Page 1Betydelsen och ursprunget hos de psykologiska termerna i Mečislovas Reinio fritt översatta Psykologihandbok
RITA KATELYTĖ
Institutet för litauiska språket
Till minne av Mečislovas Reinio på 125-årsdagen av hans födelse
Den 5 februari 2009 hade det gått 125 år sedan en av de första litauiska psykologerna, Mečislovas Reinys (1884–1953), föddes. Han var en framstående och bildad person – präst, biskop, ärkebiskop, pedagog, professor, samhällsdebattör, politiker och politisk fånge. Från 1922 ledde M. Reinys psykologiska institutionen vid den dåvarande Kaunasuniversitetets fakultet för teologi och filosofi. Han undervisade också i allmän psykologi, jämförande psykologi och pedagogisk psykologi samt ledde psykologiska övningar. Vid den tiden fanns det ingen litauisk psykologihandbok, så M. Reinys översatte fritt prof. Georgijus Čelpanovs1 Psykologihandbok till litauiska. I förordet står det att ”översättningen är fri, för att det främmande språket inte ska märkas så mycket. Dessutom fanns det anledning att ändra en del och lägga till en del” (Reinys 1921: IV). Illustrationerna ändrades, antalet bilder minskades och kapitlen delades in i paragrafer. M. Reinys beklagar sig över att det var svårt med termerna och säger därför att han ”använde termer ur I. Vabalo Gudaitis ’Program för personlighetsforskning’, Rygiškių Jonas ’Vår ordlista’, Z. Žemaitis ’Termer inom geometri och trigonometri’, M. Šikšnys ’Ordbok över aritmetik- och algebraiska termer’, I. Elisonas ’Kort projekt till en zoologisk terminologi’ och annat” (Reinys 1921: V). Eftersom handboken översattes fritt består en stor del av texten av M. Reinio egna formuleringar. Därför kommer handboken i fortsättningen av artikeln att kallas M. Reinio Psykologihandbok (källförkortning – MR).
M. Reinio Psykologihandbok är ganska omfattande (242 s.) och består av tre delar och 38 kapitel. Den första delen handlar om kognitionspsykologi och ger allmän information om förnimmelser; den andra handlar om känslornas psykologi och redogör för allmänna kunskaper om känslor; den tredje handlar om
1 Georgijus Čelpanovas (1862–1936) – rysk psykolog, logiker och filosof.
198 Rita Katelytė | Mečislovo Reino laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 2viljans psykologi samt viljestyrda och ofrivilliga rörelser. I början av handboken finns ett tryckt förord av författaren, där psykologins betydelse framhålls och principen för handbokens upplägg förklaras. I slutet finns en liten ordlista över psykologiska termer. Dessutom anges i handboken inom parentes, intill vissa litauiska termer, motsvarigheter på ett eller flera språk (ryska, tyska, polska, engelska, franska och latin).
Syftet med denna artikel är att diskutera betydelsen och ursprunget hos 505 psykologiska termer som återfinns i den nämnda Psykologihandboken. I artikelns första del redovisas hur termerna fördelar sig mellan betydelseavsnitten, och i den andra deras ursprung. I kommande artiklar är avsikten att undersöka strukturen hos termerna i M. Reinio handbok.
1. TERMERNAS BETYDELSE
Urvalet av psykologiska termer gjordes utifrån kontexten i det undersökta materialet, den korta ordlista över psykologiska termer som finns i slutet av M. Reinio Psichologijos vadovėlio och den Psichologijos žodynas (PŽ), som utkom 1993. Termerna återges så som de är skrivna i källan; sidan där termen först används anges intill.
Med utgångspunkt i läroboken i Bendrosios psichologijos av A. Jacikevičius, A. Gučas och E. Rimkutė samt M. Reinio Psichologijos vadovėliu har de psykologiska termerna indelats i följande betydelsegrupper: allmänna psykologiska termer, benämningar på psykologins grenar, benämningar på psykologiska lagar och teorier, benämningar på fysiologiska processer, benämningar på psykiska processer, benämningar på emotioner och känslor, benämningar på personlighetsstörningar och karaktärsdrag, benämningar på kognitiva processer samt personbeteckningar.
1.1. Allmänna psykologiska termer. Termerna i denna grupp, som omfattar 40 eller 7,9% av alla termer, betecknar allmänna psykologiska begrepp, forskningsmetoder, uttryck för människans psyke med mera: aperception MR 93, faktor MR 94, rent rum MR 149, orsak MR 147, reproduktion MR 72 (termen definieras som ”en process som framkallar en förnimmelse hos oss, trots att någon retning inte längre föreligger <...>” MR 72), syntes av begrepp MR 141, subjekt MR 141, substans MR 151, kontinuerligt rum MR 148, faktor MR 141, homogent rum MR 148.
Till de allmänna psykologiska termerna hör rum MR 147, tid MR 147, kausalitet MR 150, tal MR 147. Enligt M. Reinys är ”rums och tids begrepp nödvändiga villkor för föreställningen om ting och skeenden. Sådana begrepp kallar vi grundläggande element i empirisk kunskap” MR 149. Termen ”tal har empiriskt ursprung, det vill säga tal erhålls ur
Terminologija | 2009 | 16
199
Page 3erfarenheten av sinnesförnimmelser. <...> Begreppet tal har sitt ursprung i erfarenheten av sinnesobjekt och är därför av erfarenhetsmässig natur” MR 150. Begreppet kausalitet förklarar M. Reinys som ”ett av kunskapens grundläggande element” MR 151. Enligt författaren har varje vetenskap ett kausalitetsbegrepp, vilket befäster övertygelsen om att beständiga lagar råder i världen. Liksom naturlagarna alltid har funnits, kommer även kausalitetsbegreppet alltid att finnas MR 150. Termen syntes MR 131 jämför M. Reinys med den term som används inom kemin, där ett sammansatt ämne kan delas upp i beståndsdelar och analyseras. Termen betyder samma sak också inom psykologin: ”<...> även i tankeprocesser kan vi förena enskilda föreställningar till en enhet och på så sätt få en samlad föreställning eller till och med ett begrepp” MR 131.
Även andra allmänna psykologiska termer påträffas: gott tillvägagångssätt MR 197, experimentellt material MR 14, elementär kunskapsprocess MR 179, empiriskt ursprung MR 150, kroppsligt uttryck MR 160, berättande bild MR 54, mental vetenskap MR 89, psykologi MR 1, psykologiskt experiment MR 14, psykologisk vetenskap MR 1, psykologiskt system MR 3, psykologiord MR 1, psykologisk analys MR 7, psykologiskt villkor MR 212, likformighet MR 131, kontinuerligt samband mellan själens företeelser MR 18.
