This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
DALIUS JARMALAVIČIUS Vilnius universitet ORCID-id: orcid.org/0000-0002-6755-6316 Forskningsområde: synkron och diakron ordbildning; de baltiska och germanska språkgruppernas historia; analys av ordbildningen hos nominala sammansättningar i tvåspråkiga handskrivna ordböcker över de baltiska språken; översättningsproblem inom specifik terminologi, metodik för undervisning i tyska.
DANGUOLĖ STRAIŽYTĖ Vilnius universitet Forskningsområde: nominal ordbildning, jämförande analys av Nomina Loci mellan de baltiska och germanska språken, metodik för ESP-undervisning (English for Specific Purposes) och undervisning i engelska som främmande språk (EFL); översättningsteori och översättningspraktik; medicinsk terminologi.
VIRGINIJA JŪRATĖ PUKEVIČIŪTĖ Vilnius universitet ORCID-id: orcid.org/0000-0002-3219-2794 Forskningsområde: tillämpning av de senaste metoderna i undervisningen av främmande språk; främmandespråksdidaktik, ordbildning i undervisning och inlärning av främmande språk. DOI: doi.org/10.35321/all88-02
ORDBILDNINGSMÖNSTER HOS TYSKA OCH LITAUISKA NOMINA LOCI FRÅN DICTIONARY OF
28
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 2
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
SJU SPRÅK (SIEBEN-SPRACHEN-WÖRTERBUCH1)
Septyniakalbio žodyno (Sieben-Sprachen-Wörterbuch) ordbildning av tyska och litauiska ortnamn (nomina loci)
S A M M A N F A T T N I N G
Denna artikel analyserar platsbetecknande substantiv (Nomina Loci) i tyskan och deras avledningsmässiga motsvarigheter i litauiskan. Syftet med artikeln är att fastställa likheterna och skillnaderna mellan platsbetecknande substantiv i tyska och litauiska. Forskningsmaterialet samlades in från en flerspråkig ordbok på sju språk som publicerades 1918 och som beställdes och sammanställdes av myndigheterna inom den militära administrativa enheten ’Oberost’. På grundval av de utvalda uppgifterna (sammanlagt 253 tyska belägg av 8 000 ordtoken) är målet att analysera Nomina Locis ordbildningstendenser i båda språken genom att jämföra de tyska platsbetecknande substantiv som registrerats i ordboken i början av 1900-talet med deras litauiska motsvarigheter.
Studien av Nomina Loci presenteras i följande ordning: först analyseras det tyska språkets platsbetecknande substantiv i syfte att fastställa vilken andel av Nomina Loci som utgörs av sammansättningar, avledningar och enkla ord (simplicia).
I nästa analyssteg jämförs de ord som registrerats i källan med motsvarigheterna i den litauiska delen av ordboken. Denna del av artikeln syftar till att fastställa ordbildningsmönstren för Nomina Loci i litauiskan och jämföra dem med de tyska sammansättningarna, avledningarna och enkla orden.
Studien visade att majoriteten av de 253 registrerade exemplen på Nomina Loci i ordbokens tyska del utgörs av sammansatta och enkla ord, medan antalet tyska Nomina Loci som bildats med affix är avsevärt lägre.
Tyska sammansatta platsbetecknande substantiv återges i litauiskan huvudsakligen med syntagmer. Tyska enkla platsbetecknande substantiv översätts till litauiska med simplicia och mer sällan med avledningar, medan Nomina Loci som bildats med affix oftast återges på litauiska med avledningar eller syntagmer.
NYCKELORD: Nomina Loci (platsbetecknande substantiv), ordbildning, affix, sammansättningar, ordbok på sju språk.
I denna artikel beskrivs tyska platsbetecknande substantiv (Nomina Loci) och deras avledningsmässiga motsvarigheter i litauiskan. Forskningsmaterialet samlades in från en parallell ordbok på sju språk, vars sammanställning initierades av myndigheterna i den militära administrativa enheten Oberost och som publicerades 1918. På grundval av de utvalda uppgifterna – av de 8 000 lemmor som ingår i källan utgör 253 tyska platsbeteckningar – är syftet att analysera Nomina Locis ordbildning i båda språken och jämföra de ordbildningsmässiga egenskaperna hos de tyska platsbeteckningar som registrerats i ordboken med de litauiska motsvarigheter som var typiska för början av 1900-talet.
Den genomförda studien presenteras i följande ordning: först behandlas tyska platsbeteckningar i syfte att fastställa vilken del av detta språks Nomina Loci som utgörs av sammansättningar, avledningar och enkla ord. Därefter jämförs de ord som registrerats i källan med motsvarigheterna i den litauiska delen av ordboken. Denna del av artikeln syftar till att fastställa vilken litauisk ordbildningsmetod för platsbeteckningar som motsvarar de tyska komposita, derivata och simplicia.
Av de 253 tyska Nomina Loci-substantiv som registrerats i ordboken utgörs den största delen av sammansättningar och enkla ord; betydligt färre platsbeteckningar uppvisar affixbildning.
Tyska sammansatta Nomina Loci motsvaras i litauiskan av ordgrupper (syntagmer), medan enkla platsbeteckningar översätts till litauiska med simplicia och mer sällan med derivata. Tyska affixbildade Nomina Loci återges i ordboken oftast med litauiska avledningar eller ordgrupper.
VIKTIGA ORD: Nomina Loci (platsbeteckningar), ordbildning, affix, sammansättningar, ordbok på sju språk.
INLEDNING
Under första världskriget ockuperade kejsarens tyska armé en del av Tsarrysslands västra områden; på denna grund bildades den militära administrativa enheten ’Oberost’ (tyska: Ober Ost) (se figur 1).
