CHRISTIANE SCHILLER Humboldt-Universität zu Berlin Technische Universität Darmstadt ORCID-id: orcid.org/0009-0004-5792-7680 Vetenskapliga forskningsinriktningar: baltisk, särskilt preussisk-litauisk onomastik, tysk-baltiska språk-, litteratur- och kulturrelationer, kuriska på näset. DOI: doi.org/10.35321/all89-14

Justyna B. Walkowiak LITAUISKA POLACKERS EFTERNAMN. EN ETYMOLOGISK-FREKVENSBASERAD ORDBOK

Poznań: Fakulteten för nyfilologi vid UAM i Poznań, 2019, 401 s. ISBN 978-83-954144-1-1

Det namnlexikon av Justyna B. Walkowiak som här ska behandlas, utgivet redan 2019 och presenterat som en ordbok, erbjuder den hittills mest omfattande sammanställningen av efternamn (nedan FamN) med belagd eller antagen litauisk proveniens i dagens Polen. Hennes arbete knyter an till motsvarande arbeten av Wojciech Smoczyński (1982, 2002) och till de arbeten av Zigmas Zinkevičius (2010, 2011) som endast avser de omedelbara litauisk-polska kontaktområdena i regionerna kring Suwałki och Augustów samt det historiska vojvodskapet Białystok, men överträffar dem vida i omfång.

I FamN av litauiskt ursprung i dagens Polen, som författaren beaktar i sin ordbok, återspeglas Polens och litauernas mångskiftande historiska relationer och växelverkan. Till det äldsta namnskiktet hör de poloniserade formerna av litauiska tvåstammiga förnamn, som genom litauiska adelsfamiljers efterkommande är vitt spridda i dagens Polen (t.ex. Radziwiłł). I detta sammanhang måste även Jagiello nämnas, som genom sin namnbärare, den

Recensioner / Reviews

303

CHRISTIANE SCHILLER

litauiske storfursten Jagiełło (Jogaila), som kung på den polska tronen, också blev populärt som förnamn i Polen. Det därav uppkomna FamN Jagiella var historiskt särskilt spritt i trakten kring Kraków. I Litauen självt poloniserades litauiska FamN av den polskspråkiga förvaltningen, senare lituaniserades polska FamN. Bärare av FamN från båda namnskikten kom särskilt efter andra världskriget till det område som i dag utgör Polen. En särskild koncentration av litauiska FamN uppvisar området med autochton litauisk bosättning i dagens Polen, i gränsregionen mot Litauen och i regionerna kring Suwałki och Augustów. I de områden i det forna Ostpreussen som har tillhört Polen sedan andra världskriget har starkt förtyskade FamN av preussisk-litauiskt ursprung bevarats; vissa av dem har poloniserats. I ordboken kan man alltså förvänta sig FamN med litauisk etymologi eller i lituaniserad form av mycket olika genes.

Utan att nämna det i titeln beaktar författaren dessutom i sin ordbok också FamN av lettiskt och fornpreussiskt ursprung samt polska och tyska FamN som går tillbaka på ortnamn av litauiskt eller fornpreussiskt ursprung. Därför borde verkets titel mer träffande ha varit Baltyckie Nazwiska Polaków respektive Nazwiska pochodzenia bałtyckiego w Polsce. Denna uppräkning av de skikt av FamN som författaren inkluderar låter oss förvänta ett ytterst heterogent onymiskt material.

Ordbokens databas utgörs av den andra upplagan, utgiven på cd, av Słownik nazwisk używanych w Polsce na początku XXI wieku av Kazimierz Rymut, som innehåller frekvensuppgifter om de FamN som är spridda i Polen, uppdelade efter distrikt på grundval av folkräkningen 2002. Ur denna enorma korpus, som omfattar mer än 13 000 sidor, väljer författaren ut FamN med förment baltiskt ursprung enligt formella och semantiska kriterier för presentation i sitt namnlexikon.

