Acta Linguistica Lithuanica 2025, vol. 93, s. 1–10 Innehållslänk / Turinio nuoroda ISSN 2669-218X (online / elektroninis)

FÖRÄNDRINGAR I FÖRRÅDET AV FÖRNAMN I KONTEXTEN AV EN NY ORDBOK ÖVER LETTISKA FÖRNAMN

Förändringar i namnstocken i kontexten av den nya ordboken över lettiska personnamn^¹

LAIMUTE BALODE Lettiska språkets institut, humanistiska fakulteten, Lettlands universitet E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-5036-6663 Forskningsområden: baltisk namnforskning, lettisk toponymi, lettisk antroponymi.

RENĀTE SILIŅA-PIŅĶE Lettiska språkets institut, humanistiska fakulteten, Lettlands universitet E-post: [email protected] ORCID ID: https://orcid.org/0000-0002-5553-2165 Forskningsområden: baltisk namnforskning, lettisk toponymi, lettisk antroponymi, kontakter mellan lettiska och tyska.

https://doi.org/10.35321/all93-01

SAMMANFATTNING

Artikeln presenterar den kommande Lilla ordboken över personnamn (Mazā personvārdu vārdnīca), som planeras att publiceras 2026. Den första delen redogör för hur principerna för sammanställningen skiljer sig från dem som användes i den tidigare ordboken. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de cirka 7 procent av namnen i den nya ordboken som inte ingick i Klāvs Siliņš tidigare lettiska ordbok över personnamn (Latvijas personvārdu vārdnīca, 1990). Artikeln undersöker och analyserar möjliga orsaker till dessa skillnader. En orsak är att olika kriterier och motiveringar användes i de två ordböckerna; en annan är att namnen kan ha spridits i Lettland först efter publiceringen

^¹ Artikel baserad på presentationen vid The 5^ᵗʰ internationella vetenskapliga Aleksandras Vanagas-konferensen ”Språk- och kulturdialog i 21^ˢᵗ-talets namnforskning”, 7–8 november 2024, Vilnius: Institutet för det litauiska språket.

Copyright © 2025 Laimute Balode, Renāte Siliņa-Piņķe. Publicerad av Institutet för det litauiska språket. Detta är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och reproduktion i alla medier, förutsatt att originalförfattaren och källan anges. // Išleido Lietuvių kalbos institutas. Šis straipsnis yra atviros prieigos, platinamas pagal „Creative Commons“ priskyrimo licencijos sąlygas, leidžiančias neribotai naudoti, platinti ir atkurti turinį bet kokioje laikmenoje, nurodant autorių ir šaltinį. Mottaget: / Gauta: 2025-08-23. Accepterat: / Priimta: 2025-11-13.

1

i Lettland först efter publiceringen av K. Siliņš ordbok. Dit hör nyinlånade namn som Maikls, Mišela och Raiens, samt mycket sällsynta eller till och med unika namn av lettiskt ursprung som Ārvalda och Magone.

NYCKELORD: lettiska språket, förnamn, ordbok över personnamn, förändringar i namnstocken under 21^st-talet.

ANNOTATION

Artikeln presenterar den nya lettiska ordboken över personnamn (Mažā personvārdu vārdnīca, planerad att publiceras 2026). I artikelns första del behandlas skillnaderna mellan principerna för sammanställningen av den tidigare ordboken och denna ordbok. Störst uppmärksamhet ägnas åt personnamn (cirka 7 procent) som saknas i den tidigare lettiska ordboken över personnamn (Klāvs Siliņš Latvijas personvārdu vārdnīca, 1990). Möjliga orsaker till att vissa namn inte togs med i den tidigare ordboken presenteras och analyseras: framför allt olika principer för urval av antroponymer, och för det andra den tidpunkt då personnamnen började spridas, nämligen först efter att K. Siliņš ordbok färdigställts (till exempel nyinlånade namn som Maikls, Mišela, Raiens eller mycket sällsynta namn av lettiskt ursprung, till exempel Ārvalda, Magone).

VIKTIGA ORD: lettiska språket, namn, ordbok över personnamn, förändringar i namnstocken under 2000-talet.