Som det anges i Oberosts pressavdelnings publikation Das Land Ober Ost (nedan – DLOO) visade sig de styrningsbeslut och förordningar på territoriet som spreds muntligen eller genom offentligt uppsatta anslag så småningom vara begränsat effektiva. Därför beslutade man, efter att tryckpressarna återställts, att publicera viktiga dokument och upplysningar i tidningar (DLOO 1917: 128). Till en början ansåg man att all press skulle använda den frakturstil som användes i det tyska språket och som också användes för att trycka publikationer på Kuriska näset. De övriga språken i Oberostområdet använde emellertid det latinska alfabetet (Antikva) och slaviska bokstäver (kyrilliska), varför tryckutrustning installerades för publicering av texter
30
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 4
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
med dessa typsnitt, och en övergång till fraktur skulle ha varit ekonomiskt olönsam. Därför beslutade man att fortsätta publicera med det antika latinska alfabetet och att använda hebreiska bokstäver för jiddisch (DLOO 1917: 136–137). På grund av krigslagarna censurerades publikationer och meddelanden, vilket ledde till att Oberosts pressavdelning (tyska: Presseabteilung) inrättades med lokala avdelningar (tyska: Pressestellen). Pressavdelningens översättningsenhet (tyska: Übersetzungsstelle der Presseabteilung) övervakade tidningar tryckta på lokala språk och utarbetade översättningar av Oberostmyndigheternas viktigaste order till enskilda språk. För att underlätta översättarnas arbete sammanställdes ett register över tyska ord och deras översättningar till lettiska, litauiska, polska, jiddisch, belarusiska och ryska. Det omfattade omkring 8 000 ord (DLOO 1917: 147–148), på grundval av vilka en ordbok på sju språk (tyska: Sieben-Sprachen-Wörterbuch, nedan – SSW) förbereddes och trycktes 1918; denna ordbok användes som datakälla för att välja det forskningsmaterial som beskrivs i denna artikel.
FIGUR 1. Oberosts administrativa territorium (källa: Das Land Ober Ost 1917: 345)
Som det anges i ordbokens inledande avsnitt initierades förberedelsen och publiceringen av ordboken av de tyskockuperade östeuropeiska myndigheter under första världskriget som ansvarade för medier och översättning av olika administrativa dokument till lokala språk (SSW 1918: 5). Enligt ordbokens sammanställare genomfördes detta lexikografiska arbete emellertid utan medverkan av specialister inom detta lingvistiska område, varför det måste erkännas att detta utan tvekan minskar dess vetenskapliga värde. Trots denna brist är ordbokens praktiska betydelse obestridlig, eftersom den förbättrade kommunikationen mellan de militära myndigheterna och lokalbefolkningen (SSW 1918: 5–6). Grunden för de tyska ordmotsvarigheterna utgjordes av ordkort katalogiserade på sex språk, vilka dittills hade använts för att översätta olika administrativa texter till de ockuperade områdenas lokala språk.
Ordbokens författare mötte också vissa svårigheter, eftersom de lokala språken saknade motsvarigheter till de tyska administrativa, juridiska eller militära termerna. I sådana fall nybildades ord i enlighet med de lokala språkens strukturer, förmodligen i samråd med modersmålstalare. Därför valdes denna flerspråkiga ordbok som källa till forskningsdata på grund av de vardagliga ord och ordbildningsfall som registrerats i den, vilket har gjort det möjligt att fastställa de avledningsmässiga egenskaperna hos de litauiska platsbeteckningar som användes i början av 20th-talet.
Å andra sidan skulle denna studie kunna utvidgas till att omfatta fler språk (t.ex. lettiska och ryska), vilket skulle göra det möjligt att jämföra och identifiera de mest produktiva ordbildningstyperna för platsbeteckningar i dessa språk.
Föremålet för denna undersökning är bildningen av Nomina Loci (nedan – NL) i tyska och litauiska. Studien undersöker ordbildningsegenskaperna hos tyska NL-motsvarigheter i litauiskan. För att uppnå forskningens syfte har följande mål fastställts:
1) att gå igenom teorin om NL:s ordbildning;
2) att analysera NL:s ordbildningsstruktur i tyskan;
3) att undersöka särdragen hos den litauiska NL-ordbildning som registrerats i ordboken;
4) att jämföra och beskriva ordbildningsmönster hos tyska NL med deras litauiska motsvarigheter.
Resultaten av NL-undersökningen beskrivs i följande ordning: först ges en översikt över teorin om NL-bildning; därefter presenteras särdragen i ordbildningen hos NL i tyska och litauiska som registrerats i ordboken, vilket gör det möjligt att framhäva de dominerande typerna av
32
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 6
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
substantivavledning inom denna kategori. Slutligen jämförs ordbildningen hos tyska NL med de litauiska NL-motsvarigheterna i ordbokens litauiska del.
Artikelns viktigaste slutsatser och referenser presenteras i slutet.
1. ÖVERSIKT ÖVER ORDBILDNINGEN HOS PLATSBETECKNANDE SUBSTANTIV (NOMINA LOCI)
Traditionellt tycks det råda en allmän enighet inom forskarsamhället om den övergripande grunddefinitionen av Nomina Loci. Både Franz Rainer och Hans C. Luschützky (2013: 1302) samt Bogdan Szymanek (2015: 1328) definierar primärt Nomina Loci som en substantivkategori inom ett ordbildningssystem, särskilt som fall av deverbal avledning. Författarna medger dock att kategorin platsbetecknande substantiv även omfattar primära substantiv, sammansättningar och andra typer av avledningar (Rainer, Luschützky 2013: 1302; Szymanek 2015: 1329).