Hennes tillvägagångssätt liknar Zinkevičius (2010, 2011), som emellertid stöder sig på telefonboksdata, med den skillnaden att Walkowiaks korpus är ojämförligt större och att förekomsterna av de aktuella FamN geografiskt inte är begränsade till de historiska litauisk-polska kontaktområdena i Polen. Detta tillvägagångssätt är uppenbarligen utan alternativ om FamN av litauisk proveniens ska fångas i sin helhet och inte begränsas till FamN med entydiga morfologiska eller grafiska kännetecken som pekar mot litauiskan. Det medför emellertid, som ännu ska visas, stora risker att hamna fel beträffande FamNs baltiska proveniens.

Författaren erbjuder, vilket undertiteln anger, en etymologisk ordbok över de aktuella FamN, med uppgift om frekvensen av deras

304

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Justyna B. Walkowiak. Litewskie nazwiska Polaków. Słownik etymologiczno-frekwencyjny

förekomst i dagens Polen. I förordet går författaren inte in på principerna för den grafiska och fonetiska poloniseringen av litauiska egennamn. De behandlas inte heller i de enskilda artiklarna. Ordbokens användare bör känna till dessa om de vill pröva de etymologier som författaren presenterar. Före ordboken finns en lista över litauiska namnelement och deras betydelse.

FamN presenteras i ordboken som huvud- och hänvisningslemman. Den variant som står närmast det förment litauiska FamN, eller detta självt, bildar i varje fall huvudlemmat, till vilket skrivvarianterna, ibland även genom längre kedjor, hänvisar. Därefter följer uppgifter om FamNs förmodade litauiska (baltiska) utgångsform, som sedan tilldelas en onymisk bas eller ett eller flera litauiska, fornpreussiska eller lettiska etyma. Uppgifter om ordbildningen (t.ex. diminutivbildningar med –elis/–ėlis eller patronymiska bildningar med –aitis) lämnar författaren ofta därhän. I slutet av varje artikel anges FamNs frekvens i Polen samt frekvensen uppdelad efter distrikt, som författaren har övertagit från Rymut (2005). Här beklagar säkert användaren att ha en tryckt version framför sig och inte omedelbart kunna kontrollera FamNs spridning. Detta är emellertid utan problem möjligt med det kartläggningsprogram som anges på sidan Nazwiska polskie. Rozkład występowania nazwisk w powiatach (åtkomst: http://nlp.actaforte.pl:8080/Nomina/Ndistry?nazwisko=) och som likaså bygger på uppgifterna från folkräkningen i Polen 2002.

Vid sidan av FamN med tydlig litauisk (baltisk) etymologi och begripliga ordbildningsformer, såsom Burba (s. 72), Gintowt (s. 124) eller Kalwajtys (s. 159), som i sin litauiska form också är spridda i Litauen, är författarens särskilda strävan att registrera dolda polska FamN av litauisk respektive baltisk proveniens som hittills inte har upptagits i andra namnlexikon. Alltför snabbt låter hon sig emellertid, på grund av FamNs fonetiska likhet med ett litauiskt appellativ eller ett litauiskt onym, förledas att överväga ett litauiskt ursprung, utan att konsekvent pröva om FamN över huvud taget är spritt i Litauen, om härledningen är begriplig för ett FamN och om det polska respektive poloniserade FamN är spritt i områden där autochton litauisk bosättning är belagd eller invandring sannolik. Detta gäller bland annat artiklarna Batanda (s. 45), Diews (s. 91), Dulka (s. 100), Nawra (s. 235), Wojnar (s. 366), för att bara nämna några. Lika litet bör FamN med

^¹ Jfr t.ex. spridningen av Diews, Dulka och Nawra 1890. Åtkomst: https://nvk.genealogy.net/map/1890:Dulka,1890:Nawra,1890:Diews.

Recenzijos / Reviews

305

CHRISTIANE SCHILLER

ändelsen –as schablonmässigt klassificeras som litauisk (vid poloniseringen av litauiska FamN faller denna i regel bort), vilket bland annat gäller FamN Adamas (s. 27), Babilas (s. 40), Kieras (s. 168), Tarnas (s. 327), Warpas (s. 350), för vilka också en utombaltisk tolkning måste sökas.