INLEDNING

Ämnet för denna artikel är knutet till båda författarnas arbete med en ny ordbok över lettiska förnamn, som enligt plan ska publiceras av Lettiska språkbyrån i slutet av 2025. Artikelns främsta syfte är att ge en kort översikt över den kommande ordbokens konceptuella ramverk och strukturella utformning, med särskild uppmärksamhet på de metodologiska principerna för urvalet av data och de kriterier som används för att fastställa uppslagsnamn. Vidare redogör studien för de särdrag som skiljer den nya ordboken över personnamn från tidigare publicerade lexikografiska verk. Artikelns andra del ägnas åt att uppnå studiens huvudsyfte: den presenterar iakttagelser och insikter som framkommit under sammanställningsprocessen, med fokus på den senaste utvecklingen i det lettiska personnamnsbeståndet – närmare bestämt på förnamn som saknas i en tidigare publicerad ordbok samt en analys av de faktorer som bidragit till att de utelämnats.

Den enda heltäckande publikationen om lettiska förnamn hittills är K. Siliņš Dictionary of Latvian Personal Names (Latviešu personvārdu vārdnīca), hädanefter i denna artikel förkortad LPV, postumt publicerad 1990. K. Siliņš samlade antroponymiskt material i nästan 50 år och färdigställde manuskriptet 1980 (Siliņa-Piņķe 2024: 300). Även om han inte var lingvist till yrket sammanställde han ordboken med anmärkningsvärd omsorg och hängivenhet. Mer än 30 år har gått sedan publiceringen, och under denna tid har personliga namnpreferenser, samhällsstrukturen och även bredare aspekter av samhälle och kultur genomgått betydande förändringar. Många nya förnamn har skapats eller lånats in. Dessutom skiljer sig principerna för sammanställningen av de två ordböckerna avsevärt.

1. HUVUDPRINCIPER FÖR SAMMANSTÄLLNINGEN AV EN NY ORDBOK

Till skillnad från K. Siliņš ordbok (LPV), som syftar till att täcka ett helt årtusende (Siliņš 1990: 8), fokuserar den nya ordboken uteslutande på förnamn som för närvarande används i Lettland. Varje uppslagsord kommer att innehålla en detaljerad beskrivning av namnets ursprung och samtida

2

spridning, och ordboken är utformad för en bred läsekrets. En av de första uppgifterna för den nya ordbokens författare var att definiera och avgränsa materialets omfattning, eftersom den tid som avsatts för projektet var mycket kort.

Det beslutades att ordboken skulle innehålla uppslagsord baserade på: 1) traditionella lettiska kalendernamn (2025 års uppgifter); 2) de 200 vanligaste kvinnliga och manliga namnen bland lettiska medborgare 2022; 3) de 200 vanligaste namnen som getts till flickor och pojkar under de senaste 20 åren (2002–2022; även begränsat till lettiska medborgare) (se även Siliņa-Piņķe 2024: 301).

En av de viktigaste datakällorna är listan över traditionella kalendernamn för 2025. Denna lista uppdateras med några års mellanrum av Statliga språkcentrums expertkommission för kalendernamn enligt kriterier som namnets ursprung, betydelse, välljud, frekvens, stabilitet och traditionella karaktär samt dess överensstämmelse med lettiska namntraditioner (VVC). År 2025 lades nio nya förnamn till den traditionella kalendern: den uppdaterades med kvinnonamnen Aleksa, Dominika, Grēta, Madlēna, Mīla, Vanesa och mansnamnen Eliass, Francīks, Vestards (VVC). Dessa namn ingår också som nya uppslagsord i ordboken.

Merparten av de antroponymiska uppgifterna erhölls från Medborgarskaps- och migrationsverket (PMLP) och sammanställdes av dess personal enligt de parametrar som författarna specificerat.

Frågan är: varför gjordes ett sådant urval? Författarna hade flera specifika mål, nämligen:

1) att skapa ett tydligt avgränsat omfång och säkerställa att ”spelreglerna” är transparenta samt att namnvarianter inte orsakar onödiga komplikationer;

2) att nå en så bred publik som möjligt;

3) att göra ordbokens användare bekanta med ursprunget till de förnamn som ingår i kalendrarna;

4) att presentera de vanligast använda förnamnen i Lettland, det vill säga de namn som oftast förekommer i vardagen;

5) att lyfta fram trender i namngivningen under de senaste årtiondena och göra läsarna bekanta med denna utveckling (Balode, Siliņa-Piņķe 2025).