Prototypiska avledningar av NL följer ofta mönstret för deverbal nominalisering, t.ex. lit. dirb-tuvė ’verkstad’ (← dirbti ’arbeta’); eng. refin-ery (← to refine).
Denominala NL-typer är också utbredda, t.ex. lit. dilgėl-ynas ’nässelsnår’ (← dilgėlė ’nässla’), klamp-ynė ’träsk’ (← klampus, -i ’träskig’; eng. pigg-ery (← pig). Det huvudsakliga sättet att bilda NL anses vara suffixavledning; även konversion, paradigmatisk avledning eller sammansättning används dock (Kastovsky 1985: 224; Szymanek 2015: 1334). I engelskan är NL-kategorin svagt produktiv: nya NL bildas genom suffixavledning, konversion och sammansättning. Suffixet -(e)ry, som är lånat från franskan, kan användas för att bilda deverbal eller denominal avledning, där basen kan vara både ett verb och ett substantiv, t.ex. eng. boil-ery (← to boil), pigg-ery (← a pig) (Marchand 1969: 284). Andra relevanta NL-suffix är följande: –(e)(t)eria, t.ex. chocolat-eria (← chocolate); -age, t.ex. orphan-age (← orphan) (Kastovsky 1985: 223; Szymanek 2015: 1335) samt formativet –dom, t.ex. king-dom (← king), som James P. Blevins (2006: 526) klassificerar som en typ av semiaffix.² Som Rochelle Lieber (2004: 150) konstaterar,
² Inom ordbildningsteorin betraktas semiaffix i allmänhet som konstituerande element som intar en mellanposition mellan affix och enskilda lexem. Forskarna har dock inte nått en enhällig uppfattning om affixens status, och frågan om hur de ska avgränsas från andra ordbildningsmedel är fortfarande omdiskuterad (för mer information, se Jarmalavičius 2017: 75–88; Jarmalavičius, Straižytė 2020: 123–127).
suffixet –age är inget produktivt affix för NL-bildning, men med suffixet –ery bildas ett antal ord inom denna kategori i engelskan. Bland de produktiva engelska suffixen nämner Ingo Plag (2006: 541–545) dock inga suffix som uttrycker NL-avledning, vilket antyder att suffixavledning som medel för att bilda NL i engelskan är mindre vanlig. NL bildade med suffixet –ment (encampment, settlement) förekommer emellertid också (Kastovsky 1985: 225). Dessutom kan konversion användas för att bilda NL i engelskan, t.ex. a stop (← to stop), liksom sammansättning, t.ex. med det andra ledet shop (book-shop), house (slaughter-house) (Marchand 1969: 375).
Även om ungefär 60 procent av de tyska substantiven bildas genom suffixavledning (Fleischer, Barz 1995: 84), är denna avledningsmetod inte dominerande inom NL-området. Endast ett fåtal affix används vid bildningen av NL; vanligast är deverbal eller denominal avledning. Wolfgang Motsch (2004: 352) nämner några produktiva affix – oftast deverbal substantiv som betecknar en plats där en aktivitet äger rum (Motsch 2004: 337), t.ex. suffixet –(er)ei Druck-erei ’tryckeri, tryckhus’ (← drucken ’trycka’). Suffixet –erei kan dock också användas i tyskan för att bilda denominala avledningar, t.ex. Käs-erei ’ostaffär’ (← Käse ’ost’), –(l)erei: Först-erei ’skogsbruk’ (← Först-er ’skogvaktare’), Tisch-lerei ’snickeri’ (← Tisch-ler ’snickare’). En deverbal NL-avledning med suffixet –e är också möjlig: Kipp-e ’soptipp’ (← kippen ’tippa’), Schwemm-e ’översvämningsbank’ (← schwemmen ’översvämma’) (Fleischer, Barz 1995: 146; Motsch 2004: 353). Dessutom förekommer endast ett fåtal ord som bildats med andra affix: suffixen -icht, -nis, -ung, -t och prefixet ur-, t.ex. Dick-icht ’snårskog’ (← dicht ’tät’), Gefäng-nis ’fängelse’ (← gefangen perfektparticipformen ’fångad’), Ansiedl-ung ’bosättning’ (← ansiedeln ’bosätta’), Buch-t ’vik’ (← biegen ’böja’), Ur-wald ’djungel’ (← Wald ’skog, skogstrakt’) (Fleischer, Barz 1995: 35, 163, 166, 176, 203; Motsch 2004: 353). A significant proportion of German nouns are formed by compounding. Any part of speech can become the first constituent of a compound; however, determinative compounds corresponding to the N + N word-formation type³ är mycket produktiva (Fleischer, Barz 1995: 84). Även om artikelns författare inte har kunnat finna någon specifik forskning om NL-sammansättning i tyskan, antyder ovanstående fakta att denna metod för ordbildning är vanligare än affixbildning, vilket analysen av NL:s ordbildning visar. Liksom hos andra substantiv kan de första leden i sammansatta NL vara adjektiv, t.ex. Flach-küste ’flack kust’,
³ I tvåspråkiga ordböcker över de baltiska språken utgör tyska sammansättningar av typen N + N 78,9–83,2 procent, V + N 9,4–12,6 procent, A + N 5,2–6,9 procent, och sammansatta substantiv med första led från andra ordklasser utgör 1,3–3,2 procent (Stundžia, Jarmalavičius 2019: 64, 301, 319).