Sex termer i denna grupp som rör själen bör nämnas: själ MR 1, själstillstånd MR 21, själens väsen MR 2, själsegenskap MR 2, själens rörelse MR 160, kunskap om själens företeelser MR 3. Enligt M. Reinys är själsfenomen MR 3 ”det vi kallar våra tankar, känslor, viljebeslut och så vidare. De kallas också psykiska varanden eller medvetandetillstånd” MR 3. Det bör nämnas att M. Reinys i läroboken också anger en litauisk motsvarighet till termen psykologi – sielotyra MR 1. Enligt honom är ”termen sielotyra bildad enligt ett vanligt ordbildningsmönster, eftersom psykologi, eller sielotyra, är vetenskapen om psykiska företeelser eller själslivet” MR 1, men den litauiska motsvarigheten används endast en gång; därefter används enbart termen psykologi.
1.2. Benämningar på psykologins grenar. I detta avsnitt behandlas benämningar på psykologins grenar som används av M. Reinys och jämförs med de termer som används i dag. De 11 termerna i denna grupp utgör 2,2% av alla termer: experimentell psykologi MR 128, empirisk psykologi MR 2, djurpsykologi MR 10, känslornas psykologi MR 20, masspsykologi MR 11, jämförande psykologi MR 10, kunskapspsykologi MR 20, rationell psykologi MR 2, folkpsykologi MR 10, barnpsykologi MR 10, viljepsykologi MR 20.
200
Rita Katalytė | Mečislovo Reinio laiškai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 4Det bör uppmärksammas att M. Reinys använde termen gyvulių psichologija MR 10, medan de termer som används i dag är gyvūnų psichologija, zoopsichologija (PŽ 1993: 329). M. Reinys hävdar att man genom att undersöka psykologin hos en liten kulturnation kan få fram och samla in en hel del användbar information om masių psichologija MR 11 (i dag propagandos psichologija (PŽ 1993: 225). Tautų psichologija MR 10 kallas numera tautos psichologija arba etnopsichologija (PŽ 1993: 80).
Både i M. Reinio fritt översatta Psichologijos vadovėlyje och i Psichologijos žodyne används termerna empirinė psichologija MR 2 och racionalinė psichologija MR 2 synonymt och behandlas tillsammans; numera används dock termen racionalinė psichologija inte längre, utan i stället racionalistinė psichologija.
Enligt M. Reinys består palyginamąją psichologiją MR 10 (i dag lyginamoji psichologija) av uppgifter från folkpsykologin, djurpsykologin och barnpsykologin MR 11–12.
1.3. Namn på psykologiska lagar och teorier. I detta avsnitt presenteras 12 psykologiska termer (2,4% av samtliga termer) som benämner psykologins lagar och teorier.
Den största delen av denna grupp utgörs av namn på psykologiska teorier (7 termer): afektų kilimo teorija MR 160, Berkeley’o teorija MR 120, galių teorija MR 16, Helmholtzo teorija MR 52, Heringo teorija MR 55, įgimtoji doros jausmo teorija MR 175, pėdsakų teorija MR 75. Något färre är namnen på psykologiska lagar (5 termer): Fechnero dėsnis MR 69, psichofizinis Webero-Fechnero dėsnis MR 66, sielos gyvenimo dėsnis MR 10, sielos reiškinių dėsnis MR 3, specifinis energijos dėsnis MR 65. Exemplen visar att personnamn i termerna återges med originalstavning och litauiska ändelser.
1.4. Namn på fysiologiska processer Gruppen omfattar 73 termer (14,4% av alla termer). De betecknar livsaktivitet och funktioner, regleringsmekanismer samt samband med en föränderlig omgivning: fiziologija MR 14, fiziologinė būsena MR 164, fiziologinis reiškinys MR 21, fiziologinis vyksmas MR 158, grįžtamasis veiksmas MR 31, raudonavimas MR 21, refleksas MR 34, refleksinis veiksmas MR 31, refleksinis vyksmas MR 185, regėjimo atvaizdas MR 85, regėjimo centras MR 34, sapnas MR 79, snaudulys MR 214 (vidvid denna term används i läroboken också synonymen driemotuojas MR 214), sotumas MR 39, susi valdymas MR 195, troškulys MR 39.
I gruppen av termer som benämner fysiologiska processer utgör termer för nervsystemet den största delen. 20 sådana termer påträffades, till exempel: centrifugalis dirksnis
Terminologija | 2009 | 16
201
Page 5MR 31, centripetalis dirksnis MR 31, dirksnių centras MR 37, dirksnių erzinimo esmė MR 29, dirksnių galų informacija MR 66, dirksnių sistema MR 22, dirksnių sistemos elementas MR 25, įcentrinis dirksnis MR 31, išcentrinis dirksnis MR 31, išvidinis paerzinimas MR 39, išvidinis patyrimas MR 4, judinamasis dirksnis MR 31, juntamasis dirksnis MR 31, klausos dirksnis MR 37, lytėjimo dirksnis MR 58, regėjimo dirksnis MR 65, skonies dirksnis MR 59. I M. Reinio Psichologijos vadovėlyje används termen dirksnis i betydelsen ”nerv”. Varianten dirgsnė hade redan använts i J. Šliūpos arbeten och i V. Kudirkas tidskrift Varpo (Žemlevičiūtė 2008: 146).
Inom gruppen fysiologiska processer finns många synonyma termer: judinamieji dirksniai – centripetalis dirksnis MR 31, įcentrinis dirksnis MR 31; juntamieji dirksniai – centrifugalis dirksnis MR 31, išcentrinis dirksnis MR 31. Exemplen visar att företräde ges åt synonymer av litauiskt ursprung. Det bör noteras att de termer som används i dag är judinamieji (motoriniai), juntamieji (sensoriniai) ir vegetaciniai (simpatiniai arba parasimpatiniai) nervai (ME 1993: 66).
M. Reinys urskiljer fyra typer av rörelser hos levande varelser och använder åtta termer för att benämna dem. Tre typer betecknas med synonyma termer: automatingi judesiai MR 184 – impulsingi judesiai MR 184; refleksingi judesiai MR 184 – refleksiniai judesiai MR 184, grįžtam…
Det bör framhållas att termen valingi judesiai MR 184 eller noringi judesiai MR 184 numera har ersatts av termen valingieji judesiai (PŽ 1993: 320).
