1990; Vanagas 1996; LE 1954; LE 1963). Mykolas Cerauskas och Laurynas Bortkevičius är till börden östaukštaiter från Panevėžysområdet, Henrikas Balevičius och Tadas Lichodzejauskas östaukštaiter från Utenaområdet, och Mykolas Smolskis och Antanas Kitkevičius östaukštaiter från Anykščiaiområdet. Det är svårt att säga något exakt om Kazimieras Michnevičius-Mikėnas dialekt. Z. Zinkevičius uppgift att den nämnde författaren kom från trakten kring Anykščiai säger inte mycket, eftersom man i Anykščiais omgivningar kan tala såväl anykštėnų- som uteniškų- eller širvintiškiųdialekt. Det är inte heller lätt att fastställa A. B. Klungys dialekt exakt, eftersom födelseorten anges som någonstans nära Lettland. Som studieort nämns Alūkšta (lett. Ilūkste) län. Man kan bara gissa att A. B. Klungys kan ha varit en östaukštait från Utenaområdet, eftersom det fortfarande finns enklaver av uteniškųdialekten på lettiskt territorium: kring Aknysta, Subačius och i den västra delen av Daugavpilsområdet.

Straipsniai / Articles

221

REGINA RINKAUSKIENĖ

I 1800-talets skrifter, skrivna på den östaukštaitiska dialekten, visas tendenserna till ömsesidig sammanblandning av maskulina deklinationsstammar i figur 1 (se figur 1).

a

a

įia

įa

įa

įia

u

įu

įu

įia

FIG. 1. Ömsesidig sammanblandning av maskulina deklinationsstammar

Det är inte bara improduktiva och instabila stammar som lätt övergår i stabila och produktiva stammar; även omvända processer har observerats. För a-stamsubstantiven sapnas och dugnas har former med įia-stam belagts: regėjos jog par sapni diedas 17₁₅ ABK; tumsiben inmes be dugnia 125₂₁ MS. Substantiven sapnys och dugnys är typiska för de östaukštaitiska dialekterna: i Lietuvių kalbos žodynas (www.lkz.lt) är båda substantiven belagda i nästan alla östaukštaitiska dialekter. Även ett omvänt fall har påträffats: świeta paleyśtuwas 40₇ MS. De singulara instrumentalisformer med u-stam som förekommer hos a-stamsubstantiv (Ju tarnum tawa 82₂ LB; buwa <...> Klabonum² tas bažniczias 19₁₈ TL) bör förklaras med en fortlöpande växling mellan a- och u-stammar, som är typisk för många aukštaitiska dialekter. Inte bara i dialekterna utan också i standardspråket får u-stamsubstantiv ofta a-stamsändelser i pluralparadigmet, till exempel: sūnai, sūnams, sūnais, turgai, turgams, turgais osv. Av denna anledning har sannolikt även singulara nominativformer av u-stamsubstantiv uppkommit: da liji lietas³ 10₃ MC; žmogas⁴ unt Diewa ažmiršta 100₁₁ MS. I 1800-talets skrifter påträffades pluraliska inessivformer med a-stam av singularsubstantivet dangus: kuris ira Danguosia 18₁₆ ABK; Ir dungúosna ataduótu 227₁₆ AK; kuris ira dangose 45₂ LB; jeygu nieturietu dunguosie ta Tiewa 15₂₃ TL. Substantivet betecknar, enligt de troendes föreställningar, den boning där Gud (eller gudar), änglar, helgon och goda människors själar vistas, det vill säga paradiset, himlen. En pluralisk nominativform med a-stam har också belagts i kyrkliga skrifter i Lietuvių kalbos žodynas (Tesidžiaugia dangai, ir žemė tesilinksmina brš.).

Liknande processer kan också iakttas mellan ia-, įia- och įu-stammar. Några substantiv med įu-stam har belagts med former med įia-stam. Den įia-stamform som hör till substantivet amžius är amžis (vienas umžis <...> mumis tieks 18₂₆ MS; per

2Samma form har nedtecknats ur J. Basanavičius sagor: Tapęs klebonumi kunigas Monkevičius Šeduvoje, atvažavęs į Raginėnus, pašventė laukus BsMtIII193.

