Ett enda kontaktställe – ett verktyg för samordning av terminologin på litauiska i utkast till Europeiska unionens rättsakter med Republiken Litauens institutioner

EGIDIJUS ZAIKAUSKAS

Europeiska kommissionen

NYCKELORD: ett enda kontaktställe, terminologihantering, terminologisk samordning, rättsakter, Europeiska unionens institutioner, Republiken Litauens statliga myndigheter

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Ett av de viktigaste kriterierna för en rättsakts kvalitet är goda och korrekt använda termer. Flera hundra översättare inom Europeiska unionen, som översätter förslag till EU-rättsakter och andra EU-dokument till litauiska, vägleds i sitt dagliga arbete av denna egendomliga credo. På grund av EU-texternas särdrag – dokumentens rättsliga och politiska betydelse, det stora antalet politikområden och områden inom ekonomi, samhällsliv och teknik som de omfattar, de ofta införda nya begreppen med mera – måste översättare vid EU-institutionerna ständigt lösa olika terminologiska problem: skapa eller välja termer för nya begrepp, bedöma termvarianter och synonymer och välja de lämpligaste, samordna terminologin i olika system och så vidare. Man vänder sig ofta till experter i Litauen för att få dem att förklara ett komplicerat begrepp eller hjälpa till att välja den lämpligaste beteckningen för ett begrepp – en term. Terminologiska problem varierar i svårighetsgrad, och betydelsen av olika begrepp och de termer som betecknar dem varierar också i rättsakter och i hela rättssystemet. Vissa problematiska termer berör många aktörer: inte bara den EU-institution som utarbetat rättsakten och andra EU-institutioner som deltar i EU:s lagstiftningsprocess, utan även statliga myndigheter i Republiken Litauen inom det berörda området. Detta beror på att vissa rättsakter som antagits av EU är direkt tillämpliga i medlemsstaterna, alltså även i Litauen, medan de litauiska statliga myndigheterna måste införliva andra rättsakters bestämmelser genom rättsakter. Därför är det mycket viktigt att terminologin i EU:s och Litauens rättsakter stämmer så väl överens som möjligt. Experter granskar de flesta utkast till EU-rättsakter på litauiska via Litauens EU-medlemskapsinformationssystem

Terminologija | 2015 | 22

127

(LINESIS)¹. På grund av de mycket korta tidsfristerna är granskningen dock ofta endast ytlig och återger bara en enda experts (personliga) åsikt². För att lösa mer komplicerade problem med terminologin i EU:s rättsakter behövs en mer specialiserad mekanism som omfattar de flesta aktörer som deltar i EU:s lagstiftningsprocess – såväl EU-institutioner som LR-institutioner – och gör det möjligt att fatta så samordnade beslut som möjligt. En sådan mekanism för terminologisk samordning i utkast till EU-rättsakter är systemet med ett enda kontaktställe (VLS)³.

I det följande presenteras en analys av systemet med ett enda kontaktställe och fakta om hur systemet skapades. Dess funktion behandlas, förfrågningar till VLS analyseras och trender inom terminologisk bildning jämförs mellan de litauiska språkavdelningarna vid EU-institutionerna och de statliga myndigheterna i LR.

UTVECKLINGEN AV VLS

År 2009 väcktes idén vid den litauiska språkavdelningen inom Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning att skapa en mekanism som skulle bidra till att samordna termer både på EU-institutionernas nivå och med Litauens institutioner, och som de litauiska översättningsenheterna vid EU-institutionerna kunde använda för att lättare få fram ett auktoritativt och samordnat yttrande från litauiska experter om begrepp i mer komplicerade utkast till EU-rättsakter. Vid den tiden fanns system för att samordna terminologin i utkast till EU-rättsakter med nationella institutioner vid Europeiska kommissionens svenska och finska översättningsenheter⁴.