Urvalet av FamN med förment baltiskt ursprung efter formella och semantiska kännetecken har, som redan antytts ovan, sina fallgropar. Här gäller det framför allt att se på FamNs frekvens. FamN som är registrerade med färre än 5 förekomster i korpusen borde mana författaren till försiktighet, särskilt när FamN inte kan tolkas och inte heller förekommer i Litauen. Detta gäller till exempel Detrait, jfr ”DETRAIT – por. hipotetyczną formę *^Detraitis26, Detreit²⁷. Odrzucenie końcówki charakterystyczne dla ML. LPŽ nie odnotowuje“ (s. 91). Som källa för den litauiska formen Detraitis anges en förment Anne Detraitis, som är upptagen i USA:s folkräkning för 1940, där namnformen emellertid lätt kan förklaras som en felstavning av Petraitis. Som källa för Detreit anges en Jacob Detreit, som påstås ha levt i Tyskland år 1681! Det räcker emellertid med en blick på sidan https://forebears.io för att inse att FamN Detrait har sitt ursprung i Frankrike eller Belgien, där 615 respektive 171 förekomster av FamN har belagts². Det rör sig således uppenbarligen om ett franskt FamN, vars bärare uppenbarligen först nyligen bor i Polen. Ytterligare exempel som ^Baradat, ^Barat, ^Barbat (s. 48) och andra skulle kunna anföras. Den underliggande korpusen innehåller uppenbarligen också FamN som är felstavade och inte existerar i denna form (jfr Cigua s. 78 för Cigula; Narwot s. 234 för Nawrot, Otrowski s. 242 för Ostrowski m.fl.), vilka författaren borde ha sorterat bort på förhand.

Lika suspekta borde emellertid också högfrekventa FamN vara för författaren, vilka, liksom Wojnar (3778⁶, s. 366), Dziewulski (2414, s. 104, se nedan beträffande FamN) eller Darul (957, s. 87, se nedan beträffande FamN), inte förekommer i Litauen eller vars förekomst i Litauen och Polen står i ett tydligt

^² Källa: Åtkomst: https://forebears.io/x/de/surnames/detrait. Sifferuppgifterna i Forebears är endast approximativa. De ger dock tillförlitlig information om huruvida och i vilken storleksordning ett FamN är spritt i ett land.

^³ Baradat: 1097 förekomster i Frankrike (åtkomst: https://forebears.io/x/de/surnames/baradat).

^⁴ Barat: 106.786 förekomster i Kazakstan, 24.662 i Afghanistan, 13.066 i Indien, 4.720 i Frankrike och ytterligare förekomster i andra länder (åtkomst: https://forebears.io/de/surnames/barat).

^⁵ Barbat: 1330 förekomster i Frankrike, 742 i Rumänien (åtkomst: https://forebears.io/de/surnames/barbat).

^⁶ Uppgifterna omedelbart efter FamN avser FamNs frekvens i korpusen.

306

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Justyna B. Walkowiak. Litewskie nazwiska Polaków. Słownik etymologiczno-frekwencyjny

missförhållande. FamN Wojnar är särskilt spritt i södra Polen,^⁷ vilket talar mot ett litauiskt ursprung. Författaren är helt medveten om betydelsen av FamNs geografiska fördelning för bedömningen av ett FamNs litauiska (baltiska) ursprung, vilket hon betonar på s. 17 f., men hon har möjligen inte konsekvent prövat spridningen eller inte dragit de nödvändiga slutsatserna av den (t.ex. en stark koncentration i södra Polen, som aldrig kan ha uppstått genom invandring). Förekomsten av litauiska former, som i fallet Darul^⁸ jämfört med Darulis (s. 87), bör i varje fall inte förleda till att även den polska eller östslaviska utgångsformen (jfr även Fursa, s. 110) tas upp i namnlexikonet.

Även om Walkowiak medger att de etymologier hon föreslår ibland har hypotetisk karaktär, vilket med tanke på antalet presenterade FamN är mer än begripligt, hade en noggrann och korrekt etymologisering samt beaktandet av litauiskans ordbildningsprinciper ändå kunnat förhindra en del uppenbara fel.

Ett särskilt slående exempel i detta avseende är tolkningsförsöket för FamN Baldyga (s. 45), för vilket de polska ordböckerna erbjuder en övertygande polsk tolkning.^⁹

BALDYGA – jfr pol. subst. Bauda (ty. Baude, även äldre Bauda, Bawde) < fornpreuss. appell. baudīntun ’väcka’, lit. baubti ’skrika, ropa, vråla’. Jfr även Bełdycki. GG Baldyga/Buldyga Wąsosz, distriktet Grajewo, 1705, Bałdyga Suwałki 1725, Bełdygowna Miastkowo, distriktet Łomża, 1743. GenWiki Bauda, Baude, Bawde (pol.). [...]