3 I Lietuvių kalbos žodynas (www.lkz.lt) är endast adjektivet lietas belagt i betydelsen ’regnig’.

4 En a-stamsform av ett substantiv žmogas är känd från en handskriven östlitauisk ordlista i Lietuvių literatūros ir tautosakos rankraštynas.

222

Acta Linguistica Lithuanica LXXIII

Daiktavardžių kamienų kaitos tendencijos XIX amžiaus raštuose rytų aukštaičių patarme

wiffą umži musu 827 MC) är bland alla östlitauer karakteristiskt endast för panevėžiškiai5. På 1800-talet kan detta substantiv ha använts i vidare kretsar: detta framgår av former som används i M. Cerauskas, M. Smolskis och T. Lichdžejauskas6 verk. En a-stamsform av substantivet karalius iia har hittats endast i M. Cerauskas bok: ku Dowidas karalis rafza8 MC. Lietuvių kalbos žodyne ges ett exempel från Utenaområdet Arelis, visų paukščių karalis, visa pundavojo (d.) (Užp.). På grund av den ständiga växlingen mellan stammarna ia, iia och iu får substantiv med stammarna ia eller iia ändelser från iu-stammen: pagal parsiergeima Įžganitojaus8 TL (jfr. Įžganitois Jezus Kristus183 TL); negale but mokitinium 7320 LB; begdami nog viena križielous 8425 MS. Detta är särskilt typiskt för substantiv med suffixet -toj-: pamietiem Tiewu, palinksmintoi, wienatii apda-rytoi musu niedalas 1025 TL; Įžganitojau mana 2014 TL.

I 1800-talets skrifter förekommer ia-stamsformen jaučias (tu nie jauczias ir nie ar-klis 9511 MS). Det material som publicerats av Ž. Markevičienė visar att substantivet jaučias också används i anykštėnų-dialekten (Markevičienė 2001: 18). En för panevėžiškiai karakteristisk stambild av substantivet kraujas iia har belagts: tikra kuna Jawa, ir Kraujj 869 LB.

FEMININA DEKLINATIONENS STAMMAR

Alla tre stammarna i det feminina deklinationssystemet ā, iā, ē är ganska stabila och produktiva.

I 1800-talets texter skrivna på östlitauisk dialekt har följande tendenser till ömsesidig sammanblandning av feminina deklinationsstammar observerats (se figur 2).

ā ↕ ē ē ↓ iā

FIG. 2. Ömsesidig sammanblandning av feminina deklinationsstammar

Mycket vanlig är den ömsesidiga sammanblandningen mellan stammarna ā och ē: iszłasidawa del ju geriausiu ganikly 1312 KMM; ing umžynų palaymę 149 MC; palaymes žmoniu iejzka 313 MC; aszmenies strielos ira asztesniey 803 MS. Substantiven ganyklė, palai̇mė

⁵ Z. Zinkevičius dar mini keletą žemaičių tarmės punktų (Zinkevičius 1966: 255).

⁶ I T. Lichdžejauskas verk används två former av substantivet amžius, med stammarna iia respektive iu; jfr: jaunam ir stipram umži ar pacziau senutuwiey 1318 TL; niežiuri <...> niey umžiaus 1423 TL.

Straipsniai / Articles

223

REGINA RINKAUSKIENĖ

används inte i de östra höglandens område, men är kända från äldre skrifter. Substantivet strėlė kan ha fått a-stamsformen på grund av de hårt uttalade förbindelserna le, lė i den östra höglandsdialekten. Lietuvių kalbos žodynas återger en mening av Jonas Biliūnas med a-stamsformen (Efter att ha mätt upp tio steg stannade jag, tog bågen från axlarna, spände strängen och började sikta. J.Bil.). M. Smolskis härstammar också från Anykščiai. Z. Zinkevičius nämner även Linkmenys, där substantivet strėlė har a-stamsformen strėla (Zinkevičius, 1966: 229).

