Go to originalLocalized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…
Page 1
Termer i Laurynas Ivinskis fyrspråkiga ordbok
ALBINA AUKSORIŪTĖ
Litauiska språkinstitutet
INLEDNING
Lauryno Ivinskio (1810–1881), žymaus XIX a. lietuvių kultūros veikėjo, spaudinti darbai ir dauguma jo rankraščių yra tyrinėti. Apie išlikusių L. Ivinskio žodynų rankraščius yra rašę kalbininkai J. Kruopas, V. Vitkauskas, O. Kažukauskaitė ir šio straipsnio autorė (žr. Kruopas 1960, Круопас 1963; Vitkauskas 1996; Vitkauskas 1997; Auksoriūtė 1999; Kažukauskaitė 2003). Gana išsamiai yra aprašyti dvikalbiai žodynai: Lenkų–žemaičių kalbų žodynas (Słownik polsko-żmudzki) (toliau – LŽŽ) ir Rusų–lietuvių kalbų žodynas (Словарь российско-литовский) (toliau – RLŽ), o apie Rusų–lietuvių–lotynų–lenkų kalbų žodyno (Словарь российско-литовскій съ латинско-польскимъ) rankraštį rašė tik J. Kruopas straipsnyje „L. Ivinskio leksikografiniai darbai“ (Kruopas 1960: 191–198). J. Kruopas pirmasis gana išsamiai aprašė keturkalbio žodyno rankraštį ir nustatė jo autorių: „rankraščio formatas: ilgis 21,5, plotis 13,5 cm. Rankraštis parašytas labai aiškia ir gražia rašysena. Jo popierius plonas, švelniai melsvos spalvos, su aiškiu kai kuriuose puslapiuose (24, 92) įspaudu: viršuje karūna, dešinėje pusėje – arklio, kairėje – liūto galva, o apačioje įrašas „Whatman“. Nei autorius, nei metai žodyno rankraštyje nepažymėti. Tik iš rašysenos, rašybos, kalbos ypatybių ir palyginimo su minėtuoju dvikalbiu žodynu „Словарь российско-литовскій“ drąsiai galima ir šitą keturkalbio žodyno rankraštį priskirti L. Ivinskiui“ (Kruopas 1960: 194). Straipsnyje nurodoma žodyno apimtis, apžvelgiamas jo pobūdis, sandara, rašybos, leksikos ypatybės, pateikiama nemažai pavyzdžių iš žodyno, išvardijami L. Ivinskio sudaryti naujadaraI ar iš kitų šaltinių dar neužfiksuoti žodžiai.
L. Ivinskis Rysk-litauisk ordbok och Rysk-litauisk-latinsk-polsk ordbok manuskript förvaras i Ryska geografiska sällskapets arkiv i Sankt Petersburg, där D. Zelenin fann dem 1947. Det finns inga exakta uppgifter om hur och när dessa manuskript kom till Ryska geografiska sällskapet; man kan bara gissa att
efter 1869, då L. Ivinskis knöt kontakter med detta sällskap och brevväxlade med dess medlemmar V. Kulin och J. Kuznetsov. År 1871 föreslog V. Kulin att L. Ivinskis skulle väljas in som medlem i Ryska geografiska sällskapet (om L. Ivinskis kontakter med detta sällskap, se Petkevičiūtė 1988: 86–90). Av ett brev från L. Ivinskis till V. Kulin, skrivet i januari 1869, får vi veta att han hade börjat utarbeta Rysk-samogitisk-litauisk ordbok och skickade ett manuskript på åtta blad till V. Kulin för granskning (se Ivinskis 1995: 484); det står alltså klart när L. Ivinskis började skriva den tvåspråkiga ordboken. Ingenting är känt om när den fyrspråkiga ordboken utarbetades; man kan bara gissa att författaren skrev den senare.
Litauiska språkinstitutet fick 2006 digitala fotokopior av det nämnda manuskriptet till den fyrspråkiga ordboken, så det är möjligt att undersöka manuskriptet närmare1.
Manuskriptet numrerades av L. Ivinskis själv. Den sista sidan är märkt med nummer 95, men två sidor har samma nummer 21, så manuskriptet omfattar totalt 96 sidor. Det är endast början av den fyrspråkiga ordboken, från A till Ay. Där finns 358 ryska uppslagsord med litauiska, latinska och polska motsvarigheter samt 23 hänvisningsuppslagsord, till exempel Авангардия,..и. ж. смотри: Передовой отряд (3). Ordboken inleds med tre artiklar vars ryska uppslagsord inte är ett ord, utan endast bokstaven A, som alfabetets första bokstav, en konjunktion och en interjektion, till exempel: A. Азбуки первая буква. Balšių ẹ̇ilõs pirmõjé ròd̄balsa. Alphabeti prima littera. Pierwsza głoska Abecadła (1); А. союзъ. Ar, ir, ir-gi, tàgi-tat. Ac, atque, et, etiam, idque. I, tež, a, także, to-też, owoż [...] (1); А. межд. Aj, o, ak. Heu, ah, aha. O, ach [...] (1) (se fotokopian).
Vid de ryska uppslagsorden anges grammatiska kategorier: för substantiv anges genitivändelsen och en genusförkortning, för substantiv i plural dessutom en förkortning för numerus; för adjektiv anges femininum- och neutrumändelser samt en förkortning för adjektiv; för verb anges första och andra personens ändelser, och för övriga ordklasser deras förkortningar, till exempel: Актрица, съ. ж. Акторка, комедиёнка, roditojė stėbūklines darbūn. Actrix. Aktorka sceniczna (20); Абба́мский,..ая,..ое. прил. Bróstwiskzas, prigūlans pri brostwiničzes; klosztorinis. Antistitus. Opatski, klasztorny (2); Анаго́мить,..млю,..мишь. г.д. Rajkīti, iszwejzdieti kùna.
1 Jag tackar medarbetaren vid LKI:s lexikografiska centrum, Ona Kažukauskaitė, som organiserade anskaffningen av kopior av L. Ivinskis fyrspråkiga ordbok, doc. Aleksej Andronov, föreståndare för Baltiska centret vid Sankt Petersburgs statliga universitet, som hjälpte till att få digitala fotokopior av manuskriptet till L. Ivinskis Rysk-litauisk-latinsk-polsk ordbok, samt dr. Ritutė Petrokienė, samlingsansvarig vid LKI:s lexikografiska centrum, som gjorde det möjligt att använda dessa kopior.
Genom anatomins konst, att dissekera och skära i en levande varelses kropp, dissekera ett lik. Anatomisera, utföra anatomisk dissektion (44).