Efter att EU:s och Litauens institutioner hade enats om och samordnat de grundläggande principerna infördes 2010 ett system med en enda kontaktpunkt – ”ett system för samordning av termer i utkast till rättsakter som översätts av EU-institutionernas litauiska översättningsenheter med Litauens institutioner genom en enda ansvarig institution”

¹Mer om LINESIS finns på Republiken Litauens Seimas webbplats http://www.lrs.lt/intl/presidency.show?theme=201&lang=1&doc=630 (besökt 2015-07-20).

²Om LINESIS kommentarer till utkast till EU-rättsakter på litauiska, se Lukoševičiūtė 2012.

³Artikeln bygger också på tankar från ett gemensamt föredrag av författaren och Audra Ivanauskienė (Statliga kommissionen för det litauiska språket), ”Systemet med en enda kontaktpunkt – ett sätt att lösa terminologiska problem i de mest komplicerade EU-dokumenten på litauiska”, som hölls den 4 juni 2015 vid den internationella gemensamma konferensen mellan Litauiska terminologiforumet (LTF) och Litauiska språkets institut, ”Terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer”. Föredragets bilder har publicerats på LTF:s webbplats http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/index_lt.htm (besökt 2015-07-20).

⁴Så här fungerar systemet för samordning av finsk terminologi vid EU-institutionerna (ESKO): EU-institutionernas översättare skickar förfrågningar via e-post till den finska regeringens terminologitjänst. Den avgör till vilket ministerium förfrågningarna ska vidarebefordras. Varje ministerium har två utsedda systemkoordinatorer. De avgör vilka ministerieexperter som ska få översättarnas förfrågningar och skickar svaren från experterna till terminologitjänsten, som vidarebefordrar dem till EU-institutionernas översättare. Det finns möjlighet att under förfrågningsprocessen rådfråga Institutet för de inhemska språken i Finland i språkfrågor. Dessutom kan översättarna, när de fått ett svar, ta direkt kontakt med de experter som lämnat det. Mer om ESKO finns i Kuhmonen 2011.

128

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

tutionernas litauiska översättningsenheter, i enlighet med vilka termer i utkast till rättsakter som översätts ska samordnas med Republiken Litauens institutioner genom en enda ansvarig institution (beskrivningen av VLS 2015, punkt 1).

Vid EU-institutionerna grundar sig VLS på en överenskommelse mellan de litauiska översättningsenheterna. Åtta EU-institutioner deltar i systemet: Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Europeiska revisionsrätten samt Europeiska unionens översättningscentrum.

Den rättsliga grunden för systemets verksamhet i Litauen är Republiken Litauens regerings resolution nr 998 av den 7 juli 2010, ”Om samordning av termer på litauiska i utkast till EU-rättsakter”, genom vilken ”förfarandet för samordning av termer på litauiska i utkast till rättsakter som mottas från EU-institutionerna med ministerier, regeringsorgan och myndigheter under ministerierna samt statliga forskningsinstitutioner som deltar i processen för antagande och genomförande av EU-rättsakter <...>” fastställdes (resolution nr 998, punkt 1). Genom denna resolution utsågs Statliga kommissionen för det litauiska språket (VLKK) till samordnande litauisk institution. För detta ändamål använder den Republiken Litauens termbanks organisatoriska system, och ”samordningen av termer inom statliga institutioner och myndigheter organiseras av de terminologikommissioner som verkar där” (resolution nr 998, punkt 2).

VLS:S ARBETSGÅNG

VLS-förfrågningar utarbetas när problematiska termer förekommer i översättningar till litauiska av utkast till EU-rättsakter. När det inte går att lösa ett terminologiskt problem på egen hand utarbetas en VLS-förfrågan med utgångspunkt i det dokument som översätts. I behandlingen av problemet deltar inte bara översättare och terminologer från de litauiska översättningsenheterna vid samtliga åtta EU-institutioner som medverkar i systemet (nedan EU-institutionernas översättare), utan också VLKK och de litauiska statliga och vetenskapliga institutioner som ansvarar för det efterfrågade begreppsområdet (nedan litauiska experter). VLKK är den ”enda ingången” i Litauen som tar emot VLS-förfrågningar från EU-översättarna, vidarebefordrar dem till berörda litauiska institutioner, samlar in deras förslag, diskuterar förslagen tillsammans med deras företrädare och lämnar ett slutligt förslag på den problematiska termen till EU-översättarna. All kommunikation sker via e-post.