I många författares arbeten finns också det numera allmänt använda substantivet med iā-stam belagt i de östra höglandens område: iā kamieno daiktavardis eilia: té éjlos Mėrgėlu stoja 239₈ AK; ajlu <...> pasatatiti pa liepam 33₂ KMM; niepastatik mani wienoy eyloy 44₉ MS.

STAMMAR I FEMININUM → STAMMAR I MASKULINUM

Vid undersökningen av 1800-talets skriftspråk noterades att stammarna i femininum tenderar att sammanblandas inte bara sinsemellan utan också med stammarna i maskulinum (se figur 3).

ā ↓ iā ↓ ē ↓ a (i)ia (i)ia

3 FIG. Blandning av stammar i femininum med stammar i maskulinum

Flest är substantiv som växlar mellan ā- och a-stammar: pėda / pēdas⁷ (bus palayrninti piedey 10₁₅ HB; buczioł szwintus piedus 10₁₁ HB; užusżoka nietikietey pedus giwenima 14₁₅ TL; eytumem Jo pedeys 84₈ MS); pabaiga / pabaigas⁸ (pabeyguy priżadu 72₁₁ HB); żabangos / żabangai (užkludijim żabangus welnia 58₁₀ LB; żmoniu żabungus 236₁₃ AK; perk albe imaj ira kajp żab un gaj 29₂ KMM); narsa / narsas (korojj iżz nopikantos, iżz narła 3₆ MC). Några exempel hämtade ur M. Smolskis texter kan sannolikt kopplas inte till en annan substantiv-

⁷ Z. Zinkevičius uppger maskulinformen pėdas från många östliga höglandspunkter (Zinkevičius1966: 214).

⁸ Maskulinformen Lietuvių kalbos žodyne är belagd endast i Jonas Bretkūnas Postilė: Pabaige svieto sumišimai bus krūvoje bei geri, bei pikti BPI208.

224

Acta Linguistica Lithuanica LXXIII

Daiktavardžių kamienų kaitos tendencijos XIX amžiaus raštuose rytų aukštaičių patarme

stammar, och med återgivningar av dialektens fonetik i dåtidens ortografi9: Wisus dowanus nog Diewa 31 MS (jfr dowanom Tawi Diewas apweyzdi 129 MS)10; bedus ir wargus <...> kinczia 616 MS (jfr bedos ir wargey 2822 MS); turi <....> giediszkus kalbus ir mislīs 2224 MS; runkus ir kojas kapotu 4611 MS; tas bedus, ligas ir suspaudimus 4926 MS; par kitu maldus ir potierius 508 MS. Detta fenomen kan beläggas av former som förekommer intill varandra; jämför: runkus ir kojas kapotu 4611 MS och runkus, koius apkoleczija 9915 MS.

Det bör nämnas fall av växling mellan stammarna īa och (i)ia. Substantiven marios / mariai (dideli Mariey kruta 810 MC); žarija / žarijas (žarijus ugnetus jukuopſi 2224 MC) kan vara resultat av översättning, direkt överförda från en religiös skrift till en annan, eftersom exempelvis Lietuvių kalbos žodynas återger följande mening: Žarijus ugnėtus sukuopsi ant galvos (katekism från 1680).

Blandningsfall mellan stammarna ē̄ och (i)ia påträffades endast två: arba su meliniejis unt kuna 4612 KMM; efme dulkiéys ir pelenais 124 MC).

MASKULINA → FEMININA DEKLINATIONENS STAMMAR

I texter från 1800-talet är även den omvända processen belagd: stammar i maskulin deklination tenderar att blandas med stammar i feminin deklination. Tendenserna till denna blandning visas i figuren (se figur 4).

a ↓ a ↓ (i)ia ↓ (i)ia ↓ ā ē iā ē

FIG. 4. Blandning av stammar i maskulin deklination med stammar i feminin deklination

Flest belägg finns för substantiv som växlar mellan stammarna (i)ia och ē, till exempel: atsiartina unt Kunigu be gailestes 675 KMM; barnesų be perstogies 972 MS; warejas girditi unt czistas upeles 1314 KMM; su didely rupiesty 643 HB.