I gruppen fysiologiska processer kan termerna för beröring urskiljas (8 termer): erdvė lytėjimo pojūčio atžvilgiu MR 107, lytėjimo pojūčio erdvė MR 107, lytėjimo bei raumenų atvaizdas MR 119, lytėjimo sritis MR 34, raumenų bei lytėjimo potyris MR 121, raumenų ir lytėjimo padarinys MR 120. Termerna lytėjimo pojūtis MR 111 och lytėjimo potyris MR 122 används synonymt.
I den undersökta källan påträffades 7 termer som benämner en av de fysiologiska processerna – synen. En del av de termer som M. Reinys använder har förändrats; till exempel kallas dviakis regėjimas MR 115 eller binokuliarus regėjimas MR 115 numera binokuliarine rega ir abiake rega (PŽ 1993: 44).
Rumsliga relationer mellan föremål utifrån synen benämns med termerna erdvė regėjimo atžvilgiu MR 112 och regėjimo pojūčio erdvė MR 107.
Synprocessen benämns med termen regėjimo procesas MR 34.
202
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 6Till reflexhandlingarna räknas 4 termer, till exempel: hosthandlingen MR 184, nysning MR 31, hostning MR 32, blinkning MR 32.
Ett fåtal termer betecknar annan aktivitet hos organismens delar (sinnesförnimmelse, lukt, hörsel, hjärnaktivitet): förnimmelse av föremåls storlek MR 121, förnimmelse av lätt andning MR 39, sinnesförnimmelse MR 4; doftbild MR 81, luktbild MR 85, luktnervens ändpunkt MR 59; hörselbild MR 85; tankeförmåga MR 18.
Andra termer som M. Reinys använder är rummet i förhållande till rörelseförnimmelsen MR 107, rörelsebild MR 85, rörelseförnimmelse MR 111, ändamålsenligheten hos reflexrörelser MR 184.
1.5. Den största termgruppen utgörs av benämningar på psykiska processer (98 termer eller 19,4% av samtliga termer). Till denna grupp hör termer som beskriver dynamiska psykiska fenomen, vilka uppstår under påverkan av yttre och inre stimuli och försvinner när dessa upphör.
Psykiska handlingar, förlopp och fenomen betecknas med följande termer: abstraktionsprocess MR 93, abnormt psykiskt fenomen MR 14, abstraktionsprocess MR 93, högre psykisk verksamhet MR 34, yttre viljehandling MR 183, inre viljehandling MR 183, grundläggande psykiskt förlopp MR 183, resonerande förlopp MR 143, psykisk process MR 5, psykisk process MR 34, psykiskt fenomen MR 1, psykisk handling MR 92, psykiskt förlopp MR 136, komplicerad viljehandling MR 190, viljefenomen MR 15, viljehandling MR 183, viljeförlopp MR 188, enskild viljehandling MR 190.
Associationer betecknas med följande termer: association MR 80, bildassociation MR 215, likhetsassociation mellan bilder MR 82, kontiguitetsassociation MR 81, kontrastassociation MR 82, likhetsassociation MR 82, association mellan förbundna bilder MR 80.
72 termer för andra psykiska processer påträffades: abstraktion MR 130, överföring av associationer MR 83, associationernas allmängiltighet MR 84, återgivning MR 72, abstraktion MR 132, abstraktionsprocess MR 130, igenkänning MR 73, ansvarighet MR 198, föreställande MR 72, bildframställning MR 1, bevarande av bilder MR 74, bildernas sammanflätning MR 79, allmänt resonerande MR 147, deduktion MR 146, deduktivt resonerande MR 147, extirpationsmetod MR 33, rumsförnimmelse MR 118, förmåga att analysera ljud MR 41, induktion MR 146, induktivt resonerande MR 147, introspektion MR 4, övertygelse MR 178, inbillningsförmåga MR 18, utvecklad vilja MR 196, slutledning MR 146, suggestion MR 216, avsikt MR 192, konvergens MR 113, benägenhet MR
Terminologija | 2009 | 16
203
Page 7193, tanke MR 1, önskan MR 1, insikt MR 32, objektiv verklighet MR 142, det grundläggande empiriska kunskapselementet MR 149, likhet MR 189, medlem i en undermedveten association MR 83, kunskap MR 15, ursprunglig psykisk akt MR 35, ursprungligt medvetandeelement MR 35, sensationston MR 38, sinnesillusion MR 143, upplevelse MR 12, minne MR 128, ihärdighet MR 210, förstånd MR 2, resonerande MR 3, psykisk förmåga MR 193, psykisk sammansättning MR 94, psykisk existens MR 214, psykisk entitet MR 3, psykisk kunskapsakt MR 185, psykisk kunskapsentitet MR 184, psykisk förmåga MR 212, psykisk bild MR 36, de psykiska fenomenens genes MR 7, ärftlighet hos psykiska förmågor MR 209, medvetande MR 5, medvetandets djup MR 80, självmedvetande MR 203, själviakttagelse MR 4, samvete MR 173, svängning MR 142, den fullkomligastes vilja MR 196, viljeelement MR 188, viljans utbredning MR 193, viljefrihet MR 198, viljemoment MR 190, viljans försvagning MR 223, viljebeslut MR 3, viljans utveckling MR 195, viljebeslut MR 200, följden av en viljehandling MR 183.
I sin lärobok använder M. Reinys termen föreställningarnas förlopp MR 183 och anger bredvid synonymen känslornas förlopp MR 183.
Även enstaka termer med en terminologisk form förekommer – i stället för den nutida standardspråkliga bestämda formen förekommer den östaukštaitiska formen med den emfatiska partikeln -ai (Lietuvių kalbos gramatika 1965: 494), till exempel återupplevd föreställning MR 144 (se även 1.7, 1.8.1, 1.8.2, 2.3.1).
1.6. Benämningar på emotioner och känslor omfattar 106 termer (21% av samtliga termer), till exempel: emotion MR 158, känsla MR 1, personlig känsla MR 163, reproducerad känsla MR 162, högre känsla MR 158, ren känsla MR 154, förnimbara känslor MR 168, ursprunglig känsla MR 162, social känsla MR 163, sällskaplig känsla MR 163, samhällelig känsla MR 163, lägre känsla MR 158.
Det bör påpekas att begreppet känslor i M. Reinys klassifikation, till skillnad från den nutida, betecknade lägre känslor, medan emotioner betecknade högre: ”Om vi som grund för klassifikationen tar den större eller mindre komplexiteten hos de bilder och begrepp som har trängt in i känslorna, kan vi dela in känslorna i två stora grupper: 1) lägre eller fysiska känslor och 2) så kallade högre känslor <...> De högre känslorna kallas bland annat också emotioner” MR 158. I dagens psykologi förknippas emotioner med upplevelser som direkt härrör från miljöfenomen och situationers betydelser (PŽ 1993: 75), medan känslor avser varaktiga upplevelser av relationer till verkligheten (PŽ 1993: 130).