På vissa ställen ges förklaringar av ordens betydelser, sparsamma användningsexempel och några synonymer eller ord med närliggande betydelse, till exempel: Августъ,..та. м. Rugpjūtis, aszтуонтāсис mētų mиеṅų. Augustus. Sierpień (4); Анархія,..iu. ж. Nėriedžia, nèwaldžia, be waldzios buwimas. Rieda neturėjimas. Anarchia. Confusae ac perturbatae res. Cic. Anarchia, nierzqd (43); Апа̄никъ,..ка. м. Botāgas, wārē, blāksztas, inagis. Flagellum, flagrum. Suet. Scutica. Hor. Bicz, harapnik (63).
Enligt J. Kruopas använde L. Ivinskis en flerspråkig rysk ordbok och skrev in litauiska motsvarigheter; på vissa ställen översatte han förklaringarna och illustrationsmaterialet. Tydligen ville han sammanställa en fyrspråkig ordbok, vars inledning han lämnade till Geografiska sällskapet i Sankt Petersburg för granskning (Kruopas 1960: 195). Tanken att L. Ivinskis översatte förklaringarna i den ryska ordbok han använde till litauiska kan ifrågasättas, eftersom ryska ord på vissa ställen saknar förklaringar, förklaringarna till en del litauiska ord är snävare än de ryska och ibland liknar de polska eller latinska, eller är bredare och utförligare än förklaringarna på andra språk, till exempel: Актриса, сбл. ж. Āktorka, kòmedijōnka, ròditojé stebūklines dárbūn. Actrix. Aktorka sceniczna (20); Аллея, леu. ж. Dārza tākas išz abejun szaliun mèdejs swadintas. Wajksčiotinė. Ambulacrum, arboribus utrimque septum. Ambulation. Xystus. Aleja, alea, chodnik (27), Алаба́стръ, тра. м. Есть то порода зернистого гипса. Àlabōstra, gipsas skiltinis. Gypsum granulare. Gips blaszkovy. W piśmie G. znaczy: Alabastrowe naczynie (21).
Ordboken innehåller främst substantiv; de utgör omkring 71,5% av alla uppslagsord. Betydligt färre är de övriga ordklasserna: adjektiv utgör drygt 17%, verb omkring 4%, och övriga ordklasser – adverb, konjunktioner och interjektioner – utgör tillsammans drygt 7% av alla uppslagsord. Omkring 53% av substantiven kan betraktas som termer eller nomen. De behandlas vidare i artikeln. Bland de substantiv som inte behandlas kan nämnas ord knutna till kyrkans vokabulär samt namn på månader, pengar, länder och deras invånare med mera, till exempel: Абась,..собъ. множ. Sidabrinis Persijes piñingas tūres sawieje 50 skatikū. Abasius, Persicus argenteus numus cohibens 50 assium. Pieniądz srebrny Perski wartości 50 groszy (2); Австріецъ, ца. м. Austrijōkas. Austriacus. Austrijak (5); Áwстрія,..iu. ж. Austrije. Austria, ae. Austrija (5); Apostołъ..ла. м. Apāszтоlas. Siunštāsis nuog Krìstaus. Christi Apostolus. Christiane legis Magister. Apostoł, posłaniec Christusa (58) och så vidare.
För vissa adjektiv anges attributiva och komparationsformer (även superlativformer—
Terminologija | 2007 | 14
75
Page 5
former), till exempel: Алый,..ая,..ое. пр. Raudònas, růžawas. Ruber. Czerwony, różowy. Оп. Томъ, который алый есть. Raudònasis. Is, qui ruber est. Ten, co czerwony jest. Сравн. см. Raudonḗnis. Rubrior. Czerwieńszy. Срав. см. оп. Raudonḗnīnsis. Is qui rubrior est. Ten co rubrior est. Ten co czerwен́szy jest. Срав. см. смя. Raudonièlēsnis. Is qui aliquantum rubrior est. Co trochę czerwienészy jest. Превос. стп. Raudoniàusis, почти неупотребляется (34).
I denna artikel behandlas termer inom naturvetenskap och andra områden. I L. Ivinskis fyrspråkiga ordboksmanuskript finns 145 termer, tillsammans med de artspecifika termer och nomen som förekommer i vissa ordboksartiklar.
MINERALOGISKA TERMER
Ordboken innehåller främst mineralnamn – fler än 30; nästan alla är lånord, till exempel: Албинъ, на. м. Albinas ~ albinas. Akmun baltaj skâjštūs kajpo žiamcžiugas. Albinites. Albin W. kamień mający blask perłowy (21)2; Ака́мъ,..ма. м. Agātas ~ agatas, àkmun išz eilos Kwā́rcžiaus kūrsaj tū́r sawieje dâles Chalcedōna, Jaspida, Kwā́rcžiaus, Raginia, Krwāwninka ir nekada Ametista o pawejkstūs išroda: kāspinūs, pīlones, miestūs, krūmūs, kīminūs, dēbeses, žwā́jzdikes, àkeles, piētmas. Achates, ae. scil gemma. Plin. Agat z familij Kvarcu mineral złożony z częstek chalcedonu, jaspisu, kvarcu, rogowca, krwawnika i czasem ametystu, ukazujący w sobie malowidła wstążek, fortyfikacyi, widoków miast, krzaczków, mchów, obłoczków, gwiazdeczek, oczek, plamek (6); Алуминитъ,..а. м. Порода бѣлой глины. Aluminitas ~ aliūminitas, ātmàjna bàltoja mōlia. Aluminites. Glinka czysta. (31); Аметистъ и Амефістъ,..ста. м. Драгоцѣльный камень Кварцовой породы. Ametìstas ~ ametistas, brangùs àkmun Kwā́rcžiaus àtmainas wiśźniawaj mielina wārsa arba pīhkaj bāltas. Amethystus. Kwarc Ametyst, kamień drogi fioletowo błękitny lub szaro biały (39); Андалузитъ...та. м. Камень изъ фельдспата породы. Andalūžitas ~ andalūžitas, akmun raumens raudonūma arba Žiamcžiūgiskaj pīlkas. Andaluzites. Andaluzyt kamień z familij Feldspata mięsno-czerwonego koloru niekiedy zakrawającego na perłowo-szary (47–48); Антраколитъ,..та. м. Камень известковой породы. Antrakolitas ~ antrakolitas, àkmun kalkia àtmainas. Antracollites. Antrakolit, kamień z familij Wapiennych (55); Аррагонитъ,..та. м. Камень известковой породы. Aragōnitas ~ aragoni
2Exemplen återges såsom i ordboken – först det ryska uppslagsordet, därefter det litauiska ordet med förklaringar och de latinska och polska motsvarigheterna. Den litauiska termen är satt med glesare typ; efter tildetecknet anges en form som har anpassats till standardspråket.