9 Sådana reducerade vokaler är vanligare i širvintiškiai- och sydliga panevėžiškiai-dialekter (ŠT 2009: 35; RAP 2014: 29). Enligt Z. Markevičienės uppgifter kan i gränsområdet mellan anykštėnai och panevėžiškiai tydliga eller något försvagade vokaler a, e i stället för korta vokaler förekomma i ordslut: u, i (Markevičienė 2001: 29).

10 Substantivet med a-stam dowanas ”Lietuvių kalbos žodynas” återges endast med belägg från B. Vilents verk (1500-talet).

11 Z. Zinkevičius uppger substantivet med denna stam, barnė, från den närbelägna dialekten uteniškiai, från orten Užpaliai (Zinkevičius 1966: 219).

Straipsniai / Articles

225

REGINA RINKAUSKIENĖ

Övriga fall av stamblandning beläggs endast med ett exempel vardera: nu̇stume galinus nog ʃoſtos 239 LB; wienoy Leywiej12 sedietu 747 MS; kusciomis muſztas 172 LB. Substantiven sosta och kumščia är inte typiska för de östliga höglandslitauiska dialekterna. Lietuvių kalbos žodynas (www.lkz.lt) belägger dem i äldre skrifter eller i det samogitiska området. Eftersom 1800-talets skriftutgivare inte skrev på en enda ren dialekt kan man anta att dessa substantiv kan ha lånats in från andra dialekter.

BLANDAD DEKLINATION

Stammarna i och C som hör till den blandade deklinationen är de mest instabila och tenderar att övergå till de starka stammarna i maskulin eller feminin deklination. Tendenser till stamblandning i den blandade deklinationen som observerats i 1800-talets skrifter visas i figuren (se figur 5).

im ↓ | if ↓ | if ↓ | if ↓ | if ↓ | Cm ↓ | Cm ↓ | Cf ↓; iā | i̇ā | ē | ā | (i)i̇a | im | (i)i̇a | if

5 FIG. Tendenser till stamblandning i den blandade deklinationen

Många substantiv med i-stam har belagts i former från andra stammar: širdis (szirdžiu nabażnu 109 HB; karsztu szirdžiu 5918 MS; Netiktev žinksneys, bet [zirdziu 108 LB; ir asz suspaustas szirdžiu atsilepiu 1026 TL; dekawoiu tau [zirždžia karſzcziausia 303 MC; Isz wisas szirdes sawa 43 KMM; wisu szirdžiu tikraj Jam tiki 362 KMM; atidodu szirdžiuy Tawa 11318 MS; idant futrinta szirde <...> atrasciau 1110 LB); tulžis (tilžiu <...> but girditu 709 HB; tulžiu pagirdžiau 1205 MS; su tulži, pritaise gierima 769 LB); akis (po akiu tiek swieta 145 LB; po akiu wisa świeta 4115 MS); viltis (džaugias tuo saldžiu wilcziu smertes 7116 KMM); žvėris (wiſſi žwerey lauka giartu 816 MC; Wiſſi Žwerey unt Lauka 75 MC; tuos Žwerius giariausiey yžleyka Diewas 811 MC); ugnis (nog ugnies 817 LB; dega ugniu 819 LB; ne perła-jstu tawi <...> ładeis, ugni, liggu 608 KMM; dabar <...> karsztoy ugniey 4512 MS); kandis (po tawim gules kundžios 10119 MS); dalis13 (dala pirma 71 MC; kiatwirtą dalą meatu 1024 MC); šaknis (daug runda [zakniu 1121 MC); smegenys (diega smagienos 984 MS).

12 Enligt Z. Zinkevičius upptecknades substantivet laivė i området kring panevėžiškiai, kupiškėnai och uteniškiai (Zinkevičius 1966: 229).

13 Ett sådant substantiv med i̇ā-stam, dalia (dalis), användes redan i början av 1500-talet i K. Sirvydas verk Punktai sakymų (Zinkevičius 1966: 247).