Lärobokens författare använder personlig känsla som huvudterm.
204
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 8och ger två synonymer till det: individuell känsla, personlig känsla, jfr: ”känslor som är förbundna med en enskild persons livsuppehälle kallas individuella eller personliga känslor <...>” MR 163. ”Individuella känslor är sådana som kan finnas hos personer som inte lever ett samhällsliv <...>” MR 163. En liknande användning förekommer av synonymerna social känsla, social känsla, samhällelig känsla: ”Känslor som är sammanflätade med andra personers livsuppehälle kallas sociala eller samhälleliga känslor” MR 163. ”Sociala känslor uppstår och utvecklas tillsammans med samhällslivet” 163. Det bör noteras att termen samhälleliga känslor används oftare.
I den undersökta källan anges följande typer av individuella och samhälleliga känslor (38 termer): altruistisk känsla MR 169, hängivenhetskänsla MR 177, karakteristisk moralisk känsla MR 179, tacksamhetskänsla MR 177, känsla för Guds ära MR 177, kärlek till Gud MR 177, känsla av hängivenhet åt Guds vilja MR 177, känsla för moralisk plikt MR 173, moralkänsla MR 173, egoistisk känsla MR 168, elementär estetisk känsla MR 179, känsla för estetik MR 158, estetisk känsla MR 178, fysisk känsla MR 158, välbefinnandekänsla MR 62, individuell känsla MR 163, individuell känsla MR 163, intellektuell känsla MR 178, stolthetskänsla MR 157, kraftkänsla MR 165, hämndkänsla MR 164, njutningskänsla MR 62, olustkänsla MR 38, missnöjeskänsla MR 164, obehagskänsla MR 185, vördnadskänsla MR 177, respektkänsla MR 163, pliktkänsla MR 173, tillfredsställelsekänsla MR 165, ansträngningskänsla MR 192, tillfredsställelsekänsla MR 92, missbrukskänsla MR 164, primär estetisk känsla MR 179, ilska MR 164, känsla av överlägsenhet MR 157, religionskänsla MR 173, glädjekänsla MR 165, svindelkänsla MR 191.
Till de fysiologiska känslorna räknas följande 8 termer: rädslekänsla MR 9, glädjekänsla MR 161, jubelkänsla MR 181, skamkänsla MR 21, känsla av det komiska MR 181, lidandekänsla MR 9, sympatikänsla MR 168, smärtkänsla MR 153.
27 termer som betecknar upplevelser av förhållandet till omgivningen, andra människor och en själv har påträffats: passion MR 189, rädsla MR 159, glädje MR 159, jubel MR 159, medlidande MR 174, begär MR 189, förskräckelse MR 159, raseri MR 159, komik MR 181, lidande MR 165, lidande MR 152, obehag MR 152, leda MR 128, nedstämdhet MR 159, förvåning MR 159, svärtning MR 191, beröring MR 58, avsky MR 159, medlidande MR 174, tillfredsställelse MR 152, ilska MR
Terminologija | 2009 | 16
205
Page 9159, samvetskval MR 174, glädje MR 152, retning MR 37, kallblodighet MR 210, familjesympati MR 171, längtan MR 189.
Termer påträffades också i grupper med andra benämningar på emotioner och känslor (21 termer), till exempel: affekt MR 157, affektminne MR 162, stenisk affekt MR 159, moralkänslans ursprung MR 174, moralkänslans bindande karaktär MR 174, irritation MR 37, fysiologiska grunder för känslor MR 154, yttre retning MR 91, yttre irritation MR 39, känslighet MR 210, känslouttryck MR 160, återgivning av känslor MR 161, känslominne MR 162, känslornas förlopp MR 183, känslornas upphävande MR 157, egenskapen att uppfatta det komiska MR 181, njutningen av hågkomster MR 161, sympatins mekanism MR 168, sympatins utveckling MR 171, steniska affekter MR 159.
1.7. Benämningar på psykiska störningar och karaktärsdrag
Gruppen omfattar 51 termer (10,1% av samtliga termer) som betecknar olika psykiska störningar hos individen (psykiska, intellektuella och andliga funktionsnedsättningar samt störningar i tänkande, beteende och känslor), liksom 18 termer som speglar personlighetens individualitet och särart, helheten av medfödda eller förvärvade egenskaper och beteendemönster.
För att beteckna störningar i individens perception används 12 termer i läroboken, till exempel: abulia MR 223, altruistisk handling MR 169, perceptionsförvrängning hos individen MR 222, andlig självuppskattning MR 204, fysisk självbild MR 203, hyperbulia MR 224, illusion MR 143, extrem envishet MR 224, mani MR 223, oviljemässig rörelse MR 184, ofrivillig rörelse MR 183.
Patologiska perceptionsstörningar, det vill säga hallucinationer, betecknas med 7 termer: hörselhallucination MR 219, hallucination MR 79, hallucinationsbild MR 219, beröringshallucination MR 219, synhallucination MR 219, smakhallucination MR 219, lukthallucination MR 219. Psykologisk ordbok anger något annorlunda benämningar på hallucinationstyper än de som används i M. Reinys lärobok. I den nämnda Psykologisk ordbok särskiljs syn-, hörsel-, lukt-, smak-, berörings-, inälvs- och allmänna sinneshallucinationer. M. Reinys benämner de två vanligaste hallucinationstyperna: synhallucination och hörselhallucination.
4 språk-, 3 syn-, 2 skriv- och 5 psykiska störningsbenämningar har påträffats: afasi MR 33, språkdövhet MR 220, språkhämning MR 220, stumhet MR 220; psykisk blindhet MR 33, ordblindhet MR 221, färgblindhet MR 54; agrafi MR 33, oförmåga att skriva MR 221; avvikelse från normen MR 223,
206
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 10sinnesförvillelse MR 222, psykisk sjukdom MR 221, psykisk avvikelse MR 219, psykos MR 221.
För att benämna personligheten, dess karaktärsdrag och de grundläggande temperamentstyperna används 18 termer i M. Reinys Psichologijos vadovėlyje: personlighet MR 176, personlighetsidentitet MR 206, karaktär MR 197, koleriker MR 209, andlig personlighet MR 205, flegmatiker MR 209, återkopplande karaktär MR 138, uppmärksamt lärande MR 101, inlärningshastighet MR 89, logiskt tänkande MR 221, mekanisk karaktär MR 97, melankoliker MR 209, organisk grund för temperamentet MR 210, reflexiv karaktär MR 138, sangviniker MR 209, det egna jaget MR 201, ”själv” medvetande MR 203, temperament MR 209. Synonym till huvudtermen återkopplande karaktär MR 138 är reflexiv karaktär MR 138.