, en kalkstensvariant. Arragonites. Arragonit, sten av kalkstenssläktet (75); Авантуринъ,..на. м. Камень кварцовой породы. Awanturinas ~ aventurin. En kvartsvariant, som innehåller glittrande flingor. Quarzum Avanturinim. Vanlig kvarts som liksom har utspridda glimmerblad i sig; i detta fall kallas den. Naturlig aventurin eller solsten (Min. Jakow) (3–4); Автомолитъ,..та. м.(Фатеръ). Automōlitas ~ automolit. En dyrbar sten, mörkt blåaktig och vanligen med ljusgrön skiftning. Automolithus. Wal. Automolit. En ädelsten av rubinfamiljen, blågrön till färgen och närmande sig mörkgrönt, innehållande lera, zink, järn, kiselsyra och ibland svavel (5); Аквамаринъ,..на. м. Bérìlũs bràngèsis ~ ädel beryll, en ljusgrön sten bestående av kiselsyra, lera, glucina, kalk och järn. Smaragdus striatus. Kar. Beryllus. Wal. Ädel beryll; en ljusgrön ädelsten bestående av kiselsyra, lera, glucina, kalk och järn (18); Адама́нтъ,..та. м. Dējm antas ~ diamant. Adamas. Diamant (9); Алма́зъ,..за. м. Dējm antas, dēm antas ~ diamant. Adamas. Vall. Plin. Ovid. Diamant (28); Анфра́ксъ,..са. м. Rùbinas ~ rubin, en dyrbar sten. Rubinus. Lips. Carbunculus. Plin. Karbunkel, rubin (56) med flera.
L. Ivinskis uppgav mineralnamn även i ett annat av sina handskrivna arbeten – i det vetenskapliga verket Prigimtūmenė (se vidare Auksoriūtė 1998, Auksoriūtė 2001), i dess första del. Därför kan vissa termer i den fyrspråkiga ordboken jämföras med termerna i Prigimtūmenė. Två varianter av den första delen av Prigimtūmenė har bevarats: Žemėtros, som förvaras i handskriftssamlingen vid Litauiska litteratur- och folklorinstitutets bibliotek, och Žemėmina, i handskriftssamlingen vid Polska vetenskapsakademiens bibliotek i Kraków. Huvuddelarna i de båda handskrifterna, där den oorganiska naturen beskrivs, skiljer sig nästan inte åt; därför är de mineralnamn som jämförs hämtade ur handskriften till den första delen av Prigimtūmenė, som förvaras i Vilnius (härefter Pr). Ett par mineraler betecknas i ordboken med lånade termer, medan Prigimtūmenė ger litauiska nybildningar som L. Ivinskis själv har skapat, till exempel: Антофиллитъ,..та. м. Камень Епидотна породы. Antofilitas ~ antofilit, en stenvariant av pistacit. Anthophyllites. Antofilit, sten av pistacitfamiljen (54–55), jfr łapējnis ~ lapeinis, lat. Actinotus virgulatus, Anthophyllites, pol. Antophyllit, ty. Anthophyllit (Pr 24); Anamùtъ,..ma. м. Камень известковой породы. Apātitas ~ apatit, kalkstensvariant. Apatites. Apatyt, sten av kalkstenssläktet (57), jfr pròžalis ~ prožalis, lat. Apatelios speciosus, pol. Apatyt, ty. Der Apatit (Pr 32).
Terminologija | 2007 | 14
7 7
Page 7
I ordboken anges vid ett lånat mineralnamn en litauisk synonym – Аміа́нтъ,..ma. m. горной или каменной льнъ. Amijontas ~ amiant, jordens hår ~ jordhår, och det är en asbestvariant. Asbestus flexibilis. Asbest Amiant (40), jfr skarūnis ~ skarūnis eller amjontas ~ amjontas, även kallad kalnālinis ~ kalnalinis, lat. Asbestos Amianthus, Linum montanum, Asbestus flexibilis, ty. Der Amiant (Pr 24–25). I samband med denna ordboksartikel bör också en asbestart nämnas, som L. Ivinskis tar upp i artikeln om asbest: Азбе́сть Аміантъ. Azbestas Amijontas ~ asbest amiant. Linum montanum. Pl. Asbestus flexibilis. Asbest Amiant (14). Mineralet förekommer alltså på två ställen i ordboken, troligen på grund av att det har olika ryska namn. En jämförelse av de litauiska motsvarigheterna som L. Ivinskis angett i de båda handskrifterna visar att han använde flera synonymer, varav tre är litauiska: žiames gāuras, skarūnis och kalnālinis, vilka han troligen själv bildade.
Som framgår av det senaste exemplet förekommer även arttermer i ordboken. I artiklarna om två mineraler (asbest och murijacit) ingår några av deras arter, till exempel: Азбе́сть,..ma. m. Azbestas ~ asbest. En sten av talkfamiljen som ger trådar likt lin; den har fyra varianter: Asbestus. H. Asbest, stenart av talkfamiljen. 1) Легкій азбесть. Āzbestas lengwāsis ~ lätt asbest. Består av kiselsyra, magnesia, kalk, järnmalm och lera. Asbestus suber montanum. Övre korkasbest består av kiselsyra, magnesia, kalk, järnmalm och lera. 2) A. Аміант. Azbestas Amijontas ~ asbest amiant. Linum montanum. Pl. Asbestus flexibilis. Asbest Amiant. 3) Обыкновенный Азбесть. Azbestas pāprastāsis ~ vanlig asbest, består av magnesia, kiselsyra och järnmalm. Asbestus vulgaris. Vanlig asbest består av magnesia, kiselsyra och järnmalm, jfr kalnālinis paprastasis (Pr 25). 4) Древовидный Азбесть. Azbestas medinis ~ träasbest. Asbestus xyloideus v. lignosus. Träformad asbest, jfr kalnāmēdis ~ kalnamedis (Pr 25) (13–14); Ангидри́ть...ma. m. Камень известковой породы. Murijācitas ~ murijacit, kalkstensvariant. Anhydrites. Murijacyt, sten av kalkstensfamiljen (jfr sausēnis sidoklis ~ sausenis sidoklis (Pr 33)). Шпатистый ангидрить. Marijācitas šziasztajninis ~ marijacit med fältspatstruktur [i första stavelsen står a, troligen ett skrivfel av L. Ivinskis. – A. A.]. Anhydrites spatosus. Kubisk murijacit. Ан. зернистый. Murijācitas Angidritas ~ murijacit, anhydrit. Anhydrites granulatus. M. anhydrit. Ан. плотный. Murijacitas rukszluōtasis ~ murijacit, tät. Ан. densus. M. po-
formad. Ан. плог второй. Murijācitas žiamėtasis ~ murijacit, jordartad. Anhydrites densus secundus. Kompakt murijacit. Ан. волокнистый. Murijācitas skaruòtāsis ~ murijacit, fibrös. An. fibrosus. Fiberrik murijacit (48–49). Som exemplen visar består inte bara de ryska och litauiska, utan också de flesta motsvarigheterna på latin och polska av tvåordiga sammansatta termer.