226

Acta Linguistica Lithuanica LXXIII

Daiktavardžių kamienų kaitos tendencijos XIX amžiaus raštuose rytų aukštaičių patarme

Liknande processer påverkar även konsonantstammarna i substantivens deklination; de tenderar oftast att anta former från starka stammar i maskulin eller feminin deklination: šuo (Szunies krauju wadina 34₇ KMM; keȳp nog szunia pasiutusia 21₂₁ MS); vanduo (unt wiena undienia 55₂₉ MS; idant undieniey <...> nieuzupiltu 20₁₁ HB); piemuo (pa waldziu wiena péménia 11₂₈ ABK); mėnuo (pirmuoasias menesis pagivenima sawa, wiras ir pati, karszcziausiu <...> turi mejly 41₅ KMM; du menesej perejna 41₈ KMM); ašmuo (aszmenies strielos ira asztresniey 80₃ MS); akmuo (ażukluwa naragas ažu akmenia 34₁₁ KMM; akmenies pliszta 112₁₇ MS); ruduo (ilgais rudenia wakarajs 28₁₄ KMM); sesuo (Izydorius ir ja sužadeta, giwena kajp brolis su seseri 39₁ KMM).

En omvänd process kan också observeras, det vill säga att starka deklinationsstammar har blandats med i-stamsubstantiv: barnis (wilßos barnis rundas 16₁₃ MC); rūpestis (Keip didžiaujia ira, to mana rupeftis 1₁₅ MC; rupefties ne turi 24₂₈ MC); žmonės (burtiniku, žmonis wilojenti 8₇ ABK); malonė (taj ira malonis 68₈ KMM; malonis Jezusą <...> kas Tawi apsakis 13₂₃ MS); krikščionis (nepradieiey but Krikščionim 32₂₀ LB).

I 1800-talets skrifter har man funnit en feminin form av substantivet žveris¹⁴ (bekim ir saugokimes, kaip nog pikto žalggczia ir žweries sztrosznos 64₂₂ MS); nominativformen av konsonantstamsubstantivet geluonìs¹⁵ (gielo unt pacziu szirdi preyna 79₂₇ MS) och en maskulin form av i-stamsubstantivet avis (senas szuwa, jautrus awja sargas 16₁₄ KMM).

SLUTSATSER

1800-talets skrifter återspeglar en mer arkaisk bild av morfologin i östaukštaitiska dialekter. De dokumenterade fallen av stamblandning bland substantiv bygger framför allt på författarnas moderdialekter. Liksom i dagens östaukštaitiska dialekter övergår de improduktiva stammarna lätt i produktiva stammar eller antar deras former (u → a, Cₘ → (i)ia och så vidare), även om det också finns omvända fall (a → u; (i)ia → iu). Substantivstamsskifte förekommer inte bara mellan substantiv av samma genus (iu → ia, ā → ē), utan också mellan maskulina och feminina substantiv (ā → a, ē → ia). Ett särskilt sällsynt fall påträffades i K. Michnevičius-Mikėnas arbete: senas szuwa, jautrus awja (= avio) sargas 16₁₄.

14 I Lietuvių kalbos žodyne (www.lkz.lt) anges feminina former endast från det sydaukštaitiska området.

15 Enligt Z. Zinkevičius är ett sådant substantiv inte ett ursprungligt konsonantstamsubstantiv, utan en senare bildning. Det är belagt i många östaukštaitiska dialekter (Zinkevičius 1966: 266).

Straipsniai / Articles

227

REGINA RINKAUSKIENĖ

FÖRKORTNINGAR

ABK – Andrius Benediktas Klungys

AK – Antanas Kitkevičius

HB – Henrikas Balevičius

KMM – Kazimieras Michnevičius-Mikėnas

LB – Laurynas Bortkevičius

MC – Mykolas Cerauskas

MS – Mykolas Smолskis

TL – Tadas Lichodzejauskas

LITERATŪRA

Biržiška Vaclovas 1963: Aleksandrynas: senųjų lietuvių rašytojų, rašiusių prieš 1865, biografijos, bibliografijos ir biobibliografijos 2. Čikaga: JAV LB Kultūros fondas.