Efter bearbetning av alla insamlade data identifierades nästan 1 200 förnamn och grupperades i ordboksartiklar. Varje artikel innehåller information om personnamnets ursprung och, där så är möjligt, när det infördes eller började spridas i Lettland, samt om dess popularitet både nationellt och regionalt under olika perioder av 20^th-talet. Namn som endast skiljer sig åt genom längden på rotvokalen – såsom Adelīna och Adelina eller Zinaida och Zinaīda – slås samman till en enda artikel, medan andra namn får egna separata artiklar. Till följd av denna gruppering innehåller den kommande ordboken för närvarande 1 162 artiklar.

För beskrivningarna av namnens ursprung är K. Siliņš ordbok (LPV) en av de viktigaste referenserna. Den bedöms kritiskt och jämförs med de senaste ordböckerna över förnamn på andra språk (bland annat tyska, engelska, svenska, ryska, polska, litauiska, estniska, finska osv.) samt med namnforskning från 21^st-talet. Dessutom används uppgifter från den kommande elektroniska ordboken för att verifiera

3

eller klargöra när ett namn kom till eller började spridas i Lettland. Historical Dictionary of Latvian Given Names bygger på de första belagda fallen i evangelisk-lutherska församlingsböcker från 18^th-talet samt på källor som webbplatsen periodika.lv. Slutligen väljer författarna, efter att ha sammanställt och utvärderat alla tillgängliga uppgifter, de mest trovärdiga eller sannolika förklaringarna till ursprunget i den lettiska kontexten och föreslår ibland egna tolkningar baserade på ett brett urval av källor.

Under analysprocessen vägleddes urvalet av förnamn för den nya ordboken och den efterföljande jämförande analysen av etablerade metoder och principer som används vid sammanställningen av antroponymiska ordböcker på andra språk. Äktheten och tillförlitligheten hos namnkällorna samt väldefinierade kriterier för namnurval utgör de huvudsakliga metodologiska värden som ligger till grund för detta tillvägagångssätt (Maciejauskienė 2004; Sinkevičiūtė 2010; 2014; Eggert, Nissen 2023, etc.). Erfarenheter från andra språk när det gäller förändringar av personnamn har också beaktats. Stanley Liebersons (2000) omfattande studie av förändringar i populariteten hos barns förnamn i USA visar exempelvis att smak när det gäller namn (och andra moden) speglar bredare samhällsförändringar. På liknande sätt jämför Katharina Leib ring (2023) beståndet av namn som bars av alla personer bosatta i Sverige i slutet av 1990-talet med både samtida populära namn på nyfödda och det aktuella namn­beståndet i den allmänna befolkningen. Den föreliggande studien av lettisk antroponymi har dessutom informerats av och fått stöd från sakkunnigt sammanställda ordböcker utarbetade av ledande specialister på området, vilka fungerar både som metodologiska förebilder och som valideringskällor.

2. NYA FÖRNAMN OCH MÖJLIGA ORSAKER TILL ATT DE SAKNAS I LPV (JÄMFÖRELSE AV TVÅ ORDBÖCKER)

Under arbetets gång blev det tydligt att inte alla planerade uppslagsord har motsvarigheter i LPV. Av de 1 162 uppslagsorden i den kommande ordboken kunde information om 82 namn – drygt 7 procent – inte hittas i LPV. Dessa namn utgör grunden för analysen i denna artikel.

När orsakerna till dessa avvikelser övervägdes var en av de första hypoteserna att de beror på de olika urvalskriterier för uppslagsord som används i de två ordböckerna. I LPV skriver K. Siliņš: ”Så långt det är möjligt upptas endast namn som getts till letter, även om detta inte görs konsekvent, eftersom namnbärarens nationalitet inte alltid kan fastställas tillförlitligt utifrån källorna”^² (Siliņš 1990: 26). Vidare: ”Personnamn som endast registrerades 1973 och/eller 1975 och som är helt okarakteristiska för det lettiska personnamnssystemet togs inte med i ordbokens slutliga text” (Ibid.: 33). Däremot omfattar den kommande ordboken namn på lettiska medborgare med olika etnisk bakgrund, förutsatt att de hör till de 200 vanligaste namnen eller finns upptagna i den traditionella namnsdagskalendern.