Terminologija | 2015 | 22

1 2 9

Om alla EU-institutioner godkänner den term som de litauiska experterna föreslagit⁵, förs den in i det dokument som översätts, och utförliga terminologiska uppgifter läggs in i EU-institutionernas termbank IATE. Termer som samordnats genom VLS tilldelas den högsta, fjärde, tillförlitlighetsgraden i IATE. Om den samordnade termen förekommer i en rättsakt vars antagande involverar flera EU-institutioner⁶, registreras informationen om termen också i den elektroniska informationsakten för den rättsakt som översätts, i EU-institutionernas system för lagring och utbyte av språklig information (ELISE). Informationen får direkt de översättare vid olika EU-institutioner som arbetar med dokumentet samt rådets och Europaparlamentets juristlingvister. Alla uppgifter om förfrågningen – den förfrågan som lämnats till EU-institutionerna för behandling, förfrågan som skickats till VLKK, VLKK:s svar och EU-institutionernas slutliga beslut – publiceras och arkiveras också på EU-institutionernas terminologiska webbplats ”EurTerm”⁷.

Tyvärr förs de termer som samordnats mellan EU:s och Litauens institutioner genom systemet med en enda ingång inte in i Litauens termbank. Detta borde de litauiska statliga institutionernas terminologikommissioner ombesörja – de borde lämna ett motsvarande förslag till VLKK.

TERMINOLOGISKA PROBLEM SOM LÖSES GENOM VLS

Skälen till att EU-översättarna behöver VLS-förfrågningar sammanfattas i förkortningen SKP på tre bokstäver: brist, fel, överskott. I grund och botten utgör dessa skäl grunden för allt normerande terminologiskt arbete:

1) termbrist – det finns ingen officiell litauisk term, och ett nytt begrepp måste benämnas;

2) termfel – den befintliga litauiska termen (eller termerna) är felaktig(e);

3) termöverskott – samma begrepp benämns med olika termer i flera officiella källor.

⁵ När VLS-systemet utformades hade man inte förutsett vad man skulle göra om EU-institutionernas översättare inte godtog förslaget. Först 2015 enades EU-institutionernas översättare om att om någon EU-institution har välgrundade invändningar mot de litauiska experternas förslag, utarbetar den en ny förfrågan och förfarandet upprepas från början.

⁶ Oftast handlar det om Europaparlamentets och rådets förordningar och direktiv, vars förslag ofta översätts av Europeiska kommissionens översättare.

⁷ En lista över VLS-förfrågningar med grundläggande uppgifter finns på LTF:s webbplats http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/documents/ltf_oss_statistics_lt.pdf (besökt 2015-07-20).