LE – Lietuvių enciklopedija 2, red. Vaclovas Biržiška. Boston: Lietuvių enciklopedijos leidykla, 1954.

LE – Lietuvių enciklopedija 28, red. Jonas Grinius. Boston: Lietuvių enciklopedijos leidykla, 1963.

Markevičienė Žaneta 2001: Aukštaičių tarmių tekstai 2. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, 1941–2002. Elektroninė versija, redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą www.lkz.lt.

RAP – rytų aukštaičiai panevėžiškiai, sud. Violeta Meiliūnaitė, Vida Marcišauskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2014.

ŠT – Širvintiškių tekstai, sud. Žaneta Markevičienė, Valdimantas Markevičius, Aurimas Markevičius. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2009.

Vanagas Vytautas 1996: Lietuvos rašytojų sąvadas. Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla.

Zinkevičius Zigmas 1966: Lietuvių dialektologija. Vilnius: Mintis.

Zinkevičius Zigmas 1990: Lietuvių kalbos istorija 4: Lietuvių kalba XVIII–XIX a. Vilnius: Mokslas.

228

Acta Linguistica Lithuanica LXXIII

Daiktavardžių kamienų kaitos tendencijos XIX amžiaus raštuose rytų aukštaičių patarme

The Tendencies of Substantive Stem Alteration in 19th Century Texts Written in the Eastern Aukštaitian Dialect

S U M M A R Y

The analysis of the texts of the 19th century religious authors written in the Eastern Aukštaitian dialect (the following little-studied authors were selected for the research: Henrikas Balevičius, Laurynas Bortkevičius, Andrius Benediktas Klungys, Mykolas Cer- auskas, Antanas Kitkevičius, Tadas Lichodzejauskas, Mykolas Smोलskis and Kazimieras Michnevičius-Mikėnas) reveals the following tendencies of substantive stem alteration: ā → a (bus palayminti piedev 1015 HB; pabeyguy prižadu 7211 HB; užkludijim žabangus welnia 5810 LB); ā → ē (iszlasidawa del ju geriausiu ganikly 1312 KMM; ing umžyną palaymę 149 MC); iā → ia (dideli Mariey kruta 810 MC); ia → iā (kusciomis mufztas 172 LB); ia → ē (atsiartina unt Kunigu be gajl estes 675 KMM; barnes be perstogies 972 MS; warejas girditi unt czistas upeles 1314 KMM); a → ā (nuſtume galingus nog foſtos 239 LB); a → ia (regiejos jog par sapni diedas 1715 ABK; tumsiben innes be dugnia 12521 MS); ē → ia (arba su meliniejis unt kuna 4612 KMM); ē → iā (té éilos Mérgélu stoja 2398 AK); iu → ia (vienas umzīs <...> mumis tieks 1826 MS; ku Dowidas karalis raſza 88 MC).

The nouns of non-productive stems often acquire the forms of productive stems, for example: szirdžiu nabażnu 109 HB; tilžiu <...> but girditu 709 HB; po akiu tiek swieta 145 LB; džiaugias tuo saldžiu wilcziu smertes 7116 KMM; keep nog szunia pasiutusja 2121 MS; su pilnu wilcziu 2111 TL; pa waldziu wena pémenia 1128 ABK; unt wena undenia 5529 MS; ilgais rudenia wakarajs 2814 KMM. Opposite cases were also identified, for example: łu tarnum tawa 822 LB; pagal parsiergieima Ižganitojaus 89 TL; buwa <...> Klabonum tas bažniczias 1918 TL; aszmėnies strielos ira asztsreniey 803 MS; begdami nog wena križielous 8425 MS.

Įteikta 2015 m. balandžio 2 d.

R E G I N A R I N K A U S K I E N Ė

Lietuvos edukologijos universitetas

Taraso Ševčenkos g. 31, LT-03111 Vilnius, Lietuva

[email protected]

Straipsniai / Articles

229

Document details