^² Citatet är översatt av artikelns författare.

4

En andra möjlig orsak till avvikelserna är att nya förnamn kommit till och spridits i Lettland och inom det lettiska antroponymiska systemet efter att LPV sammanställdes. För att pröva dessa hypoteser grupperades namnen enligt den analytiska ram som användes under arbetet med den nya ordboken. Detta ledde till ett fokus på 82 uppslagsnamn – 49 kvinnonamn och 33 mansnamn (se tabellen).

Tabell. Lettiska förnamn (i alfabetisk ordning) som inte ingår i LPV och analyseras i denna artikel

Kvinnonamn Alisa, Amalda, Amanta, Amina, Anabella, Ārvalda, Bernedīne, Denize, Dīte, Dzelde, Dziedra, Džīle, Džēsika, Eimija, Emija, Emilia, Gabriella, Halina, Heidija, Imalda, Jelizaveta, Jevgenija, Junora, Keita, Keitija, Ketlīna, Kristena, Liepa, Liza, Magone, Maria, Megija, Meija, Menarda, Miervallda, Mila, Mišela, Natālija, Nikole, Olivia, Oļesja, Polina, ReiČela, Samanta, Sofija, Sofja, Vasilisa, Viktoria, Žaklīna Mansnamn Ako, Aldris, Aleks, Alekss, Anvars, Ārvalds, Braiens, Damirs, Daniils, Danila, Daņila, Denis, Digmārs, Dilans, Domeniks, Edvarts, Gaits, Guntris, Jevgenijs / Jevgēņijs, Kevins, Kirills, Maikls, Malvis, Markus, Meldris, Nikita, Nikolass, Raiens, Raits, Ritvaldis, Sigmunds, Valgudis, Viestards

2.1. Förnamn som är okarakteristiska för det lettiska antroponymiska systemet

För att avgöra om ett namn huvudsakligen används av letter eller av andra etniska grupper i Lettland analyserades uppgifter från Medborgarskaps- och migrationsverket (PMLP). Det ursprungliga antagandet – att de flesta namn som saknas i LPV främst skulle vara okarakteristiska för det lettiska antroponymiska systemet och i stor utsträckning representera namn av ryskt ursprung i lettisk form (dock inte uteslutande) – bekräftades emellertid inte. Av alla analyserade förnamn utgjorde de som är mer typiska för Lettlands icke-lettiska etniska grupper mindre än en fjärdedel, sammanlagt endast 19 namn: Alisa, Amina, Anvars, Damirs, Daniils, Danila, Daņila, Denis, Jelizaveta, Jevgenija, Jevgenijs/Jevgēņijs, Kirills, Mila, Natālija, Nikita, Oļesja, Polina, Sofija och Vasilisa.

Endast några få av dessa namn kan betraktas som särskilt populära: Daniils, Jevgenijs/Jevgēņijs och Natālija, vart och ett med fler än 2 000 bärare. Dessutom har namnen Alisa, Nikita och Olesja vardera över 1 000 registrerade bärare. Namn som Damirs, Jelizaveta, Jevgenija, Kirills och Polina är relativt mindre vanliga, med 500–1 000 bärare, medan resten är sällsynta eller mycket sällsynta. De flesta av dessa namn har tagits med i den kommande ordboken på grund av deras markanta popularitetsökning under de senaste årtiondena, vilket har fört dem till gruppen av de 200 vanligaste namnen för pojkar och flickor.

