Internationellt terminologisymposium

Terminologi för européer (och andra)

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Litauiska språkinstitutet

Den 5 juli 2010 hölls ett internationellt terminologisymposium i Leeuwarden i Nederländerna, dagen före den 14:e internationella Euralex-kongressen: Terminology for Europeans (and beyond) (Terminologi för européer (och inte bara dem)). Syftet med terminologisymposiet var att överblicka situationen för såväl nationella som regionala språk, lyfta fram de problem som olika terminologicentrum möter, diskutera de svåraste problemen att lösa och terminologianvändarnas behov samt metoderna som terminologicentrumen arbetar utifrån, och tala om terminologicentrumens utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter.

Symposiet organiserades av den nederländsk-flamländska terminologiföreningen (NL-TERM) (Vereniging voor Nederlandstalige Terminologie – Dutch-Flemish Association for Dutch Terminology) tillsammans med Nederländska terminologiservicecentret (Steunpunt voor Nederlandstalige Terminologie – Dutch Terminology Service Centre) och Nederländska språkunionen (Nederlandse Taalunie – Dutch Language Union). NL-TERM grundades 1997 som företrädare i Nederländerna och Flandern för intresserade användare och alla som arbetar med terminologi. Nederländska språkunionen arbetar gemensamt för och stöder utvecklingen av nederländskt språk och litteratur samt undervisningen i nederländska, med insatser från Nederländerna, Belgien och Surinam. År 2007 inrättade Nederländska språkunionen Nederländska terminologiservicecentret, vars uppgift är att ge stöd och information till användare av nederländsk terminologi.

Symposiets inledande möte öppnades av NL-TERMs ordförande, professor Wil- ly Martin, som föreslog att symposiet skulle diskutera olika terminologicentrums verksamhet och de problem de möter genom att ställa frågorna: vem kan göra vad, för vem, när, var, varför och hur? Nederländska språkunionens generalsekreterare Linde van de Bosch framhöll i sitt föredrag Terminology and Government (Terminologi och regering) att terminologi alltid har haft stor betydelse för Nederländska språkunionens språkpolitik. Tack vare unionens insatser har terminologiorganisationer inrättats och andra initiativ tagits: nederländsk-

Terminologija | 2010 | 17

1 6 7

flamländska språkpolitikens rådgivande terminologikommitté (Dutch-Flemish policy advisory committee for terminology, CoTerm committee), en webbplats för spridning av terminologisk information (NedTerm) samt Nederländska terminologiservicecentret. Dessutom har Nederländska språkunionen stött utvecklingen och anpassningen av ett program för igenkänning av nederländska termer och ger fortlöpande stöd åt NL-TERMs verksamhet. Thierry Fontenelle, chef för avdelningen för allmänna frågor vid Europeiska unionens översättningscentrums kontor i Luxemburg, presenterade den terminologiska verksamheten vid Europeiska unionens översättningscentrum, som grundades 1994. Hon talade om EU:s flerspråkiga termdatabas IATE och beskrev skillnaderna mellan den offentligt tillgängliga IATE-databasen och den interna version som översättarna använder. Föredragshållaren berättade också om särdragen i utarbetandet av termordlistor för översättningscentrums kunder.

Tre föredrag presenterade terminologicentrum som höll på att etableras. Bénédicte Madinier, chef för avdelningen för språkutveckling vid Frankrikes kultur- och kommunikationsministerium, berättade om de franska erfarenheterna av att integrera terminologi i språkpolitiken. Hon presenterade den särskilda struktur som den franska regeringen skapat för att möta bristen på vetenskaps- och tekniktermer, eftersom fackspråket har blivit dominerande i ett samhälle som förändras dagligen. Föredragshållaren betonade de praktiska och politiska utmaningarna med att bevara språkets livskraft och främja språklig mångfald under globaliseringen.

Ayfer Altay, chef för översättningsavdelningen vid Hacettepe-universitetet, höll föredraget Towards a Terminology Centre: The Awareness, The project, The Outcome (Mot ett terminologicentrum: medvetenheten, projektet, resultaten), där hon ingående presenterade Europeiska kommissionens projekt TermTurk: Terminology for Cross-Cultural Dialogue and Specialized Communication (Term-Turk: terminologi för interkulturell dialog och fackspråklig kommunikation). Syftet med projektet är att utforma en nationell terminologipolitik och samla kvalificerade terminologiexperter.

Dina Ferreira från Central University of Technology talade om terminologiarbetet i Sydafrika. I föredraget Terminology Management in South Africa. A review of Three Working Methods (Terminologihantering i Sydafrika. En översikt över tre arbetsmetoder) betonade hon att när elva officiella statsspråk hade godkänts i Sydafrika ökade inte bara behovet av terminologiutveckling och terminologihantering på alla elva språk kraftigt, utan även behovet av att sprida terminologisk information på samtliga officiella språk. Föredragshållaren presenterade tre metoder för terminologiarbete: lingvisti-

168 A. Auksoriūtė | Tarptautinis terminologijos simpoziumas Terminology for...

metoder inriktade på översättning och språkpolitik. Enligt henne kommer tillämpning av olika arbetsmetoder under sydafrikanska förhållanden, liksom granskning och konkretisering av dem, att göra det möjligt att välja det bästa sättet att utveckla terminologin och organisera terminologiarbetet i Sydafrika. För detta ändamål inrättade landets regering två institutioner: avdelningen för terminologisk samordning inom den nationella språktjänsten (The Terminology Coordination Section of the National Language Service) och det sydafrikanska språkrådet (Pan South African Language Board, PanSALB).

Tre föredragshållare – Pieter Duijff från Frisian Academy i Leeuwarden, chefen för det nederländska terminologiservicecentret Hennie van der Vliet och Albina Auksoriūtė från Litauiska språkinstitutet – talade om terminologiarbete vid redan verksamma centra. Pieter Duijff höll föredraget The Aim and the Contributions of the Frisian Language Desk (Frisiska språkavdelningens mål och verksamhet), där han först kortfattat redogjorde för Frisian Academys historia och beskrev situationen för frisiska i Nederländerna och i provinsen Friesland. Därefter presenterade han den frisiska språkavdelningen (the Frisian Language Desk), som grundades 1980 och är en liten avdelning inom Frisian Academy – den är naturligtvis inte den enda institution som tillhandahåller tjänster för frisiska. Sedan slutet av 2008, då en kortfattad ordbok över frisiska publicerades (Frysk Hânwurdboek – Concise Frisian Dictionary), är den nämnda avdelningens främsta mål att besvara frågor om frisiska och dess användning. På senare tid har avdelningen inte varit särskilt aktiv och saknar långsiktiga projekt. Enligt föredragshållaren är det viktigt för utvecklingen av frisiska terminologin att institutioner som tillhandahåller tjänster för frisiska samarbetar bättre, eftersom en aktiv avdelning som tillhandahåller terminologitjänster och bedriver forskning har verkliga möjligheter att utveckla frisiska så att språket används inom alla områden.

I sitt föredrag The Dutch Terminology Service Centre: realistic support for practical terminography (Nederländska terminologiservicecentret: konkret stöd för praktisk terminografi) presenterade Hennie van der Vliet det nederländska terminologiservicecentret, som grundades 2007. Han noterade att de som arbetar praktiskt med terminologi ofta inte känner till befintliga teorier och verktyg eller hur de kan användas. Därför inrättade Nederländska språkunionen centret för att hjälpa och informera användare av nederländsk terminologi. Centret samarbetar med det belgiska företaget Cross Language och forskargruppen för datorstödd lexikologi och terminologi vid Vrije Universiteit Amsterdam, i syfte att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Som föredragshållaren framhöll försöker de nå aktiva terminologianvändare-

Terminologija | 2010 | 17

1 6 9

na, informera dem om möjligheterna att organisera terminologiarbetet och hjälpa dem att hitta och använda lämpliga verktyg och metoder. Dessa mål eftersträvas genom att information publiceras på webbplatsen och genom aktiva försök att komma i kontakt med möjliga användare av terminologi. En metod för att tillämpa terminologiarbete utvecklas och sammanfattas i två webbaserade kurser: ad hoc-terminologi och systematisk terminologi.

Albina Auksoriūtė introducerade symposiets deltagare för historien om terminologiarbetet i Litauen, diskuterade ingående Terminologicentrets verksamhet vid Litauiska språkinstitutet och dess utförda arbete samt presenterade andra institutioner som bedriver terminologiarbete i Litauen.

Ytterligare tre föredrag ägnades åt att presentera centra med omfattande erfarenhet av terminologiarbete. Anna-Lena Bucher, chef för Sveriges terminologicentrum, talade i sitt föredrag Challenges and experiences at the Swedish Centre of terminology (Utmaningar och erfarenheter vid Sveriges terminologicentrum) om verksamheten vid och erfarenheterna från Sveriges terminologicentrum, som grundades 1941. Hon presenterade Sveriges nationella termbank (Rikstermbanken), som började användas först i mars 2009, diskuterade språklagen som antogs i juli 2009 och dess betydelse för utvecklingen av terminologisk infrastruktur i Sverige samt berättade om terminologiutbildning i Sverige. Föredragshållaren betonade att en av centrumets största utmaningar, när det gäller att öka förståelsen för terminologiarbetets betydelse inom alla områden, är att det krävs största möjliga ansträngningar för att förbättra förståelsen för och höja terminologins status i alla samhällsskikt.

Ingrid Swinnen, samordnare för terminologitjänster vid Europeiska unionens råd, höll föredraget Terminology for Translation at the Council of the European Union (Terminologi för översättning vid Europeiska unionens råd), där hon redogjorde för terminologins betydelse och de problem som översättare och terminologer vid Europeiska unionens råd ställs inför. Föredragshållaren förklarade att den enhet som ansvarar för den centrala samordningen av terminologiarbetet, Terminologija ir dokumentacija (Terminology and Documentation), är ett litet team med fast anställda och roterande personal, knutet till cheferna för språktjänsten. Enheten garanterar planering och samordning av terminologiarbetet för alla EU-språk och fungerar som kontaktpunkt för översättningsenheter med olika språk samt för interinstitutionellt samarbete inom IATE-systemet.

Marta Grané i Franch talade om det katalanska terminologicentret TERMCAT, som är verksamt i Barcelona. I sitt föredrag Terminology services for the Catalan autonomous region (Terminologitjänster för den autonoma regionen Katalonien) betonade hon att det katalanska terminologicentrets viktigaste

170 A. Auksoriūtė | Tarptautinis terminologijos simpoziumas Terminology for...

TERMCAT, som har varit verksamt i 25 år, har till uppgift att systematisera och utveckla terminologin inom olika ämnesområdens katalogspråk. Därför strävar TERMCAT efter att främja utarbetandet och spridningen av olika ordböcker, ger råd och vägledning till institutioner som utarbetar, översätter och publicerar olika terminologiska verk samt skapar och tillhandahåller motsvarigheter på katalogspråket för neologismer. Föredragshållaren konstaterade att centrets framtida utmaningar hänger samman med att kontinuerligt utveckla innovativa verktyg och resurser av hög kvalitet och samtidigt upprätthålla en fortlöpande dialog med experter och användare. Efter föredragen följde en diskussion om erfarenheter av terminologiarbete i olika länder och om de bästa metoderna och tillvägagångssätten för terminologiutveckling. Tre rekommendationer från symposiet behandlades och antogs: 1) att inrätta ett system för långsiktigt samarbete mellan europeiska terminologitjänstcentrum, 2) att upprätthålla kontakten med användarna av terminologitjänster och bedöma deras behov, 3) att samarbeta nära med ledande organisationer inom terminologiforskning och terminologiutbildning.

Nästa dag, det vill säga den 6 juli, anordnade det nederländska terminologitjänstcentret seminariet Practical Terminology: fast, cheap and reliable (Praktisk terminologi: snabb, billig och tillförlitlig). Centrets chef Hennie van der Vliet presenterade ingående det nederländska terminologitjänstcentrets arbetsmetoder, verktyg och befintliga resurser. En annan medarbetare vid centret, Attila Görög, introducerade åhörarna till de metoder för korpusuppbyggnad, termigenkänning och utveckling av andra terminologiresurser som används vid centret och redogjorde för de problem som specialister inom datorlingvistik möter. Michel Verhagen talade om hur man i praktiken väljer språkliga resurser och hur man hanterar dem, medan Oele Koornwinder ingående presenterade program för termigenkänning i nederländska.

Det internationella terminologisymposiet var givande och intressant, eftersom verksamheten vid terminologicentrumen och deras arbetsmetoder presenterades inte bara i ett regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang, utan även i ett globalt perspektiv. Erfarenheter av terminologiarbete delades och nära kontakter knöts mellan terminologicentrum i olika länder. En samlingsvolym med artiklar baserade på föredragen vid symposiet och seminariet håller på att sammanställas i Nederländerna.

Mottagen 2010-12-21

Albina Auksoriūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Terminologija | 2010 | 17

171