1 3 0

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

1. Brist på termer

Förfrågningar om nya begrepp lämnas utan tvekan in oftast. Många EU-texter innehåller begrepp som dittills inte hade benämnts med litauiska termer, och i vissa texter kan det finnas tiotals sådana nya begrepp. Förfrågningar till VLS lämnas endast in om begreppet är mycket viktigt eller svårt, till exempel hör till ett mycket smalt område, och det krävs särskilda expertkunskaper för att förklara och benämna det, t.ex.: genomiskt avelsvärde (eng. genomic breeding value), närhetsbaserad värdtjänst (eng. proximity hosting), korsvis marginalanvändning (eng. cross-margining), icke säkerställd blankning (eng. naked short selling) osv. Ett nytt begrepp innebär förvisso inte alltid att det före förfrågan helt saknades en litauisk motsvarighet för att benämna det. När man till exempel samlade in underlag för en förfrågan om den engelska termen viral video hittade man flera litauiska motsvarigheter på internet: viral klipp, virusvideo, viral videoklipp. Begreppet hade emellertid dittills inte förekommit i någon rättsakt, ordbok eller annan tillförlitlig officiell källa, och i internettexter användes lånord eller ordagranna översättningar för att benämna begreppet. Syftet med förfrågan är att välja eller skapa en korrekt litauisk term som exakt återger detta relativt nya begrepp. I detta fall godkände experterna i LR den term som EU-översättarna föreslagit: viral videoinspelning (förfrågan COM-2011-08).

Nya begrepp benämns ganska ofta genom att man helt enkelt kopierar, som sammansättningsled översätter termer från ett annat språk, vanligtvis engelska, eller till och med lånar in dem. I båda fallen benämns identiska begreppsegenskaper på båda språken, vilket gör det relativt enkelt att säkerställa att innehållet i EU-rättsakternas engelska och litauiska versioner är identiskt. Via VLS har ett flertal termer som till synes är helt likvärdiga på det andra språket stadfästs, t.ex.: miljödumpning (eng. environmental demping), repatriering av vinst (eng. repatriation of profit), modifierat levande virusvaccin (eng. modified live-virus vaccine) osv.

Detta innebär naturligtvis inte att termer på olika språk som benämner samma begrepp inte kan vara likvärdiga även om de betecknar olika egenskaper, eftersom förhållandet mellan term och begrepp i grunden är konventionellt. Ibland räcker inte termens interna motivering för att knyta termen till begreppet; det krävs också ett institutionellt godkännande, till exempel en överenskommelse inom VLS och/eller godkännande av VLKK.

VLKK:s ord väger också avgörande när VLS-förfrågningar föreslår att utvidga ords betydelse, till exempel genom analogi med andra områden

Terminologija | 2015 | 22

1 3 1

och godkänna en ny betydelse för ett internationellt ord. Även om sådana förfrågningar inte är vanliga, verkar EU-översättarna vara mer benägna än VLKK:s terminologer att ge nya betydelser åt ord som redan används på litauiska. Man föreslog till exempel att utvidga betydelsen av ordet genocid och godkänna termerna könsgenocid (eng. gendercide), kvinnogenocid (eng. feminicide), flickgenocid (eng. femail infanticide). VLKK godkände inte förslaget utan föreslog att termerna könsrelaterat dödande, könsrelaterat dödande av kvinnor respektive könsrelaterat dödande av flickor skulle användas (förfrågan EP-2013-01-03).

EU-översättarnas önskemål om att utvidga betydelsen av ordet kol med termen lågkolsekonomi (eng. low-carbon economy) fick inte heller experterna i LR:s stöd. LR-experterna föreslog termen ekonomi med låga koldioxidutsläpp, vilket i praktiken innebar en återgång till 2007, då termen (gas)emission i EU-dokument, vid samråd med LR-experter, började ersättas med termen (gas)utsläpp, som så småningom blev etablerad i EU-rättsakterna. Därför beslutade EU-institutionerna att inte godta LR-experternas förslag, men med hänsyn till argumenten mot att utvidga betydelsen av ordet kol övergav man också den egna föreslagna termen lågkolsekonomi. I rättsaktens text behölls den något otympliga och något inexakta term som redan hade använts: ekonomi med teknik för låga koldioxidnivåer. För texter av mer allmän karaktär rekommenderas översättarna att använda den något kortare och smidigare varianten ekonomi med låga koldioxidutsläpp, som förhoppningsvis så småningom också kommer att etableras i rättsspråket (förfrågan COM-2014-08).

LR-experterna avvisade också EU-översättarnas förslag om att utvidga betydelsen av ordet innehåll: de godkände inte termen kreativt innehåll (eng. creative content), som betecknar helheten av verk (oftast konstverk) skapade med hjälp av multimedia, datorer eller kommunikationsteknik, eller informationen i sådana verk tillsammans med dess presentationsform. Eftersom LR-experterna inte lämnade något konkret förslag om detta begrepp, infördes den term som EU-översättarna föreslagit i utkastet till EU-rättsakten. Den blev så småningom etablerad även i offentliga texter (förfrågan COM-2013-06).

I några fall godkände VLKK:s terminologer och LR-experterna ändå den betydelseutvidgning som föreslogs genom VLS. Till exempel godkändes en ny betydelse för termen kolokation (eng. co-location), som dittills endast hade använts inom finans och filologi: ”en tjänst för lagring och underhåll av ett företags server i ett datacenter där även andra företags servrar finns, framför allt börsens servrar, vilken säkerställer en särskilt snabb förbindelse med börsen” (förfrågan EP-2014-04).

132

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

2. Terminologiska fel

Inför anslutningen till Europeiska unionen 2004 var Litauen tvunget att införliva de viktigaste EU-rättsakterna. För att göra detta måste de översättas till litauiska. Det fanns ett mycket stort antal EU-rättsakter som skulle översättas, och vid översättningen valdes inte alltid de lämpligaste termerna. Olämpliga termer, till exempel sådana som felaktigt betecknar begreppets kännetecken eller utelämnar viktiga kännetecken eller inte passar in i terminologisystemet inom det aktuella området, förekommer också i rättsakter som översatts efter EU-anslutningen. När en ny version av en rättsakt antas kan olämpliga termer ibland rättas och ersättas med bättre, men alla berörda parter, däribland Republiken Litauens institutioner, måste få kännedom om de termer som ska ändras. Ännu bättre är det om nya termer antas i samförstånd mellan alla parter. Därför utarbetas förfrågningar inom VLS om viktiga termer som används i EU-rättsakter och ska ändras.

I den allra första VLS-förfrågan (COM–2011–01) kom man överens om att ersätta den osystematiska termen foderföretagare (eng. feed business operator) med den lämpligare termen foderföretag. Samtidigt kom man också överens om att ersätta termen livsmedelsföretagare (eng. food business operator), som betecknar ett närliggande begrepp, med termen livsmedelsföretag. År 2013 meddelade VLKK att experterna hade krävt att den gamla termen livsmedelsföretagare skulle återinföras. Huvudskälet var att termen användes i godkännandeintyg för livsmedelsföretagare, vars utformning hade fastställts av ministeriet, och tusentals intygsblanketter hade tryckts. En ändring av den officiella (om än inte idealiska) termen skulle ha krävt att blanketterna trycktes om, vilket skulle ha orsakat ministeriet en betydande ekonomisk förlust.

Ett annat exempel på en olämplig term är kulbäddsreaktor (eng. pebble-bed reactor). Vid första anblicken motsvarar denna litauiska term, som är en ordagrann översättning, den engelska termen, är semantiskt genomskinlig och systematisk, men den vilseleder på grund av den ursprungliga betydelsen av sammansättningen kullager – ”ett stöd för axlar eller roterande axlar, bestående av två ringar och kulor mellan dem” (AGTTŽ 2006): det är en gaskyld kärnreaktor där värmeelement i form av kulor hålls på ett visst underlag (lager, bädd!). Inom VLS kom man överens om att använda termen reaktor med kulformade värmeelement (förfrågan COM–2011–05).

Ordagrann översättning är en av de vanligaste orsakerna till semantiska terminologiska fel. I EU-dokument användes termen stadsgruvdrift, en ordagrann översättning av den engelska termen urban mining, trots att begreppet har föga med gruvdrift att göra

Terminologija | 2015 | 22

1 3 3

: ”utvinning av sekundära råvaror från deponier, även specialiserade sådana, till exempel av byggmaterial, rivna byggnader, hushållsapparater och avfall”. Inom VLS enades man slutligen om termen utvinning ur urbaniserat avfall (förfrågan EP-2012-03).

Ibland blir en term olämplig när själva begreppet förändras. Fram till 2011 beräknades enligt EU-rättsakterna både den totala mängden fångad fisk och den fångst som fiskefartygen förde i land. Fiskare kastade genast tillbaka olämpliga fångster – fiskar som var för små, av arter utan kommersiellt värde eller skadade – i havet. Detta orsakade stor skada på naturen. För att främja ett mer hållbart fiske antogs en förordning enligt vilken hela mängden fångad fisk ska räknas som fångst. Därför ersattes termen högsta hållbara fångstmängd (eng. maximum sustainable yield) inom VLS med termen maximal fångst vid hållbart fiske (förfrågan COM-2011-11).

Det kan också bli nödvändigt att ändra en term när den internationella nomenklaturen förändras. Genom IUPAC:s beslut den 30 maj 2012 ändrades namnet på det kemiska grundämnet nr 114 från ununquadium till flerovium, till ära för den ryske fysikern Georgij Fljorov, och namnet på det kemiska grundämnet nr 116 från ununhexium till livermorium, till ära för Lawrence Livermore National Laboratory (USA). Därför ombads Språkkommissionen via VLS att fastställa de litauiska namnen flerovis och livermoris för dessa grundämnen. Experterna i Republiken Litauen och VLKK gav sitt oreserverade stöd till de nya termerna (förfrågningarna COM-2012-10 och COM-2012-11).

3. Terminologisk överflöd

Under de 11 år som Litauen varit medlem i EU, och även dessförinnan, har tusentals EU-dokument översatts till litauiska. På grund av det brådskande arbetet har terminologer långt ifrån alltid hunnit kontrollera termerna i dessa dokument systematiskt och samordna dem med andra EU- och LR-institutioner. Därför händer det att samma begrepp benämns med olika termer i dokument från olika institutioner eller till och med i dokument från en och samma institution. När ett sådant begrepp förekommer i ett nytt utkast till rättsakt är det svårt för översättaren att avgöra vilken term som ska väljas.

Ibland avgörs valet av formella rättsliga kriterier:

• rättslig konsekvens måste iakttas – i genomförandeakten ska samma termer användas som i grundakten,

• EU-fördragen och de förordningar, beslut och direktiv som reglerar området ges företräde,

134

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

Termer i EU-rättsakter har företräde framför termer i nationella rättsakter,

i första hand beaktas yttrandet från den expert som deltog i behandlingen av utkastet till rättsakten i EU-rådet.

Man undersöker också om en term som kanske är något bristfällig men korrekt har blivit etablerad i allmänt språkbruk, används i nomenklaturen eller är knuten till varumärken och liknande.

När de kriterier som angetts ovan inte begränsar valet är det ändå inte enkelt att välja den bästa termen bland några få eller en hel uppsättning synonymer. I särskilda fall vänder man sig till experter i LR.

I förfrågan EP-2014-07 fick experterna frågan vilken av de många synonymerna som bäst skulle beteckna det begrepp som avses med den engelska termen key performance indicator. När EU-översättarna utarbetade förfrågan fann de över tio synonymer och varianter: huvudsakliga indikatorer för verksamhetsresultat, huvudsakliga indikatorer för utvärdering av verksamhetsresultat, huvudsakliga effektivitetsindikatorer, huvudsakliga indikatorer för effektivitetsresultat, huvudsakliga resultatindikatorer, huvudsakliga produktivitetsindikatorer, huvudsakliga effektiviseringsindikatorer, viktigaste verksamhetsindikatorer, väsentliga verksamhetsindikatorer, indikatorer för utvärdering av företagets verksamhet, huvudsaklig verksamhetsresultatindikator (EU-översättarnas förslag) med flera. De rättsliga kriterierna och språkbrukstendenserna gjorde det omöjligt att föredra någon enskild term, såväl EU-översättarna som LR-experterna inriktade sig därför främst på att termen så exakt som möjligt skulle beteckna begreppet. Det visade sig dock att de flesta av de funna synonymerna betecknade ett kollektivt begrepp, medan rättsakten behövde en indikator som räkneenhet. Man kom överens med LR-experterna om att använda termen huvudsaklig verksamhetsresultatindikator.

Även tekniska termer som betecknar ett till synes ganska konkret begrepp kan ha flera synonymer. Till exempel hittades nio litauiska motsvarigheter till engelskans loop flow i olika källor: parallellflöde, strömförsörjning via kringliggande ledningar, okoordinerat cirkulärt energiflöde, elflöde genom närliggande kraftledningar, okoordinerat flöde, energitransport via kringliggande ledningar, strömflöde via kringliggande ledningar, konturström, kringgående flöde (EU-översättarnas förslag). LR-experterna föreslog termen cirkulärt flöde. Här följer LR-experternas argument: ”Man kom överens om att föreslå termen cirkulärt flöde, eftersom den bättre motsvarar de fysikaliska processerna i elsystemet. Enligt energiministeriet

Terminologija | 2015 | 22

1 3 5

Enligt energiministeriet används termen kringgående flöde inte inom elsektorn; den förknippas med logistik – när något inte kan transporteras direkt måste flödet ledas runt. Enligt energiministeriet går det inte att överföra el genom elnätet via en kringgående väg, eftersom det strider mot Kirchhoffs lagar.” Den term som föreslogs av experterna i LR antogs (förfrågan EP-2014-06).

Även ett synonympar kan skapa problem för översättare av rättsakter, till exempel en term med ett internationellt led och en term med dess litauiska motsvarighet. Denna typ av synonymi är ganska vanlig i litauiskan. Användning av sådana synonymer i texter med friare stil kan ha ett stilistiskt värde, men den är inte godtagbar i administrativa dokument, särskilt inte i rättsakter. I förfrågan COM-2012-19 behandlades till exempel frågan om vilken synonym – olaglig migration eller illegal migration – som skulle användas i rättsakten. Experterna i LR angav att termerna är likvärdiga och kan användas omväxlande: ”Det finns ingen semantisk skillnad eller konnotation, och därför är båda termerna språkligt sett illegal migration och olaglig migration likvärdiga. I LR:s lagstiftning görs inte heller någon åtskillnad mellan dessa begrepp <...>. Illegal migration och olaglig migration, liksom illegalt arbete och olagligt arbete och liknande, används omväxlande som synonymer. I princip skulle man kunna föredra den litauiska termen framför den internationella, även om termer med ledet illegal hittills är vanligare.” Med experterna i LR:s godkännande fördes den vanligare termen med internationellt led, illegal migration, in i EU-rättsakten.

Alla detaljer är viktiga i en rättsakt, och därför samordnas ibland till och med termens grammatiska form. Förfrågan Taryba-2011-04 syftade till att avgöra vilken form – litet företag eller det lilla företaget (eng. small enterprise) – som är lämpligare. Man beslutade att den obestämda respektive bestämda formen i detta fall inte påverkar begreppets innehåll och kom överens om att den bestämda formen fortsättningsvis ska användas i EU-rättsakter, eftersom den används både i EU:s primärrätt och sekundärrätt, medan den obestämda formen även fortsättningsvis ska ges företräde i LR:s lagstiftning, såsom den används i lagen om utveckling av små och medelstora företag och finns införd i LR:s termbank (godkänd term).

Omständigheterna och skälen till samordningen av de termer som presenterats här via en enda kontaktpunkt skiljer sig åt. Alla exempel visar dock att EU:s översättare strävar efter att använda så språkligt korrekta, semantiskt bättre motiverade och mer systematiska termer som möjligt i EU-rättsakter, och att i så hög grad som möjligt samordna dem med alla berörda parter.