1.8. Benämningar på kognitiva processer omfattar 108 termer (21,3% av alla termer).
1.8.1. Uppmärksamhet. I läroboken definieras uppmärksamhet MR 90 som en förmåga ”tack vare vilken vi förnimmer vissa intryck som påverkar vårt medvetande alldeles tydligt och klart” MR 90. Följande termer används för att benämna olika slag av uppmärksamhet: aktiv uppmärksamhet MR 91, den aktiva uppmärksamheten MR 96, passiv uppmärksamhet MR 91, den passiva uppmärksamheten MR 91. Numera används andra termer: ofrivillig uppmärksamhet, viljestyrd uppmärksamhet och efterviljestyrd uppmärksamhet (PŽ 1993: 53–54).
Mängden och antalet uppmärksamhetsbilder benämns med termerna uppmärksamhetens omfång MR 91, uppmärksamhetens koncentration MR 92, uppmärksamhetens begränsning MR 91, uppmärksamhetens volym MR 91.
Andra termer för kognitiva processer: den aktiva uppmärksamhetens mekanism MR 96, den viljestyrda uppmärksamhetens verkan MR 194.
1.8.2. Minne. I Psykologisk ordbok urskiljs fyra minnestyper: motoriskt, emotionellt, visuellt och verbalt minne (PŽ 1993: 32). I den undersökta källan hittades fler termer som benämner minnestyper: medfött minne MR 98, intervallminne MR 88, hörselminne MR 88, mekaniskt minne MR 89, musikminne MR 88, intellektuellt minne MR 89, förståndsminne MR 98, reflekterande minne MR 101, klangfärgsminne MR 88, tonminne MR 88, barnminne MR 98, bildåterkallande MR 100, ordminne MR 88. En del av de specifika termerna har i sin tur egna undertyper. M. Reinys delar till exempel in hörselminnet i mindre grupper, t.ex.: ”Bland personer med hörselminne bör man skilja mellan dem som har gott ordminne och dem som har gott musikminne. Bland de senare bör man skilja mellan dem som har gott tonminne, intervallminne, klangfärgsminne osv.” MR 88.
Terminologija | 2009 | 16
207
Page 11För att beteckna förbättring och träning av minnet används följande termer: minnesförbättring MR 100, teknik för minnesförbättring MR 99, minnesträning MR 100, minnesutveckling MR 97.
M. Reinys urskiljer fyra minnestyper: hörseltypen MR 86, rörelsetypen MR 86, blandtypen MR 85, synenstypen MR 85.
Ytterligare 12 minnesrelaterade termer: individuella minneselement MR 88, minnesansträngning MR 100, minnesnoggrannhet MR 89, minnestyp MR 85, minneskapacitet MR 89, minne MR 72, minnesvaraktighet MR 89, allmän minnesegenskap MR 88, minnets fysiologiska grund MR 74, mnemonik MR 98, kritik av mnemoniken MR 99, mnemoniskt hjälpmedel MR 99.
1.8.3. En betydande grupp utgörs av termer som benämner förnimmelser (31 termer). Termerna i denna grupp betecknar fysiologiska förnimmelser: förnimmelse MR 1, hungerkänsla MR 61, hunger MR 39, allmän förnimmelse MR 39, ljudförnimmelse MR 37, hörselförnimmelse MR 39, hörselförnimmelsens förlopp MR 41, livsförnimmelse MR 39, ren förnimmelse MR 36, förnimmelse av yttre sinnesintryck MR 204, rörelseförnimmelse MR 58, känsla för det komiska MR 181, hårdhetsförnimmelse MR 58, hörselförnimmelse MR 64, äckelkänsla MR 61, luktförnimmelse MR 35, tidsuppfattning MR 124, beröringsförnimmelse MR 36, berörings- och brännförnimmelse MR 153, trötthetsförnimmelse MR 62, organisk förnimmelse MR 39, förnimmelse MR 71, beröringsförnimmelse MR 58, likhetsförnimmelse MR 72, enkel köldförnimmelse MR 59, motståndsförnimmelse MR 58, överskottsförnimmelse MR 61, motståndsförnimmelse MR 61, balansförnimmelse MR 62, muskelförnimmelse MR 39, synnervsförnimmelse MR 65.
Det bör framhållas att i termerna smaknervsirritant MR 59 och luktnervsirritant MR 59 benämns retningen med en avledning med suffixet -are, som betecknar personer: ”smaknervens retmedel är flytande kroppar. Fasta kroppar mjuknar, förenas med saliven och underkastas kemisk sönderdelning; följderna av denna sönderdelning retar smaknerven” MR 59; ”partiklar från luktande kroppar samlas i näsans slemhinna, retar luktnervernas ändapparater, retningen leds vidare till hjärnan och dess följd är en förnimmelse” MR 59.
1.8.4. I läroboken hittades 12 termer som betecknar typer och fenomen inom föreställningsförmågan, till exempel: reproducerande fantasi MR 102, stark fantasi MR 106, den skapande fantasins mekanism MR 103, fantasins innehåll MR 106, fantasins kraft MR 105, fantasiskapande MR 105, fantasifenomen MR 105.
Vid sidan av huvudtermen fantasi MR 102 används synonymt
208
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 12termenet fantazija MR 102. Till termen gaminamoji vaizduotė presenterar M. Reinys också synonymen kuriamoji vaizduotė MR 102, men senare i läroboken använder han endast termen kuriamoji vaizduotė. Jämfört med dagens psykologiska terminologi kan man se att indelningen av fantasins former har förändrats. M. Reinys skilde mellan reproduktiv och produktiv fantasi, medan fantasin i Psichologijos žodyne delas in i passiv och aktiv fantasi, vilka i sin tur delas in i mindre underkategorier.
1.9. Benämningar på personer Gruppen omfattar 6 termer (1,2% av alla termer), som betecknar personer med anknytning till psykologisk vetenskap eller verksamhet: empiristas MR 114 (i TŽŽ finns endast termen empirikas, som betecknar en anhängare av empirismen eller en person som inte fördjupar sig i teorier), evoliucionistas MR 175, genetistas MR 114, indeterministas MR 199, nativistas MR 115, psichologas MR 9.