Endast språkliga lekmän kan föra fornpreuss. baudīntun (som emellertid varken anges i PKEŽ eller PJa^¹⁰ och uppenbarligen inte är belagt) samman med lit. baūbti. Författaren åberopar här GenWiki som källa; närmare bestämt rör det sig om sidan https://wiki.genealogy.net/Baude_(Fluss). Där återges det (tafatta) tolkningsförsöket för flodnamnet Baude, som härleds från ”preuss. ‘baudint’ = väcka” respektive ”preussisk-nadruviska ‘baubti’ = vråla”. Varken floden Baudas läge överensstämmer med

^⁷ Jfr Nazwiska polskie Rozkład występowania nazwisk w powiatach http://nlp.actaforte.pl:8080/Nomina/Ndistr?nazwisko=Wojnar.

^⁸ Jfr Nazwiska w Polsce: Dar-ul, en förkortning av fornpolska tvåstammiga namn med -dar i den andra delen, såsom Bogudar, Bożydar, NAp (åtkomst: https://nazwiska.ijp.pan.pl/haslo/show/id/6826).

^⁹ Nazwiska w Polsce: Bałdyga, av appellativet bałdyga ’stor, klumpig käpp’; bildligt ’klumpig person, lång drasut’ SGP, SW (åtkomst: https://nazwiska.ijp.pan.pl/haslo/show/id/1270).

^¹⁰ De båda standardverken om fornpreussiska anges inte i litteraturförteckningen.

Recensioner / Reviews

307

CHRISTIANE SCHILLER

spridningen av FamN Baldyga, och inte heller är betydelsen av suffixet –(y)ga i detta fall klarlagd. Om en baltisk tolkning övervägs, ligger en anknytning till lit. belsti, bāldyti ’knacka, bulta’ betydligt närmare.

Författaren har också svårigheter med tolkningen av FamN av preussisk–litauiskt ursprung, eftersom fonetiska och grafiska anpassningar till tyskan måste beaktas vid etymologiseringen. Vid Dirschuweit (s. 92) måste man till exempel ta hänsyn till att den litauiska form som ligger till grund för den tyska namnformen, utöver den av henne angivna formen *Diršuvaitis, också kan ha lytt *Diržuvaitis respektive *Diržiuvaitis. Tyskan har, utom i lånord, inget /ʒ/ och ersätter det med /ʃ/, och den har inte heller palatala konsonanter. Därför går Dirschuweit inte, som författaren gör, tillbaka på mht. türs(e) (hon anger Kohlheim/Kohlheim 2005: 192 som källa, trots att där endast Dirscherl och inte Dirsch och Dirschuweit, som hon anför, anges), utan på lit. diržius ’remmakare, remsmed’, en avledning med suffixet –ius för bildning av yrkesbeteckningar till lit. diržas ’bälte, rem’.¹¹ På ett annat ställe, exempelvis beträffande FamN Steguweit (s. 300), försöker hon inte ge någon etymologi, trots att en sådan redan anges i Christiane Schiller (2008: 55), som hon visserligen tar upp i litteraturlistan men uppenbarligen inte har utnyttjat. Över huvud taget beaktar författaren i ringa grad litauiskans ordbildningsregler vid tolkningen av FamN. Eftersom derivat bildade med suffixvarianten –iuvaitis förutsätter en form på –ius som avledningsbas, kan FamN Kailow eit (s. 157) inte härledas från Keilis, som författaren betraktar som ett lånord från ty. Keil, särskilt som kailius erbjuder ett passande litauiskt etymon. Därför behövs den första tolkningen inte. Balandat (s. 42) återförs på lit. balandītis ’ung duva’, trots att man för preussisk–litauiska FamN på –a(i)t(is) genomgående måste utgå från motsvarande patronymiska suffix. Även om FamN i en ordbok av detta slag presenteras som enskilda namn (det ligger i sakens natur), måste FamN ändå betraktas i ett systemiskt sammanhang. För FamN av preussisk–litauiskt ursprung är det patronymiska suffixet –aitis/–atis karakteristiskt, dvs. FamN som bildats med dessa suffix är generellt patronymikon och inte diminutiver.