Endast fem namn tillhör uteslutande denna kategori, vilket innebär att den enda plausibla förklaringen till att de saknas i K. Siliņš ordbok är deras atypiska användning i den lettiska namngivningsmiljön:

5

1) Anvars togs med i LPV-manuskriptet med datering från 1973 eller 1975, men den vetenskaplige redaktören Ojārs Bušs beslutade att utesluta det ur den publicerade versionen eftersom det var helt okarakteristiskt för det lettiska förnamnssystemet (Siliņš 1990: 33). I dag är namnet ytterst sällsynt och har tagits med i den kommande ordboken endast eftersom det någon gång efter publiceringen av LPV oväntat lades till i den traditionella lettiska namnsdagskalendern^³;

2) Jevgenija, ett namn som under hela 20ᵗʰ århundradet ibland getts till flickor i Riga och särskilt i östra Lettland – Latgale. Det är anmärkningsvärt att LPV registrerar varianten med palataliserad konsonant, Jevgeņija (Ibid.: 180), som i praktiken är betydligt mindre vanlig;

3) Jevgenijs och dess variant Jevgeņijs är, som redan nämnts, vanliga mansnamn bland icke-lettiska etniska grupper i Lettland. I LPV ingår varianten med palataliserad konsonant Jevgeņijs (Ibid.: 180), som endast är något vanligare;

4) Natalja, som är en vanligare variant av Natālija – den form som ingår i LPV (Ibid.: 246);

5) Oļesja, ett namn som blev populärt främst under 1980-talet och därför saknas i LPV.

Det är fortfarande oklart varför de ovan nämnda varianterna av namnen Jevgenija och Jevgenijs inte togs med i LPV, eftersom parallella former av många andra förnamn finns upptagna, till exempel Jelēna och Jeļena eller Jozefīne, Jozefina, Jozepīne och Jozepīna (Ibid.: 178, 183). Däremot kan varianter av andra välkända namn, såsom Alisa, Jelizaveta, Kirills, Nikita och Polina, ha utelämnats eftersom de spreds senare i Lettland.

2.2. Nyligen införda förnamn i Lettland

Den andra aspekt som vi ansåg betydelsefull gäller förändrade trender i namngivningen i Lettland. Efter att data hade sammanställts visade sig denna kategori vara den största och omfatta hälften av alla analyserade namn, sammanlagt 45 namn; av dessa hade 14 tidigare beskrivits som huvudsakligen tillhörande det slaviska antroponymiska systemet. Detta visar att förändringar också sker i icke-lettiska gruppers namnbruk.

De återstående 31 namnen, som inte är karakteristiska för icke-letter, omfattar följande: Aleks, Aleks­s, Anabella, Braiens, Denīze, Dilans, Domeniks, Džesika, Eimija, Emija, Emilia, Gabriella, Heidija, Keita, Keitija, Ketlīna, Kevins, Kristena, Maikls, Maria, Markus, Megija, Mišela, Nikolass, Nikole, Olivia, Raiens, Rei­čela, Samanta, Sofia och Viktoria.

Av dessa förekommer endast Aleks­s, Megija och Samanta i den traditionella namnsdagskalendern, och de är också de vanligaste namnen i denna grupp, med fler än 2 250, 1 500 respektive 3 300 bärare. Däremot är Keita, trots att det bärs av över 2 200 personer, inte

³ Författarna anser att detta var ett misstag, eftersom namnet Anvars är karakteristiskt för det arabiska antroponymiska systemet. Jämför Anwar, ett arabiskt personnamn som härstammar från det arabiska anwar, som betyder ”ljus” eller ”strålande” (R. Kohlheim, V. Kohlheim 2013: 57).

6

upptaget i kalendern. Relativt ovanliga namn med 500–1 000 bärare omfattar Aleks, Kevins, Maikls, Nikolass och Raiens, medan de återstående namnen är ännu sällsyntare, med endast 100–500 bärare. Alla dessa namn har trots detta tagits med i den kommande ordboken, eftersom de tillhör gruppen av de 200 vanligaste namnen för flickor och pojkar^⁴.

Vidare visar en datavisualisering från Centrala statistikbyrån (CSB), med titeln 100 Most Popular Names of Newborns Over 100 Years, att dessa namn oftast ges till barn som föds utomlands. Man kan därför dra slutsatsen att endera faktorn – att vara ett atypiskt namn för letter eller att vara ett nyanlänt namn – i sig skulle räcka för att förklara deras frånvaro i LPV.