Av de insamlade termerna framgår att de flesta betecknar allmänna psykologiska begrepp (40 termer eller 7,9% av alla termer), psykologins grenar (11 termer eller 2,2% av alla termer), psykologiska lagar och teorier (12 termer utgör 2,4% av alla termer), fysiologiska processer (73 termer eller 14,4% av alla termer), psykiska processer (98 termer eller 19,4% av alla termer), känslor och emotioner (106 termer eller 21% av alla termer), psykiska störningar och karaktärsdrag hos personligheten (51 termer eller 10,1% av alla termer), kognitiva processer (108 termer eller 21,3% av alla termer) samt personer (6 termer eller 1,2% av alla termer).
2. TERMERNAS URSPRUNG
I denna del av artikeln behandlas ursprunget till de termer som används i M. Reinys Psichologijos vadovėlio. Alla termer delas in i enordiga och sammansatta psykologiska termer utifrån antalet beståndsdelar. Ursprunget hos de enordiga termerna undersöks, medan de sammansatta termerna behandlas utifrån antalet beståndsdelar, ursprung och syntaktiska relationer.
Gruppen enordiga termer omfattar 138 termer, vilket utgör 27,3% av alla termer. Här finns flest litauiska termer – 100 (72,4% av alla enordiga termer). Internationella termer är betydligt färre – 38 (27,6% av alla enordiga termer). Gruppen sammansatta termer omfattar 281 tvåordiga, 75 treordiga och 11 flerordiga termer.
2.1. Enordiga litauiska termer.
Det bör noteras att M. Reinys, när han fritt översatte läroboken, huvudsakligen använde litauiska termer och vid sidan av de internationella termerna angav litauiska synonymer,
Terminologija | 2009 | 16
209
Page 13t.ex.: reprodukcija MR 72 – atgaminimas MR 72, subjektas MR 141 – veiksnys MR 141, iliuzija MR 143 – pojūčių apsirikimas MR 143.
Flest förekommande var litauiska termer som betecknar psykiska processer (45 termer eller 32,6% av alla termer i denna grupp): atvaizdas MR 72, atgaminimas MR 72, atitraukimas MR 132, atpažinimas MR 73, atsakingumas MR 198, atsivaizdavimas MR 72, atvaizdas MR 72, atvaizdavimas MR 1, įdomumas MR 92, įnirimas MR 164, įsitikinimas MR 178, išdrikimas MR 96, išprotavimas MR 146, įtaiga MR 216, ketinimas MR 192, lengvaman ybė MR 210, linkimas MR 193, miegas MR 214, mintis MR 1, noras MR 1, nuovoka MR 32, palinkimas MR 193, panūdimas MR 189, patirtis MR 13, patrauka MR 188, pažadinimas MR 191, pažinimas MR 15, pobūdis MR 197, potyris MR 12, prisiminimas MR 128, prisispyrimas MR 210, protas MR 2, protavimas MR 3, sambūvis MR 125, sąmonė MR 5, sąryšis MR 141, savisąmonė MR 203, savižiūra MR 4, sąžinė MR 173, subuvimas MR 125, svyravimas MR 142, teigimas MR 141, tikrybė MR 141, uždusimas MR 39, verksmas MR 168.
En mindre grupp utgörs av litauiska benämningar på känslor och emotioner (29): aistra MR 189, baimė MR 159, džiaugsmas MR 159, džiūgavimas MR 159, erzinimas MR 37, gailesys MR 174, geidulys MR 189, išgąstis MR 159, įtūžimas MR 159, jausmas MR 1, jausmingumas MR 210, juokingumas MR 181, kančia MR 165, kentėjimas MR 152, nesmagumas MR 152, nuobodulys MR 128, nusiminimas MR 159, nustebimas MR 159, pajaudinimas MR 191, palytejimas MR 58, pasibjaurėjimas MR 159, pasigailėjimas MR 174, patenkinimas MR 152, pyktis MR 159, smagumas MR 152, sužadinimas MR 37, šaltakraujumas MR 210, troškštas MR 189, užsigavimas MR 4.
Lika många litauiska termer (9 vardera) finns i gruppen allmänna psykologiska termer – laikas MR 147, priežastingumas MR 150, priežastis MR 147, siela MR 1, sielotyra MR 1, skaičius MR 147, sugebėjimas MR 193, supanašėjimas MR 131, veiksnys MR 141 – och i gruppen benämningar på fysiologiska processer – čiaudėjimas MR 31, kosėjimas MR 32, mirkčiojimas MR 32, pojūtis MR 4, sapnas MR 79, snaudulys MR 214, sotumas MR 39, susivaldymas MR 195, troškulys MR 189.
I övriga smågrupper finns endast enstaka litauiska termer: sinnesförnimmelser – alkis MR 39, jutimas MR 1, pajutimas MR 71; psykiska störningar och karaktärsdrag hos personligheten – nebylystė MR 220, nerašymas MR 221; uppmärksamhet – dėmesys MR 90; minne – atmintis MR 72; benämningar på fantasi – vaizduotė MR 102.
210
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 142.2. Internationella enordstermer. Med utgångspunkt i ordböcker över internationella ord (se litteraturförteckningen) har de internationella enordstermerna klassificerats efter ursprung. Nästan alla internationella termer som används i den undersökta källan har sitt ursprung i latin eller grekiska.
2.2.1. Termer av latinskt ursprung. I läroboken påträffades 19 termer av latinskt ursprung. De flesta betecknar psykiska processer, t.ex.: abstrakcija MR 130 (lat. abstractio), asociacija MR 80 (lat. associatio), dedukcija MR 146 (lat. deductio), indukcija MR 146 (lat. inductio), introspekcija MR 4 (lat. introspectio), konvergencija MR 113 (lat. convergens), objektas MR 205 (lat. objektus).
Internationella termer som betecknar andra betydelsegrupper, t.ex.: afektas MR 157 (lat. affectus), apercepcija MR 93 (lat. ad + lat. perceptio), faktorius MR 94 (lat. factor), haliucinacija MR 79 (lat. hallucinatio), iliuzija MR 143 (lat. illusio), nativizmas MR 114 (lat. naivus), refleksas MR 34 (lat. reflexus), sangvinikas MR 209 (lat. sanguis), subjektas MR 141 (lat. subjectum), substancija MR 151 (lat. substantia), temperamentas MR 209 (lat. temperamentum).
2.2.2. Termer av grekiskt ursprung. Här bör nämnas 15 termer av grekiskt ursprung: abulija MR 223 (gr. abulia), afazija MR 33 (gr. aphasia + gr. phasis), agrafija MR 33 (gr. graphō), charakteris MR 197 (gr. charaktēr), ekstazė MR 222 (gr. ekstasis), fantazija MR 102 (gr. phantasia), fiziologija MR 14 (gr. physis + gr. logia), flegmatikas MR 209 (gr. phlegmatikos), hiperbulija MR 224 (gr. hyper + gr. bulē), manija 2 MR 23 (gr. mania), melancholikas MR 209 (gr. melancholikos), mnemonika MR 98 (gr. mnēmonikon (technēma)), psichologija (gr. psichē + gr. logos), psichozė MR 221 (gr. psychōsis), sintezė MR 131 (gr. synthesis).