34
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 8
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
verb, t.ex. Koch-ecke ’kokvrå’, Treib-haus ’växthus’ (Motsch 2004: 353), prepositioner, t.ex. Vor-garten ’framsida, förgård’, men en stor grupp NL består också av två substantiviska led, t.ex. Schuß-feld ’eldfält’, Unglücks-stelle ’olycksplats’ eller Gemeinde-wald ’kommunskog’). Ett sådant mönster är särskilt vanligt bland NL där det andra ledet betecknar en plats, t.ex. Stelle ’plats’, Wald ’skog’, Feld ’fält’ osv.
I litauiskan är NL en relativt ny substantivkategori som har utvecklats ur nomina collectiva (Ambrazas 2000: 63, 207) och kännetecknas av medelhög produktivitet. Majoriteten av dessa ord bildas med suffix.
De mest produktiva affixen för bildning av NL är följande: lit. –ynas, t.ex. berž-ynas ’björkdunge’ (← beržas ’björk’), –ynė, t.ex. dyk-ynė ’öde plats’ (← dykas, –a ’tom, öde’), –inė, t.ex. malk-inė ’vedbod’ (← malka ’ved’), –ykla, t.ex. mok-ykla ’skola’ (← mokyti ’undervisa’), –idė, t.ex. kiaul-idė ’svinhus’ (← kiaulė ’gris’), –uma, t.ex. saus-uma ’fastland’ (← sausas, –a ’torr’) samt några andra, där de tre första formativa är de mest produktiva.
Enligt Grammatik för modern litauiska (Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, nedan – DLKG, 1997) är följande suffix mindre produktiva: –uva, t.ex. žvalg-uva ’spaningsområde’ (← žvalgyti ’spana’), –lis, t.ex. sandė-lis ’lagerlokal’ (← sudėti, –jo ’lagra’), –einė, t.ex. buv-einė ’bostadsplats’ (← būti, –vo ’vara’), –imys (–imis), t.ex. paplūdimys ’strand’ (← paplūsti, –do ’svämma över’), –vė, t.ex. kal-vė ’smedja’ (← kalti, –ė ’prägla’) och –udė, t.ex. al-udė ’ölstuga’ (← alus ’öl’), vilka endast svarar för bildningen av ett fåtal ord (Ambrazas 2000: 63).
Med hänsyn till NL:s ordbildning är avledningsändelser, såsom lit. prieplauk-a ’kaj’ (← priplaukti, –ė ’lägga till’), ovanliga (Ulvy das 1965: 396). Enligt Grammatik för modern litauiska (DLKG 1997: 137) representeras NL av avledningar med ändelserna –a, –is, –ė och –as, t.ex. perėj-a ’passage’ (← pereiti, –jo ’passera’), guol-is ’lya’ (← gulėti, –jo ’ligga’), plyn-ė ’ödemark’ (← plyn as ’bar’), nuotak-as ’avlopp’ (← nutekėti, –jo ’rinna av’).
Ett annat ordbildningsmedel inom NL-kategorin som beskrivs i Grammatik för modern litauiska (DLKG 1997: 145) är prefixavledning. Prefixet papresenteras som den mest produktiva prefixbildningen, t.ex. pa-kalnė ’sluttning’ (← kalnas ’kulle’), pa-kelė ’sidoväg’ (← kelias ’väg’). Grammatik för modern litauiska (DLKG 1997: 145–147) anger också sådana formativ för detta prefix som už-, t.ex. už-stale ’bakom bordet’ (← stalas ’bord’), ant-, t.ex. ant-kapis ’gravsten’ (← kapas ’grav’), prie-, t.ex. prie-pirtis ’förbastu’ (← pirtis ’bastu’), į-, t.ex. į-kalnė ’uppstigning’ (← kalnas ’kulle’), apy-, t.ex. apy-kaklė ’krage’ (← kaklas ’hals’), po-, t.ex. po-žemis ’fängelsehåla’ (← žemė ’mark, jord’), prieš-, t.ex. prieš-kambaris ’förmak’ (← kambarys ’rum’).
I motsats till germanska språk som engelska och tyska är litauiskan inte rik på nominala sammansättningar, eftersom sammansatta substantiv enligt Grammatik för modern litauiska (DLKG 1997: 151) endast utgör omkring 5 procent av alla ord som registrerats i ordboken, och det dominerande mönstret har det andra substantivet som led.
Ord av typen N + N är mest produktiva, medan sammansatta substantiv av andra strukturer är mindre vanliga (Stundžia, Jarmalavičius 2019: 26–28). I avsaknad av tillräckliga data och undersökningar är det svårt att fastställa i vilken utsträckning NL representeras av sammansättningar i litauiskan, men med tanke på det relativt lilla antalet substantiviska sammansättningar antas att betydligt färre NL uttrycks genom sammansättningar än genom affixbildning.
Sammanfattningsvis kan man hävda att affixbildning inte är ett vanligt sätt att bilda NL i engelska och tyska; den är definitivt inte lika frekvent som sammansättning, vilket generellt är ett produktivt sätt att bilda denominala ord i tyskan. Bildningen av NL i litauiskan domineras av suffixavledning, medan betydligt färre prefix och avledningsändelser används. I avsaknad av mer ingående forskning är det dock fortfarande svårt att med någon precision fastställa hur stor andel av den litauiska NL-ordbildningen som utgörs av sammansättning.