Tolkningen av FamN av fornpreussiskt ursprung är, med tanke på den dåliga överleveringssituationen på grund av otillräckliga belägg och bristande kontinuitet i överleveringen, generellt förenad med stora svårigheter

¹¹ Schiller 2012: 51–52, 55; Schiller 2022 (åtkomst: http://www.namenforschung.net/id/name/202942/1).

308

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Justyna B. Walkowiak. Litewskie nazwiska Polaków. Słownik etymologiczno-frekwencyjny

förbundna med och hittills endast ofullständigt genomförd i den onomastiska litteraturen. För det mesta har motsvarande tolkningar förblivit hypotetiska. Därför är det förvånande att författaren inkluderar FamN av fornpreussiskt ursprung i sitt arbete, trots att hon varken nämner FamN av fornpreussiskt ursprung i titeln eller dispositionen och det därför inte hade funnits något behov av detta. Kontaktområdet fornpreussisk-polskt i dagens Polen låter emellertid även FamN av fornpreussisk proveniens förväntas där, så att beaktandet av dessa skulle vara ett viktigt bidrag till tolkningen av sådana FamN. Författarens bidrag till tolkningen av polska FamN av fornpreussisk proveniens är emellertid begränsat. Den föreslagna fornpreussiska tolkningen är ofta föga sannolik, exempelvis när den historiska spridningen redan pekar mot områden utanför Preussen, som i Alke (s. 31), Makurat (s. 209), Man(n)igel (s. 210), Wysgalla _{(S. 273)}^¹² m.fl. Ofta ligger tolkningen som tyskt FamN närmare till hands, t.ex. vid Man (s. 209, jfr även Mann), Meinike (s. 217), Rajnike (s. 268). Vid FamN för vilka en fornpreussisk tolkning kan övervägas är uppgifterna om etymologin inexakta; ofta radar författaren endast upp uppgifter ur sekundärlitteraturen, som exempelvis vid FamN Korinth^¹³ (s. 183).

KORINTH – jfr fornpreuss. ortnamn Corinth, Korin, Korreynen och fornpreuss. appell. kurint ’bli varm’. E. Breza förbinder emellertid namnet snarare med ortnamnet Korynt (Grekland). OG Corinth, Korinth. GenWiki Korinth (Familienname). Breza 2000a: 220, Traut och LPŽ registrerar inte.

Som redan ovan vid FamN Baldyga använder Walkowiak tyvärr även här källan GenWiki, vars artiklar, skrivna av lingvistiska och onomastiska lekmän, hon uppenbarligen inte heller här har granskat kritiskt. Författaren förklarar inte i vilket sammanhang det anförda FamN står med Korin respektive Korreynen (de två senare är historiskt belagda som ortnamn), och hon har inte heller här kontrollerat förekomsten av det av henne citerade fornpreussiska etymonet kurint i de prußistiska uppslagsverken.^¹⁴

^¹² Jfr den historiska spridningen 1890 (åtkomst: https://nvk.genealogy.net/map/1890: Alke, 1890:Makurat,1890:Manigel,1890:Mannigel,1890:Wisgalla,1890:Wysgalla).

^¹³ Senaste tolkningsförsöket i Graszilda Blažienė (2011: 114).

^¹⁴ Jfr uppgifterna i https://wiki.genealogy.net/Korinth_%28Familienname%29 ”Ursprung och betydelse: preuss. “kurint” = bli het” och ”Namnets varianter: Corinth, Korin, Korreynen“. Uppgifterna där går tillbaka på artikeln ”Corinth – orten Korin/Korreynen, kurint = bli het” i Heinz G. Podehl (1987: 16), en bok som i huvudsak är oanvändbar för tolkningen av FamN av fornpreussiskt ursprung, eftersom författaren är språklig lekman och inte har använt den vetenskapliga litteraturen om fornpreussiska personnamn, exempelvis Reinhold Trautmann (1925).

