Term från term. VII

JONAS KLIMAVIČIUS

MÅNGTYDIGA INTERNATIONELLA

foto- OCH fotografi, LITAUISKA fotografi

Artikelns huvudämne är fotografiska termer. Men fotografins naturliga samband med ljuset gör att vi måste gå tillbaka och åt sidorna. Fotografins (teknikens) och fotograferingens metoder samt deras teknik och historia behandlas här endast i den utsträckning de är viktiga för historien och nutiden kring normering och kodifiering av polysemi och synonymi hos de aktuella orden – såväl facktermer som vardagliga ord – och arbetet med att avlägsna (åtminstone minska) dessa. För en allmän orientering bör fotografins tekniska typer nämnas: fotografi, ultraviolett och infraröd fotografering, röntgenfotografering, elektrofotografering (den vanligaste bland de många typerna av elektrografi), digital fotografi; efter det fotograferade objektet är särskilt astrofotografi och flygfotografi (av en del av jordytan) VLE VI 2004.

Redan från början är det viktigt att särskilt lyfta fram fotografiet. Den 19 juli 1822 tog den franske forskaren Joseph Nicéphore Niépce världens första fotografi Sav su TV 2006 28 13. Vetenskapligt korrekt: 1826 [under 1800-talets tredje decennium VLE VI 2004] framställde fransmannen Ž. Njepsas (J. Niepce) en bild på en zinkplåt täckt med ljuskänslig asfalt – det var det första fotografiet (heliografi; exponeringen varade hela 8 timmar) TechEnc I 2000 624. Datumet för den moderna fotografins uppkomst är den 7 januari 1839; dess namn var då daguerreotypi. För övrigt ”demonstrerades en daguerreotyp som hade förts hit från Frankrike” i Vilnius 1840, och ”1843 inrättades en daguerreotypateljé” VLE VI 2004.

Efter att ha fastställt termen fotografi i dagens bruk – både i seriösa encyklopediska verk och i populära sammanhang – kan vi också tillägga den officiella, juridiska och lagstadgade användningen: Republiken Litauens civillag föreskriver även rätten till en bild. En fysisk persons fotografi (eller del därav), porträtt eller annan avbildning får återges, säljas, visas och tryckas, och personen får själv fotograferas endast med sitt samtycke Sav su TV 2007 42 7.

Alltså fotografi, men foto. Varför? Fotografi börjar med foto-.

166 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

1. Ledet foto- och förkortningen foto. Under fotografins uppkomst, spridning och diversifiering visar ledet foto-, med sina många förkortningar av f o t o g r a f i s k betydelse, denna mångskiktade mångfald i stor utsträckning (därför är det också lämpligare att börja med den). Dess grund är f o t o k ä n s l i g h e t T 1973 265 2, på vilken följande bygger: f o t o t e k n i k Bt 1969 2 9, T 1973 196 4 (3x), TMtr 1973 10 15, KB 1973 11 48, fototekniker M 1971 5 26, T 1974 7 2, fotoföretag / fotografiskt företag M ir G 1975 8 55, fotoinstallation Bt 1969 2 9, fotoutrustning T 1973 204 3, fotoutrustning LA 1996 63 3, fotomaskin (gör hundratals reproduktioner av detta diagram och förminskar dem) KV 1982 15 14, fotoautomat (lämnar ut fotografier omedelbart) T 1980 219 3, fotoautomat Bt 1970 4 24, fotoförstorare Bt 1969 9 24, M ir G 1970 8 19, fotobelysare Bt 1969 2 9 (3x), T 1973 201 4 (2x), fotolampa M 1971 7 41, fotoblixt VN 1973 294 2 (2x), fotooptik M ir G 1975 8 55, fotoobjektiv M ir G 1969 11 54, fotoobjektiv KB 1969 10 32, fotokamera M ir G 1970 8 8, fotokamera T 1970 11 23, kamera T 1976 219 3, fotoexponeringsmätare M 1970 11 23, fotoautoinspektör (– en viss apparat som fotograferar en bil, registrerar dess hastighet, dagen, timmen och minuten då hastighetsgränsen överskreds) Šv 1973 17 17, fotinspektör M ir T 1973 11 47, fotosektion (avsedd för fototjänsten; omfattar själva kameran, kontrollpanelen osv.) T 1976 219 3, fotobot KV 1970 41 11, fotobot ”ett muntligt porträtt, sammanställt genom fotomontage utifrån en persons berättelse; <...>” TŽŽ 2001 (rys. фоторобот 1. ”apparat för att framställa ett sammansatt fotoporträtt, sammansatt av delar av fotografier av olika personer”, 2. ”fotoporträtt framställt med hjälp av en sådan apparat” СИС 2005), fotofinish (”fotografisk eller videobandspelande apparat som registrerar tävlande vid målgång” TŽŽ 2001) Sp 1972 35 1: f o t o a r t i k l a r M 1970 1 16, N 1971 9 56, T 1976 102 4, fotovaror M 1970 7 8, T 1973 256 4 (2x), fotovaror T 1973 72 3, fotoväska M 1970 4 8, fotomaterial TMkt 1970 27 4, L ir M 1970 29 10, Šv 1972 2 5 // fotografiskt material Šv 1973 23 22 / fotomaterial Šv 1973 23 23 (2x), fotofilm M ir G 1970 3 38, fotofilm KB 1971 1 61, M ir G 1972 12 34, T 1973 132 3, M 1973 11 37 (fotofilm FTŽ 2007!), fotografisk plåt M ir G 1970 5 11, 10 24, fototyg M ir T 1973 11 11, fotoglas Prg 1975 6 132, fotokassett T 1976 228 1, fotopapper M ir G 1970 8 17, fotopapper M ir G 1970 1 29, M 1972 11 19, fotokemikalier N 1971 9 56, fotolaboratorium L ir M 1970 8 15, TMtr 1973 10 15, fotoateljé L ir M

Terminologija | 2011 | 18

167

1970 11 6, KB 1971 11 37, fotoateljé T 1972 280 4 / fotografiskt ateljé TMtr 1973 10 15.

Något märkligt har dykt upp ur det förflutna, till exempel en kamera på en sporttrehjuling från 1888 – fototricykel N 1974 1 57. Fler sådana moderna teknikhybrider: fototeletype Šv 1973 21 2, fototelevision T 1973 15 1, M ir G 1983 1 36 (”ett rymdskeppssystem för att (...) fotografera himlakroppar, automatiskt framkalla filmen och överföra de erhållna bilderna till jorden via en tv-kanal” TechEnc I 2000), fotoheliograf ”ett astronomiskt instrument för att fotografera solen” TŽŽ 1936, ”ett teleskop för att fotografera solen” TŽŽ 2001, fototransformator ”en optisk-mekanisk apparat för korrigering av flygfotografier” TechEnc I 2000, fototeodolit (en syntes av en kamera och <...> en teodolit) KB 1980 7 36, även KV 1971 36 15 (2x); metoder för jämförelse av fotografier (fotoapplicering) M ir G 5 28, fotoapplicering: jämförelse av ett fotografi och en skalle LA 1992 53 9. Nämnas bör fotooffsettryck KB 1971 1 53, elektronisk fotosättningsmaskin T 1973 216 4, fotosättningsautomater T 1975 131 2, fotosätteri L ir M 1980 7 9, samt den etablerade fotografiska textsättningen, fotosättningen (den fotograferar inte utan projicerar bilden på fotografiskt material) TechEnc I 2000.

Från fototeknik till handling – fotofixering L ir M 1972 2 2, 1978 5 3, 1983 23 5, fotoverksamhet L ir M 1980 46 8, fotoprocess Vd 2005 29 57, fotosession N 1971 12 53, fotosession Vd 2006 14 22 och till resultaten – fotoproduktion L ir M 1980 46 8, fotografier M 1970 1 17 (2x), Šv 1973 3 22 (2x), T 1973 250 4, fotokonstverk L ir M 1970 11 6, fotografiskt skapande LA 1996 64 15, fotogram L ir M 1970 35 12, 1971 43 11, JG 1973 1 31, fotobild T 1972 197 1, fotobild Prg 1970 3 154, 1974 84 4, litet fotobild L ir M 1981 45 15, fotografiskt blad T 1982 1 4, 1983 83 4, fotobild KB 1973 11 48, fotoporträtt Bt 1970 5 7, 23, KV 1970 41 11, fotografi NKn 1969 10 14, KB 1971 8 41. Det förekommer fotomani LA 1995 136 29, fotografisk jakt MG 1970 9 18 / fotografisk jakt MG 1970 11 8, 1974 1 12, fotografisk jägare M 1970 7 42, MG 1978 8 36, fotogevär JG 1981 8 16, kameragevär / fotosniper KV 1978 31 15, fotografiska jägare (: letade efter intressanta typer) L ir M 1970 20 14.

Olika fotografiska områden växer fram: pressfotografi IQ 2010 7 114, reportage- och dokumentärfotografi, tillämpad fotografi – teknisk, anatomisk, reklamfotografi L ir M 1982 28 16. ”1958 grundades Journalistförbundets fotosektion, 1969 Fotografiska konstföreningen” (TLE III 1987), även om Litauiska amatörfotografernas förbund redan (1933–1940) ”propagerade för litauisk fotografisk konst utomlands” (vid världsutställningen i Paris 1937 litauiska

168 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

ring in?

rinkinys įvertintas aukso medaliu) VLE XIII 2008, o Vilniaus universitete buvusi įsteigta Meninės fotografijos katedra NŽA 2007 11–12 537, Janas Bulhakas tuo metu „dėstė m e n i n ė s f o t o g r a f i j o s pagrindus“ (TLE III 1987). Iš karto plito ir prigijo foto menas KB 1969 10 28 (2x), fotomenas L ir M 1970 2 10, KB 1970 1 74 (net ir foto dailė / fotodailė ir fotoplastika ten pat 69), Prg 1970 3 153, fotomenininkas KB 1969 10 32, 1970 1 69, 75, T 1970 8 4, 39 2 (2x), respublikinė fotomeno draugija T 1970 37 1, fotomeno draugija T 1970 39 2. Nors kurį laiką šiek tiek vartotas ir foto meistras KB 1969 10 29, greta foto meno KB 1974 3 9 ir fotomenininko ten pat 9 (8x), 13 (3x) – ir foto meistras ten pat 9, bet greitai aiškėjo, kad pastarasis tinka visoms fotografijos sritims (Baigusieji šį skyrių įsilies į gausų foto meistrų būrį, dirbantį buitinėje, reportažinėje bei kitose foto srityse M 1970 6 45), o meno teoretikas ir kritikas Anri Vartanovas tiesiai pareiškė: „<...> fotomeno sąvoką reikia kaip nors atriboti nuo fotomeistriškumo, fotoamato, fotoprofesionalizmo“ (Prg 1970 3 153). Jis tada pavartojo ir terminus f o t o e s t e t i k a ten pat, fotožurnalistika ten pat 155, taip pat – lietuvių f o t o m o k y k l a ten pat 163. Vėliau fiksuota f o t o t e o r i j a GKr 1987 41 4, fotokritika T 1974 7 2, 1979 4 15, fotokritikas L ir M 1978 32 12, KmT 1988 212 4, fotoprincipas L ir M 1982 39 9. „J. Bulhakas ketvirtame dešimtmetyje jau buvo suformulavęs savo fotografikos estetines koncepcijas“ (V. Juod BB 1971 25) „fotografijos technikos ir estetikos“ knygoje (lenkų kalba) Fotografika. Meninės fotografijos apybraiža (TLE III 1987). Bet ši f o t o g r a f i k o s reikšmė – 3. „20 a. 1 pusėje Lietuvoje ir Lenkijoje vartotas m e n i n ė s f o t o g r a f i j o s sininimas“ VLE VI 2004 – lietuvių kalboje neprigijo (neaiški ir 2. „fotografijos technika sukurti d a i l ė s kūriniai“ VLE VI 2004), dabartinė fotografika KB 1969 10 32, „fotografika“ KB 1970 6 52 yra „g r a f i n i o v a i z d o fotografija“, 1. „g r a f i n i o d i z a i n o technika, jungianti meninės fotografijos ir grafikos elementus“ VLE VI 2004 (nors: „Terminas dar vartojamas kompiuterine technika apdorotoms fotografijoms a p i b ū d i n t i“), o tokios grafinės nuotraukos kartais pavadinamos žodžiu „fotograma“ KB 1970 6 52, nors jo reikšmės nenusistovėjusios, įvairios: fotograma 2. fiz. techn. „įvairių dydžių laikinio kitimo fot. užrašas“ TŽŽ 2001, fotograma „nuotrauka ant stiklo“ KV 1971 38 15, Jono Meko sukurtos fotogramos, t. y. išryškinti ir padidinti kino kadrai [,] perkelti ant fotopopieriaus LA 1996 63 21, nuo pat fotografijos atsiradimo žinomas, bet tik 1922 m. fotograma įvardytas „abstraktaus arba beveik abstraktaus fot. vaizdo k ū r i m a s be fotoaparato, apšviečiant daiktus, išdėliotus ant šviesai jautraus popieriaus

Terminologija | 2011 | 18

169

(annorlunda rajografas – efter efternamnet på den som etablerade denna teknik – M. Ray); ett verk skapat på detta sätt” VLE VI 2004 (dessutom TŽŽ 2001 fotograma 1.); till och med tv-programmet ”Tikrovės fotogramos” KV 1983 43 6.

Hit hör fotokompozicija VN 1969 305 1, TMtr 1978 5 P3, GKr 1981 35 6, fotosiužetas KV 1982 31 15, T 1983 83 4, fotomozaika M 1969 11 48, fotomontažas Prg 1970 2 179, GKr 1970 37 7, T 1971 300 4, fotokoliažas Prg 1970 3 154, L ir M 1980 46 8, 1981 51 6, KB 1984 5 68; fotoiliustracija Prg 1970 1 167, N 1972 2 43, T 1972 72 2, fotoreprodukcija Šv 1972 8 13, VN 1983 82 3, fotoksilografija – ”gravyr i trä, framställd genom att fotografiskt överföra en bild till en plattas yta och rista in den” TŽŽ 2001 (redan i TŽŽ 1936), fotolitografija ”överföring av fotografiska bilder från en kliché till en litografisk sten och tryckning av dem litografiskt” TŽŽ 1936, ”litografi med användning av fotografi (för att överföra en teckning till en litografisk sten)” TŽŽ 1969, fotokeramika (”bränning av fotografiska bilder i glas, emalj” TŽŽ 1936) JG 1972 5 6, fotopiešinys KnT 1970 76 5, fotoskulptūra (”fotografins tillämpning på skulptur; modellering efter ett fotografi” TŽŽ 1936) KB 1984 5 68, fotofreska Šv 1972 14 29, fotopano T 1980 209 4.

Här bör också den postmodernistiska fotorealizmas nämnas, syn. hyperrealism, superrealism (: ”Målas efter fotografier eller diabilder (förstorade bilder projiceras på duken), fotografiska bildegenskaper imiteras precist: skärpa (...), jämn återgivning av alla detaljer, beskärning”) VLE VI 2004. Även sovjettiden karakteriseras negativt av fotorealizmas (de som motsätter sig socialistisk realism och all sovjetisk bildkonst är benägna att kalla den ’fotorealism’) J. Smul LKn 1962 226. Fotografizmas, ”strävan att så exakt som möjligt fotografiskt avbilda verkligheten i ett konstverk” TŽŽ 2001, är också bara en vag karakteristik.

Dessa fotografiska genrer har ganska många ord med varierande frekvens och olika värde – termer, kanske kandidater till sådana – pretermer, bildliga eller bara tillkrånglade och märkliga tillfällighetsbildningar: fotofaktas VN 1981 230 3, Fotofaktas (rubrik) VN 1984 114 3, fotokronika T 1969 283 6, fotodokumentinis Prg 1970 3 151, GKr 1987 41 4, fotodokumentalistas VN 1973 246 4, fotodokumentika N 1976 10 40, fotodokumentiškumas L ir M 1980 46 8, fotoinformacija T 1969 283 6, 1972 290 4 (2x), VN 1973 203 2, KnT 1974 47 2, fotoinformacijos ir fotopropagandos centras T 1970 132 1, fotolaikraštis VN 1973 203 2, fotodienoraštis MG 1973 4 16, L ir M 1981 35 10, fotožurnalas N 1971 8 39, GKr 1987 41 5, fotožurnalistika Prg 1970 3 155, GKr 1987 41 4, ŽŽ 1998 9 5, fotožurnalistas KV 1970 1 1,

170

J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

T 1970 8 1, N 1971 7 23, fotopublicistika GKr 1970 13 8, T 1972 45 1, L ir M 1980 46 8, fotopublicistas N 1971 8 41, fotoreportažas KB 1969 10 28 (3x), fotoreporteris KB 1969 10 28, fotokorespondentas T 1969 272 1, fotokoras M 1973 11 14, fotokomentatorius L ir M 1972 22 12, fotopublikacija L ir M 1982 28 16, fot naujienos L ir M 1972 39 15, fotopanorama T 1970 169 3, 185 3, JG 1970 10 28, fotoakcentai L ir M 1979 14 11, Fotoaidai (rubrikens titel) KmT 1988 184 3, fot reklama T 1974 71 4; fotoapybraiža T 1970 8 1, M 1970 5 24, 1971 2 2, KV 1978 49 16, L ir M 1979 15 11, fotoromanas L ir M 1972 23 5, 1975 28 14, 1978 6 15, 1979 15 11, fotonovelė T 1970 150 4, L ir M 1979 15 11, fot pasakojimas GKr 1972 18 6, T 1973 193 4, M 1981 2 23, fotokomiksas N 1971 1 42, fotopoema L ir M 1979 15 11, KB 1979 6 75 (En sådan genre finns. Men den är mycket ovanlig. – Virgilijus Juodakis), fotosiuita T 1982 227 4, ”Fotosimfonija” T 1971 214 3, Alg. Kunčiaus fot se k vencija KB 1979 7 43, fotoserija ”Litauen från fågelperspektiv” T 1980 184 4; fot plakatas L ir M 1971 10 1, JG 1983 4 17, foto plakatas KB 1974 2 11, fotovizijos Atg 1991 32 7, fotoįspūdžiai GKr 1973 2 5; Fotokaleidoskopas (rubrik) VN 1970 35 4, 1972 273 3, 1978 273 3, fotoratažodis M 1971 9 48, 11 48, fotošypsena KV 1979 36 6, fot pokštas T 1970 29 4, L ir M 1977 50 16, fototriukas L ir M 1974 1 14 (2x), fotomišlė KmT 1986 133 3, fotorebusas ŠL 1970 9 4, fotoreplika VN 1970 141 2, ŠL 1987 20 23, fotohumoras N 1985 8 4, foto karikatūra L ir M 1970 43 14, fotokarik atūristas där, fotomelas GKr 1987 41 4.

Fotografins popularitet och spridning vittnas också om av många exempel: fotoagentūra T 1971 238 4, 239 3, GKr 1971 42 8, N 1974 9 54, fotoskyrius Šv 1972 4 2, GKr 1973 2 5 (2x), foto skyrius T 1970 81 1, JG 1972 1 27, fotosekcija M 1969 10 17, GKr 1970 45 8, T 1974 7 2, fotoklubas T 1969 262 2, 1970 8 4 (2x), 1974 7 2, foto klubas T 1970 8 4, fotogrupė N 1981 4 32, fotobūrelis N 1970 3 18, T 1973 205 4, 218 4, 286 4, 1974 7 2, foto būrelis KV 1972 16 2, fotoorganizacija NŽA 2007 11–12 537, fotomėgėjas TMkt 1972 48 4, foto mėgėjas GKr 1973 6 6, foto jaunimas KB 1985 8 75, fotopaslaugos Bt 1982 6 4, fotoporeikiai L ir M 1983 30 14, fotoamatas TMtr 1977 7 P1, fotoamatininkas M 1971 5 26, fotolaborantas GKr 1987 41 5, fotoportraitistė Šv 1978 19 30, fotopozuotoja N 1971 10 47, L ir M 1972 13 13, fot modelis N 1971 1 42, 6 46, Šv 1979 14 30, LA 1993 3 12, fotomanekenė KmT 1987 229 4, fotomodelistė N 1974 7 57, fotoveidas GKr 1971 37 6; fotoparoda T 1973 193 4, foto paro-

Terminologija | 2011 | 18

171

da KB 1972 10 38, fotoutställning L ir M 1972 19 12, fotoexponering L ir M 1971 10 15, Prg 1971 5 178, 1972 3 182, T 1973 193 4, GKr 1976 7 8, fotohörna L ir M 1972 19 12, fotobiennal VN 1980 181 4, fotoforum ”fotoutställning” Prg 1970 3 153, T 1978 94 4, utställningen ”Fotoforum” GKr 1970 1 8, fot vernissage Prg 1970 3 165, fotofestival LŽ 2008 110 9, fotosalong T 1970 165 2 (4x), L ir M 1978 32 12, fotogalleri N 1976 10 40, L ir M 1978 32 12, 1980 35 15 (och fotografiskt galleri Prg 1970 3 153, L ir M 1973 24 14), fotomuseum L ir M 1973 21 10, N 1976 10 40, KB 1980 3 77, fotoarkiv KB 1970 1 69, L ir M 1972 3 12, 1973 42 12, N 1974 9 54, fotobibliotek M 1969 11 48, fotofönster Bt 1970 4 22, Sp 1970 126 1, JG 1971 7 23, TMtr 1973 2 P 2, 4 P6, 9 P 16, fotomonter T 1969 302 4, 1972 79 1, L ir M 1973 18 14, Šv 1973 14 12 (2x), fototävling T 1970 8 1 (2x), L ir M 1971 50 2, KB 1972 2 77 (nx), T 1978 223 4; fotobok L ir M 1979 4 15 (och ”fotokopierbar bok” V. Urb B ir M 1974 120), fotobok för barn L ir M 1977 1 3, fotoalmanacka L ir M 1971 43 11, KB 1973 1 67, fotoalbum Sp 1970 104 4, KB 1974 1 49, fotokrönika L ir M 1974 12 2, fotokrönikör T 1978 169 4, fot antologi Prg 1970 3 153, 154, fotofynd L ir M 1974 48 2, fotovinjett KV 1983 38 14, fotovykort GKr 1969 51 4, fotopostkort T 1974 7 2, fotokarta GKr 1975 11 2, Fotoatlas (rubrik) VN 1977 150 3, 1982 257 3, fotoherbarium L ir M 1973 40 11, fotosouvenir Šv 1972 1 20, fotoetyd Sp 1970 3 1.

Man bör inte heller förbigå den största märkvärdigheten – fotosofi. Den 19 augusti–4 september 2010 hölls en utställning med pristagarna i en internationell fototävling, fotosofi. Det förklarades att utställningens titel var ett begrepp som lånats från filosofen Arvydas Šliogeris, som hade ”myntat” ordet ”fotosofi”. På litauiska skulle det betyda ”ljusets visdom” och tycks knappast kunna definiera en konkret utställningsidé som förenar olika verk IQ 2010 7 108. Företeelsen är minst 15 år äldre och kanske något annorlunda: Bland de 80 deltagarna finns museiarbetare, fotokonstnärer, kritiker, historiker, konservatorer, kulturmiljövårdsspecialister och till och med fotofilosofer LA 1995 108 17. Och det är inte allt – det har redan hållits en fotoutställning med verk av Raimundas Tuminauskas, medlem i KTU FOTO-studion, med titeln Schizografi; verken är, enligt konstkritiker, liksom visioner i minimalistisk stil StA 2009 12 5. Vad kan tristessens estetiker hitta på härnäst?

Vissa uttryck har hämtats från andra språk men inte anpassats – de har förblivit främmande och slangartade: Fotografera deltagarna vid toppmötet, <...>. På journalistslang kallas detta

172 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

fotoop (förkortning av engelska photo opportunity) LA 2000 6 6 (opportunity – ett gynnsamt tillfälle).

När denna åtminstone något värderande, ordnade inventering är avslutad bör två saker sägas. Den varierande stavningen av förleden foto- uppmärksammades och reglerades ganska tidigt (Drotvinas 1963: 49–50), och även om det tog längre tid har särskrivningen – foto – nästan försvunnit.

Frågan om förkortningar som bygger på sammansättning avgörs, trots en inte helt konsekvent och inte helt enhetligt vägledande användning av motsvarigheter i andra språk*, av deras omfattande och frekventa bruk till deras fördel – om än inte helt konsekvent, så obevekligt, av korthetsskäl, det vill säga av ekonomiska skäl. De kanske mest typiska exemplen är fotoapparat, fotokamera, fotoobjektiv, fotoskrivare, fotografi, fotokonst,... De är ingalunda nya – fotoobjekti-v TŽŽ 1936, fotokamera (1934) A. Gric VN 1989 342. Fotoapparat i DŽ 1954 och 1972 kompletterades senare med den längre (men knappast fullständiga) formen fotografiapparat i DŽ 1993 och 2000, men detta ändrar inte varianternas inbördes vikt – fotoapparat, fotografiapparat TechEnc I 2000, VLE VI 2004. Fotoblixt ”en impulsfotolampa som lyser vid fotografering” DŽ 1993 och 2000 har inte fått någon längre variant (vid sidan av fotoblixt anges också fotoblixt FTŽ 1979, fotoblixt – фотоспышка LRKŽ 1988, фотоспышка – 1. fotoblyksnis, 2. (lampa) fotoblixt RLIKŽ IV 1985) och är tydligt utan den, till och med utan foto- – blixt, fotoblixt ”en impulsiv ljuskälla för kortvarig belysning av det fotograferade motivet” TechEnc I 2000. Här bör även termerna fotokamera och flygfotokamera, flygfotografiapparat nämnas, liksom fotolaboratorium TechEnc I 2000. Samtidigt förekommer fotografiskt objektiv, fotografiskt material, fotografisk film, fotografisk plåt, fotografisk emulsion, fotografiskt papper, fotografisk skrivare TechEnc I 2000, även om det också finns kortformer, till exempel fotoemulsion – ”fotografisk emulsion – <...>” TŽŽ 2001. Förekommande inkonsekvenser – fotografisk montering TechEnc I 2000, men fotomontage TŽŽ 2001, och så vidare – är inte principiella. Bruket av längre varianter förblir ganska fakultativt – valet av dem (om man gör ett medvetet val) kan i viss mån påverkas av graden av formalitet, en viss

* För att övertyga sig om detta räcker två av de många exemplen: fotokamera – photographic camera – caméra photographique – photographische Kamera – фотографическая камера och fotoobjektiv – photographic objective, camera objective, photographic lens – objectif photographique – Photoobjektiv, photographisches Objektiv; fotofilm – photofilm, photographic film – pellicule photographique, film photographique – Photofilm, photographischer Film – фотопленка, фотографическая пленка, fotoplåt – photographic plate, photoplate – plaque photographique – Photoplate – фотопластинка och fotopapper – developing paper, photographic paper – paper photographique – photographisches Paper – фотобумага FTŽ 2007.

Terminologija | 2011 | 18

1 7 3

motiv av högtidlighet eller en önskan att betona fotografins betydelse, men absolut inte ett vetenskapligt motiv – en strävan efter klarhet och precision, eftersom det för klarhetens skull räcker med språkbruket i sig. Några – fotodokumentation, fotojournalistik, fotoforum,... – kanske aldrig ens har haft längre varianter, utan påminner bara om förkortade kortformer. Ett och annat – fotografik, fototypi 1. ”tryckmetod från ljuskänsliga glasskivor med fotografiskt fixerad bild”; 2. ”avtryck från en sådan skiva” TŽŽ 1936, ”fotomekanisk plantrycksmetod utan raster för reproduktion av tonoriginal” TechEnc I 2000, fototek ”systematisk samling fotografier eller negativ” TŽŽ 2001 – kunde inte heller ha haft några (och inte ”f o t o grafiernas eller f o t o grafins biblio t e k a”!).

Indelningen av de längre (inte alltid lämpligt att säga: fullständiga) varianterna – sammansättningar och deras förkortade kortformer – i möjliga och omöjliga skulle kunna vara endast partiell, till och med inom terminologin och den vetenskapliga stilen. En möjlig grund för en sådan åtskillnad – att ledet foto- också har en annan betydelse – ”ljus” (den är rentav den huvudsakliga) – skulle knappast vara avgörande; det som utmärker just denna grupp ord – inte förkortningar! – är deras nästan genomgående terminologiska karaktär: fotosfär ”solens yta som avger ljus och värme” TŽŽ 1936, fotoenergi MksIL 2010 10 4, fotometer 1. inom fysiken – ”instrument för mätning av ljusintensitet”; 2. inom astronomin – ”instrument för bestämning av stjärnors ljusstyrka” TŽŽ 1936, ”mätare för fotometriska storheter – luminans, ljusstyrka, ljusflöde, belysningsstyrka” AETŽ 2010, fotoopsi ”subjektiv förnimmelse av frånvaro av ljus” M ir G 1984 7 25, fotosyntes ”bildning av organiska föreningar (klorofyll) i växter från oorganiska ämnen under ljusets inverkan” TŽŽ 1936, fotosyntes ”bildning av sackarider från CO₂ och H₂O i växter med hjälp av ljusenergi” ChŽ 1997, ”bildning av organiska föreningar från oorganiska ämnen i växter och vissa bakterier med hjälp av ljusenergi” ChŽ 2003, fotoperiodism ”inverkan av dagars och nätters längd (periodiska förändringar mellan ljus och mörker) på växters tillväxt” TŽŽ 1936, fototropism ”växtdelars rörelse mot eller bort från en ljuskälla, eller <...>, orsakad av ensidigt ljus” TŽŽ 2001, fototaxis ”taxis som orsakas av ljus (rörelse mot eller bort från en ljuskälla)” TŽŽ 2001, fotomorfos ”förändring av växtens form orsakad av ljus” TŽŽ 2001, fotokinesi ”aktiv rörelse hos djur orsakad av ljusstimuli” TŽŽ 2001, fotoreception ”mottagning av energin hos ljusstimuli som påverkar organismen och omvandling av den till en nervimpuls” TŽŽ 2001, fotoreceptor M ir G 1971 11 14, fotobiologi ”biologiskt område som undersöker processer som uppträder när en organism utsätts för ultraviolett eller infraröd strålning (fotosyntes, fotoperiodism, fototaxis m.m.)” VLE VI 2004, fotomottagare M ir G 1973

174 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

11 56, FTŽ 1979 och 2007, fotomottagare M ir G 1970 9 57, 1971 9 9, fotolinje (trettio ljuskänsliga element placerade i en rad) T 1978 91 2, fotokemi ”vetenskap som undersöker kemiska fenomen orsakade av ljus” ChŽ 1997, fotooxidation, fotoreduktion och fotopolymerisation ChŽ 1997, extraordinär fotoluminescens (lat. lumen, luminis – ”ljus”!) ”en substans självlysning efter att den har belysts” TŽŽ 1936, ”luminescens framkallad av synligt eller ultraviolett ljus” (luminescens ”glöd som inte framkallas av en luminös energikälla”) ChŽ 1997, ansiktsbehandling med fotoföryngring (utförd med teknik för intensiva ljuspulser) Sav su TV 2007 49 11, fotoakustiskt fenomen ”bildning av akustiska (ljud-)vågor i ett medium till följd av optisk strålning” TechEnc I 200.

Den semantiska skillnaden mellan termerna i dessa två grupper – ”fotografi” och ”ljus” – är nästan genomgående klar och uppenbar (skulle någon verkligen tro att fototerapi betyder ”fotografisk behandling”?). Det finns några flertydiga termer, men betydelserna är besläktade till sin natur och sambandet är lätt att förstå, t.ex.: fotokänslighet ↑ ljuskänslighet 1. ”ett materials förmåga att absorbera en del av det elektromagnetiska strålningsspektret”; 2. fotokänslighet – ”egenskap hos fotografiskt material som gör det möjligt att välja exponering” ChŽ 1997, fototeknik 1. ”konsten och vetenskapen att belysa”, 2. ”teknik för framställning av fotografier” TŽŽ 1936. Dessutom har betydelserna här redan separerats – ljuskänslighet och fotokänslighet (även om användningen ännu är inkonsekvent – fotoskikt – ”ljuskänsligt skikt” – фотослой – photosensitive layer, photolayer ChŽ 1997), fototeknik och ljusteknik ”vetenskaps- och teknikgren som omfattar metoder för att alstra optisk strålning och använda den i praktiken” TechEnc IV 2010.

En betydande grupp av betydelserna ”ljus” utgörs av fotoelektricitet ”elektriska fenomen i material under inverkan av elektromagnetisk strålning” AETŽ 2010 och fotoelektriskt eller fotovoltaiskt fenomen AETŽ 2010. Förkortade kortformer vars huvudled (den andra delen) är en tydligt känd elektrisk term är begripliga och entydiga – fotoström, fotospänning, fotomotstånd, fotomotstånd / resistor, fotopotential, fotoinduktion, fotoexcitation, fotokonduktivitet, fotokonduktor FTŽ 1979, fotosemikonduktor LA 1996 220 24, fotokonduktivt papper T 1971 108 2, fotogenerator (omvandlar ljusenergi till elektricitet) TechEnc I 2000, solcellsanläggning LA 1973 130 15, även om fullständiga varianter används bredvid dessa eller ensamma i vissa språk, t.ex.: fotoström – fr. photocourant, courant photo-

Terminologija | 2011 | 18

175

électrique, fotospänning – fr. phototension, tension photoélectrique, fotokonduktivitet – ry. фотопроводимость, фотоэлектрическая проводимость, fotokonduktivitet – ty. Photoleitfähigkeit, photoelektrische Leitfähigkeit, lichtelektrische Leitfähigkeit, ry. фотопроводимость, fotosignal – fr. signal photoélectrique FTŽ 2007. Många andra termer, där den förkortade formen kan vara svår att förstå, varierar: fotoelement TechEnc I 2000, fotoelement – Photoelement, Photozelle, lichtelektrische Zelle – photocell, photo-electric cell – élément photo-électrique, cellule photo-électrique, photopile – фотоэлемент AETŽ 2010, fotoelement – photocell, photoelectric cell – cellule photo-électrique, photopile, photocellule – Photozelle, lichtelektrische Zelle, Photoelement – фотоэлемент FTŽ 2007, men fotoelement, fotoelektriskt element FTŽ 1979, ”elektron. komponent eller anordning vars funktion bygger på fotoelektriska fenomen (...)” VLE VI 2004, FTŽ 1979, fotoeffekt ”fysikaliskt fenomen – bildning av elektroner i ett materials atomer när det bestrålas med röntgen- eller ultravioletta strålar” TŽŽ 1936, ”emission av elektroner från en belyst materialyta” AETŽ 2010, ”en av de fotoelektriska effekterna” VLE VI 2004, men fotoeffekt, fotoelektrisk effekt FTŽ 1979, fotoeffekt ↑ fotoelektrisk effekt ChŽ 1997 och 2003, men återigen fotoeffekt FTŽ 2007; fotoabsorption se fotoelektrisk absorption FTŽ 1979 och fotoabsorption se fotoelektrisk absorption FTŽ 2007; fotorespons se fotoelektrisk respons FTŽ 1979, men endast respons FTŽ 2007.

En annan grupp utgörs av fotoelektroniska komponenter – ”vakuumelektroniska eller halvledarkomponenter som omvandlar optisk strålningsenergi till elektrisk energi. □ funktionsprincipen grundar sig på fotoemission, fotokonduktivitet eller spärrskikts- (ventil-)fotoeffekt” TechEnc I 2000 – photoelectronic device – dispositif photo-électrique – photoelektronisches Gerät – фотоэлектронный прибор RETŽ 2000, AETŽ 2010. Namnen på de specifika komponenterna varierar: fotoelektronmultiplikator TechEnc I 2000, fotomultiplikator, fotoelektronmultiplikator – фотоумножитель, фотоэлектронный умножитель – photomultiplier – Photo(elektronen)vervielfacher FTŽ 1979, fotomultiplikator – photomultiplier – photomultiplicateur – Photoelektronenvervielfacher, Photov ervielfacher – фотоумножитель, фотоэлектронный умножитель FTŽ 2007, fotomultiplikator – photomultiplier tube, photomultiplier – tube photomultiplicateur, photomultiplicateur – Photoelektronenvervielfacher, Photomultiplikatorröhre, Photov ervielfacher – фотоумножитель, фотоэлектронный умножитель RETŽ 2000, fotomultiplikator ”ett vakuumrör som omvandlar en ljussignal till en elektrisk signal. Har en fotoka-

176 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

todą ir elektronų daugintuvą“ AETŽ 2010. Fotodiodas FTŽ 1979 ir 2007, TechEnc I 2000, RETŽ 2000, AETŽ 2010 – be variantų. Kai kurie šių įtaisų kartais laikomi fotoelektriniais ir turi nemažai įvairių sinonimų: fototranzistorius – фототранзистор, фототриод – phototransistor, phototriode, photistor – Phototransistor, Phototriode FTŽ 1979, phototransistor, optoelectronic transistor, optotransistor – phototransistor, transistor optique, transistor à effet photo-électrique – Fototransistor, optischer Transistor – фототранзистор, онтотранзистор, RETŽ 2000, tik fototranzistorius „tranzistorius su dviem pn sandūromis o p t i n ė s spin-duliuotės energijai keisti ir fotosrovei stiprinti naudojant f o t o e l e k t r i n į reiškinį“ – Phototransistor – phototransistor – phototransistor – фототран-зистор AETŽ 2010; fotoelektrinė relė TechEnc I 2000, bet fotorelė – фотоспереле – light relay – Lichtrelais, Photorelais FTŽ 1979, light relay, photorelay, p h o t o e l e c t r i c relay – photorelais, relais p h o t o s e n s i b l e, relais p h o t o-é l e c t r i q u e – Lichtrelais, Photorelais – фотопереле, ф о т о-э л е к т р и ч е с к о е реле FTŽ 2007, Photorelais, p h o t o e l e k t r i s c h e s Relais – photorelay, photocell relay, p h o t o-e l e c t r i c relay – relais p h o-t o-é l e c t r i q u e, photorelais, relais p h o t o s e n s i b l e – фотопереле AETŽ 2010, bet f o t o e l e k t r o n i n ė relė TechEnc I 2000.

Tydlighetsprincipen kräver att den fullständiga formen av dessa termer är nödvändig, medan den sammandragna förkortningen är tillåten som en kontextuell variant.

Ännu mer annorlunda – vilseledande – är fotoemission – p h o t o e l e c t r o n i c emission, photoemission – émission p h o t o é l e c t r o n i q u e, émission p h o t o e l e c-t r i q u e, photoemission – l i c h t e l e k t r i s c h e E l e k t r o n e n e m i s s i o n, Photoemission – фотоэлектронная эмиссия, фотоэмиссия FTŽ 2007 – om det betyder ”e l e k t r o n e r s a v s ö n d r i n g från en fast kropps eller vätskas yta under inverkan av elektromagnetisk strålning” AETŽ 2010, så är det inte fotoemission AETŽ 2010 och inte heller f o t o e m i s i j a, fotoelektronisk emission FTŽ 1979 (där finns bara fotoemiteris), utan fotoelektronų emisija TechEnc I 2000, trots att följande anges: annars ↑ yttre fotoeffekt – ”f o t o e l e k t r o n e m i s s i o n, utsändning av elektroner från fasta kroppar (...) och vätskor efter att de absorberat energi från elektromagnetiska strålar (fotoner)” TechEnc II 2003.

Termen f o t o k e m i s k smog bör bedömas på liknande sätt: ”smog som bildas genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under påverkan av ultraviolett strålning” – фотохимический смог – photochemical smog, en förkortning av fotosmog T 1979 174 3. Troligen är även den moderna fotolitografin, ”framställning av en reliefteckning på f o t o k e m i s k väg” ChŽ 2003 ”i metall, glas eller halvledare” TŽŽ 1985 och 2001, fotokemisk litografi.

Terminologija | 2011 | 18

177

Beståndsdelen foto skiljs ibland från ordet, görs självständig och kombineras på olika sätt – med konjunktion, bindestreck eller snedstreck – med ett annat, oftast kino: foto och kinoapparater M och G 1972 10 62, foto- och kinomedel L och M 1973 15 2, foto-kinokonsultation M 1974 1 3. Men kino är morfologiskt något helt annat: foto- är endast en beståndsdel i fotografija, medan den avkortade formen av kinematograf, kinas,-o, är ett litauiserat och böjbart ord (det finns inget motsvarande ord fotas, utan ett annat ord fotas ”icke-systematisk enhet för belysningsmätning” MetrŽ 2006). Korrekt är fotoapparater och kinoapparater eller, nymodigt, foto- och kinoapparater. På liknande sätt bör konst- och fotosidor (=konst- och fotografisidor eller konst- och fotosidor) N 1969 12 2, foto- och kemisk syntes (=fotosyntes och kemisk syntes, foto- och kemisk syntes) M och G 1971 2 14, tillverkning av filmkameror, fotoapparater och radioapparater (=fotoapparater och radioapparater eller fotografi- och radioapparater) T 1970 18 3 korrigeras.

Låt oss blicka 40 år tillbaka och ta ett språng ända till 1930. Den begåvade skildraren av den litauiska tillvarons humoristiska krönika, Augustinas Gricius, använder i en kåserande text en rubrik som kunde stå i en kontaktannons: ”Jag söker en livskamrat”, och belägger det oböjliga lilla ordet foto: I äktenskapssyfte söker jag en dam på 17–20 år, foto bifogas, skriv – så vinner ni (1930) A. Gric VN 1969 259 (”en ung förmögen lärare” visar internationell språkkultur – efterfrågar fotografi A. Gric VN 1969 261). Även långt senare förekom det: Publicistik, konst, foto, humor N 1970 7 2. Skyller på foto (rubrik) VN 1969 301 3. Man kan alltså urskilja till och med två betydelser av foto – ”bild” och ”fotografi”. Det förekommer verkliga märkligheter: AN-30 kommer att användas inte bara för foto utan också för termisk, geofysisk och gravitationell fotografering Spr 1976 2 13. I början av den språkvårdsrörelse som inleddes för ungefär ett halvt sekel sedan ersattes foto (L. Žvejo), som hade blivit vanligt i pressen, med en helt litauisk form – (L. Žvejo) bild. Detta infördes någonstans i pressen av Antanė Kučinskaitė och lyckades så väl att KPP 1976 och 1985 inte behövde göra något här; endast stavningen av beståndsdelen foto- korrigeras: fotoeffekt (=fotoeffekt), fotobild (=bild, fotobild) osv. Men ganska snart behövdes det igen: foto (=bild, fotobild) TT 1992, – främmande språk, olämpligt. = 1. bild (2. fotografering) KP4L1 2005. Numera används alla möjliga former – både bild, foto, fot. och fotogr., för att inte tala om undanträngandet av ordet ”bild” – en blind och ogrundad ersättning med fotografi enligt internationaliseringens bistra och modenyckfulla logik. Och slangens framfart gör att man till och med bör vara på sin vakt mot fotkinti slang, olämplig hybridform =fotografera, ta en bild KP4L1 2005. Men var har fotkė tagit vägen? För att underlaget ska bli stadigare och tydligare bör vi alltså, med teoretisk eftertanke, blicka både bakåt och på nutiden.

178 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

2. Mångtydiga fotografi och olika bilder (fotografier).

SNŽŽ 1907 innehåller ännu ingenting. TŽŽ 1936 belägger den tekniska betydelsen av fotografija – 1. ”en exakt å t e r g i v n i n g av ett föremål med ljusstrålar på vissa ljuskänsliga plattor” (2. ”b i l d, avbildning”, 3. ”i n s t i t u t där fotografier framställs”). Vi stöter alltså genast på termens mångtydighet. Utan minsta anspråk på att förändra det internationella ordets semantik bör språkvetaren påpeka att f o t o g r a f i j a i betydelsen ”bild” skiljer sig från en lång rad ord med beståndsdelen –grama – telegram ”meddelande som överförs per telegraf; <...>” (jfr telegrafas 1. ”el. kommunikationssystem som överför alfabetiska och numeriska meddelanden eller stillbilder via elektriska signaler genom ledningar eller radiosignaler”, medan telegrafija är ”den vetenskaps- och teknikgren som undersöker principerna för telegrafkommunikation och utvecklar dess apparater”), liksom radiotelegrama ”meddelande som mottagits och skrivits ned via radio” (jfr radiotelegrafas) och radiograma 1. ”telegram som överförs med radiotelegraf”; spektrograma ”bild av ett spektrum, erhållen med fotografiskt, fotoelektriskt, termoelektriskt eller annat instrument” (jfr spektrografas ”instrument för att framställa och registrera spektrum, <...>”, spektrografija 1. ”framställning av en bild av elektromagn. vågspektrum”); encefalograma ”röntgenbild av hjärnan, <...>” (jfr encefalografija) och fonograma 1. ”ljud- (...) inspelning <...>” (jfr fonografija 3. ”ljudinspelning på skiva, magnetband <...>” och fonografijos apparat – fonografas TŽŽ 2001. Här är –grafas en anordning, en apparat, medan fotografas är ”fotograferingsspecialist” DŽ 2000, TŽŽ 2001, men ”telegrafanställd” heter telegrafistas DŽ 2000, TŽŽ 2001. Inom fotografi finns också fotograma, men den skiljer sig från fotografija, dvs. fotonuotrauka: fotograma 1. fot. ”s k u g g b i l d av ett föremål i ett ljuskänsligt fot. skikt, framställt utan fot. kamera” TŽŽ 2001 (de andra betydelserna har redan nämnts i avsnittet om fotografika); den liknar alltså en röntgenbild och särskilt en tomogram ”bild av ett valt skikt av ett objekt (eller en kropp), erhållen med tomograf” MetrŽ 2006 (jfr tomografija ”röntgenundersökning av ett objekt – framställning med tomograf av s k u g g b i l d e r av olika skikt i objektet”, tomografas ”r ö n t g e n a p p a r a t som tar bilder genom tomografi” TŽŽ 2001).

I den kompilerande TŽŽ 1936 anges, utöver det redan nämnda ordet fotografija [2. ”b i l d, avbildning”], även foto ”förkortat ord för fotografija”, fotografijos aparatas ”apparat för att ta b i l d e r, <...>”, fotografas ”person som t a r f o t o g r a f i b i l d e r”, fotografuoti ”avbilda, t a f o t o g r a f i s k a b i l d e r”, fotostatas ”f o t o g r a f i s k b i l d av ett dokument, en karta eller en tavla”, samt fotogeniškas

Terminologija | 2011 | 18

179

”väl avbildas i f o t o g r a f i e n”, fotogrammetri ”metod för att fastställa föremåls verkliga storlek genom att mäta ett föremåls f o t o g r a f i”, fotogravyr ”f o t o g r a f i utförd genom gravyr”, fotoskulptur ”<...>, modellering utifrån ett f o t o g r a f i” (således varierar fotografi, foto, fotografier och fotografiskt foto, även foto...), vilket visar ”sambandet med ljus, med fotografi”.

I den översatta TŽŽ 1951 märks ingen större nyhet eller förbättring: foto se fotografi, och detta har ju tre betydelser – 1. ”m e t o d för att återge bilder av föremål <...>”, 2. ”bild som erhålls på detta sätt; f o t o”, 3. ”v e r k s t a d där sådana fotografier framställs” (TŽŽ 1969 foto se fotografi 2.); det finns varken fotograf eller fotografera (de, liksom fotografisk, finns i TŽŽ 1969). I TŽŽ 1985 och 2001 saknas betydelse 3 för foto och fotografi.

DŽ 1954 fotografi 1–3 skiljer sig föga från TŽŽ 1951. I DŽ 1972 saknas betydelse 3 för fotografier. Här förekommer också fotonuotrauka i DŽ 1972, 1993, 200, och nuotrauka 1. ”fotografisk bild” DŽ 1954, liksom traukti 18. ”ta ett foto, fotografera”: t a, avbryta den vackra bilden, f o t o g r a f i e t DŽ 1954, medan fotografuoti betyder ”ta fotografier med en f o t o a p p a r a t” DŽ 1954, ”<...> med en f o t o a p p a r a t” DŽ 1972, 1993, fotografas ”den som tar f o t o g r a f i e r” DŽ 1954, ”specialist på fotografering” DŽ 1972 och 1993. Denna dubbelhet i ordböckernas bruk – fotografiskt foto och foto – kännetecknar också uppslagsverk: fotografi är ”framställning av beständiga bilder (f o t o g r a f i e r) <...>” LTE III 1978, ”metod för att erhålla en beständig bild <...>; en bild av ett föremål som erhållits på detta sätt (f o t o g r a f i s k t f o t o)” TechEnc I 2000, 1. ”framställning av en beständig bild av ett objekt (f o t o) <...>” VLE VI 2004.

För denna dubbelhet och den terminologiska övervikten (om än inte absolut) hos fotografiskt foto finns ytterligare en viktig aspekt. Det skiljer sig från synonymen röntgenogram till termen för en särskild typ av fotografi – radiografi: röntgenfoto: röntgenogram, röntgenfoto TechEnc IV 2010, röntgenogram ”<...>; r ö n t g e n f o t o” TŽŽ 2001, i vardagligt språk helt enkelt röntgenfoto DŽ 1972 och 1993. Mer exakt och systematiskt hade radiografiskt foto varit. Det finns också helt andra slags fotografier, eftersom även andra typer av fotografering förekommer, exempelvis termisk, geofysisk, gravimetrisk fotografering Spr 1976 2 13, och andra slags kameror, till exempel f o t o g r a m m e t r i s k k a m e r a, ”en exakt kalibrerad i n g e n j ö r s k a m e r a för geometriskt exakta f o t o g r a f i s k a b i l d e r, vilka bearbetas med f o t o g r a m m e t r i s k a m e t o d e r” TechEnc

180 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

I 2000. Geodezijos šaka topografija, „tirianti ir kurianti Žemės paviršiaus vaizdavimo planuose ir žemėlapiuose metodus“ TechEnc IV 2010, turi terminą topografinė nuotrauka TechEnc II 2003 (geodezijos str.). Spaudoje jau pasitaiko sutrauktinis trumpinys toponuotrauka Sav su TV 2009 10 65. Primityviai – daroma iš akies – akinė nuotrauka – глазомерная съёмка RLKŽ IV 1985 (LKŽ I₁ 1941 ir I₂ 1968 nėra). Tiksliam darbui pasitelkiama fotografija (bet jos neužtenka), pavyzdžiui, fototeodolitinė nuotrauka „planų ir žemėlapių darymas iš antžeminių fotografinių nuotraukų. Fotografuojama nuo žemės paviršiaus fotoeodolitu. Gautos fotografinės nuotraukos dorojamos stereofotografiniais prietaisais bei skaitmeniniais metodais“ TechEnc I 2000. Geodezijos šakoje fotogrametrijoje, kurios svarbiausias tikslas – iš fotografinių nuotraukų matavimų nustatyti įv. objektų formą, dydį ir padėtį, sudaryti planus ir žemėlapius TechEnc I 2000, yra gravimetrinė nuotrauka – „visuma gravimetrinių ir geodezinių darbų tam tikros teritorijos sunkio lauko tyrimams atlikti“ matuojant ir nustatant koordinates TechEnc II 2003. Taigi šitokia nuotrauka yra „darymas“ (rus. съёмка, о не снимок) arba „darbai“, o pagal gravimetrinės nuotraukos duomenis sudaromi gravimetriniai žemėlapiai TechEnc II 2003. Yra ir šitokios nuotraukos reikšmė „metodas“: geologinė nuotrauka – „geologinių darbų kompleksinis metodas, padedantis tam tikroje teritorijoje nuodugniai ištirti Žemės plutos sandarą <...> ir gautus duomenis pavaizduoti geologiniuose žemėlapiuose“ TechEnc II 2003. Kartais iš apibrėžties (ar ne visai vykusio aiškinimo), pavyzdžiui, str. litocheminė nuotrauka TechEnc III 2008, reikšmė lieka nesuprantama. „Metodas“ veikiau yra nuotraukos metodas, o ne pati nuotrauka. Pagal savo motyvaciją nuotrauka turėtų būti „rezultatas“, o ne „darymas“. Randame, kad taip ir skiriama: survey – 1. „matavimų atlikimo aktas ar veiksmas santykinėms taškų padėtims ant, viršum ar žemiau Žemės paviršiaus nustatyti“ – matavimas, 2. „tokių operacijų rezultatas“ – nuotrauka: engineering survey – inžinerinis matavimas, inžinerinė nuotrauka K ir GdŽ 2000, taip pat nuotrauka – photo(graph); picture, bet vietovės nuotrauka – survey LAKŽ 1991. Šitoj situacijoj ir fotografinės nuotraukos reikšmė kiek kitokia: photographic survey – „nuotrauka, padaryta ir pagal aerofoto nuotraukas, ir pagal foto nuotraukas, t. y. remiantis jų deriniu“ – fotografinė nuotrauka“ K ir GdŽ 2000. Yra ir tokia nuotrauka, kur fotografija ne remiamasi, o ja tiesiog mechaniškai papildomi tekstiniai duomenys. Pagal naują agresyvią tarptau-

Terminologija | 2011 | 18

181

I tidens anda kallas den fotografi och sätts inom citationstecken: fastställande av faktiska omständigheter, eller ”juridisk fotografering”. Faktiska omständigheter kan dessutom dokumenteras med hjälp av video- eller ljudupptagning, alltså även fotografier eller videomaterial Vd 2011 20 46.

Slutligen finns det fotografi som tycks vara helt utan fotografi: фотография – 5. spec. fotografi (registrering av arbetsmoment och processer): фотография рабочего времени – fotografering av arbetstid RLKŽ IV 1985, fotochronometražas – ”metod för att undersöka tidsåtgången i arbetet, där man samtidigt observerar, mäter och undersöker varaktigheten hos enskilda arbetsmoment och andra kostnadskategorier under <...>. Δ är en kombination av fotografering av arbetstid (undersökning av arbetstid där all tidsåtgång i arbetet utan undantag mäts) och tidsstudier” VLE VI 2004.

Således, eftersom foto kan vara såväl röntgen som topografiskt, gravimetriskt eller geologiskt, är fotografiskt foto också en helt korrekt term i fackbruket. Men både områdena och betydelserna hos dessa fotografier är så olika att fotografins (inte teknikens) och vardagsspråkets foto är tydligt utan bestämning – till skillnad från de där rent terminologiska fotografierna.

Av det omfattande och mångsidiga bruket bör åtminstone det äldre nämnas: Han förde Klubas till fotografen, <...> (1897) V. Kudir R I 1989 160. Jag skulle ha skickat fotografiet för länge sedan, <...> (1898) V. Kudir R II 1990 846. <...> jag tog ett fotografi (1905) J. Basan MGKr 1997 174. <...> han tog flera av mina fotografier (1907) J. Basan MGKr 1997 200–201. Ibland förekommer något ovanligt: Polianskis <...> lovade att komma med sitt fotografi och ta bilder av oss alla A. Čech JV 1961 379. Viktigast är det representativa bruket: fotoateljén, välkänd från skyltar och belagd redan från äldre tid, fotoateljė VLE VI 2004 212, som inte tagits upp i ordböcker över internationella ord eller i normerande lexikografi, ersattes senare på ett olyckligt sätt av det redan nämnda fotografi 3. ”inrättning, <...>” och ”verkstad, <...>”; ändå finns den belagd på vissa håll, till exempel: фотоателье – fotoateljė och фотография – 3. (verkstad) fotografi, fotoateljé (men сняться в фотографии – fotografera sig i en fotografi!..) RLKŽ IV 1985; Lietuvos fotomėgėjų sąjunga (1933) TechEnc I 2000 624, fotomėgėjas – фотолюбитель LRKŽ 1971, 1988, фотолюбитель – fotomėgėjas, amatörfotograf (även om фотолюбительский – fotomėgėjų), фотограф-любитель – fotografiälskare RLKŽ IV 1985, фотограф-любитель – amatörfotograf RLKŽ II 1983, amatörfotograf – любитель-фотограф LRKŽ 1971, 1988; Lietuvos fotografijos meno draugija (1969) och Lietuvos fotomenininkų sąjunga (1989) TechEnc I 2000 624.

182 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

Även om fotografija är gammalt, förändras dess semantik fortfarande. Inom lexikografin har betydelserna ”verksamhet som bygger på fotografisk teknik; samlingen och/eller den genremässiga mångfalden av bilder – fotografier – som framställs med fotografisk teknik, liksom genrerna” ännu inte registrerats, men de har länge förekommit i bruk: fotografijos teorija, fotografijos istorija, fotografijos raida; meninė, dokumentinė, mokslinė, reklaminė, spaudos fotografija; fotomenas, fotografika, fotoarchyvas, fototeka, fotoantologija,... Precis som man säger skulptūros (om genren), inte skulptūrų (om verk), grafikos, inte raižinių, akvarelės, inte akvarelių, så säger man också fotografijos paroda. En misslyckad överanpassning, grundad på en mekanisk tolkning av den grammatiska numeruskategorins väsen, är fotografijų paroda; den andra mekaniska åtgärden är: om det är fotografijų, så inte nuotraukų, och därför trängs även nuotrauka undan på det viset. En annan sak är en enskild fotografijų / nuotraukų paroda av en viss upphovsperson, eller en upphovspersons fotografijų ekspozicija / nuotraukų rinkinys inom en gemensam fotografijos parodoje. Man bör inte glömma de uttryck som funnits ganska länge men ännu inte registrerats lexikografiskt, och som till och med misstänkliggörs (utan grund): fotografijos ir kino medijos NŽA 2010 9–10 334. I periferin förekommer fotografinio gyvenimo apžvalga IQ 2010 7 114 (jfr kultūrinis, meninis, literatūrinis gyvenimas), till och med fotoanekdotų tema IQ 2010 7 114.

3. Försök att förlitauisera fotografi (i olika betydelser).

De litauer som kom i kontakt med fotografi som fotografer gjorde det först och främst inte på litauiska och utan litauiska termer. Och de som bara kände till det genom fotografier, desto mer så. Till en början räckte det med den välkända barbarismen abroz das: Einam a b r o z d ė l i ų (fotografier) n u s i t r a u k t (Surviliškis) LKŽ I₁ 1941, I₂ 1968, likaså ZnŽ I 2003, abrozas: Anas a (t) d a u š t a s kap un a b r o z e l i o LzŽ 1985, abrozas, abrazikas ZtŽ 1998, även om det var avsett för en något annorlunda bild och därmed hade en annan semantisk förbindelse. Somliga, till och med ur den högsta bildade kretsen, roar sig med att inte förstå hur det där fåret, som var borttappat och övergivet av vargen men sedan springer efter den, kan se ut: <...> från fjärde omslaget, ur två fotografier i porträttformat a b r o z d ė l i ų, med anspråk på att vara mannekänger, blickar författaren ut i poser NŽA 2007 8–9 430.

Fotografija har i talspråket bara blivit ”nuotrauka”, och endast i en förlitauiserad form – patagrapija (Gervėčiai, Marijampolė) och patagrapuoti (Simnas), patigrapija (Kamajai, Palomenė) LKŽ IX 1973, patigrapija (och patigrapuotis) ZnŽ II 2004, potigrafija ZtŽ 1998 (och patigrafuoti), LzŽ 1985, eller också i en slaviserad form – fotigrafka, patigrafka LzŽ 1985, fatagrafavoti DvŽ I 2005. Det finns också fotikartka och korta 3. ZtŽ 1998. Även i Mykolas Vaitkus dikt förekommer kortelė: Gulės ant stalo šita k o r t e l ė, / Žiūrės iš josios nuliūdęs veidas, <...> LPoez I 1969 365.

Terminologija | 2011 | 18

183

Förlitauiseringen började ganska tidigt. Antanas Baranauskas skrev 1876: Atsiųsk man savo veido p a v e i k s l ą, š v i e s o s r a š t a i s i š r a š y t ą A. Baran R II 1970 195. År 1887 var det inte längre šviesos raštai, o šviesraštis: Savo p a - v e i k s l ą š v i e s r a š t į, meilingai Tamstos pareikalautą, siunčiu A. Baran R II 1970 144. Men i den närmast följande meningen står bara paveikslas: Miela būtų ir man brangų Tamstos p a v e i k s l ą gavus. Ordet paveikslas i talspråket och i äldre skrifter har, förutom betydelserna 3. ”utseende, gestalt” och 4. ”bild”, vilka funnits sedan M. Daukša, även betydelsen 1. ”konstnärlig avbildning på en plan yta”; därifrån uppstod lätt också betydelse 2. ”fotografi, avbildning” LKŽ IX 1973. I LKŽ beläggs detta paveikslas från olika delar av det litauiska språkområdet: Juzis p a v e i k s l u s i m s t ė (Žagarė). A[r] turit n u s i e m ę p a v e i k s l ą (Miežiškiai); även Pagėgiai, Kuršėnai. Med beteckningen šnek. togs ordet in i DŽ: paveikslas 2. ”fotografi” DŽ 1954 och 1972, 3. ”nuotrauka” DŽ 1993, medan nuotrauka 1. förklaras som ”fotografijos p a v e i k s l a s” DŽ 1954, 1972, 1993. Verbet paveiksluoti ”fotografera” och det abstrakta substantivet paveikslavimas används betydligt bredare: Mosėdis, Grūšlaukis, Šatės, Telšiai, Kretinga, Kuršėnai, Eržvilkas; Žagarė, Meškučiai, Jurbarkas, Skirsnemunė, Kiduliai, Geistarai, Krekenava, Alizava, Kirdeikiai (sällan 2. ”avbilda på papper” i Tauragė; paveiksluotas ”försedd med bilder, illustrerad” i Marijampolė), paveiksluotojas i Kiduliai och paveikslininkas 1. i Kuršėnai och Jurbarkas ”fotograf” LKŽ IX 1973. Även DŽ 1972 och 1993 har paveiksluoti – vardagligt ”fotografera”. Man bör också erinra sig A. Baranauskas nybildning paveikslarašis ”målare” LKŽ IX 1973. För övrigt torde den sannolikaste upphovspersonen bakom ordet vaizdarašys ”målare” (liksom vaizdakalys ”skulptör”, vaizdakal yba och vaizdakaly stė ”skulptur” – dessa var tydligen avsedda att ersätta Aušros (1883 146) skaptorius, skaptorysta), även om liknande nybildningar förekom senare: J. Basanavičiaus skaptorystė, Vydūnas skaptyba, Vydūnas och J. Basanavičius skaptininkas, samt skrifternas skaptinys LKŽ XII 1981), är sannolikt Jonas Jablonskis, eftersom hans vaizdaraštis verkligen betyder 2. ”målning, måleriskt verk” (1. ”bildskrift, piktografisk skrift”), liksom vaizdarašiškas darbas och kanske även vaizdarašystė ”måleri” (vaizdarašyba – Antanas Lelio) LKŽ XVII 1996. Vaizdas har redan i K. Sirvydas gamla ordbok (~1620) betydelse 5. ”konstnärlig avbildning” LKŽ XVII 1996: obraz / imago, simulachrum, statua. wayżdas / abrazas; i äldre skrifter betyder det också ”staty”; SNŽŽ 1907 – paveikslas, abrożdas, risunkas (rys.), och ännu i DŽ 1954 och 1972 finns vaizdakal yba, se skulptūra. Men rašyti betyder 12. ”mönstra, ornamentera”, även om ordet i själva verket också betyder ”måla” (rožėms rašyt žėglelis), ”skriva en bild”; även om vaizdarašys användes till och med av J. Balčikonis eller togs in i LRKŽ V 1968, påminner det mer om ryskans писать картину. Kanske var det inte utan skäl som man också tog till J. Jablonskis vaizdininko LKŽ XVII 1996.

184 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

A. Baranauskas ljusskrift skulle vara bokstavligen korrekt, men en oklart motiverad ö v e r s ä t t n i n g direkt från grek. photographia (eller fr. photographie), men bildskrift påminner också om ty. Lichtbild. Benämningen motiveras i själva verket inte av ljus, utan av lysa, lyser, lyste 5. fot. ”verka med ljus när man tar ett fotografi, exponera” LKŽ XV 1991, men kan på inget sätt motiveras av semantiken hos orden skriva eller skrift. Det är endast i förklaringen av digital fotografi som ordet skriva: Om b i l d e n s k r i v s elektron. med en ljuskänslig laddningskopplad komponent i en matris, kallas fotografiet digitalt. Fotografi bygger på i n s k r i v n i n g av s t r å l n i n g e n s f ö r d e l n i n g (...) eller dess a m p l i t u d och f a s (...) VLE VI 2004. Att spela in en bild på ett medium är inte fotografiskt utan magnetiskt (och ljud-) – spela in 3. ”fånga ljud eller bild på en magnetisk skiva eller ett magnetband” DŽ 1993 (spela in en bandspelare DŽ 1972 är inexakt), spela in och inspelning: ljudinspelning, videoinspelning EncKompŽ 2005. Om bild- eller ljudinspelningsutrustning Vd 2011 20 46, som används i domstol, är både fotografisk och magnetisk kan vara oklart.

A. Baranauskas ljusskrift 2. ”fotografi, bild” användes betydligt senare – och då utan anledning försökte man också använda ordet i betydelse 1. ”fotografi (metod att framställa en bild)” RLŽ 1933 (saknas ännu i RLŽ 1924) och LRŽ 1933 (liksom ljusskrift), i skrifter även i betydelse 3. ”kalkkopia” LKŽ XV 1991. Kalkkopia är inte motiverad på något sätt: avskrift görs bara för hand, medan kopieringstekniken ger en kopia. Så denna betydelse 3 av ljusskrift växte helt utan någon *светопись, о из световая копия, светокопия till termen ljusskrift med tre betydelser – 1. LTE XI 1983, annars ↑ diakopiering, vilken dessutom är diazotypisk [baserad på diazoniumsalter] ljusskrift (kontakt- eller projektions-) LTE III 1978, светокопировальный аппарат – ljusskriftsapparat, светочувствительная бумага – ljusskriftspapper 2. светокопия – ljusskrift PolŽ 1959 3. ”<...> apparat” LKŽ XV 1991. TechEnc har ljusskrift avförts, medan diazokopiering behållits med den nya synonymen diazotypi tillagd TechEnc I 2000, fastän det är oklart vad en sådan kopia borde kallas (diazokopia?). Ljusskrift, som dök upp i DŽ 1972, finns kvar även i DŽ 1993 och DŽ 2000.

Vincas Pietaris pavaizdas 4. är sällsynt och helt individuellt: Jag gick flera gånger till en fotograf och frågade efter bilder (1897) V. Piet RR 1973 583 (senare använde han paveikslas: Jag var då hos en fotograf och tog upp ett par bilder Ustiužna (1897. X. 33) ibid. 590). Det kan möjligen ha viss anknytning till betydelse 5. ”likhet” av pavaizdas i äldre skrifter, 1–5 LKŽ IX 1973.

Terminologija | 2011 | 18

185

M. Valančiaus nybildning ataduosmis ”porträtt”, betydligt mer individuell, förklaras i LKŽ I₁ 1941 som ”bild”: Väggarna pryddes med ansiktsavbilder, eller porträtt LKŽ I₂ 1968. Återge 12. ”se ut som någon” illustreras med en mening av M. Valančius från Salantai: Så liknar han Valančius mig LKŽ II₂ 1969.

Atvaizdas förklaras i LKŽ I₁ 1941 endast som ”porträtt, bild”, men här är en mening av J. Jablonskis intressant: Här skriver han våra bilder. LKŽ I₂ 1968 har betydelse 1 av atvaizdas kompletterats med ordet ”fotografi”, men varken en annan mening av J. Jablonskis – Har du sett hans bild? – eller J. Šlaps LKŽ 1940 atvaizdas – porträtt, fotografi, bild ger tillräckligt stöd för betydelsen ”fotografi”. J. Jablonskis atvaizdininkas ”bildmakare” LKŽ I₁ 1941, senare kompletterat i LKŽ I₂ 1968 med BŽ 405 (det vill säga RLŽ 1924 нопмреписть – atvaizdininkas), betyder ingalunda ”fotograf”. DŽ 1954 och 1972 (och inte heller senare) anger inte betydelsen ”fotografi” för atvaizdas.

Från betydelse 14 av det prefixavledda verbet atmušti i vardagsspråk och skrift, ”vända tillbaka, stöta tillbaka (strålar, ljus)” // ”åstadkomma en reflektion” LKŽ VIII 1970, har den sällsynta betydelsen 1 av atmuša bildats: ”reflektion (i vatten)” (A. Juškas ordbok, M. Pečkauskaitė-Šatrijos Ragana) LKŽ I₁ 1940, I₂ 1968; från den uppenbart senare betydelsen av atmušti, men angiven tidigare – 13. ”fotografera”: Han tog klubben till fotografen och lät ta en bild av den <...> (V. Kudirka). Fotografiet blev fint (Utena). Man får väl låta fotografera sig någon gång, eftersom man måste ha ett fotografi till dokumentet (Daugėliškis) LKŽ VIII 1970 (även Alovė, Dieveniškės) – likaså den relativt sällsynta betydelsen 2 av atmuša: ”bild”: Hans avbild är vacker, precis som han själv (precis, helt och hållet) han och han avbildad (A. Juškas ordbok), atmušas 3. ”bild, fotografi”: Brodern skickade en bild från Amerika (Simnas) (2. ”avtryck”: отпечаток – spūšnis, atspūdis, atmušas RLŽ 1924, 3. ”kopia gjord genom att skriva på karbonpapper” i skrifter) LKŽ I₁ 1940, I₂ 1968. Detta är lånöversättningar från pol. odbitka (för övrigt även ”språkkalkering – översättningslån”), odbić. Men de har anpassats ganska väl till semantiken hos slå – ”fotografera” uttrycks också med slå: De slog fotografier Leipalingis. De slår porträtt Dusetos och särskilt utbrett är numušti 24.: Han lyckades ta en bra bild av dig Simnas. Man behöver ta ett fotografi till passet Liškiava (även Leipalingis, Švenčionys) LKŽ VIII 1970, numušti 10. ZnŽ II 2004. DŽ 1972 hade också numušti 9. talspr. ”fotografera” (medan atmušti endast har betydelsen 3. ”reflektera” i DŽ 1972, 1993, 2000).

Paveiksluoti är betydligt bredare än paveikslas, (at)mušti – bredare än det ganska snäva atmuša(s), medan det mest spridda är numušti. Nuoėmos eller nuojamos är helt

186

J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

nėra, tik imti fotografiją „fotografuoti, traukti“ (Salamiestis) LKŽ IV 1957, nuimti I. 4. „padaryti planą, nuotrauką ir kt.“ // refl.: Dukryte, nueik į miestą ir nusiimk (nusitrauk, nusifotografuok) (Žagarė; dar Kuktiškės, Vyžuonos) LKŽ IV 1957 (o „padaryti planą“ Raudonė, taip pat imti I. 5. „žymėti; daryti“: Matin ykas planą jema Salamiestis). Nusiimti paveikslą, imstyti paveikslus (prie paveikslo 2. LKŽ IX 1973) čia nepateikti. Pridurtinas nuimdinėti „fotografuoti“ DrskŽ 1988. Gana senas r e i k š m ė s s k o – l i n y s: Fotografiją būčiau seniai pris(i)untęs, bet neturiu – negaliu išvažiuoti nuim tų (1898) V. Kudir R II 1990 846. LKŽ IV 1957 nežymi imti šių verstinių reikšmių, o vertalas prasprūsta: [vaizduotė] nuima tų objektų portretus A. Mick LBP 1975 320. Aloyzas Vidugiris pažymėjo: nuimti 5. (vrt.) „nufotografuoti LžŽ 1985, bet ZtŽ 1998 – ne. Tikėtiniausi šių vertalų šaltiniai – lenk. zdjęcie ir zdjąć, zdejmować (veikiausiai – iš vok. Aufnahme ir aufnehmen), plg. ir rus. снимок ir снять, снимать. Deja, fotografiją imti įdėta į DŽ 1954, 1972, nors nuimti tokios reikšmės nei DŽ 1972, nei DŽ 1993 nėra.

4. Fotografi. Det ganska tidigt uppkomna och ännu i dag tämligen utbredda bild¹fotografi 1. ”fotografisk bild” är bara obetydligt senare – från Aušra 1885 277. I LKŽ VIII 1970 ff. är det, som en homonym, med full rätt åtskilt från andra betydelser av verbet avbryta (och till och med brista² – fotografi 2.) härledningar. DŽ gör inte detta – fotografi 1. ”fotografisk bild” DŽ 1954, 1972, 1993, 2000. Fotografi och (av)bilda (redan i Tėvynės sargas 1899 7–8) är otvivelaktiga ö v e r s ä t t n i n g s l å n från ty. Abzug och abziehen. Ernest Fraenkel nämner inte dra någon fotografi (inte alls!) när han i ordets etymologi redogör för dess avledningar (Fraenkel 1955–1965), medan Wojciech Smoczyński i artikeln om ordet dra, fotografi tar upp inte bara 1. ”rycka loss; avbrott”, utan till och med 2. ”bild, fotografi” (Smoczyński) 2007. Några litauiska semantiska samband kan kanske skönjas – dra 7. // ”ändra ett föremåls läge i förhållande till andra föremål (föra närmare eller längre bort)”: Dra stugan längre bort från vägen (Panemunis i Rokiškis distrikt), 43. // ”vända mot sig”: Tydligen drar åskledaren till sig blixten (Seinai), kanske snarare 36. ”likna (någon)”: Vacker, smärt, lång – lik sin far (Miežiškiai), idiomet som klippt ur samma öga – om någon som är mycket lik någon annan, LKŽ XVI 1995. Numera är denna nya betydelse av dra mycket utbredd och mångsidig: dra 50. ”fotografera, avbilda”: Alla gick och lät sig fotograferas, <...> (Daugai), till och med fotografera 28. ”avbryta, fotografera”: Min märr ser ut som om den vore fotograferad – så fin (Šatės),

Terminologija | 2011 | 18

187

avbryta 34. ”avbilda, fotografera” (hos de flesta höglandsbor och en del av låglandsborna): Den där fadern... lät ta en bild av henne (dottern) bild (Bartninkai). Jag lät avbilda mig (Taujėnai). <...> vi lät fotografera (Salamiestis) LKŽ XVI 1995. DŽ 1954 draukti 18. ”ta en bild, fotografera”: Draukti, nutraukti gražų vaizdą, fotografiją, DŽ 1972 – han kan draukti, men också nutraukti 7. ”fotografera”: Ta en vacker bild. Man måste låta fotografera sig för passet. DŽ 1993 och 2000 tillför inget nytt. Antanas Vireliūnas trauktuvas 19. (!) ”kamera” LKŽ XVI 1995 och vaizdotrauka ”fotografi” LKŽ XVII 1996 blev inte ens etablerade som litauiska motsvarigheter.

Fotografi, trots att fotografija inte är systematisk i betydelsen fotografi, men sedan länge har blivit av med betydelsen ”ateljé” eller ”företag”, räddar den också från den återstående oönskade tvetydigheten. På senare tid har man gått tillbaka – fotografi ersätts ofta med fotografija: fotografiernas samlade mängd NŽA 2005 5 199, fotografiernas kvantitet och kvalitet IQ 2010 7 108. Man anpassar sig tanklöst till engelskan: Kęstutis Stoškus. Vilnius. Senamiesčio fotografijos. – Photographs of the Old Town (2004). Det är lätt att se att engelskan just gör åtskillnad: fotografija (och fotografavimas) – photography, medan nuotrauka – photograph. Andra språk gör en liknande åtskillnad som litauiskan: tyska Photographie och Aufnahme, Lichtbild (och diabild), Abzug (inom tryckeribranschen), polska fotografia och zdjęcie, ryska фотография och снимок. Ibland formuleras det riktigt klumpigt: Fotografi från Gdansks fotogalleri NŽA 2007 8–9 375. Naturligtvis används nuotrauka fortfarande, till och med av mycket auktoritativa personer, till exempel: ”Andra fotografier är inte värda att ingå i samlingen”, hävdar mästaren (S. Žvirgždas) Vd 2011 5 53. Ganska ofta används nuotrauka jämsides med fotografija: en serie fotografier och en serie bilder NŽA 2006 3 73, ett fotografi av Tomas Vyšniauskas och en fotografija av Tomas Vyšniauskas NŽA 2005 10 484 och 485. Så blandas de också i en mening: I stället för ett fotografi av kardiologen V. S. publicerades en fotografija av anestesiologen V. J. Vd 2006 12 11. Det är en ganska amatörmässig, rakt på sak och onödig stilisering. Och ibland förekommer också helt misslyckad användning: träder fram i fotografier och fotografijas NŽA 2009 7 267 (Nerijus Šepetys). Men det finns också de som väl känner till att ordet nuotrauka behövs: I det rika dokumentärfotografiet är N:s och NN:s mest uttrycksfulla <...> fotografier KB 2007 7 36. <...> i dag tycks fotograferna inte förmå utveckla de ”stora” teman som finns i deras fotografier IQ 2011 4 110. Draukti står klart tillbaka för det internationella fotografuoti, men även det är ibland nödvändigt, till exempel: fotografen fotograferade ständigt sina stamfränder NŽA 2007 10 504. Om det användes oftare skulle det också stärka nuotraukas ställning.

188 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

SLUTSATSER

Foto-, fotografija och nuotrauka är som en pyramid. Dess nedre del består av två parallella avdelningar. Den första – förkortade former med fotografisk betydelse – med beståndsdelen foto- – kortformer, fler och vanligare än fullformerna (långformerna), visar fotografins mångskiktade mångfald: fotokänslighet och olika fototekniker och fototillbehör, fotograferingsverksamhet och resultat, fotografins områden och typer (liksom fotografik och fotogram, som för övrigt är mångtydiga), genrer och olika termer, pretermer och tillfälliga nybildningar. Användningen, om än inte helt konsekvent eller allmänt, avgör konkurrensen mellan lång- och kortformerna (fotografiapparat och fotoapparat) till kortformernas fördel (en liknande dubbelhet förekommer också bland motsvarigheterna i andra språk). Långformerna förekommer oftare i den tekniska terminologin, fast de sällan är nödvändiga; de används mindre inom fotografi, särskilt utanför den tekniska delen, och i all kvasi-terminologisk användning. Terminologiska ordlistor bör ta med båda formerna, men oftast föredra kortformerna. Vissa (fotodokumentär, fotojournalistik, fotokonst) har kanske aldrig haft långformer, medan andra (fotografik, fototypi, fototek) inte ens skulle ha kunnat ha några. Den andra avdelningen omfattar termer från olika vetenskaper, där beståndsdelen foto- inte är en förkortning av fotografija utan betyder ”ljus” (fotosfär, fotosyntes, fotobiologi, fotokemi). Den semantiska skillnaden mellan termerna i dessa avdelningar är i stort sett tydlig, och även dubbeltydigheten hos vissa av dem är begriplig; ibland hålls de dessutom åtskilda (ljuskänslighet och fotokänslighet, ljusteknik och fototeknik). Betydelserna hos fotoelektricitet, fotoelektronik och fotokemi är också tydliga, men kortformerna för ”fotoelektrisk”, ”fotoelektronisk” och ”fotokemisk”, där huvudledet inte uppenbart motsvarar orden fotoelektricitet, fotoelektronik och fotokemi (fotoelement, fotoeffekt, fotomultiplikator, fotorelä; fotoemission; fotosmog), blir oklara (även för specialister – är det fotoelektriskt eller fotoelektroniskt?). Fotoelektriskt element och fotoelektrisk effekt; fotoelektroniska anordningar (multiplikator, diod, relä), fotoelektronemission; fotokemisk smog är begripliga. Det oböjliga ordet – den avhuggna kortformen foto rekommenderas inte och bör inte användas.

Pyramidens andra del – hela tvåavdelningsfotografin – fast redan utan 3. ”verkstad” eller ”företag” (detta är en fotoateljé), men fortfarande åtminstone delvis tvetydig, och fotografi 2 är dessutom synonymt – även (foto)bild. Till fotografin 1–2 fogas två tillägg – fotografiets fotogram (båda mångtydiga). Eftersom även fotografering är av ett annat slag, och också kamerornas (fotogrammetriska), det vill säga även gravimetriska, topografiska, geologiska och andra bilder – inte fotografi, eftersom det började med ögonfotografier. Dessa bilders betydelse är dubbel – både

Terminologija | 2011 | 18

189

”framställning” (ryska съёмка, inte снимок) och ”resultat”, men ibland görs åtskillnad mellan dem – ingenjörsmätning och ingenjörsfotografi. I tvärvetenskapligt bruk skulle den precisa systematiska termen också vara fotografisk bild, inte fotonuotrauka (toponuotrauka är fortfarande ganska ovanligt, medan bild av ett område är sällsynt), än mindre nuotrauka; fotografiska verk (inte tekniska verk) och vardagsspråket klarar sig alldeles utmärkt med det senare. Juridisk fotografi (kanske också juridisk bild?) är ”fastställande av faktiska omständigheter i text med fotografier eller filmat material”. Fotografijas semantik förändras och utvidgas fortfarande – ordet betyder numera också ”verksamhet grundad på fotografisk teknik; bilder, deras genremässiga mångfald, genrer” och så vidare. Historien om hur fotografija har gjorts litauisk är lång och omfattande: fotografija i betydelse 1 är A. Baranauskas kalkering šviesraštis; i betydelse 2 – paveikslas šviesraštis, paveikslas, atvaizdas; V. Pietaris använde pavaizdas, M. Valančius myntade ataduosmis, och det sällsynta atmuša(s); fotografuoti – paveiksluoti, mušti, imti.

Pyramidens övre del utgörs av det etablerade nuotrauka och (nu)traukti. Nuotrauka räddar fotografija från oönskad tvetydighet. Anpassningen till engelskans photograph är helt ogenomtänkt, eftersom det inte finns någon tvetydighet i engelskan: fotografija (och fotografavimas) betyder photography. Även om draukti står tillbaka för det internationella fotografuoti, är draukti nödvändigt och stärker nuotraukas ställning. I seriöst bruk – inom uppslagsverk och juridik – är nuotrauka orubbligt etablerat. Man får inte låta den litauiska fotografijas skola stå utan ett litauiskt fotografi.

ŠALTINIAI

AETŽ 2010 – Aiškinamasis elektrotechnikos terminų žodynas. Vyriaus. red. S. Žebrauskas, Kaunas.

Atg – Atgimimas (savaitraštis).

A. Baran R II 1970 – Baranauskas A. Raštai 2, Vilnius.

J. Basan MGKr 1997 – Basanavičius J. Mano gyvenimo kronika ir nervų ligos istorija. 1851–1922 m., Vilnius.

Bt – Buitis (žurnalas).

ChŽ 1997 – Chemijos terminų aiškinamasis žodynas. Ats. red. Z. Mačionis, Vilnius.

ChŽ 2003 – Chemijos terminų aiškinamasis žodynas. Ats. red. Z. Mačionis, Vilnius.

A. Čech JV 1961 – Čechovas A. Juodasis vienuolis. Vertė E. Viskanta, Vilnius.

DrskŽ 1988 – Naktinienė G., Paulauskienė A., Vitkauskas V. Druskininkų tarmės žodynas, Vilnius.

DvŽ I 2005 – Dieveniškių šnektos žodynas 1. Moksl. red. D. Mikulėnienė, K. Morkūnas, Vilnius.

DŽ 1954 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

DŽ 1972 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

DŽ 1993 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

DŽ 2000 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

EncKompŽ 2005 – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas, Vilnius.

FTŽ 1979 – Fizikos terminų žodynas. Red. P. Brazdžiūnas, Vilnius.

FTŽ 2007 – Palenskis V., Valiukėnas V., Žalkauskas V., Žilinskas P. J. Fizikos terminų žodynas, Vilnius.

GKr – Gimtasis kraštas (savaitraštis).

A. Gric VN 1969 – Gricius A. Vyrai, nesijuokit!, Vilnius

190 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII

IQ – IQ (žurnalas).

JG – Jaunimo gretos (žurnalas).

V. Juod BB 1971 – Juodakis V. Balys Burčas, Vilnius.

KB – Kultūros barai (žurnalas).

K ir GdŽ 2000 – Kartografijos ir geodezijos terminų aiškinamasis žodynas. Iš angl. k. vertė, lietuviškus terminus rinko ir naujus sudarė V. Vainauskas, Vilnius.

KmT – Komjaunimo tiesa (laikraštis).

KnT – Kauno tiesa (laikraštis).

V. Kudir R I 1989 – Kudirka V. Raštai 1, Vilnius.

V. Kudir R II 1990 – Kudirka V. Raštai 2, Vilnius.

KV – Kalba Vilnius (savaitraštis).

LA – Lietuvos aidas (laikraštis).

L ir M – Literatūra ir menas (savaitraštis).

LKŽ I₁ 1941 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius.

LKŽ I₂ 1968 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius.

LKŽ IV 1957 – Lietuvių kalbos žodynas 4, Vilnius.

LKŽ VIII 1970 – Lietuvių kalbos žodynas 8, Vilnius.

LKŽ IX 1973 – Lietuvių kalbos žodynas 9, Vilnius.

LKŽ XII 1981 – Lietuvių kalbos žodynas 12, Vilnius.

LKŽ XV 1981 – Lietuvių kalbos žodynas 15, Vilnius.

LKŽ XVI 1995 – Lietuvių kalbos žodynas 16, Vilnius.

LKŽ XVII 1996 – Lietuvių kalbos žodynas 17, Vilnius.

LPoez I 1969 – Lietuvių poezija 1. Sudarė V. Vanagas, Vilnius.

LRKŽ 1971 – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas, Vilnius.

LRKŽ 1988 – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas, Vilnius.

LRKŽ V 1968 – Lietuvių rašomosios kalbos žodynas 5. Sudarė A. Senn’as, A. Salys, Heidelberg.

LRŽ 1933 – Sereiskis B. Lietuviškai-rusiškas žodynas, Kaunas.

LTE III 1978 – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 3, Vilnius.

LTE V 1983 – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 5, Vilnius.

LžŽ 1985 – Petrauskas J., Vidugiris A. Lazūnų tarmės žodynas, Vilnius.

LŽ – Lietuvos žinios (laikraštis).

M – Moksleivis (žurnalas).

MetrŽ 2006 – Valiukėnas V., Žilinskas P. J. Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas, Vilnius.

MG – Mūsų gamta (žurnalas).

A. Mick LBP – Mickevičius A. Lyrika. Baladės. Poemos, 1975.

M ir G – Mokslas ir gyvenimas (žurnalas).

M ir T – Mokslas ir technika (žurnalas).

MkslL – Mokslo Lietuva (laikraštis).

N – Nemunas (žurnalas).

NKn – Naujos knygos (žurnalas).

NŽA – Naujasis židinys–Aidai (žurnalas).

P – Pagrანდukas (TMtr priedas).

V. Piet RR 1973 – Pietaris V. Rinktiniai raštai, Vilnius.

PolŽ 1959 – Rusų–lietuvių kalbų politechninis žodynas. Red. kol. p-kas A. Novodvorskis, Vilnius.

Prg – Pergalė (žurnalas).

RETŽ 2000 – Radioelektronikos terminų žodynas. Vyr. red. V. Palenskis, Vilnius.

RLKŽ II 1983 – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 2. Sudarė Ch. Lemchenas, Vilnius.

RLKŽ IV 1985 – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 4. Sudarė J. Kardelytė, Ch. Lemchenas, J. Macaitis, A. Mankevičienė, Vilnius.

RLŽ 1924 – Baronas J. Rusiškai lietuviškas žodynas, Kaunas.

RLŽ 1933 – Baronas J. Rusų lietuvių žodynas, Kaunas.

Sav su TV – Savaitė (su TV) (žurnalas).

J. Smul LKn 1962 – Smulis J. Led inė knyga, Vilnius.

SNŽŽ 1907 – Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis. Sudarė J. Šlapelis, Tilžė.

Terminologija | 2011 | 18

191

Sp – Sportas (laikraštis).

Spr – Sparnai (žurnalas).

StA – Studijų aidai (KTU laikraštis).

Šl – Šluota (žurnalas).

J. Šlap LKŽ 1940 – Šlapelis J. Kirčiuotas lenkiškas lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

Šv – Švyturys (žurnalas).

T – Tiesa (laikraštis).

TechEnc I 2000 – Technikos enciklopedija 1, Vilnius.

TechEnc II 2003 – Technikos enciklopedija 2, Vilnius.

TechEnc III 2006 – Technikos enciklopedija 3, Vilnius.

TechEnc IV 2010 – Technikos enciklopedija 4, Vilnius.

TLE III 1987 – Tarybų Lietuvos enciklopedija 3, Vilnius.

TMkt – Tarybinis mokytojas (laikraštis).

TMtr – Tarybinė moteris (žurnalas).

TŽŽ 1936 – Tarptautinių žodžių žodynas, Kaunas.

TŽŽ 1951 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.

TŽŽ 1969 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.

TŽŽ 1985 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.

TŽŽ 2001 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.

V. Urb B ir M 1974 – Urbanas V. Biblioteka ir mikroknyga, Vilnius.

Vd – Veidas (žurnalas).

VLE VI 2004 – Visuotinė lietuvių enciklopedija 6, Vilnius.

VLE XIII 2008 – Visuotinė lietuvių enciklopedija 13, Vilnius.

VN – Vakarinės naujienos (laikraštis).

ZnŽ I 2003 – Zanavykų šnektos žodynas 1. Vyriaus. red. A. Pupkis, Vilnius.

ZnŽ II 2004 – Zanavykų šnektos žodynas 2. Vyriaus. red. V. Sakalauskienė, Vilnius.

ŽtŽ 1998 – Vidugiris A. Zietelos šnektos žodynas, Vilnius.

ŽŽ – Žurnalistų žinios (laikraštis).

СИС 2005 – Булъко А. Н. Современный словарь иностранных слов, Москва.

LITERATŪRA

Drotvinas V. 1963: Kai kurių žodžių rašymas drauge ir skyrium. – Kalbos kultūra 4, 49–50.

Fraenkel E. 1955–1965: Litauisches etymologisches Wörterbuch, Heidelberg.

KP4L1 2005: Kalbos patarimai 4. Leksika: Skolinių vartojimas (svetimybės, tarptautiniai žodžiai) (L 1). Autorė ir sudarytoja D. Mikulėnienė, Vilnius.

Smoczyński W. 2007: Słownik etymologiczny języka litewskiego, Vilnius.

TT 1992: Terminologijos taisymai. Parengė K. Gaivenis, A. Kaulakienė, St. Keinys, J. Klimavičius, Vilnius.

Gauta 2011-12-21

Jonas Klimavičius Erfurto g. 56-14 04107 Vilnius, Lietuva

192 J. Klimavičius | Terminas prie termino. VII