2. ORDBILDNINGEN HOS PLATSBETECKNANDE SUBSTANTIV (NOMINA LOCI) I ORDBOKENS TYSKA DEL
Denna del av artikeln beskriver NL i ordbokens tyska del, som består av 253 registrerade exempel med fokus på deras bildning och avledningsstruktur. Det bör noteras att vissa svårigheter uppstod vid insamlingen av dessa exempel när NL skulle skiljas från andra substantivkategorier. Som Vincas Urbutis påpekar (2009: 194) finns det inga strikta gränser mellan separata kategorier; därför är det, i avsaknad av ett bredare sammanhang, svårt att avgöra om exempelvis
Brücke ’bro’, Bohrturm ’(olje)borrtorn’, Abweg ’fel väg’, Eisenbahn ’järnväg’, Feldbefestigung ’fältbefästning’, Treppe ’trappa’ ska betraktas som NL eller som andra representationer av substantivkategorier som betecknar byggnader eller redskap. Av denna anledning lämnas liknande ord utanför den avledningsmässiga analysens gränser.
Dessutom utesluts substantiv som Anwaltskammer ’advokatkammare’, Behörde ’myndighet, kontor, statligt organ’, Fakultät ’fakultet’, Generalstab ’generalstab’, Sparkasse ’sparbank’ osv. från studien, eftersom de inte
36
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 10
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
anger en specifik plats utan verkar identifiera vissa institutioner eller organ. Som figur 2 visar utgörs mer än hälften av de NL som identifierats i ordboken av sammansättningar, följda av enkla, omotiverade ord, medan den minsta delen utgörs av ord som bildats med hjälp av ett affix (se figur 2).
FIGUR 2. Ordbildningen hos platsbetecknande substantiv (NL) i tyskan
Som redan har nämnts i denna del av artikeln består de flesta av de undersökta NL i tyskan av sammansatta ord, där båda leden är substantiv, dvs. motsvarande bildningstypen N + N (se figur 2), t.ex. Bier-brauerei ’bryggeri’ (← Bier ’öl’ + Brauerei ’bryggeri’), Gärungs-raum ’jäsningsrum’ (← Gärung ’jäsning’ + Raum ’rum’), Herstellungs-ort ’produktions- eller tillverkningsplats’ (← Herstellung ’produktion, tillverkning’ + Ort ’plats’), Klee-brache ’träda planterad med klöver’ (← Klee ’klöver’ + Brache ’obrukad mark, träda’), Laub-wald ’lövskog’ (← Laub ’löv’ + Wald ’skog’), Milch-keller ’mjölkkällare’ (← Milch ’mjölk’ + Keller ’källare, valv’), Nadel-wald ’barrskog’ (← Nadel ’nål’ + Wald ’skog, skogsmark’), Pferde-stall ’häststall’ (← Pferd ’häst’ + Stall ’stall’), Sumpf-land ’träskmark’ (← Sumpf ’träsk, kärr’ + Land ’land, mark’), Waren-haus ’varuhus’ (← Waren plural ’vara, varor’ + Haus ’hus’), Zier-garten ’blomsterträdgård’ (← Zier ’utsmyckning’ + Garten ’trädgård’).
NL-sammansättningar av typen N + N som är belagda i ordboken är flest, medan de med verb som första led förekommer fyra gånger mer sällan (se figur 3), t.ex. Anbau-fläche ’odlingsbar mark, odlad areal’ (← anbauen ’odla, kultivera’ + Fläche ’område, mark’), Bade-stube ’badrum, badhus’ (← baden ’bada, ta ett bad’ + Stube ’hus, rum’), Kauf-laden ’butik’ (← kaufen ’köpa, sälja’ + Laden ’butik, affär; lastning’), Näh-stube ’syrum’ (← nähen ’sy, sticka’ + Stube ’hus, rum’), Säge-mühle ’sågverk’,
FIGUR 3. Strukturella mönster hos sammansatta plats substantiv (NL) i tyskan
NL med första led från andra ordklasser förekommer betydligt mer sällan (se figur 3), t.ex. An-höhe ’kulle’ (← an ’på, vid, till’ + Höhe ’höjd’), Eigen-wirtschaft ’lantbruk’ (← eigen ’egen’ + Wirtschaft ’ekonomi, lantbruk, egendom’), Elementar-schule ’grundskola’ (← elementar ’grundläggande, elementär’ + Schule ’skola’), Quer-straße ’korsväg, tvärgata’ (← quer ’tvär’ + Straße ’gata’), Vor-hof ’förgård’ (← vor ’före, framför’ + Hof ’gård’), Vor-zimmer ’tambur’ (← vor ’före, framför’ + Zimmer ’rum’).
En betydande del av det undersökta ordförrådet består av NL som representeras av enkla, dvs. omotiverade, ord; de utgör 35 procent av de NL som finns i ordboken (se figur 2), t.ex. Berg ’kulle, berg’, Boden ’botten’, Feld ’fält’, Garten ’trädgård, gård’, Forst ’skog’, Haus ’hus, hem’, Hütte ’stuga, hydda’, Küste ’kust’, Platz ’plats, utrymme, sittplats’, Scheune ’lada’, Stall ’stånd, stall, duvslag’, Wald ’skog, skogsmark’, Wüste ’ödemark, öken’, Zimmer ’rum’, osv.
Som undersökningens data visade är antalet tyska NL som bildats genom affixering inte betydande: sammanlagt 14,2 procent (se figur 2). I de 36 insamlade exemplen iakttogs en betydande variation av affix; vissa varianter användes oftare, medan andra identifierades endast en gång (se tabell 1).
38
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 12
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
TABELL 1. Ordbildningsaffix hos plats substantiv (NL) i tyskan
(← Stadt ’stad, köping’), Haupt-wechselstube ’allmänt växlingskontor’ (← Wechselstube ’växlingskontor’). Ett exempel för vart och ett av NL har registrerats med suffixen -icht, -ei, -nis och avledningen med prefixet Ob- (se tabell 1), t.ex. Dick-icht ’tät, snårskog’ (← dicht ’tät’), Gefäng-nis ’fängelse’ (← gefangen perfekt particip ’fångad’), Ziegel-ei ’tegeltillverkning’ (← Ziegel ’tegel’), Ob-dach ’skydd’ (← Dach ’tak, hustak’).
3. EKVIVALENTER TILL TYSKA PLATSSUBSTANTIV (NOMINA LOCI) PÅ LITAUISKA
Detta avsnitt av artikeln beskriver de litauiska avledningsekvivalenterna till NL från tyskan. NL kan översättas från tyska till litauiska med syntagmer, simplicia, avledningar och sammansättningar. Det är vanligt att ett tyskt ord har flera ekvivalenter på litauiska: enkla ord, syntagmer och avledningar, simplicia och fraser, medan enkla ord, syntagmer eller affix kan vara utbytbara mot sammansättningar (se tabell 2).
TABELL 2. Tyska platssubstantiv (NL) och deras litauiska ekvivalenter
Eftersom sammansättning inte är ett dominerande sätt att bilda ord i litauiskan återges de tyska sammansatta NL vanligtvis med syntagmer eller avledning (se tabell 2). Exempelvis är den litauiska ekvivalenten till Bade-stube
40
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 14
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
’badrum’ i källan syntagmen maudymo kambarys⁵ ’rum för badning’, Bau-platz återges också med frasen statomoji vieta ’byggnadstomt eller byggnadsmark’; samma sak gäller andra sammansatta NL som Burg-ruine, Gast-zimmer, Malz-mühle, Sprech-zimmer och andra, vilka översätts till litauiska med syntagmerna pilies griuvėsiai ’slottsruin’, svečių kambarys ’gästrum’, salyklo malūnas ’maltkvarn’, priimamasis kambarys ’konsultationsrum’.
Mer sällan är de litauiska ekvivalenterna till tyska sammansatta NL suffix- och prefixavledningar (se tabell 2), t.ex. Vor-platz, lit. prie-angis ’vestibul, foajé’ (← anga ’öppning’), Hühner-stall, lit. višt-tinė ’hönshus, hönsbur’ (← višta ’kyckling, höna’), Kauf-laden, lit. pirk-tuvė och san-krova ’butik och magasin’ (← pirkti ’köpa’ och krauti ’lasta, stuva’), Schwimm-bad, lit. maud-ymas och plauk-imas ’badning och simning’ (← maudyti ’bada’ och plaukti ’simma’). Det är inte heller ovanligt att ett tyskt suffix i källan motsvaras av ett enkelt ord eller ett sammansatt substantiv i litauiskan (se tabell 2), t.ex. Bienen-stock, lit. avilys, aulys ’bikupa’, Branntwein-schenke, lit. smuklė ’värdshus, krog’, Gemüse-garten, lit. daržas ’grönsaksland’, Herren-haus, lit. pilis ’slott’, Zucht-haus, lit. katarga ’fängelse, kriminalvårdsanstalt’, Bürger-steig, lit. šali-gatvis ’trottoar’ (← šalia ’vid, nära’ + gatvė ’gata’), Kranken-haus, lit. ligon-būtis ’sjukhus’ (← ligonis ’patient’ + butas ’lägenhet’), Markt-platz, lit. rinka-vietė ’marknadsplats’ (← rinka ’marknad’ + vieta ’plats’), Schul-ort, lit. moksla-vietė ’skolplats’ (← mokslas ’studier, vetenskap’ + vieta ’plats’), Waren-haus, lit. preky-būtis ’varuhus’ (← prekyba ’handel, marknad’ + butas ’lägenhet’).
I mycket sällsynta fall kan en tysk sammansatt NL motsvaras av flera varianter i den litauiska delen av ordboken: syntagm, simplicia, sammansättning och avledning, eller en nominal sammansättning, ett enkelt ord eller en fras (se tabell 2), t.ex. An-höhe, lit. kalva, aukšt-uma ’kulle, höjd’ (← aukštas ’hög’), Schlupf-winkel, lit. slėp-ykla, pasislepiamoji vieta ’gömställe’ (← slėptis ’gömma sig’), Nadel-wald, lit. pušų-eglių miškas, šilas ’skog av tallar och granar, tallskog’, Bier-brauerei, lit. alu-darė, bruzė ’ölsbryggeri’ (← alus ’öl’ + daryti ’göra, tillverka’), Wein-berg, lit. vyn-ynas, vyn-kalnis ’vingård’ (← vynas ’vin’; vynas + kalnas ’kulle’).
Enligt de forskningsdata som presenteras i Tabell 2 motsvaras tyska NL som uttrycks genom enkla ord ofta av simplicia i det litauiska språket, samtidigt som affixering också används. När flera översättningsvarianter presenteras anges båda dessa lexikala enheter (se Tabell 2), t.ex. Berg, lit. kalnas ’kulle’, Burg, lit. pilis ’slott’, Feld, lit. laukas ’fält’, Haus, lit. troba, namas ’hus’, Messe, lit. turgus, rinka ’marknad’, Ort, lit. vieta ’plats’, Wald, lit. miškas,
⁵ Exemplen på litauiska återges på modern litauiska.
giria ’skog, skogsmark’, Gasse, lit. gatv-elė ’gränd, liten gata’ (← gatvė ’gata’), Herberge, lit. nakv-ynė ’vandrarhem, övernattningsplats’ (← nakvoti ’sova, övernatta’), Schule, lit. mok-ykla ’skola’ (← mokyti ’undervisa’), Graben, lit. griovys, perkas-as ’dike, grävning’ (→ perkasti ’gräva’), Küche, lit. vir-tuvė, kuknė ’kök’ (← virti ’koka, laga mat’), Stall, lit. tvartas, staldas, arkl-idė ’stall’ (← arklys ’häst’). Det är mycket sällsynt att ett enkelt tyskt ord representeras genom olika sätt att bilda denominala ord på litauiska (se tabell 2), t.ex. Gosse, lit. gatvi-vagė, išliejamoji vieta ’ränna, avloppsränna’ (← gatvė ’gata’ + vaga ’dike, fåra’), Latrine, lit. srut-ynė, išeinamoji vieta ’latrin’ (← srutos ’avloppsvatten’), Wüste, lit. tyr-laukis ’ödemark, ödemark’ (← tyrai plural ’ödemark, vildmark’ + laukas ’fält’).
Som figur 2 visar är NL som bildats genom avledning i tyskan betydligt mindre vanliga än andra ordbildningstyper, med endast 36 exempel.
Eftersom affixering är ett produktivt sätt att bilda ord i litauiskan motsvaras tyska NL-avledningar vanligtvis av suffix, prefix eller paradigmatisk avledning som ordbildningsmönster (se tabell 2), t.ex. Berg-werk, lit. kas-ykla ’gruva’ (← kasti ’gräva’), Dick-icht, lit. tankum-ynas ’tät, tät skog’ (← tankus ’tät, buskig’), Fest-ung, lit. tvirt-ynė ’slott, fästning’ (← tvirtas ’hård’), Münd-ung, lit. įtak-a ’inflöde’ (← įtekėti ’mynna, flyta’), Ob-dach, lit. pa-stogė ’skydd’ (← stogas ’tak, hustak’), Tief-e, lit. gil-uma, gel-mė ’djup’ (← gilus ’djup’).
De mindre frekventa ekvivalenterna till orden i källan är emellertid fraser, enkla ord eller sammansättningar (se tabell 2), t.ex. Brut-stätte, lit. peramoji vieta ’häckningsplats, plats’, Feuer-stätte, lit. ugna-vietė ’eldstad’ (← ugnis ’eld’ + vieta ’plats’), Gebäu-de, lit. troba ’hus’, Haupt-stadt, lit. sosta-pilė ’huvudstad’ (← sostas ’tron’ + pilis ’slott’), Ziegel-ei, lit. plytų degtuvė ’tegeltillverkning’. När flera litauiska ord kan väljas för det relevanta tyska NL kan motsvarande exempel på både simplicia och avledningar anges (se tabell 2), såsom Erhöh-ung, lit. paaukštin-imas, kalva ’höjning, kulle’ (← paaukštinti ’höja’), Stell-ung, lit. stov-is, vieta ’tillstånd, position’ (← stovėti ’stå’), Wohn-ung, lit. butas, gyven-imas, gyvenimo vieta ’lägenhet, liv, boplats’ (← gyventi ’leva, bo’).
SLUTSATSER
1. I de germanska språken (engelska och tyska) utgör NL en lågproduktiv kategori inom nominal ordbildning. Dessa substantiv kan typiskt bildas genom affixering, konversion eller sammansättning.
42
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII
Page 16
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
Generellt är avledning, särskilt suffixavledning, ett produktivt sätt att bilda tyska substantiv, men valet av prefix och suffix vid bildning av NL är tämligen begränsat. En stor grupp tyska substantiv består av ord som bildats genom sammansättning, vilket är en särskilt produktiv typ av N + N-bildning. Även om det saknas djupgående forskning om tyska plats substantiv antyder analysen av källan att sammansättning är en tämligen betydande metod för NL-bildning i tyskan. I litauiskan kan NL-kategorin karakteriseras som medelproduktiv, och majoriteten av sådana ord bildas genom affixering.
2. Studien av den tyska delen av ordboken har visat att:
2.1. Mer än 50 procent av alla NL som registrerats i ordboken är sammansatta ord, vilket bekräftar påståendet att sammansättning är ett produktivt sätt att bilda NL i tyskan. De flesta av dessa ord kännetecknas av att båda leden är substantiv. Betydligt färre sammansatta NL motsvarande typen V + N identifierades; dessutom är sammansättningar med ett första led från andra ordklasser (adjektiv, prepositioner och pronomen) mycket sällsynta.
2.2. En betydande del av det undersökta ordförrådet består av NL som är enkla lexikala enheter, dvs. omotiverade ord, vilka utgör ungefär 35 procent av de NL som finns i ordboken.
2.3. Det finns inte särskilt många tyska NL som bildats genom affixering – sammanlagt 14,2 procent. Analysen av de undersökta orden har visat att vissa affix (t.ex. -ung, -e, -stätte/-statt, -werk, -erei, Haupt-) används oftare, medan andra (-icht, -nis, -ei, Ob-) endast har påträffats en gång. Detta faktum antyder att affixering inte är ett vanligt sätt att bilda NL i tyskan.
3. Efter analysen av NL-ekvivalenterna till den tyska delen av ordboken på litauiska noterades att:
3.1. Tyska sammansatta NL representeras mycket ofta av syntagmer eller avledningar, och mer sällan är de litauiska ekvivalenterna enkla ord och sammansättningar.
3.2. Enkla tyska NL-ord tenderar att översättas till litauiska med simplicia, men affixering används också ganska ofta; eller, när flera översättningsvarianter presenteras, kan dessa två metoder användas sida vid sida.
3.3. Tyska NL-avledningar representeras i litauiskan främst av suffix, prefix eller paradigmatiska avledningar, och mer sällan av syntagmer.