Även för några andra ryska enordiga termer ges litauiska sammansatta motsvarigheter, till exempel: Ана́тазъ,..за. м. Металл Тумана породы. Anatas krauninis ~ anatas med åsform. Titanium anatas. Titanoktaedrit (43); Аквамари́нь,..на. м. Bérilŭs brànggēsis ~ ädel beryll, en ljusgrön sten bestående av kiselsyra, lera, glucina, kalk och järn. Smaragdus striatus. Kar. Beryllus. Wal. Ädel beryll; en ljusgrön ädelsten bestående av kiselsyra, lera, glucina, kalk och järn (18); Антрацитъ,..та. м. Камень Трофимовой породы. Antrācitas ~ antracit, en stenvariant av kol; kol som bryts i gruva. Antracites. Glänsande stenkol eller antracit (55). För det sistnämnda mineralet anges två synonymer, ett enordigt lån och en litauisk sammansatt term.
Som exemplen visar använde L. Ivinskis adjektiv (lätt, vanlig, ädel, trä-, åsformad, kubisk, tät, jordartad, fibrös) och ett particip (brytbar) som artbestämmande led i sammansatta termer, och använde pronomenformer för alla utom adjektiv på suffixet –inis. Troligen med de latinska motsvarigheterna som förebild satte L. Ivinskis de artbestämmande leden i de nämnda sammansatta termerna efter huvudleden, fastän det i ordboken finns ett par mineralnamn där det artbestämmande ledet, liksom i dag, står före huvudleden, till exempel: Амбра,..ы. ж. Смолистое и горючее вещество, коего суть два главныя рода, собственно называемая Амбра, и желтый, Янтарь. Àmbra ~ ambra, ett hartsartat, brännbart ämne bestående av två varianter: den ena kallas äkta ambra; den andra är gul, bärnsten. Ambra grisea. Vanlig ambra (38); Ácnuoь,..da. m. Skiàlamāsis àkmen ~ skiffersten. Schistus (lapis) fissilis. Virg. Sectilis. Plin. Scissilis. Cels. Skiffer-, klyvbar sten. Lupek (88).
Avslutningsvis bör det noteras, beträffande mineralnamnen, att ordbokens författare inte fann litauiska termer för alla mineraler; namn på ett par mineraler angav han i beskrivande form, liksom på ryska: Аллохро́мъ,..та, м. порода камня Авгита. En stenvariant av augit. Granatus allochroites. Allokroit, en art inom augitgruppen (27); Анальцимъ,..ма.
Terminologija | 2007 | 14 79
Page 9
m. Sten av zeolittyp. Akмun Ceolīta ātmajnas pīh̄kaj arba gialswaj baltas. Analcimus. Kubicyt, kamień familij Ceolitu (43).
B O T A N I S K A T E R M E R
I L. Ivinskis fyrspråkiga ordbok påträffades få botaniska termer – endast 16. Ordboken innehåller främst växtnamn och bara ett fruktnamn: Aūbá, вы. ж. Pīgw̄as ~ pygwas, dūlū swēcžios szalies wājis. Pyrus Cydonia. Pigwa, gatunek gruszek (15), jfr kràušźé, dūlé, grūšźé ~ kriaušė, dūlė, grūšė, lot. Pyrus (Pirus), lenk. Grusza, vok. Birne, lot. Pyr. Cydonia, liet. Gr. Pigwa ~ pigva (Pr 202). Växtnamnen kan jämföras med den systematiska förteckning över växter som L. Ivinskis presenterar i den andra delen av Prigimtūmenės, Žolėmina, där 219 växtfamiljer och namn på mer än 2 500 släkten beskrivs (se vidare Auksoriūtė 1998).
När vi jämför namnen på växter i ordboken med dem i Prigimtūmenės kan vi konstatera att L. Ivinskis i ordboken benämner släktet lat. Cynara med lånordet karčiokas, medan han i det vetenskapliga verket använde den nybildning han själv hade skapat, laišvas. Även namnet på denna växtart skiljer sig: i ordboken karčiokas mezgąntęsis, medan det i Prigimtūmenėje är laišvas erškėtgalvis.
Skillnader framträder också när ytterligare tre namn på växtarter i ordboken jämförs med dem som anges i Prigimtūmenėje. Det rör sig om systematiska skillnader mellan taxa – i ordboken anges artnamnet, medan det vetenskapliga verket, utifrån den latinska motsvarigheten, skiljer ut två olika släkten, till exempel: Анана́съ,..са. м. Ananāsas tīkrāsis ~ ananasas tikrasis (žolė ir vaisius). Bromelia Ananas. Ananas prawdziwy (43), jfr gàrd rūnis ~ gardrūnis, lot. Bromelia, lenk. Zapylec (Pr 134) och kàrpuōnis ~ karpuonis, lot. Ananasa, lenk. Ananas (Pr 134) (i Prigimtūmenėje använder författaren egna litauiska namn för dessa två släkten); Анúмъ,..ма. м. Krāpas pāprastāsis ~ krapas paprastasis. Pastinaca Anethum. Pasternak Kopr. (Józ. Jun.) (49), jfr krāpai paprastìejėj ~ krapai paprastėjai, lot. Anethum, lenk. Kopr, koper (Pr 194) och pasternōkas ~ pasternokas, lot. Pasternak, lenk. Pastinak (Pr 194); Ада́мова голова,..вой..вы. ж. Lelija nuometinė ~ lelija nuometinė. Atropa Mandragora. Zawojek Mandragora (Lilii gatunek) (9), jfr siùstuogé ~ siustuogė, lot. Atropa, lenk. Pokrzyk, vok. Tollkirsche (Pr 237) och swàjlis ~ svailis, lot. Mandragora, lenk. Dziwostrtęt (Pr 237). Enligt dagens växtsystematik skiljer man likaså mellan olika släkten, till exempel: lot. Anánas – ananãsas BVŽ 1998: 33, lot. Bromélia – bromèlija BVŽ 1998: 56; lot. Anéthum – krāpas BVŽ 1998: 34, lot. Pastináca – pastarnōkas BVŽ 1998: 218; lot. Átropa – šùnu vyšně BVŽ 1998: 46, lot. Mandrágora – mandragorà BVŽ 1998: 190.
I växtnamn, liksom i de flesta av de behandlade mineralnamnen, står artbestämningen efter släktbestämningen, till exempel: arbuzas tikrasis, ananasas tikrasis,
Terminologija | 2007 | 14
81
Page 11
kronärtskocka, korsblomma, hård benört, vanlig dill, slöjlilja, även om ordningsföljden i namnet på en art är omvänd jämfört med vad som är brukligt i dag – Адамова смо́ква,..вой..вы. ж. Paradisfikon ~ paradisfikon. Musa paradisiaca. Muza rajska. Kl. (9), jfr stąmbras ~ stambras, lat. Musa, pol. Bogosława, banan, Pizang, figą rajska (Pr 137).
ZOOLOGISKA TERMER
I den aktuella ordbokshandskriften finns 15 nomenklaturenheter inom zoologi, huvudsakligen artnamn på fåglar, däribland hela tre namn på änder, t.ex.: Аклей,..ея. м. Sibirisk and ~ sibirisk and. Anas sibirica. Kaczka sybirska (18); Ананичь,..ча. м. Vinterand ~ vinterand. Anas hyberna. A. hyemalis (Kl.) Kaczka żimowa, żimówka (2); Ама́ika,..ku. ж. Gravand ~ gravand. Anas tadorna. Kaczka nórówa (91); Азодомка,..ку. ж. Rödbena ~ rödbena. Scolopax totanus. Londzik rudy (4); Ару́. несклоняемое. Fiskmås ~ fiskmås. Colymbus troile. Nurokur (81). Ordboken har ett namn på ett fågelsläkte: Aúcmb,..ma. м. Stork ~ stork, gužùtis ~ gužutis. Stà rkas ~ starkas. Ciconia. Plin. Bocian (15), och för detta ges hela tre synonymer. För ytterligare ett ryskt fågelnamn fann författaren ingen litauisk motsvarighet och gav därför endast en förklaring: Ага́рь,..ря. м. Namn på olika vadare som håller till i våtmarker. Scolopaces. Allmän benämning på kärrsnäppor (6).
I handskriften finns endast två fisknamn: Ákkula,..лы. ж. En stor havsfisk från varma länder, som slukar människor. Människoätare ~ människoätare. Squalus carcharias. Ludojad. Kl. Jun. (18) och Анчоусь,..са. м. Sardell ~ sardell. Clupea Encrasicolus. Sardela. Jun. (56). För den första fisken skapade L. Ivinskis sannolikt själv det litauiska namnet och angav former för båda grammatiska genus. Litauiska språkets ordbok (hädanefter LKŽe) innehåller vid uppslagsordet rijūnas exempel enbart ur L. Ivinskis skrifter – 1 rijūnas m. ”val”: Den största fisken, kallad rijūnas, I. Leeus, och rijūnus trampar under fötterna I. (LKŽe).
Ytterligare fyra namn kan räknas till de zoologiska termerna: Арагали. несклоняемое. Stäppfår ~ stäppfår. Ovis ammon. Owca stepowa. Jun. (64); Ácnudь,..да. м. Huggorm ~ huggorm. Vipera. Žmija (88); Akpídь,..дь. мн. Gräshoppor ~ gräshoppor. Skierrej ~ skärror. pl. Locusta. Plin. Bruchus, genus vermium quod herbas rodit. Szarańcza (18); Амфібія,..iu. ж. Amfibium ~ amfibium, ett djur som kan leva både på land och i vatten. Amphibium. Ziemnowodne zwierzę (41).
Bland husdjuren har namn på tupp och får samt dess unge tagits med i ordboken: Але́кторъ,..а. м. Tupp ~ tupp. Gallus, gallus gallinaceus. Cic. Kogut, kur (23); Агница,..цы. м. Lamm ~ lamm, vinterfår ~ vinterfår. Ovícula. Augustin. Tertull. Owieczka młoda, jarliczka (8); А́гнецъ,..гня. м. Lamm, bagge, lammunge, lammflicka, lammgosse ~ lamm, bagge, lammunge, lammflicka, lammgosse. Agnus, agnellus. Baran, baranek (8), А́гничкъ,..ка. м. Lammunge, lammflicka, lammunge; lammgosse, lammunge ~ lammunge, lammflicka, lammunge, lammgosse, lammunge. Agnelius. Plaut. Agnus subrumus, tener, lactens. Virg. Jagnie, jagniątko (8–9). För att beteckna ett lamm ges flera synonymer och varianter.
TERMER INOM ANDRA OMRÅDEN
I handskriften finns betydligt färre termer från andra områden. I ordboken ingår några språkvetenskapliga termer, t.ex.: Азбука,..ки. ж. Grunderna i läsning. Bals-ej̄la ~ balseila. Elementorius ~ elementorius. Elementarius tiro. Abecadło, alfabet, elementarz. Dim. Азбучка,..чки. ж. Elementorēlūs ~ elementorelius. En liten bok för att lära sig läsa. Parvus elementarius tiro-num. Elementarzyk (14) (i en och samma ordboksartikel har både elementorius och elementorelius samlats); Алфавитъ,..а. м. En samling av alla bokstäver ordnade enligt vedertagen ordning. Litterae, alphabetum. Alfabet, abecadło (32); för den sistnämnda ryska termen ges ingen litauisk motsvarighet, utan den förklaras endast beskrivande, medan I polsk-samogitisk ordbok anges två litauiska synonymer, jfr Abecadło, -a. – ābecala, -as, bālsēja, -los. m. (LŽŽ 1). Ytterligare en språkvetenskaplig term förklaras också beskrivande, medan en annan får en litauisk motsvarighet: Анаграмма, bl. ж. Omkastning, förflyttning av bokstäver eller ett helt ord. Anogramma. Lat. Polon. (42); Аноспрофъ,..фа. м. Apostrof ~ apostrof. Apostrophius,..phos. Diomed. Apostrof, wyrzutnia ortograficzna (60).
I ordboken finns också en term vardera från litteraturvetenskap och folklore: Alegorija,..iu. ж. [...] Liknelse, ett bildligt uttryckssätt. Proverbium, parabola. Quint. Verbum, dictum. Ter. Adagium. Plin. Allegori, liknelse, metaforiskt berättande, fantasibild (27); Анекдотъ,..та. м. Kort, rolig berättelse, skämt ~ skämt, humor ~ humor. Narratiuncula, sermunculus. Cic. Anecdota (48). För dessa begrepp sökte L. Ivinskis efter litauiska ord.
Tre medicinska termer anges, för vilka L. Ivinskis också sökte
Terminologija | 2007 | 14
8 3
Page 13
litauiska motsvarigheter: Антидо́ть,..ма. м. Wājstas nuog māra, prisz-marinė ~ priešmarinė. Antidotum, antidotus. Lekarstωo przeciw truciznie, antydot (51); Анопле́ксиа,..ciu. ж. Stājgēsis stābas ~ staigiasis stabas, užmušimas nuog krāuja. Apoplexia. Resolutio membrorum totius corporis. Attonitus. Apoplecticus stupor. Ictus sanguinis. Apoplexija (59); Anocmēma,..мbl. ж. Skaudūlis ~ skaudulys, tekančé ôpa, pôpa, ôtis pūlijenté. Vomica. Cis. Cels. Plin. Vomicus morbus. Senec. Manans hulcus. Adapertum hulcus. Cals. Erampens hulcus. Plin. Wrzędziennica, otok, wrzód (59–60). Det är inte helt klart om synonymer anges till den sistnämnda litauiska termen eller om det är fråga om en förklaring, eftersom författaren skriver attributen i obestämd, inte bestämd form (tekanti opa, votis pūlėjanti).