Ett term av grekiskt ursprung, förmedlat via latinet: koleriker MR 209 (lat. cholericus < gr. cholē).
2.2.3. Termer av franskt ursprung. En term av franskt ursprung är reprodukcija MR 72 (fr. reproduction). I läroboken påträffades termer av latinskt och grekiskt ursprung som kommit in via franskan.
I den undersökta källan används en term av latinskt ursprung som lånats in via franskan – emocija MR 158 (fr. émotion < lat. emoveo) – och en term av grekiskt ursprung som lånats in via franskan: hipnozė MR 214 (fr. hypnose < gr. hypnos). Det bör noteras att formen hipnoza MR 10 förekommer en gång i läroboken, men i termordlistan i slutet anges endast termen hipnozė, varför det kan antas röra sig om ett korrekturfel.
Terminologija | 2009 | 16
211
Page 152.3. Sammansatta tvåords termer.
När det gäller sammansatta tvåordstermer bör det sägas att det, sett till ledenas ursprung, främst finns termer med båda leden på litauiska (171 termer eller 60,8% av termerna i denna grupp). Det finns få termer med internationella led (12 termer eller 4,2% av termerna i denna grupp). En betydande del av de sammansatta termerna utgörs av termer med blandade led (98 termer eller 35% av termerna i denna grupp).
2.3.1. Termer med litauiska led.
I denna grupp dominerar termer vars underordnade led uttrycks med ett substantiv i genitiv (126 termer), till exempel: plikt att vara dygdig MR 174, återgivning av känslor MR 161, beröringsnerv MR 58, känsla av vrede MR164, själens rörelse MR 160, ljusförnimmelse MR 64, minne av bilder MR 100, viljans utbredning MR 193, viljehandling MR 183.
Betydligt färre är termer vars underordnade led uttrycks med ett adjektiv eller particip (45 termer). Utifrån hur de underordnade leden uttrycks kan följande grupper urskiljas:
a) termer vars underordnade led uttrycks med ett attributivt eller predikativt kvalitetsadjektiv (16): dygdigt sätt MR 197, mäktig fantasi MR 106, ren förnimmelse MR 36, ren känsla MR 154, rent rum MR 149, uppmärksamt lärande MR 101, logiskt tänkande MR 221, obehaglig känsla MR 128, ofrivillig rörelse MR 184, ofrivillig rörelse MR 183, viljemässig rörelse MR 184, passiv uppmärksamhet MR 91, passiv uppmärksamhet MR 91, den fullkomligaste viljan MR 196, viljestyrd rörelse MR 183, lägre känsla MR 158;
b) termer vars underordnade led uttrycks med ett relationsadjektiv (17): andlig personlighet MR 205, binokulärt seende MR 115, återgående rörelse MR 184, återgående handling MR 31, central nerv MR 31, yttre retning MR 91, yttre retning MR 39, inre retning MR 39, inre erfarenhet MR 4, yttersta envishet MR 224, orsakslös rädsla MR 161, ursprunglig känsla MR 162, intellektuellt minne MR 89, intellektuell vetenskap MR 89, kontinuerligt rum MR 148, homogent rum MR 148, social känsla MR 163;
c) termer vars underordnade led uttrycks med ett attributivt eller predikativt particip i passiv form (12): framställande fantasi MR 102, hörseltyp MR 86, medfött minne MR 98, utvecklad vilja MR 196, rörlig typ MR 86, rörlig nerv MR 31, sensorisk nerv MR 31, skapande fantasi MR 102, förnyad förnimmelse MR 72, efterbild MR 54, reflekterande förmåga MR 33, reflekterande tanke MR 101.
212
Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 162.3.2. Termer med internationella led. I denna grupp dominerar termer vars bestämmande led uttrycks med ett substantiv i genitiv (10), t.ex.: abstrakcijos procesas MR 93, Helmholtzo teorija MR 52, introspekcijos metodė MR 8, psichikos procesas MR 5. Endast ett par termer har bestämmande led uttryckta med adjektiv: objektyvi metodė MR 8, subjektyvi metodė MR 8.
2.3.3. Termer med blandade led. Gruppen av termer med blandade led består av flera typer av termer. Utifrån ledens uttryckssätt kan man se att det finns något fler termer vars bestämmande led uttrycks med ett adjektiv. Denna grupp omfattar:
a) termer med ett hybriddeterminativt led och ett litauiskt huvudled (39), t.ex.: egoistinis jausmas MR 168, eksperimentinė medžiaga MR 14, empirinė kilmė MR 150, estetinė kūryba MR 105, estetinis jausmas MR 178, fizinis jausmas MR 158, fiziologinė būsena MR 164, fiziologinis reiškinys MR 21, fiziologinis vyksmas MR 158, impulsingas judesys MR 184, instinktingas judesys MR 184, intelektinis jausmas MR 178, išcentrinis dirksnis MR 31, mechaninė atmintis MR 89, mechaninis mokslas MR 89, metafizinė sąvoka MR 148, refleksinis judesys MR 76, refleksinis veiksmas MR 31, refleksinis vyksmas MR 185, socialinis jausmas MR 163;
b) termer med ett litauiskt bestämmande led och ett internationellt huvudled (7), t.ex.: girdimoji haliucinacija MR 219, grįžtamasis charakteris MR 138, kraštutinis realizmas MR 63;
c) termer med ett hybridbestämmande led och ett internationellt huvudled (7): eksperimentinė psichologija MR 128, empirinė psichologija MR 2, mechaninis charakteris MR 97, psichinis procesas MR 34, psichologinė analizė MR 7, racionalinė psichologija MR 2, refleksinis charakteris MR 138;
d) termer med ett hybridbestämmande led och ett hybridhuvudled (2): objektinga realybė MR 142, objektingas realumas MR 142.