2.3. Förändrade namnformer och sällsynta namn

Det bör noteras att LPV för 11 namn anger en liknande, vanligtvis vanligare, form. Till exempel: Aleksis (inte Aleksс), Dominiks (inte Domeniks), Emilija (inte Emilia), Gabriela (inte Gabriella), Heidi (inte Heidija), Marija (inte Maria), Markuss (inte Markus), Nikola (inte Nikole), Olīvija (inte Olivia), Sofija (inte Sofia) och Viktorija (inte Viktoria). Alla dessa (de former som anges inom parentes) ingår i den utvidgade namnsdagskalendern⁵, utom Emilia, Maria, Olivia, Sofia och Viktoria, som inte följer lettiska grammatiska normer, det vill säga de slutar på –ia i stället för det normativa –ija.

Under analysen framträdde ytterligare en kategori vid sidan av de tidigare identifierade grupperna: namn som mycket sällan (eller aldrig) förekommer i faktisk användning men ändå ingår i den traditionella namnsdagskalendern. Det är svårt, och i vissa fall till och med omöjligt, att avgöra varför dessa namn saknas i LPV, eftersom orsakerna kan variera. De kan ha förekommit i Lettland efter 1980, då LPV-manuskriptet färdigställdes, eller antalet bärare kan ha varit så litet att de inte uppmärksammades av K. Siliņš eller kom in i hans register. Sammanlagt identifierades 32 sådana namn: Ako, Aldris, Amalda, Amanta, Ārvalda⁶, Ārvalds, Bernedīne, Digmārs, Dite, Dzelde, Dziedra, Dzīle, Edvarts, Gaits, Guntris, Halina, Imalda, Junora, Liepa, Liza, Magone, Malvis, Meija, Meldris, Menarda, Miervalda, Raits, Ritvaldis, Sigmunds, Valgudis, Viestards, Žaklīna. Nästan alla dessa namn har färre än 70 bärare, och majoriteten färre än 10. Endast Edvarts, Liza och Žaklīna har ungefär 100 bärare, medan namnet Ārvalda inte är registrerat alls.

3. HUVUDPUNKTER SOM FÖRKLARAR FRÅNVARON AV VISSA FÖRNAMN I LPV

För det första finns det ett namn vars uteslutning uttryckligen nämns i LPV:s inledning. Ordbokens vetenskaplige redaktör Ojārs Bušs noterar att ”liviska och

⁴ Om aktuella tendenser vid val av namn på nyfödda i Lettland, se Balode 2023.

⁵ Den utvidgade kalendern finns på Statliga språkcentrums webbplats: https://www.vvc.gov.lv/lv/kalen-darvardu-ekspertu-komisija (se dokumentet ”Paplašinātais vārdadienu saraksts”).

⁶ I denna lista över förnamn är namn med understrykning av lettiskt ursprung.

7

estniska namn (från forntida krönikor)” bland dem som utelämnades (Siliņš 1990: 34). Ett sådant exempel är mansnamnet Ako. Om en jämförbar ordbok sammanställdes i dag skulle detta kriterium inte längre gälla, eftersom Ako nu är registrerat som förnamn i Lettland med fler än 10 bärare, det vill säga det är inte längre begränsat till forntida krönikor. På liknande sätt uteslöts namnet Bernadīna, som var registrerat i LPV:s manuskript, eftersom det inte var belagt i faktisk användning (Ibid.: 34). Ett liknande namn, Bernedīne, med färre än 10 bärare, har däremot tagits med i den kommande ordboken.

För det andra innehåller LPV vissa namn i former som skiljer sig från dem i den kommande ordboken: Ārvaldis (inte Ārvalds), Dita (inte Dite), Edvards (inte Edvarts), Gaitis (inte Gaits), Haļina (inte Halina), Liepiņa (inte Liepa), Līze (inte Liza), Raitis (inte Raits), Zigmunds (inte Sigmunds), Viestarts (inte Viestards), Žakelīna (inte Žaklīna), samt namn av motsatt kön registreras i LPV, till exempel mansnamnet Ārvaldis (men inte kvinnonamnet Ārvalda), Dziedris (inte Dziedra), Dzilis (inte Dzīle), Guntris (inte Guntra), Miervaldis (inte Mierval­da), samt kvinnonamnet Malva (inte mansnamnet Malvis), Meldra (inte Meldris).

För vissa namn kan man anta att de användes under 1900-talet, men K. Siliņš kan ha underlåtit att registrera dem. Detta antagande stöds av sökningar i nätarkivet ”Periodika”, som visar tidningsartiklar där verkliga personer med dessa namn nämns, till exempel Aldris (på 1970-talet), Amalda (på 1920-talet), Halina (på 1950-talet), Imalda (på 1960-talet), Junora (på 1930-talet) och Menarda (på 1980-talet). Utifrån efternamn och kontextuella uppgifter är det mycket sannolikt att dessa personer var letter.

Vissa av dessa namn förekommer också i periodika som namn på gestalter i litterära verk, såsom Aldris, Dite, Dzelde och Junora, vilket kan ha underlättat deras senare upptagande i verkliga livet. Dessutom är till exempel namnet Edvarts känt som författaren Edvarts Virzas (1883–1940, verkligt namn Jēkabs Eduards Liekna) litterära pseudonym.

SLUTSATSER

För det första bekräftades antagandet att en av huvudorsakerna till att vissa namn saknas i LPV ligger i de två ordböckernas principiellt olika angreppssätt – det vill säga om fokus uteslutande ligger på etniskt lettiska namn eller på namn som bärs av lettiska medborgare – endast delvis. Bland de sedan länge etablerade, typiska namnen på lettiska minoriteter som inte ingår i LPV utmärker sig endast Jevgenija, Jevgenijs/Jevgēnijs och Natalja.

Oftare kan frånvaron av vissa namn förklaras av att de kom till och/eller fick större spridning i Latvia under slutet av 1900-talet eller först under 2000-talet. Till denna grupp hör olika namn av västeuropeiskt ursprung (alla anpassade till lettisk ortografi, med lettiska grammatiska ändelser), såsom Braiens, Denīze, Džesika och Eimija, samt namn som representerar det slaviska antroponymiska systemet, såsom Alisa, Damirs, Daniils och Denis. Dessa exempel visar att namngivningstraditionerna i Latvia har genomgått betydande förändringar under de senaste årtiondena, både bland Latvians och inom minoritetsgrupper.

För nästan hälften av de analyserade namnen kan orsakerna till att de uteslutits ur LPV inte fastställas med säkerhet. Det rör sig om mycket sällan använda och i vissa fall till och med

8

unika förnamn som trots detta förekommer i den traditionella namnsdagskalendern. Även om denna grupp är ganska heterogen återfinns här – och endast här – namn av lettiskt ursprung, såsom Ārvalda, Dzelde och Dziedra. Att vissa av dessa namn har tagits med i kalendern kan ha bidragit till att de förvandlats från tillfälligt förekommande namn till sällsynta men ändå belagda namn.

Under alla omständigheter kommer den kommande ordboken att presentera en mycket mångskiftande samling förnamn. Endast tiden får utvisa vilka av dessa namn som kommer att slå rot och blomstra i lettiska namngivningspraktiker och vilka som gradvis kommer att falla i glömska.

REFERENCES

Balode Laimute 2023: Names of Newborns in Latvia: Recent Changes. – Onomastics in Interaction With Other Branches of Science. Volume 2. Anthroponomastics. Proceedings of the 27th International Congress of Onomastic Sciences, ed. U. Bijak, P. Swoboda, J. B. Walkowiak, Kraków: Jagiellonian University Press, 21–47. DOI: https://doi.org/10.4467/K7446.46/22.23.17267.

Balode Laimute, Siliņa-Piņķe Renāte 2025: Reflection of Identity in Given Names of Latvia Over the Last Century. – Proceedings of the ICOS Congress [article accepted for publication].

CSB: Latvijas Republikas Centrālā statistikas pārvalde. 100 populārākie personvārdi: datu kopa [Central Statistical Bureau of the Republic of Latvia. 100 Most Popular Personal Names: Data Set]. Internet Access: http://vardi.csb.gov.lv [accessed 02.06.2025].

Eggert Birgit, Nissen Knudsen Bo 2023: Danish Name Lexicon: A New Web-Dictionary of Danish Personal Names. – Onomastics in Interaction With Other Branches of Science. Volume 2. Anthroponomastics. Proceedings of the 27th International Congress of Onomastic Sciences, ed. U. Bijak, P. Swoboda, J. B. Walkowiak, Kraków: Jagiellonian University Press, 123–140. DOI: https://doi.org/10.4467/K7446.46/22.23.17273.