Recenzijos / Reviews

309

CHRISTIANE SCHILLER

Det andra namnskiktet som inte redan nämns i titeln och som författaren tar upp i sin ordbok utgörs av FamN av lettisk proveniens. Här koncentrerar hon sig särskilt på invandringen från Lettgallen (på tyska även Polnisch-Livland, på polska Inflanty), där de mest intensiva polsk-lettiska kontakterna historiskt har ägt rum. Vid identifieringen av motsvarande FamN stöder sig författaren främst på Ilmars Mežs (2017). Förutom lettiska FamN Berzin (s. 53), Jaunzems (s. 150) eller Kruminsz (s. 187) återförs emellertid även FamN som Bokisz (s. 61), Kejster (s. 165) eller Gejda ^{(S. 115)} på förment lettiska former som redan historiskt är spridda i de områden som i dag tillhör Polen. Även här stöder sig författaren okritiskt på källan (Mežs är historiker och inte språkvetare) när hon återför Kejster på lit. keisti ’ändra, ersätta, omvandla’, utan att detta på något sätt vore plausibelt, eftersom en sådan bildning på -er inte kan förväntas.

Vid de föreslagna tolkningsförsöken av förment litauiska eller baltiska FamN bör även polska FamNs ordbildningsprinciper alltid beaktas. I polskan bildas således med suffixet -owicz respektive -ewicz i regel patronymikon till förnamn, binamn eller yrkesbeteckningar, medan suffixet -ski bildar ursprungsnamn till motsvarande ortnamn. För FamN Azarewicz (s. 40) är det följaktligen inte näraliggande (författaren följer här Zinkevičius 2010: 12) att återföra det på litauiska ežeras, āžeras ’sjö’. Här borde ytterligare i Östeuropa spridda FamN som Azarenka, Azarov m.fl. tydligt ha visat att Azar respektive Azarij¹⁶ är ett (utombaltiskt) förnamn. Med tanke på att polska FamN på -ski i regel kan återföras på ortnamn bör man för dessa FamN först söka efter ett motsvarande ortnamn och inte försöka med en appellativisk tolkning. FamN Dziewulski (s. 104) härleds således inte från lit. dievas ’Gud’ (enligt LPŽ I 543, likaså Zinkevičius 2010: 50), utan från ortnamnet Dziewule (distriktet Siedlce, Masoviens vojvodskap respektive, mer sällan, distriktet Łuków, Lublins vojvodskap),¹⁷ till vilket även Dziewulak (s. 104) kan återföras som invånarbeteckning.

Avslutningsvis ännu ett ord om citeringspraxis. Det Digitala efternamnslexikonet för Tyskland (DFD) anges som källa i 37 artiklar

^¹⁵ För den historiska spridningen, se https://nvk.genealogy.net/map/1890:Bockisch, 1890:Keister,1890:Geida. Bokisz, Kejster och Gejda är de poloniserade formerna av de tyska FamN Bockisch, Keister, Geida (jfr polska Gajda).

^¹⁶ Unbegaun 1972: 51.

^¹⁷ Jfr artikeln Dziewulski i Nazwiska w Polsce https://nazwiska.ijppan.pl/haslo/show/id/5372, samt Siwik (2010: 156).

310

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Justyna B. Walkowiak. Litewskie nazwiska Polaków. Słownik etymologiczno-frekwencyjny

nämnd och recensenten angiven som författare till artiklarna.¹⁸ Det var emellertid så att namnartiklarna för en stor del av de FamN där DFD anges som källa vid den tiden (t.ex. Dirschuweit, Kailoweit) inte hade utarbetats ännu, och så är det fortfarande i dag (Diews, Dewileit, Dirwelat m.fl.). Det är oklart vilken information Verf.in, utöver att motsvarande FamN är spridd i Deutschland, har hämtat ur DFD:s uppgifter.

Att sammanställa en ordbok som denna är, med tanke på den komplexa språkkontaktsituationen och därmed materialets heterogenitet samt dess omfång, en stor utmaning. Insofern kan Verf.in:s arbete inte uppskattas nog högt. Det är hennes förtjänst att FamN av litauiskt (baltiskt) ursprung, som ett uttryck för den gemensamma polska och litauiska historien, åter har förts in i den vetenskapliga diskursen. Trots de kritiska invändningarna har Justyna Walkowiak lagt fram ett omfattande uppslagsverk över polska FamN av litauiskt (baltiskt) ursprung och därmed lämnat ett viktigt bidrag till den polska onomastiken. Den framtida onomastiska forskningen, som kan utnyttja ytterligare historiska och genealogiska källor samt möjligheter att kartlägga FamN, kommer säkerligen att kunna bekräfta många av de Etymologien som Verf.in har presenterat.