NL nomina loci (= platssubstantiv, lokaliseringssubstantiv)
P + N preposition + substantiv
pl. plural
Pr + N pronomen + substantiv
V + N verb + substantiv
REFERENCES
Ambrazas Saulius 2000: Daiktavardžių darybos raida 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Blevins James P. 2006: English Inflection and Derivation. – The Handbook of English Linguistics, eds. B. Aarts, A. McMahon, Malden: Blackwell Publishing, 507–536.
DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas, 3-iasis patais. leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1997.
DLOO – Das Land Ober Ost. Deutsche Arbeit in den Verwaltungsgebieten Kurland, Litauen und Bialystok=Grodno, herausg. im Auftrag des Oberbefehlshabers Ost, bearbeitet von der Presseabteilung Ober Ost, Stuttgart, Berlin: Deutsche Verlags=Anstalt, 1917.
Fleischer Wolfgang, Barz Irmhild 1995: Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache, Tübingen: Max Niemeyer Verlag.
Jarmalavičius Dalius 2017: Dėl žodžių darybos teorijoje vartojamų terminų ir darybinių elementų klasifikacijos. – Acta Linguistica Lituanica 76, 75–88.
Jarmalavičius Dalius, Straižytė Danguolė 2020: Disputable aspects of the historical development of constituents in German compounds. – Educational, linguistic and media discourses, eds. R. Kriaučiūnienė, Cambridge: Cambridge Scholars Publishing, 118–131.
Kastovsky Dieter 1985: Deverbal nouns in Old and Modern English: from stem-formation to word-formation. – Historical Semantics. Historical Word-Formation, eds. J. Fisiak, Berlin, New York, Amsterdam: De Gruyter Mouton, 221–261.
Lieber Rochelle 2004: Morphology and Lexical Semantics, Cambridge: Cambridge University Press.
44
Acta Linguistica LXXXVIII
Page 18
Word-formation Patterns of the German and Lithuanian Nomina Loci from the Dictionary of Seven Languages (Sieben-Sprachen-Wörterbuch)
Marchand Hans 1969: The Categories and Types of Present-Day English Word Formation. A Synchronic-Diachronic Approach, 2nd edition, München: Verlag C.H. Beck.
Motsch Wolfgang 2004: Deutsche Wortbildung in Grundzügen, Berlin, New York, Amsterdam: De Gruyter Mouton.
Plag Ingo 2006: Productivity. – The Handbook of English Linguistics, eds. B. Aarts, A. McMahon, Malden: Blackwell Publishing, 537–557.
Rainer Franz, Luschützky Hans C. 2013: Instrument and place nouns: A typological and diachronic perspective. – Linguistics 51(6), Berlin, New York, Amsterdam: De Gruyter Mouton, 1301–1359.
Stundžia Bonifacas, Jarmalavičius Dalius 2019: Daiktavardžių daryba vokiškose XVII–XVIII a. baltų kalbų žodynuose, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
Szymanek Bogdan 2015: Place nouns. – Word-Formation. An International Handbook of the Languages of Europe (Handbücher zur Sprachund Kommunikationswissenschaft / Handbooks of Linguistics and Communication Science 40(2)), eds. P. O. Müller, I. Ohnheiser, S. Olsen, F. Rainer, Berlin, New York, Amsterdam: De Gruyter Mouton, 1327–1339.
Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Septyniakалbio žodyno (Sieben-Sprachen-Wörterbuch) vokiečių ir lietuvių kalbų vietų pavadinimų (Nomina Loci) daryba
SANTRAUKA
Šiame straipsnyje aprašomi 1918 metais išleisto septyniakalbio žodyno vokiečių kalbos vietų pavadinimai ir jų lietuviški atitikmenys. Kaip parodė atliktas tyrimas, daugiau nei pusė visų šaltinyje užfiksuotų vokiečių kalbos Nomina Loci yra dūriniai, kiek mažiau jų sudaro paprastieji žodžiai. Vokiečių kalbos vietų pavadinimų, pasidarytų afiksacijos būdu, tėra 14,2 proc.
Analizuojant vokiškosios žodyno dalies NL atitikmenis lietuvių kalboje pastebėta, kad vokiečių kalbos sudurtiniai vietų pavadinimai labai dažnai perteikiami sintagmomis arba pasitelkiama derivacija, o rečiau dūrinių atitikmenys yra paprastieji žodžiai ir dūriniai. Paprastuosius vokiečių kalbos nomina loci linkstama į lietuvių kalbą versti simplcijomis, taip pat dažnai pasitelkiama afiksacija arba, kai žodis turi kelis vertimo variantus, paprastieji, darybiškai nemotyvuotieji, daiktavardžiai ir vardažodžių vediniai vartojami pagrėčiui. Vokiškuosius vietų pavadinimų darinius dažniausiai lietuvių kalboje atitinka priesagų, priešdėlių ar galūnių vediniai, rečiau – žodžių junginiai (sintagmos).
Įteikta 2022 m. spalio 28 d.
DALIUS JARMALAVIČIUS Vilnius University Faculty of Philology, Institute for the Languages and Cultures of the Baltic Universiteto g. 5, LT–01131 Vilnius, Lietuva [email protected]
DANGUOLĖ STRAIZYTĖ Vilnius University Faculty of Philology, Institute of Foreign Languages Universiteto g. 5, LT–01131 Vilnius, Lietuva [email protected]
VIRGINIJA JŪRATĖ PUKEVIČIŪTĖ Vilnius University Faculty of Philology, Institute for the Languages and Cultures of the Baltic Universiteto g. 5, LT–01131 Vilnius, Lietuva virginija.pukevič[email protected]