I ordboken ingår fyra geografiska termer: Архипелагъ,..га. м. Salinė ~ salinė, jures wieta turenté daug sālųn. Archipelagus. Archipelag (84); А́тласъ,..са. м. Knīnga tajszkun iszrožijenčziu žiames, wandenis ir kāralīstes. Didzia māpū knínga ~ didžia mapų knyga. Tabulae cosmographicae. Tabellaria ter-reae universae descriptio. Tabulae orbis descriptionem continentes. Atlas, księga kart jeograficznych (93–94); Аммосфера,..bl. ж. Òras ~ oras. Padàngis ~ padangis. Aër, communis spiritus, coelum, coelestis spiritus. Animalis spi-rabilisque natura circumfusa undique. Cic. Atmosfera, powietrzokrąg (94); Анемомémpь,..a. м. Pabūklas pažinima stiprūma wièja. Wiejòmāstas ~ vėjomastas. Anemometrum. Wiatromierz, Anemometr (48). Av exemplen framgår att författaren undvek låntermer och fann litauiska motsvarigheter (salinė, oras, padangis).
Utöver de nämnda termerna kan man också hitta följande i manuskriptet: a) kemi – Алкали, несклоняемое. Щелочность, или щелочная соль, вообще различная отъ всѣхъ солей, коихъ дѣйствія суть: раздѣлять и противиться солямъ кислымъ. Alkalijé ~ alkalija, ira tat szarmīné drūška grâużanté priżsinga kitòms wisokiòms tarp rugsztinių drūškoms. Sal lixivii. Lixivium saponario-rum. Gorr. Alkali, gatunek soli ługowej (25); b) musik – А́рфа,..bl. ж. Музыкальное орудие. Arfa ~ arfa, griežamāsis pabūklas. Psalterium. Virg. Nablium. Ovid. Arfa, harfa (81) och andra termer. De uppräknade termerna ges lånade motsvarigheter, medan en fysikalisk term definieras beskrivande: А́томъ,..ма. м. Smūlkiausiojé dūlké negalenté buti skājdoma kūrios ne gal akiemis regėti. Atomus, corpusculum, corpus individuum. Cic. Atom, najdrobniejszy proszek niepodpadający już podzielności (94).
Ordbokens längsta artikel är den som behandlar den militära termen artilerija: Артиллерія, iu. ж. Artilerije ~ artilerija, ira tat kariūmené ir wisi pabuklaj arba wisokia
pādarīne pri kariāvima, kajp sztaj: armātas, stripīnej, pūczkas, grān-kūlkes, ragotines, kūtkas, kūtkas sprōganczioses; žmōnis esantijej pri gīnklū; mōkslas apej szarwun wartōjima, apej łàjdimūs, pārakus. Res machinaria, machinae bellicae, aeneae. Tormenta bellica. Militia, exercitus, copiae, acies. Munitiones bellicae. Catapultarium mortarium. Pyroboli arecti. Globi missiles, tormentarii, fulminei, ignivomi. Glandes plumbeae, ferventes. Globi candentes. Pilae ignitae, incendiariae. A. tormentis bellicis scil. ministri, servi. Scentiae de tormentis bellicis, globis, glandibus missilibus, de pulve catapultario, tormentario, fulmineo. Artyllerija, to est: działa i pociski jakiemi są: armaty, moździerze, granatniki, jednorogi, kule, bomby, granaty; ludzie przeznaczeni do usłużenia dział; nauka o działach, pociskach i prochu (78–79), jfr Artilerija, -ij ž. Karej szawiějej, szowiejej, -wiejun, pl. (LLŽ 21). Av den angivna definitionen kan man förstå att L. Ivinskis urskiljer tre betydelser av termen: 1) alla slags vapen, 2) soldater som strider med dessa vapen och 3) vetenskapen om vapen. I dag urskiljer man också tre betydelser av termen artilerija, men de två första har med rätta en snävare omfattning: artilerija ”1) en vapengren inom armén utrustad med vapen som kallas artilleri; 2) vapenslag – kanoner, haubitsar, granatkastare, rekylfria vapen, avfyrningsanordningar och ammunition för pansarvärnsrobotar och raketartilleri; transportmedel för dessa – hjul- och bandtraktorer m.m.; eldledningsinstrument; medel för spaning och skjutunderstöd; ibland räknas även alla slags handeldvapen och granatkastare in; 3) vetenskapen om artillerivapnens konstruktion, egenskaper och användning i strid […]” (KŽ 1995), jfr även: artilèrija ”1) skjutvapen och hjälpmedel för deras användning; 2) landstridskrafter beväpnade med artilleripjäser, granatkastare och raketartillerisystem; 3) krigsvetenskap som undersöker skjutvapnens konstruktion, egenskaper och användning” (TŽŽ 2001).
Efter termdefinitionen anger författaren tio artillerityper: Артиллерия батарейная или тяжелая. Kariūmėnė sunkiōses szarwōs ~ kariuomenė sunkiosios šarvos. Tormentis bellicis onusta, munita militia. Artyllerija ciężka czyli pozycyjna. Артиллерия горная. Kariūmėnė, szarwińinkaj kalninėj ~ kariuomenė, šarvininkai kalniniai. Castra, acies a montibus. Artyllerija górna. – [Артиллерия] конная. Szarwińinkaj rajtījej ~ šarvininkai raitieji. Copiae equestrae, equites. – [Artyllerija] konna. Ap. крѣпностная. Uždarmies szarwińinkaj ~ uždarmės šarvininkai. Copiae a castello. Ar. twierdzowa. Ap. легкая или линейная. Kariūmenes spārnas, szarwińinkaj lengwījej ~ kariuomenės sparnas, šarvininkai lengvieji. Ala legionum. Ar. lekka czyli linijowa. Ap. морская. Kariūmėnė jurinė ~ kariuomenė jūri-
Terminologija | 2007 | 14
8 5
Page 15
ne. Castra är ogiltigt. Cels. Clasis. Cic. Navales copiae. Facit. Ar. morska. Ap. осадная. Kariumėnė från belägringen ~ kariumėnė från belägringen. Copiae obsidionales. Ar. oblężnicza. Ap. полевая. Kar. ant l̄auka ~ armé på fältet. Castra a campis. Ar. polna. Ap. полковая. Kar. skirinė ~ indelad armé. Copiae legionariae. Caes. Ar. pułkowa. Ap. пѣшая. Piestininkaj ~ infanterister. Pedestris acies, manipulares. Ar. piesza, piechotna (79–80).
Omfattningen och indelningen av betydelserna hos L. Ivinskis artilleritermer skiljer sig avsevärt från dagens. Han benämnde typerna på litauiska utan att använda ordet artilerija, använde kariuomenė och šarvininkai synonymt, benämnde en typ med en enords term pėstininkai, och uttryckte de särskiljande leden i de övriga typerna på tre sätt: med adjektiv (kalniniai, raitieji, lengvieji, jūrinė), med genitiv (sunkiosios šarvos, uždarmės) och med prepositionskonstruktioner (nuo apgulimo, ant lauko).
NAMN PÅ VETENSKAPSGRENAR
I L. Ivinskis ordbok finns så många som 7 namn på vetenskapsgrenar med korta definitioner, till exempel: Арифметика,..и. ж. Skajtl̄istė ~ skaitystė, skajtlų žinios mokslas. Arithmetica. Arytmetyka, nauka o liczbach (70); Астрологія,..iu. ж. Žinīstė isz żwajzdziun ~ žinystė iš žvaizdžių. Astrologia. Astrologija (89), jfr. Astrologija, -ij. ž. – astrologije, -es. m., žin’īstė pagal żwajzdziun; kal̄ba arba žinia apej żwāizdes (LŽŽ 23); Астрономія,..iu. ж. Mòkslas arba žinia apej żwàizdes, żwaizdīstė ~ žvaizdystė. Astronomia. Astronomija, nauka gwiazdarska, gwiazdarstwo (90), jfr. Astronomija, -ij. ž. – astronomije, -es. m., żwajzdīstė, -es; mokslas apej żwàizdes (LŽŽ 29); Анатомія,..iu. ж. Трупосѣченіе, наука, которая учить знать положение, изображеніе, совокупленіе, строеніе и дѣйствіе частей человѣческаго тѣла. Nariòjimas ~ narojimas, ta ira: rājkimas kùna diel iszwejzdėjima wisun daliun ir iszsimokima pažinti ano prigimima. Anatomia, anatomice. Incisio membrorum, chirurgica animalis dissectio. Anatomija, dissekcija cial zwierzęcych (44–45), jfr. Anatomia, -ij. ž. – pàrwejzdėjimas kuna, rājkimas ir piaustimas diel ano parkratima widuriun. Anatomije, -es. m. (LŽŽ 12). De uppräknade vetenskapsgrenarna betecknade L. Ivinskis med litauiska termer i den fyrspråkiga ordboken: de tre första med avledningar av suffixet -ystė, den fjärde med en avledning av suffixet -imas, medan han i den polsk-samogitiska ordboken också gav lånade synonymer till vissa benämningar.
En vetenskapsgren beskrev författaren på ett omskrivande sätt, tydligen eftersom han inte fann någon litauisk term: Акустика, и. ж. Mòkslas apej bālsa. Acustica. Akustyka, nauka o głosie (21).
För att benämna två vetenskapsgrenar använde L. Ivinskis lånord: Алгебра, бл. ж. […]. Àlgebra ~ algebra, rokunda mokslas kuriame diet išradima nežinoma skajtaus wietoje anun wartojamas ira rodbalsas, ta ira literas. Algebra. lat. Algebra. polon. (21–22); Архитекту́ра,..ры. ж. Budawōnė ~ budavonė. Strūnisina ~ strūnysina. Mokslas namun statima iš medzia o labiausej pilōnių. Architectonice. Architectura. Ars architectonica. Budownictwo, architektura (84), jfr. strūnysena sf. (1) ”byggande”: Eldijos strūnysena S.Dauk. (LKŽe). I den sistnämnda ordboksartikeln ingår också tre artbenämningar, där artbestämningarna utgörs av två adjektiv med det attributiva suffixet –iškas och ett adjektiv med suffixet –inis: Архитектура военная. Strunisina kariōniškoję ~ strūnysina karioniškoji. Architektura militaris. Architektura wojskowa. А. Гражданская. Str. Ùkiškōję ~ strūnysina ūkiškoji. Architectonice, architectura civilis. Budownictwo cywilne. Ар. Корабельная. Strunisina laiwine ~ strūnysina laiwinė. Architektura navalis, nautica. Budownictwo okrętowe (84–85).
I detta underavsnitt bör namn på specialister inom de berörda vetenskapsgrenarna nämnas: Анатомикъ,..ка. м. Знающий науку Анатомии. Mòkitas ant narōjima kùnun. Kùn-ràjkis ~ kūnraikis. Anatomicus, Anatomices. Dissectionis corporum peritus. Anatomik, uczony w anatomii, praktyk w dyssekcyi anatomicznej (44); Астроло́гъ,..га. м. Zinis po žwajzdziun ~ žinys po žvaizdžių. Astrologus. Astrolog (90); Астроно́мъ,..ма. м. Zwajzdiin-kas ~ žvaizdininkas, mòkitas ant žinios apej žwajzdes. Astronomus. Astronom, mistrz nauki gwiazdarskiej (90). L. Ivinskis benämnde specialisterna på litauiska, liksom vetenskapsgrenarna inom dessa områden.
SÄRDRAG I TERMFÖRKLARINGARNA
L. Ivinskis Rysk-litauisk-latinsk-polsk ordbok kan också kallas en förklarande ordbok, eftersom en betydande del av orden, däribland termer och nomen, förklaras. De flesta botaniska och zoologiska termer saknar förklaringar; endast några har korta förklaringar, till exempel: Ananāsas tikrāsis (žolė ir wàjšiūs) (43); Akacijoje, medis tūres gialtonūs žiedūs kajpo žirniū (17); Didzia sweczios szalies jures žūwis prārinantė žmogū. Rijūnė, rijūnas (18); Wanden-ziaminis, ĝiwołis galens ant žiāmes ir wandenieje tajkītīs (41). Dessa förklaringar har få kännetecken på definitioner; mer definitionslik är förklaringen av apelsinens betydelse: Àpèlcina, citrinas ātmaìna (57), där ett systematiskt växtsamband anges. I sitt handskrivna naturvetenskapliga arbete Prigimtùmenė kallade L. Ivinskis varieteten för den taxonomiska kategorin lat. varietas, för vilken termen varietet används i dag.
Terminologija | 2007 | 14
87
Page 17
De flesta mineralnamn har förklaringar; några av dem är betydligt utförligare än förklaringarna till botaniska och zoologiska termer. Vid vissa mineralnamn anges endast vilken mineralvariant de är, t.ex.: Aluminit, en variant av vit lera (31); Amiant, en mjuk gasartad mineralvariant av asbest (40); Antofyllit, en variant av pistacitmineral (54); Antracit, en variant av stenkol; stenkol i huvudsak (55); Antrakolit, en kalkstensvariant (55); Apatit, en kalkstensvariant (57); Aragonit, en variant av kalksten (75); Murijacit, en variant av kalksten (48); Spath av ädelsten, en variant av rubin (28). Som exemplen visar är dessa förklaringar otillräckliga, eftersom murijacit, antrakolit, apatit och aragonit förklaras på samma sätt. Vid andra namn anges färgen, t.ex.: Andalusit, en sten med muskelröd färg eller svarta fläckar (47); Stenen har vita strimmor som snö. Albinas (21), eller också anges dess värde, t.ex. Rubin, en dyrbar sten (56). Dessa förklaringar uppfyller ännu inte heller definitionernas krav, men förklaringar som ges vid vissa termer kan utan tvekan redan betraktas som definitioner, t.ex.: Ametist, en dyrbar variant av kvarts, violett, blåaktig eller nästan vit (39); Automolit. En dyrbar sten, mörkblå och oftast ljusgrön (5); Aventurin. En variant av kvarts, som har glänsande kristallkorn i sig (3–4). Ytterligare några mineraler definieras genom att deras sammansättning och utseende anges, t.ex.: Bärnsten består av två slags hartsartade ämnen; det ena kallas äkta bärnsten, det andra är gult, Gintaras (38); Beryl, en dyrbar, ljusgrön sten, sammansatt av flinta, lera, glimmer, kalk och järn (18); Agat är en sten av olika slags kvarts, som innehåller delar av kalcedon, jaspis, kvarts, hornsten, blodsten och ibland ametist; till utseendet liknar den korgar, pelare, städer, buskar, skorstenar, moln, stjärnor, ögon och bröst (6). Det bör nämnas asbest och definitionerna av dess varianter: Asbest. En sten som kommer ur jorden och ger ifrån sig trådar som lin, har fyra varianter (13). När L. Ivinskis definierar detta mineral anger han den ordning som stenen tillhör och dess främsta kännetecken, medan han i förklaringarna av dess varianter endast anger sammansättningen: Långfibrig asbest. Består av flinta, magnesia, kalk, järnmalm och lera (13–14); vanlig asbest består av magnesia, flinta och järnmalm (14). Vid en genomgång av mineralförklaringarna kan man konstatera att en del av dem kan betraktas som definitioner, eftersom systematiska samband och deras utmärkande kännetecken anges.
Även förklaringarna till vissa termer inom andra områden har kännetecken på definitioner, till exempel: Nariojimas, ta ira: rajkimas kūna diet iszwejzdejima wisun daliun ir isszimo-
kima lära känna dess natur (45); Elementorėlius. Konsten att läsa i början av skolgången (14); Skajitlistė, läran om läskunnighet (70); Pabuklas kunskap om vindens styrka. Wiejomāstas (48); Salinė, en plats vid havet med mycket salt (84); Budawōné. Strūnisina. Kunskapen att bygga hus av trä men huvudsakligen av tegel (84); Vetenskap eller kunskap om stjärnor, stjärnkunskap (90) osv.
SLUTSATSER
1. I det föga omfattande manuskriptet på 96 sidor, som endast utgör början på den rysk-litauisk-latinsk-polska ordboken, tog L. Ivinskis med ett stort antal termer – omkring 145. Ordboken innehåller framför allt naturvetenskapliga termer – namn på mineraler, växter, fåglar och annat.
2. Mineralnamnen i den undersökta ordboken är till största delen lånord, medan L. Ivinskis i Prigimtūmenė redan hade benämnt några av samma mineraler med litauiska namn som han själv hade bildat.
3. I den fyrspråkiga ordboken, liksom i den rysk-litauiska ordboken, finns framför allt namn på växtarter. En jämförelse mellan växtartsnamnen i den fyrspråkiga ordboken och växtsläktenas namn i Prigimtūmenė visar systematiska skillnader och inexaktheter i ordboken; när L. Ivinskis uppenbarligen förberedde en vetenskaplig beskrivning av växter gjorde han en noggrannare indelning och fastställde taxa.
4. En genomgång av termerna i den fyrspråkiga ordboken inom andra områden än naturvetenskap visar att L. Ivinskis ofta sökte efter litauiska termer, som han vanligen själv bildade. Hans benägenhet att föredra litauiska ord framgår särskilt tydligt av namn på vetenskapsgrenar och yrken (skaitlystė, žinystė, žvaizdystė, žvaizdininkas, kūnraikis).
5. Både namn på arter inom naturvetenskap och på arter inom andra områden kännetecknas av att artledet står efter släktledet. Som artled används adjektiv och particip; med undantag för adjektiv med suffixet –inis står de i bestämd form (ananasas tikrasis, asbestas paprastasis, murijacitas žemėtasis, kariuomenė jūrinė, šarvininkai raitieji).
6. L. Ivinskis fyrspråkiga ordbok är inte enbart en översättningsordbok: en del av de term- och nomenförklaringar som ges i ordboken kan betraktas som vetenskapliga definitioner, så ordboken är till viss del även en förklarande termordbok.
7. L. Ivinskis manuskript till den rysk-litauisk-latinsk-polska ordboken är viktigt och intressant inte bara för den litauiska lexikografins historia, utan också för terminologins historia.
Terminologija | 2007 | 14
89
Page 19
ŠALTINIAI
Ivinskis L. Rusų–lietuvių–lotynų–lenkų kalbų žodynas (Словарь российско-литовский съ латинско-польскимъ) (rankraštis).
LŽŽ – Ivinskis L. Lenkų–žemaičių kalbų žodynas (Słownik polsko-żmudzki) (rankraštis).
Pr – Ivinskis L. Prigimtimenė (rankraštis), 1870.
RLŽ – Ivinskis L. Rusų–lietuvių kalbų žodynas (Словарь российско-литовский) (rankraštis).
TERMS IN LAURYNAS IVINSKIS’ QUADRILINGUAL DICTIONARY
This paper deals with terminology in Russian–Lithuanian–Latin–Polish manuscript dictionary (Словарь российско-литовский съ латинско-польскимъ) of Laurynas Ivinskis. The manuscript of the dictionary contains 96 pages. This is only the beginning of a quadrilingual dictionary from A to Ay, which presents 358 Russian headwords with Lithuanian, Latin and Polish equivalents and 23 reference headwords. There are some explanations of word meanings, a few examples of usage and a few synonyms and words with contiguous meaning.
The manuscript of Laurynas Ivinskis quadrilingual dictionary contains about 145 terms, including some specific terms presented in a few entries of the dictionary. Most of them are terms of natural sciences – names of minerals, plants, birds and other living creatures.
The majority of names of minerals included in the dictionary are borrowings. Analysis of terms from other fields (not natural sciences) shows that Laurynas Ivinskis tended not to present borrowings, but to suggest Lithuanian terms which he created himself. Such a tendency is particularly obvious in names of sciences and names of specialists of those sciences (skaitlystė (arithmetic), žvaizdystė (astronomy), kūnraikis (anatomist), žvaizdininkas (astronomer)).
There are two characteristic features of the names of natural sciences and other fields proposed by Laurynas Ivinskis. The specific component of the name is placed after the generic component. Adjectives, apart from adjectives with the suffix -inis, and parti-
ciples, which make specific components, are all pronominal. For instance, (ananasas tikrasis (pineapple), asbestas paprastasis (asbestos), kariuomenė jūrinė (navy)).
The manuscript of Laurynas Ivinskis’ Russian–Lithuanian–Latin–Polish dictionary is important and interesting not only for the history of Lithuanian lexicography, but also for Lithuanian terminology.