Det finns något färre termer vars bestämmande led uttrycks med ett substantiv i genitiv. Denna grupp omfattar:
a) termer med ett internationellt bestämmande led och ett litauiskt huvudled (22), t.ex.: afektų atmintis MR 162, ekstirpacijos būdas MR 33, estetikos jausmas MR 158, Fechnero dėsnis MR 69, haliucinacijos vaidinys MR 219, indukcijos protavimas MR 147, intervalų atmintis MR 88, intuicijos kryptys MR 175, lokalizacijos sąvoka MR 34, mimikos judesys MR 160, tonų atmintis MR 88, tonų derinimas MR 179;
b) termer med ett litauiskt bestämmande led och ett internationellt huvudled
Terminologija | 2009 | 16 2 1 3
Page 17medled (21), t.ex.: dirksnių sistema MR 22, galių lokalizacija MR 34, galių teorija MR 16, gyvulių psichologija MR 10, gretutinumo asociacija MR 81, jausmų psichologija MR 20, vaiko psichologija MR 10, valios elementas MR 188, valios momentas MR 190, valios psichologija MR 20.
2.4. Sammansatta treords termer.
Nästan hälften av alla sammansatta treordstermer består av enbart litauiska led (38), t.ex.: asmenybės suvokimų iškrypimas MR 222, bendrasis atminties požymis MR 88, išorinė paerzinimų rūšis MR 39, lengvo alsavimo jutimas MR 39, lytimas deginimo jutimas MR 153, paprastasis šalčio jutimas MR 59.
Det finns nästan lika många sammansatta treordstermer med blandade led som med enbart litauiska led (37), t.ex.: kuriamosios vaizduotės mechanizmas MR 103, specifinis energijos dėsnis MR 65, psichinių galių lokalizacija MR 32.
Inga sammansatta treordstermer med internationella led påträffades.
2.5. Sammansatta flerordstermer.
Flerordstermer är ganska sällsynta i det undersökta källmaterialet – 11 flerordstermer påträffades, vilket utgör 3,9% av alla sammansatta termer. Den största delen (8) av de sammansatta flerordstermerna utgörs av termer av litauiskt ursprung: Dievo valiai atsidavimo jausmas MR 177, erdvė judesio pojūčio atžvilgiu MR 107, erdvė lytėjimo pojūčio atžvilgiu MR 107, esminis protavimo veikimo pradžias MR 142, lytėjimo bei raumenų atvaizdas MR 119, raumenų bei lytėjimo potyris MR 121, raumenų ir lytėjimo padarinys MR 120, tolydinis sielos reiškinių sąryšis MR 18.
Det finns få termer med blandade led (3): įgimtojo doros jausmo teorija MR 175, pagrindinis empirinis pažinimo elementas MR 149, psichofizinis Webero-Fechnero dėsnis MR 66.
SLUTSATSER
1. M. Reinys fritt översatta lärobok Psichologijos vadovėlis från ryska är en viktig källa både ur psykologisk och terminologisk synvinkel. Det är den första läroboken i psykologi på litauiska, och därför kan man hävda att denna lärobok lade grunden både för den psykologiska vetenskapen och för psykologins terminologi.
2. Beträffande betydelsegrupperna framgår det att lärobokens terminologi till största delen består av termer som betecknar psykiska processer samt emotioner och känslor. En mindre del av terminologin utgörs av termer för psykologins grenar, lagar och teorier samt personer med anknytning till den psykologiska vetenskapen.
3. För att beteckna många psykologiska begrepp använde M. Reinys en enda term, men i vissa fall angav han två eller till och med tre synonymer.
214 Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
Page 184. Det är lätt att se att de termer som M. Reinys använde har förändrats avsevärt jämfört med dagens psykologiska terminologi – många termer används inte längre och deras klassificering har förändrats.
5. Analysen av lärobokens termer visade att översättaren huvudsakligen använde litauiska termer. Enordiga och sammansatta litauiska termer utgör mer än hälften, medan internationell terminologi utgör endast en tiondel av alla behandlade termer. Nästan alla internationella psykologiska termer har sitt ursprung i latin eller grekiska, men litauiska synonymer anges också ofta vid sidan av de internationella termerna.
6. Lärobokens sammansatta terminologi består huvudsakligen av tvåledade termer. Merparten av de tvåledade sammansatta termerna utgörs av termer med två litauiska led och termer med blandade led. Av uttryckssätten för leden i sammansatta tvåledade termer framgår att det underordnade ledet oftast uttrycks med ett substantiv i genitiv. Treledade och längre sammansatta termer utgör en obetydlig del av den sammansatta terminologin.
KÄLLA
MR – Reinius M. Psichologijos vadovėlis. Vilnius, 1921.
LITERATŪRA
Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (elektroninis leidimas), 6-as leid. Vilnius, 2006.
Interleksis. Kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas (elektroninis leidimas). Ats. red. A. Kinderys, Vilnius, 2002.
Jacekevičius A., Gučas A., Rimkutė E. Bendroji psichologija. Vilnius, 1986.
Lietuvių kalbos gramatika, I. Vyr. redaktorius K. Ulvydas, Vilnius, 1965.
Lietuvių kalbos žodynas (I–XX. 1941–2002). Vilnius, 2005. Interneto prieiga: <http://www.lkz.lt>.
ME 1993: Medicinos enciklopedija, II. Vilnius.
PŽ 1993: Psichologijos žodynas. Spec. red. Augis R., Kočiūnas R., Vilnius.
Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas (elektroninis leidimas). Vilnius, 2003.
Zemlevičiūtė P. 2008: Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai. – Terminologija 15, 142–153.
MEANING AND ORIGIN OF TERMS OF PSYCHOLOGY IN MEČISLOVAS REINYS’
FREELY TRANSLATED “PSICHOLOGIJOS VADOVĖLIS”
This article deals with terminology in the textbook of psychology by one of the first Lithuanian psychologists Mečislovas Reinys. At the beginning of the 20th century there was still no textbook of psychology in Lithuanian. Reinys made a free translation of Georgij Chelpanov’s textbook Учебник психологии (для гимназий и самообразования) (Psychology textbook (for gymnasiums and self-education)). Quite a lot of text was Reinys’ own. 505 terms from Psichologijos vadovėlis (Psychology textbook) published in 1921 were analyzed in respect of origin and meaning.
Terminologija | 2009 | 16
215
Page 19The terms analyzed allow the conclusion that Reinys mainly used Lithuanian terms. Purely Lithuanian one-word and complex terms make up more than half of the terms analyzed. International terms make up only ten percent of all the terms researched. Almost all international one-word terms came from Latin and Greek.
The majority of terms name emotions and feelings, psychical and physiological processes, processes of cognition. There are several terms naming mental disorders, character types, branches, laws and theories of psychology.
The majority of complex terms are two-word terms. Three-word and longer terms are very rare.
The comparison of terminology used by Reinys and the present terminology of psychology shows that quite a lot of terms fell out of use, their classification changed and new terms emerged.
Gauta 2009-12-07
Rita Katelytė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas: [email protected]
216 Rita Katelytė | Mečislovo Reinio laisvai versto Psichologijos vadovėlio...