Kohlheim Rosa, Kohlheim Volker 2013: Duden. Lexikon der Vornamen, 6., völlig neu bearbeitete Aufl., Mannheim, Zürich: Dudenverlag.

Leibring Katharina 2023: Movements and Changes in the Forename Stock in Sweden Between the 1990s and the 2010s. – Onomastics in Interaction With Other Branches of Science. Volume 2. Anthroponomastics. Proceedings of the 27th International Congress of Onomastic Sciences, ed. U. Bijak, P. Swoboda, J. B. Walkowiak, Kraków: Jagiellonian University Press, 279–298. DOI: https://doi.org/10.4467/K7446.46/22.23.17282.

Lie­ber­son Stanley 2000: A Matter of Taste: How Names, Fashions and Culture Change, New Haven, London: Yale University Press.

Maciejauskienė Vitalija 2004: Dar kartą apie lietuvių vardus [Once again about Lithuanian Names]. – Kalbos kultūra 77, 84–95. Internet Access: https://etalpykla.lituanistika.lt/object/LT-LDB-

9

0001:J.04~2004~1367158427446/J.04~2004~1367158427446.pdf [accessed 29.10.2025].

Periodika: Latvijas Nacionālās bibliotēkas interneta vietne Periodika [Periodika, the online platform of the National Library of Latvia]. Internet Access: https://periodika.lndb.lv/ [accessed 02.06.2025].

PMLP: Pilsonības un migrācijas lietu pārvalde (Iekšlietu Ministrija) [Office of Citizenship and Migration Affairs of Latvia (Ministry of Internal Affairs)]. – Personvārdu datu bāze [Data Base of Personal Names]; lists of names (first or only) of Latvian residents – citizens – provided by the PMLP [prepared in November 2022]; separate lists of the 200 most common Latvian and non-Latvian given names compiled by the PMLP [prepared in June 2022], and a list of names of newborns compiled by the PMLP for 20 years (2002–2022) [prepared in March 2023].

Siliņa-Piņķe Renāte 2024: Ceļā uz jaunu latviešu personvārdu vārdnīcu jeb Ko nevar atrast Kļāva Siliņa vārdnīcā [Towards a new dictionary of Latvian personal names, or What cannot be found in Kļāvs Siliņš’s dictionary]. – Linguistica Lettica: veltījumkrājums Laimutei Balodei, speciālizlaidums, numura redaktori: I. Druviete, S. Rapa, 300–311.

Siliņš Klāvs 1990: Latviešu personvārdu vārdnīca [Dictionary of Latvian Personal Names], Rīga: Zinātne.

Sinkevičiūtė Daiva 2010: Z. Zinkevičius, Lietuvių asmenvardžiai [recenzija] [Z. Zinkevičius, Lithuanian Personal Names [Review]]. – Baltistika 45(1), 145–151. Internet Access: https://www.baltistica.lt/index.php/baltistica/article/view/1342/1260 [accessed 29.10.2025].

Sinkevičiūtė Daiva 2016: Ramutė Dabrytė, Rūta Sakalauskaitė, Dalia Pakalniškienė (sud.) 2014. Rinkis vardą lietuvišką: lietuviškų vardų žodynėlis. Vilnius: Versus aureus. 336 p. [recenzija] [Ramutė Dabrytė, Rūta Sakalauskaitė, Dalia Pakalniškienė (comp.) 2014. Choose a Lithuanian Name: Lithuanian Name Dictionary. Vilnius: Versus aureus. 336 pp. [Review]]. – Taikomoji kalbotyra 2016(8), 330–339. Internet Access: https://www.zurnalai.vu.lt/taikomojikalbotyra/article/view/17517/16686 [accessed 29.10.2025].

VVC: Valsts valodas centrs, Kalendārvārdu ekspertu komisija [State Language Center, Expert Commission for Calendar Names]. Internet Access: https://www.vvc.gov.lv/lv/kalendervardu-ekspertu-komisija [accessed 02.06.2025].

10