LITTERATUR

Blažienė Grasil­da 2011: Familiennamen aus dem Altpreußischen im Deutschen. – Familiennamen im Deutschen. Erforschung und Nachschlagewerke. Familiennamen aus fremden Sprachen im deutschen Sprachraum, Bd. 2, red. K. Hengst, D. Krüger, Leipzig: Leipziger Universitätsverlag, 105–129.

LPŽ I – Vanagas Aleksandras, Maciejauskienė Vitalija, Razmukaitė Marija. Lietuvių pavardžių žodynas 1 (A–K), vetenskaplig red. A. Vanagas, Vilnius: Mokslas, 1985.

Mežs Ilmārs 2017: Latviešu uzvārdi arhīvu materiālos. Latgale, Rīga: Latviešu valodas aģentūra.

PKEŽ – Mažiulis Vytautas. Prūsų kalbos etimologijos žodynas 1–4, 1:a upplagan, Vilnius: Mokslas (bd. 1, 1988), Mokslo ir enciklopedijų leidykla (bd. 2–3, 1993–1996), Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas (bd. 4, 1997).

Podehl Heinz G. 1987: 4444 ostpreußische Namen prußisch erklärt, Leer: Rautenberg.

¹⁸ „DFB (sic!) – Digitales Familiennamenwörterbuch Deutschlands (författare till de etymologiska förklaringarna av efternamnen från ML – Christiane Schiller). http://www.namenforschung.net/dfd/woerterbuch/liste“ (s. 393).

Recenzijos / Reviews

311

CHRISTIANE SCHILLER

Pr] – Toporov Vladimir N. Prusskij jazyk. Slovar’ 1–4, Moskva: Nauka, 1975–1984.

Schiller Christiane 2008: Familiennamen preußisch-litauischer Provenienz in der Bundesrepublik. – Zunamen 3/1, 38–58.

Schiller Christiane 2012: Berufsnamen im Preußisch-Litauischen. – Acta Linguistica Lithuanica 66, 48–63.

Schiller Christiane 2022: Dirschuweit. – Digitales Familiennamenwörterbuch Deutschlands. Tillgång: http://www.namenforschung.net/id/name/202942/1.

Siwik Jan 2010: Encyklopedia nazwisk i przydomków szlacheckich, 1:a uppl., Warszawa: Kastor.

Smoczyński Wojciech 1982: Les noms de famille polonais d’origine lituanienne. – Proceedings of ^13th International Congress of Onomastic Sciences, Bd. 2, red. K. Rymut, Kraków: PWN, 437–446.

Smoczyński Wojciech 2002: Nazwy osobowe ‘litewskie’. Próba objaśnienia. – Słownik etymologiczno-motywacyjny staropolskich nazw osobowych. Część 7: Suplement. Rozwiązanie licznych zagadek staropolskiej antroponimii, red. A. Cieślikowa, Kraków: Wydawnictwo Naukowe DWN, 19–30.

Trautmann Reinhold 1925: Die altpreußischen Personennamen. Ein Beitrag zur baltischen Philologie, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.

Unbegaun Boris O. 1972: Russian Surnames, Oxford: Clarendon Press.

Zinkevičius Zigmas 2010: Lietuviškas paveldas Suvalkų ir Augustavo krašto Lenkijoje pavardėse: polonizacijos apybraiža, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Zinkevičius Zigmas 2011: Lietuviškas (baltiškas) paveldas Balstogės vaivadijos Lenkijoje pavardėse: slavizacijos apybraiža, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras.

Inlämnad den 25 maj 2023.

CHRISTIANE SCHILLER Humboldt-Universität zu Berlin Institutet för tyska språket och lingvistiken Unter den Linden 6, D-10099 Berlin, Tyskland [email protected]

Tekniska universitetet i Darmstadt Institutet för språk- och litteraturvetenskap Residenzschloss Darmstadt Residenzschloss 1, 64283 Darmstadt [email protected]

312

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX