Page 1Medicinska termer på litauiska hos Vincas Kudirka
Till minne av 150-årsdagen av Vincas Kudirkas födelse
Nästan varje steg människan tar är förbundet med att nämna hälsan. Det är bara dyrbara ting vi ofta minns.
V. Kudirka. Varpas
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Litauiska språkets institut
I I slutet av 1800-talet, när den litauiska nationella återfödelserörelsen tog fart, ökade utgivningen av litauiska trycksaker. Det kom fler populärmedicinska småskrifter och artiklar i tidningar och kalendrar. Framstående litauiska läkare och samhällsaktörer Juozas Bagdonas (1866–1956), Jonas Basanavičius (1851–1927), Kazys Grinius (1866–1950), Stasys Matulaitis (1866–1956), Adomas Sketeris (1859–1916), Jonas Šliūpas (1861–1944), Antanas Vileišis (1856–1919) med flera upplyste människor om hälsa och behandling. I deras krets fanns också doktor Vincas Kudirka (1858–1899).
Jonas Staugaitis (1868–1952), som hade känt V. Kudirka ända sedan studietiden vid medicinska fakulteten vid universitetet i Warszawa, skrev att V. Kudirka var en erfaren läkare, arbetade med moderna medicinska instrument, samlade medicinsk litteratur och regelbundet läste medicinska tidningar på polska och ryska. Ur V. Kudirkas skrifter sammanställde J. Staugaitis de krav som han ställde på ”läkare i allmänhet och särskilt litauiska läkare” (Staugaitis 1925: 43). V. Kudirka förespråkade följande läkarideal: ”Läkaren måste vara hederlig, inte bedra eller utnyttja någon, vara en korrekt kollega, väl rustad med medicinsk kunskap, inte begränsa sig till en enda snäv läkarspecialitet utan vara tillräckligt bildad även inom andra vetenskapsgrenar, en varm fosterlandsvän, en nitisk folkbildare och en väckare av nationellt medvetande bland folket” (Staugaitis 1925: 43). V. Kudirka var själv just en sådan läkare.
V. Kudirka publicerade inte mycket inom det medicinska området – i tidningen Varpas publicerade han under pseudonymen Higienos tarnas fyra medicinska artiklar om hygien –
142
Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 21889 ”Te”, ”Kaffe” och ”Tobak” samt 1895 ”Alkohol och alkoholism”. Med J. Staugaitis ord: ”alla dessa texter är skrivna på ett mycket livfullt och målande språk, begripligt och tillgängligt för den breda allmänheten”, och även om de skrevs för ganska länge sedan ”strider de inte det minsta mot den nuvarande hygienvetenskapens kunskap om dessa saker” (Staugaitis 1925: 33).
Det bör påpekas att under den tid då V. Kudirka redigerade Varpas gavs endast populärmedicinsk litteratur ut, och hans artiklar var skrivna för vanligt folk. V. Kudirkas medicinska texter som diskuteras här utgör endast en liten episod i hans omfattande samhälleliga och kulturella verksamhet.
Föremålet för denna beskrivande artikel är medicinska termer av litauiskt ursprung1, vilka utgör något mer än två tredjedelar (70%) av alla medicinska termer i de nämnda artiklarna av V. Kudirka. Således är medicinska termer av litauiskt ursprung vanligast.
Två femtedelar (40%) av dessa termer används i dagens medicinska fackspråk; vissa skiljer sig visserligen åt i stavning och sammansatta termer i ledens ordningsföljd. Dessa är:
1) benämningar på kroppsdelar och organ samt de vätskor de producerar: akis2 VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1889 1 8, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1895 9/10 155, VrpKdr 1895 11 174, ašzara VrpKdr 1889 4 60, ausis VrpKdr 1889 3 41, burna VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 3 40, dantis VrpKdr 1889 11 168, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, galva VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 11 168, VrpKdr 1895 11 175, galvos smegenys VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 1 9, gerklė VrpKdr 1889 10 152, gysla VrpKdr 1889 9 139, inkstai VrpKdr 1895 9/10 157, kakta VrpKdr 1889 3 41, kepenys VrpKdr 1895 9/10 156, koja VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1895 9/10 156, kraujas VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 11 168, krūtinė VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 10 152, kunas VrpKdr 1889
1 Förutom medicinska termer av litauiskt ursprung använde V. Kudirka lånord och termer av blandat ursprung (enords-hybrider och sammansatta termer med led av olika ursprung). Lånorden i V. Kudirkas artiklar utgör 20 procent av alla termer. Många av dem är internationella ord som fortfarande används, till exempel: alkogolizmas, bakterija, dekstrinas, fiziologija, haliucinacija, higiena, idiotizmas, kofeinas, konvulsija, medicina, nikotinas, patologija, proteinas, psichiatras, psichiatrija, pulsas, skorbutas, taninas, terapija och andra. Termer av blandat ursprung är minst vanliga (endast 10%), till exempel: arterijos siena, chroniškas uždegimas, dirgsnių sistemas, eteriškas aliejus, kataras pilvo, lyties organas, magnezijos druska, organizmo auda, psichiška liga, refleksiškas jautrumas, tabakinis kvaitulys, tabakinis spangumas, zoopiškos haliucinacijos och andra.
2 Termerna återges med autentisk stavning (i alfabetisk ordning) och i singular nominativ, en form som i de flesta fall har rekonstruerats.
Terminologija | 2008 | 15 143
Page 33 40, kvėpavimo takai VrpKdr 1889 10 152, lupa VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139, nosis VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 3 40, oda VrpKdr 1895 9/10 157, pertvara VrpKdr 1895 9/10 156, pilvas VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1895 9/10 157, prakaitas VrpKdr 1889 3 41, ranka VrpKdr 1895 11 174, VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, sanaris [? -ys] VrpKdr 1895 9/10 156, seilės VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 8 120, skrepliai VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 10 152, veidas VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1895 9/10 156, žandas VrpKdr 1889 3 41, žarna VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41;
Page 4oro VrpKdr 1889 3 41, hälsa VrpKdr 1889 1 8, VrpKdr 1889 3 40, VrpKdr 1889 11 168, frusenhet VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, gulsot VrpKdr 1889 3 41.
Vissa termer skrevs olika både i samma artikel och i olika artiklar av V. Kudirka. Denna stavningsvariation var i allmänhet ett av de utmärkande dragen hos den periodiska pressen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (Palionis 1995: 238), till exempel: brännvin VrpKdr 1889 11 168 / brännvin VrpKdr 1895 11 173, VrpKdr 1895 9/10 155, tunga VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139 / tungua VrpKdr 1889 3 41, lungor VrpKdr 1889 10 152 / lungor VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1889 1 8, VrpKdr 1889 9 139 / lungor [? -iai] VrpKdr 1889 3 40 / lungor VrpKdr 1895 9/10 156, hjärna VrpKdr 1889 4 61, VrpKdr 1889 11 168 / hjärna VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKdr 1889 2 25, hjärta VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 10 152 / hjärtan VrpKdr 1895 9/10 156, inälvor VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 9 139 / inälvor VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1895 9/10 156.
I V. Kudirkas artiklar finns fler medicinska termer av litauiskt ursprung som inte längre används i dagens medicinska språk – de utgör tre femtedelar (60%) av alla termer. V. Kudirka använde många litauiska beteckningar på kroppsdelar och organ (anatomiska termer) som inte fått fäste i dagens medicinska terminologi. Dessa är ögonvita, tårkanal, vävnad, tandkött, nerv, klump, kärl, bindhinna, pupill, bukhinna, hinna, bukspottkörtel, lungsäck, sena. Alla dessa ord är upptagna i LKŽ med de betydelser som V. Kudirka använde dem i; för de flesta har illustrativa exempel hämtats ur de nämnda artiklarna av V. Kudirka. Vissa av orden används i talspråket (ögonvita, kanal, hjärna, klump, bukspottkörtel), andra kan ha varit nybildningar från den tiden. J. Palionis, som undersökte språket i Varpas, ansåg att orden bindhinna, lungsäck, sena var nybildningar av V. Kudirka. Enligt forskaren var dessa misslyckade nybildningar både bildningsmässigt och semantiskt och fick inte fäste i den litauiska litteraturspråkets lexikon, vare sig då eller senare (Palionis 1952: 238–239). Därför ska vi här gå något närmare in på de anatomiska termerna i V. Kudirkas medicinska skrifter.
Den yttre fibrösa hinnans del av ögongloben kallades med termen ögonvita, till exempel: Hela organismen hos en sådan människa vittnar dock om förgiftning av tobak4. ansiktet och ö g o n v i t o r n a5 är gula, kroppen utmärglad, slöhet och
4 Här och på andra ställen i originalet är termerna tryckta i kursiv.
5 I denna och andra meningar av V. Kudirka är termerna skrivna med spärrad stil av artikelförfattaren.
Terminologija | 2008 | 15
145
Page 5slöhet vid manuellt och intellektuellt arbete” VrpKdr 1889 3 41. Enligt LKŽes uppgifter är ögonvita ”ögats vita del” känt från talspråket – i Grūžiai (Pasvalys kommun) och Šėta (Kėdainiai kommun); ordet användes även av K. Sirvydas. I dagens medicinska fackspråk är P. Avižonis term sclera (lat. sclera) vedertagen, men i talspråket används också ögonvita.
Tårkanalen (lat. canaliculus lacrimalis) kallades med termen tårkanal, till exempel: ”De trodde att tobaken hade täppt till t å r k a n a l e r n a, och att tårarna rann oupphörligt och ögonen kliade” VrpKdr 1889 4 60. I LKŽe är ordet kanal ”kanal, ränna” belagt från folkspråket – i Žiliniai (Varėna kommun), Ylakiai (Skuodas kommun), Raudėnai och Kuršėnai (Šiauliai kommun).
I betydelsen ”vävnad” (lat. tela) använde V. Kudirka termen auda – auda VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 8 120, kroppsvävnad VrpKdr 1889 1 9, lungvävnad VrpKdr 1889 9 139, till exempel: ”När födan klumpas ihop, dvs. när den inte drar ut de delar som behövs för den ända ner till vävnaden, bearbetas den på flera ställen: först bearbetar ett ställe födan så att den passar nästa, det andra för det tredje osv.” VrpKdr 1889 8 120. Ordet auda i betydelsen ”vävnad” är inte belagt från talspråket i LKŽe.
Tandköttet (lat. gingiva) benämndes med den sammansatta termen tandhjärna – tandhjärna VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, inflammation i tandköttet VrpKdr 1889 3 41, till exempel: ”De trodde att krimkė orsakade skörbjugg (scorbutus), som angriper t a n d k ö t t e t, men blev övertygade om att tobak inte alls botar denna sjukdom” VrpKdr 1889 3 41; även den enordsformade termen hjärna användes, till exempel: ”[...] men inte ens bättre läkemedel ovanifrån botar h j ä r n o r n a från skörbjugg [...]” VrpKdr 1889 3 41. Ordet hjärna i betydelsen ”tandkött” används i talspråket – i LKŽe finns användningsexempel från Bagotoji (Marijampolė kommun), Bartninkai (Vilkaviškis kommun), Jurbarkas och Lukšiai (Šakiai kommun).
Nerven (lat. nervus) benämndes med den litauiska termen dirgsnė – dirksnės VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 2 25, smakens nerver VrpKdr 1889 3 41, tunntarmens nerver VrpKdr 1889 4 60, förlängning av nerverna VrpKdr 1889 1 9, till exempel: ”Att inta lite kaffe en gång om dagen, särskilt efter en köttmåltid, gör ingen skada på organismen; det stimulerar bara lugnt n e r v e r n a, driver bort sömnen och obehagskänslan i tankarna, på samma sätt som att dricka te” VrpKdr 1889 2 25. Även lånordet nerv användes och förekommer som ett led i den sammansatta termen nervsystem VrpKdr 1895 9/10 157, men V. Kudirka använde oftare termen nervsystem VrpKdr 1889 11 168. Detta ord förekommer i skriftliga källor – i LKŽe finns endast ett illustrativt exempel på dirgsnės i betydelsen ”nerv”, hämtat ur
146 Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 6I V. Kudirkas skrifter. Han använde också avledningen dirgsninis, -ė – dirksninės ligos VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 11 168, dirksninis širdies tvinksėjimas VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 1 9, till exempel: ”Prietiam, darbininkai tie lengvai apserga ant visokiu d i r k s n i n i u l i g u […]“ VrpKdr 1889 11 168, ”[…] kavos dar labiaus reikia saugotis prie […] d i r k s n i n i o š i r d i e s t v i n k s ė j i m o […]“ VrpKdr 1889 2 25. I LKŽe anges vid denna avledning endast dirgsninės ligos (V. Kudirkas term).
Liauka (lat. glandula) benämndes av V. Kudirka med termerna grumulas ir gru-mulėlis – grumulėliai VrpKdr 1889 8 120, popilvinis grumulas VrpKdr 1889 8 120, prakaito grumulėliai VrpKdr 1889 3 41, seiliniai grumulėliai VrpKdr 1889 8 120 / seiliu grumutėlei6 VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 3 41, till exempel: ”[…] tabakas erzina liežuvį ir gardumo dirksnias, o per tai suerzina s e i – l i u g r u m u t ė l i u s, kurie tada nesigaili savo įtūrio; […]“ VrpKdr 1889 3 41. Enligt uppgifter i LKŽe är grumulas ”körtel” ett ord i det levande språket i Grūžiai (Pasvalys distrikt) och Svėdasai (Anykščiai distrikt). Dessutom finns i ordboken ett illustrativt exempel hämtat ur V. Kudirkas artikel med termerna prakaito grumulėliai, seilių grumulėliai.
Termerna indas ir indelis – kraujo indai användes i betydelsen ”blodkärl” (lat. vas sanguineum) VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKdr 1889 9 139, kraujo indelei VrpKdr 1889 4 61, plaučių indai VrpKdr 1889 9 139, till exempel: ”K r a u j o i n d a i nelieka neužgauti“ VrpKdr 1895 9/10 156, ”Cziaudėjimas sujudina smagenis, o per tai gali plyšti k r a u j o i n d e l e i“ VrpKdr 1889 4 61. I LKŽe är betydelsen ”ränna, blodåder” för ordet indas inte belagd i folkspråket; ordet har tagits upp med denna betydelse enbart med stöd av P. Matulionis och andra skriftliga källor (rš).
Diminutivformen indelis (termen plonieji indeliai VrpKdr 1895 9/10 157) kan ha betecknat det minsta blodkärlet, en kapillär, till exempel: ”Oda alkoholikų sausa, o ant jos paviršiaus p l o n i e j i e i n d e l i a i išsiskėtę“ VrpKdr 1895 9/10 157.
Ögats slemhinna kallades av V. Kudirka jungplone (termen uždegimas jungplones VrpKdr 1889 10 152), till exempel: ”Jaigu akys tankei bus erzinamos dumais, gali įsteigti uždegimas akių (uždegimas j u n g p l o n e s – conjunctivitis), kuris gali užsitęsti ir suteikti akims visas blogas tos ligos pasekmės“ VrpKdr 1889 10 152. I LKŽe förekommer termen junglonė ”bindhinna; konjunktiva” endast med belägg från V. Kudirkas medicinska skrifter. Den officiella litauiska termen i dag är junginė (lat. conjunctiva), och dess internationella motsvarighet är konjunktyva.
6 Troligen ett tryckfel (det borde stå grumulėlei).
Terminologija | 2008 | 15
147
Page 7Ögats pupill (lat. pupilla) benämndes med termen liten docka (termen utvidgning av pupillerna7 VrpKdr 1889 3 41), t.ex.: ”Tecken på svår nikotinförgiftning är dessa: oro, darrningar, yrsel, en obehaglig värme över bröstet; strax därefter – svaghet, kräkningar, kramper, blekhet, kallsvettning, värk i pannan, utvidgning av pupillerna, sus i öronen och förvirring; [...]” VrpKdr 1889 3 41. LKŽe pupill ’ögats pupill’ har tagits med endast från skriftliga källor (rš).
I betydelsen ”bukhinnan” använde V. Kudirka termen bukhinna, t.ex.: ”B u k h i n n a n blir också mycket ofta sjuk av alkohol” VrpKdr 1895 9/10 156. I LKŽe bukhinna ’bukhinnan (peritoneum)’ är belagt endast från en artikel av V. Kudirka, vilket innebär att termen kan ha skapats av honom. I dagens medicinska språk används den litauiska termen bukhinna (lat. peritoneum).
Hinnan (lat. membrana) kallades plonė – plonė VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 8 120 / plonė VrpKdr 1889 9 139, akių plonė VrpKdr 1889 10 152, gomurio plonė VrpKdr 1889 4 60, nosies plonė VrpKdr 1889 4 60 (vidurinė nosies plonė VrpKdr 1889 4 60), plonės aplink širdį VrpKdr 1895 9/10 156, plonės pilvo VrpKdr 1889 8 120, smegenų plonės VrpKdr 1895 9/10 156, till exempel: ”A k i u p l o n ė labai lepi; dalelės anglių dumūse rezia ją ir ji, suerzinta, prisisiunkia krauju – nū to akys paraudonūja“ VrpKdr 1889 10 152, ”Per n o s i e s p l o n ę, kaip paprastai per visas p l o n e s, gali persisunkti į kraują vodingas t a b a k o8 skystimas“ VrpKdr 1889 4 60. I vissa källor skiljer sig dock betydelserna hos V. Kudirkas term plonė åt. I den tidigare nämnda ”Ordboken över ovanligare ord” i V. Kudirkas Raštų står det till exempel att plonė är en gleivinė (Kudirka 1990: 928), medan plonė i LKŽe är upptaget i betydelsen ”det översta hudlagrets membran” (med två illustrerande exempel ur V. Kudirkas artiklar). J. Palionis tog upp plonę i sin avhandling i ”Ordboken över nybildningar” med betydelsen ”hinna” (Palionis 1952: 336). Artikelförfattaren instämmer i J. Palionis uppfattning.
I betydelsen ”människans körtlar som utsöndrar matsmältningssaft” använde V. Kudirka termen saldmesės, till exempel: ”S a l d m ė s ė s girtuoklių pa-viršium turi balsganus lyg pieno lašus. Kartais buna padidintos, kartais suminkštėjusios, o atsitaiko ir sukietėjimas lyg rago“ VrpKdr 1895 9/10 156. I LKŽe anges flera varianter av detta ord med betydelsen ”bukspottkörtel”: saldmeisė från A. Juškas ordbok och Šatės (Skuodas distrikt), samt saldmeisės från Kvėdarna
7 Kan vara ett tryckfel (det borde stå lėliukiu).
8 Ordet tabakas är glest satt i originalet.
148
Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 8(Šilalės r.), Gegrėnų (Plungės r.), nordöstra dùnininkų-dialekter, Viekšniai (Mažeikiai r.), saldmeisiai från nordöstra dùnininkų-dialekter, saldmėsa från G. H. F. Nesselmğns Lietuvių kalbos žodyno (1851), saldmėsė från F. Kuršaitis ordbok och saldmėsės från M. Niedermann, A. Senn, F. Brender och A. Salis Lietuvių rašomosios kalbos žodyno (1932–1968). Bredvid ordet saldmėsės finns endast ett illustrativt exempel från en artikel av V. Kudirka. Förutom saldmesių använde han också den nuvarande termen kasa (lat. pancreas).
Det har föreslagits att använda saldmėsę som officiell medicinsk term för körteln pancreas. I artikeln ”Bukspottkörteln och mjälten”, publicerad i tidskriften Sveikatos apsaugos år 1965, föreslog språkforskaren J. Paulauskas och biologerna P. Šivickis och J. Kazlauskas att kalla det latinska pancreas för saldmėse och överge kasos, eftersom ordet enligt dem redan har många homonymer (Šivickis, Kazlauskas, Paulauskas 1965: 50).
För att beteckna det slemhinnebeklädda membran som täcker vissa delar av de inre organen (svalg, gom, buk) använde V. Kudirka termen slidplonė – pilvo slidplonė VrpKdr 1895 9/10 156, slidplonė gerklės VrpKdr 1895 9/10 156, slidplonė gomurio VrpKdr 1895 9/10 156, till exempel: ”Förkylning i halsen orsakad av alkohol, som visar sig genom förändrad röst, är känd för alla; blod tränger in i s l i d p l o n ė g o m u r i o i r g e r k l ė s” VrpKdr 1895 9/10 156. I LKŽe är ordet slidplonė ”slät, jämn hud” belagt i A. Kuršaitis Lietuviškai–vokiško žodyno (1968–1973), men något illustrativt exempel anges inte. Det visar sig att V. Kudirka använde slidplonę betydligt tidigare, redan 1895. I dagens medicinska språk är den officiella termen gleivinė (lat. tunica mucosa).
Kraujagyslė, kuria kraujas teka iš širdies (lot. arteria), V. Kudirkos vadinta sunke – sunkes VrpKdr 1889 9 139, veržimas sunkėse VrpKdr 1889 1 9, pvz.: „Žmogaus organizmo audas maitina kraujas: prietam tekėdamas iš kairėsės pusės širdies per s u n k e s, [...]“ VrpKdr 1889 9 139. LKŽe sunkės „arterijos“ pateiktas tik vienas iliustracinis pavyzdys iš V. Kudirkos straipsnio. Šias kraujagysles V. Kudirka yra vadinęs ir skoliniu arterijos (terminas arterijų sienos VrpKdr 1895 9/10 156), kuris dabartinėje medicinos kalboje yra oficialus terminas.
Det blodkärl genom vilket blodet strömmar till hjärtat (lat. vena) kallade V. Kudirka med den bredare termen gysla (han begränsade dess betydelse), till exempel: ”[...] det fördärvade blod som inte lämpar sig för att ge näring åt vävnaderna kommer in i andra blodkärl, i g y s l a s [...] och genom dem strömmar det in i hjärtats högra sida [...]” VrpKdr 1889 9 139. I LKŽe är ordet gysla inte belagt i betydelsen ”vener”. Numera är gysla yra vas, och det aktuella blodkärlet betecknas med den internationella termen vena.
Terminologija | 2008 | 15
149
Page 9V. Kudirka bildade termer för blod som strömmar genom artärer respektive vener. Blod som strömmar genom artärerna kallade han sunkinis kraujas VrpKdr 1889 9 139, och blod som strömmar genom venerna kallade han gyslinis kraujas VrpKdr 1889 9 139, till exempel: ”[...] blodet [...] tillför vävnaderna det degį de behöver, varav blodet är rött (s u n k i n i s k r a u j a s) [...]” VrpKdr 1889 9 139, ”[...] det dåliga blodet kommer in i andra blodkärl, i venerna (g y s l i n i s k r a u j a s) [...]” VrpKdr 1889 9 139. Under uppslagsordet sunkinis ”arteriell” anges i LKŽₑ endast ett illustrativt exempel från en artikel av V. Kudirka – sunkinis kraujas. Detta kan alltså ha varit en term hos V. Kudirka, liksom även termen gyslinis kraujas (i ordboken är avledningen gyslinis belagd med andra, icke-medicinska betydelser). I dag används termerna arterinis kraujas och veninis kraujas.
Alla de litauiskt härledda benämningar på sjukdomar och deras symtom, sjukliga tillstånd och andra medicinrelaterade begrepp som V. Kudirka använde har inte bevarats i dagens medicinska språk, till exempel: apjakimas ”blindhet” VrpKdr 1889 4 61, galvos apkvaitimas VrpKdr 1889 3 41 / apkvaitimas galvos VrpKdr 1889 10 153, degis ”syre” VrpKdr 1889 9 139, galvos sopimas VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 3 41, kaktos sopimas VrpKdr 1889 3 41, klejojimas VrpKdr 1895 9/10 157, sąnariu bevalda VrpKdr 1889 3 41 / bevalda sąnariu VrpKdr 1889 3 41 och så vidare.
Snuva hade en vidare betydelse i V. Kudirkas medicinska skrifter. För det första användes det om inflammation i nässlemhinnan (termen näskatarr VrpKdr 1889 4 60), exempelvis: ”Vid långvarigt bruk av t a b a k⁹ uppkommer n ä s k a t a r r, [...]” VrpKdr 1889 4 60. Denna betydelse av termen förekommer i dagens medicinska fackspråk. För det andra betecknade termen snuvor även inflammation i slemhinnorna i andra organ – munnen, svalget, luftvägarna, buken, lungorna och magsäcken – enkel magsäckskatarr VrpKdr 1895 9/10 156, munskatarr (catarrhus) VrpKdr 1889 3 41, halskatarr VrpKdr 1895 9/10 156, bukkatarr (catarrhus) VrpKdr 1889 3 41 / bukkatarr VrpKdr 1889 9 139, lungkatarr VrpKdr 1889 10 152, långvarig bukkatarr VrpKdr 1889 9 139, långvarig lungkatarr VrpKdr 1889 9 140 / långvarig katarr i lungorna VrpKdr 1889 9 139, långvarig katarr i luftvägarna VrpKdr 1895 9/10 156, exempelvis: ”[...] nästan alla rökare har b u k k a t a r r” VrpKdr 1889 9 139, ”Sūdziai, som är avlägsnande, inte välkomna gäster, retar halsen och lungorna – hosta uppstår, l u n g k a t a r r med alla följder” VrpKdr 1889 10 152. Hur snuvor
9 Ordet taboka är i originalet tryckt med glesare bokstavsättning.
150
Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 10Som synonym använde V. Kudirka även låneordet kataras (termerna kataras pilvo VrpKdr 1889 1 9, kataras žarnų VrpKdr 1889 1 9). I LKŽe finns endast två belägg för ordet sloga i denna betydelse – från G. Petkevičaitė-Bitės skrifter och från M. Niedermanns, A. Senno, F. Brenderios och A. Salios Lietuvių rašomosios kalbos žodyno, medan pluralformen slogos ’inflammation i slemhinnan i ett annat organ’ också är utbredd i talspråket – i Žemalė (Mažeikiai kommun), Baisogala (Radviliškis kommun) och i de nordöstra dzūkininkai-dialekterna. I dagens medicinska fackspråk används den förlitauiserade latinska termen kataras och dess litauiska motsvarighet gleivinės uždegimas (lat. catarrhus).
I en artikel från 1889 om teets inverkan på människokroppen skrev V. Kudirka, vid sidan av termen stelkramp, den latinska motsvarigheten tetanus, som i dagens medicinska terminologi har två betydelser: ”stelkramp” och ”långvarig muskelsammandragning”. Utifrån artikelns sammanhang kan man säga att författaren sannolikt använde stelkramp inte i betydelsen ”stelkramp (en infektionssjukdom orsakad av stelkrampsklostridien)”, som det står i LKŽe, utan i den andra betydelsen av tetanus, till exempel: ”Människan grips nu inte heller av större ansträngning av s t y r i s (tetanus), utan endast av ökad reflexmässig känslighet [...]” VrpKdr 1889 1 9.
Som bestämmande led i sammansatta termer som betecknar sjukdomar förekommer i V. Kudirkas artiklar substantiv i genitiv, till exempel: sinnets sjukdomar VrpKdr 1895 9/10 157, leversjukdomar VrpKdr 1895 9/10 156, tungsjukdomar VrpKdr 1889 9 139, men han använde också adjektiv med suffixet -inis. Till exempel kallade V. Kudirka lungsjukdomen (latin pneumopathia) med termen lungesjukdom VrpKdr 1889 9 139 / lungesjukdom VrpKdr 1889 10 152, till exempel: ”Hos den med försvagade lungor tillkommer sedan allehanda l u n g s j u k d o m a r” VrpKdr 1889 9 139. Enligt LKŽe är adjektivet lungrelaterad känt från levande språkbruk – lungtuberkulos (Palanga); läkaren V. Lašas använde det i sina skrifter (mekanismen för lungandning). Termen lungsjukdomar är i den nämnda ordboken belagd endast från en artikel av V. Kudirka. På motsvarande sätt är den redan nämnda termen nervsjukdomar bildad.
Matsmältningen (latin digestio) benämnde V. Kudirka med termen matsmältning (även varianten matsmältning användes) – matsmältning VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 8 120, matsmältning VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 3 41, brist på matsmältningsvätska VrpKdr 1889 9 139, matsmältningsvägar VrpKdr 1895 9/10 156, till exempel: ”Saliv är ett oumbärligt ämne för f ö d o ä m n e n a s m a t s m ä l t n i n g” VrpKdr 1889 8 120, ”Vid långvarigt bruk av spritdrycker försämras först m a t s m ä l t n i n g s v ä g a r n a” VrpKdr1895 9/10 156. I LKŽe är det illustrativa exemplet för ordet matsmältning (: smälta maten) ”smälta” hämtat endast från
Terminologija | 2008 | 15 151
Page 11A. Lalia Lietuviškos ir angliškos kalbų žodyno (1915), iš gyvosios kalbos šis žodis nepaliudytas. Taigi žlebčiojimą „virškinimo“ reikšme V. Kudirka buvo pavartojęs anksčiau. LKŽe variantas žlebčiojimas ta pačia reikšme įdėtas iš V. Kudirkos straipsnio, taip pat ir sužlebčiojimas.
För att beteckna dosen (lat. dosis) sökte V. Kudirka efter en litauisk motsvarighet – han använde termen duosnė – dūsnė VrpKdr 1889 1 9, didelė dūsnė (dosis) VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, maža dūsnė VrpKdr 1889 1 9, mirtina dūsnė VrpKdr 1889 1 9, till exempel: ”Därför måste vi numera betrakta d i d e l i a s d ū s n i a s kavos turime laikyti už nūdus, liksom alkohol och tabakui” VrpKdr 1889 2 25. Enligt uppgifter i LKŽe är ordet duosnė inte belagt i talspråket, utan används i betydelsen ’dos’ av V. Kudirka.
Som brukligt bland läkare angav V. Kudirka i sina artiklar latinska motsvarigheter vid sidan av vissa litauiska medicinska termer, till exempel: džiova (phthisis) VrpKdr 1889 10 152, išputimas plaučių (emphysema) VrpKdr 1889 10 152, kasa (pancreas) VrpKdr 1889 8 120, uždegimas jungplonės (conjunctivitis) VrpKdr 1889 10 152, vėžys (carcinoma) VrpKdr 1889 4 60, vietinis žuvimas jautrumo (anaesthesia) VrpKdr 1889 4 60, vilkas10 (lupus) VrpKdr 1889 4 60 med flera.
Sådana termer som V. Kudirka använde, såsom vätska VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 2 25 (”urin”), smittsam sjukdom VrpKdr 1889 10 153 (”infektionssjukdom”), liv VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139 (”liv”), död (termen oväntad död VrpKdr 1889 4 61) (”död”) återspeglar den allmänna språkbruket vid den tiden – dessa ord var vanliga även i andra läkares medicinska skrifter, t.ex.: ”[...] under tiden förefaller det den sjuke som om han snart skulle förlora l i v e t, men sedan börjar han dregla, kräkas, släppa u r i n och tömma tarmarna ordentligt – och därigenom utsöndras mycket nikotin, den sjuke mår bättre och somnar” VrpKdr 1889 3 41, ”Så länge organismen står emot angripande mikroorganismer, inte ger efter för dem och inte erbjuder dem någon lämplig plats, får den ingen s m i t t s a m s j u k d o m” VrpKdr 1889 10 153, ”Till sist är även själva nysningen ganska farlig: Fr. Hoffmann och Glazer fann fall av o v ä n t a d d ö d till följd av att blod trängde ut i hjärnan efter en kraftig nysning [...]” VrpKdr 1889 4 61.
10 Den sjukdom som V. Kudirka betecknade med denna term kallas numera odos tuberkulioze (lat. lupus vulgaris) (se Kudirka 1990: 898).
152 Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 12SLUTSATSER
1. V. Kudirkas skriftliga medicinska arv är litet – endast några populärvetenskapliga artiklar inom hygien, men de är viktiga som källor till den litauiska medicinvetenskapens historia och den litauiska medicinska terminologin.
2. V. Kudirka försökte använda litauiska termer – de utgör den största delen av termerna i hans medicinska artiklar. Dessutom är många av dessa termer ord ur det levande språket (detta bekräftas av uppgifterna i LKŽe). En sådan önskan är förståelig, eftersom han skrev för vanliga människor. En del av termerna används fortfarande i dag, men många av dem kom inte in i den moderna medicinska terminologin.
3. Även om V. Kudirka inte särskilt ägnade sig åt medicinsk terminologi, kan man ändå säga att han bidrog till skapandet av litauiska medicinska termer. Han nöjde sig inte med lånord utan sökte litauiska ord för att benämna medicinska begrepp; några kan han också själv ha bildat. Enligt uppgifterna i LKŽe och J. Palionis avhandling Lietuvių literatūrinės kalbos normalizacija XIX a. pabaigoje (1880–1901) kan termerna jungplonė, pilvaplոնė, slidplonė, sunkė med flera ha varit nybildningar av V. Kudirka. Dessa termer fick dock inte fäste i det moderna medicinska fackspråket.
HUVUDKÄLLOR
Hygijėjos tarnas. Hygijėna. I. Arbata. – Varpas, 1889, Nr. 1, 8–9.
Hygijėjos tarnas. Hygijėna. II. Kava. – Varpas, 1889, Nr. 2, 25.
Hygiejēnas tjänare. Hygiejēna. III. Tobak. – Varpas, 1889, nr 3, 40–41; nr 4, 60–61; nr 8, 120; nr 9, 139–140; nr 10, 152–153; nr 11, 168–169.
Hygienos tarnas. Alkogolis ir alkoholizmas. – Varpas, 1895, Nr. 9/10, 155–157; Nr. 11, 173–175.
KOMPLETTERANDE KÄLLOR
Kudirka V. 1990: Raštai 2, Vilnius.
LKŽe: Ordbok över det litauiska språket. – www.lkz.lt
ME 1991: Medicinos enciklopedija 1, Vilnius.
MedŽ 1980: Astrauskas V., Bizulevičius S., Pavilonis S., Vaitilavičius A., Vileišis A. Medicinos terminų žodynas, Vilnius.
LITERATŪRA
Palionis J. 1952: Lietuvių literatūrinės kalbos normalizacija XIX a. pabaigoje (1880–1901) [filologijos mokslų kandidato laipsnio disertacija], Vilnius, VUB RS, F 76–Ds 58.
Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, Vilnius.
Staugaitis J. 1925: Dr. V. Kudirka kaip gydytojas, Kaunas.
Šivickis P., Kazlauskas J., Paulauskas J. 1965: Kasa ir blužnis. – Sveikatos apsauga 2, 49–50.
Terminologija | 2008 | 15
153
Page 13LITHUANIAN MEDICAL TERMS OF VINCAS KUDIRKA
The rise of the movement of Lithuanian national rebirth at the end of the 19th century speeded up the publication of works in Lithuanian. Popular books, booklets, articles in newspapers and almanacs on various issues of medicine became more numerous. One of the doctors who was educating people on health issues was a famous Lithuanian public figure Vincas Kudirka (1858–1899). In Varpas magazine he published four articles in the field of hygiene – “Arbata” (“Tea”) (1889), “Kava” (“Coffee”) (1889), “Tabakas” (“Tobacco”) (1889) and “Alkoholis ir alkoholizmas” (“Alcohol and alcoholism”) (1895).
This article deals with medical terms of the Lithuanian origin in the above-mentioned writings of Vincas Kudirka. Such terms comprise up to 70% of terms used by him. 40% of them are still being used (akis (eye), dusulys (shortness of breath), džiova (tuberculosis), gerklė (throat), gydymas (treatment), gydytojas (doctor), kraujas (blood), kudikis (baby), kvėpavimas (breathing), ligonis (patient), sveikata (health), vaistas (medication) and others) and 60% fell out of usage in modern language of medicine.
Vincas Kudirka used quite a lot of Lithuanian names for body parts and organs, which did not take root in the language – akies baltymas ‘odena’ (white of the eyes), ašarinis takas ‘ašarų kanalėlis’ (tear duct), auda ‘audinys’ (tissue), dantų smegenys ‘dantenos’ (gums), dirgsnis ‘nervas’ (nerve), grumulas ‘liauka’ (gland), indas ‘kraujagyslė’ (blood-vessel), jungplonė ‘konjunktyva’ (conjunctiva), lėliukė ‘akies vyzdys’ (pupil), pilvaplonė ‘pilvaplėvė’ (peritoneum), plonė ‘plėvė’ (membrane), saldmėsės ‘kasa’ (pancreas), slidplonė ‘gleivinė’ (mucous membrane), sunkė ‘arterija’ (artery). All these words are given in Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of the Lithuanian language) in the meanings used by Kudirka and the majority of them have illustrative examples from the earlier-mentioned writings of Kudirka. There were also some Lithuanian names of diseases, their symptoms, medical conditions and other terms related to medicine used by Kudirka which did not take root in the language either, for instance apjakimas ‘apakimas’ (loss of sight), duosnė ‘dozė’ (dose), galvos sopimas ‘galvos skausmai’ (headache), gyvastis ‘gyvybė’ (life), limpanti liga ‘infekcinė liga’ (contagious disease), styris ‘tetan as, ilgalaikis raumens susitraukimas’ (tetanus), žlebčiojimas ‘virškinimas’ (digestion). Kudirka, like other doctors, used to give Latin equivalents next to some Lithuanian medical terms, for instance džiova (phthisis) (tuberculosis), kasa (pancreas) (pancreas), vilkas (lupus) (lupus) and other.
Kudirka’s articles are important sources of the history of Lithuanian medical science and Lithuanian medical terminology. Kudirka contributed to the creation of Lithuanian medical terminology, though he did not make a special effort in this. The majority of the words he tried to use as medical were words of folk language. He was not content with borrowings, but was looking for Lithuanian equivalents to name medical concepts and created some Lithuanian medical terms as a result. According to the data from Lietuvių kalbos žodynas and Jonas Palionis thesis Lietuvių literatūrinės kalbos normalizacija XIX a. pabaigoje (1880–1901) (Normalization of the Lithuanian standard/literary language at the end of 19th century) (1952) terms jungplonė ‘konjunktyva’ (conjunctiva), pilvaplonė ‘pilvaplėvė’ (peritoneum), slidplonė ‘gleivinė’ (mucous membrane), sunkė ‘ar-
154
Palmira Zemlevičiūtė | Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai
Page 14terija’ (artery), sunkinis kraujas ‘arterinis kraujas’ (arterial blood) and other terms could have been created by Kudirka, but they did not take root in the modern language of medicine.
Gauta 2008-12-08
Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT–10308 Vilnius E. paštas: [email protected]
Terminologija | 2008 | 15
155