136

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

ANTAL FÖRFRÅGNINGAR VIA VLS PER EU-INSTITUTION

Den första förfrågan via VLS till Statliga kommissionen för det litauiska språket lämnades in den 1 februari 2011. Fram till den 1 juni 2015 hade 140 förfrågningar lämnats till VLKK: 91 av Europeiska kommissionen, 43 av Europaparlamentet och 6 av Europeiska unionens råd (fig. 1). Att Europeiska kommissionen lämnar in flest förfrågningar kan främst förklaras av två omständigheter: Europeiska kommissionen utarbetar och översätter flest EU-dokument, och kommissionen utarbetar oftast de ursprungliga förslagen till rättsakter. Därför är det kommissionens översättare som först måste hantera de terminologiska problem som uppstår i originaltexterna, såsom benämning av nya begrepp med mera.

Även om det inte sker ofta fungerar den gemensamma kontaktpunkten också i omvänd riktning: genom att använda VLS skickade Statliga kommissionen för det litauiska språket fyra terminologiska meddelanden till EU-institutionerna fram till den 1 juni 2015: om termerna kostnader, ”värdet av det bästa alternativet (i ekonomiskt hänseende) som inte valts för att uppnå det önskade målet”, gräsrotsfinansiering (eng. crowd funding), liten kupskalbagge (lat. Aethina tumida) och livsmedelsföretagare (eng. food business operator)⁸. Begreppen i samtliga terminologiska meddelanden förekommer också i EU-rättsakter, och därför införs de termer som experter i LR föreslår, när så är möjligt, i nya versioner av EU-rättsakter.

Fig. 1. Antal förfrågningar via VLS per upphovsperson

⁸ En utförligare förklaring av den senare termen finns i avsnittet ”Terminologiska fel”.

Terminologija | 2015 | 22

1 3 7

ANTAL VLS-FÖRFRÅGNINGAR PER OMRÅDE

Flest förfrågningar gällde begrepp inom finansområdet – 34, jordbruk – 17, hälsa – 15, ekonomi – 13, miljö – 12 osv. (fig. 2).

Fig. 2. Antal VLS-förfrågningar per område

Dessa siffror visar indirekt inom vilka områden terminologin vållar EU-institutionernas översättare störst problem och var det råder störst brist på sakkunskap. En mer detaljerad analys av förfrågningarna per område visar också tendenser inom EU:s lagstiftningsarbete, om än inte särskilt tydliga: 2011–2013 kontaktades experter främst i frågor som gällde miljö och hälsa, medan förfrågningarna 2014 och 2015 främst gällde begrepp inom finans och energi. I viss mån beror det större antalet förfrågningar om begrepp inom vissa områden på EU-institutionernas arbetsprogram och rättsliga initiativ.

Vissa begrepp i förfrågningarna hör till mer än ett område, vilket skapar ytterligare problem för LR:s experter när de ska välja den lämpligaste termen. Till exempel gick tre ministerier isär i fråga om hur begreppet, som på engelska betecknas malpractice, skulle återges på litauiska:

”Ekonomiministeriet föreslog termen professionell försummelse (och påpekade att termen allvarlig professionell försummelse (eng. serious professional malpractice) används i artikel 5.3 i direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer; termen används också i Republiken Litauens lag om erkännande av reglerade yrkeskvalifikationer (2008-04-03 nr X–1478)).”

1 3 8

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

Justitieministeriet ansåg att en möjlig term var försumligt utförande av yrkesplikter, men försummelse förknippas vanligtvis med oaktsamhet och skulle därför inte omfatta uppsåtliga handlingar, som vanligtvis betecknas med termen missbruk.

Inrikesministeriet ansåg att termen olaglig handling vid utövandet av yrkesplikter skulle passa inom inrikesområdet. I diskussionen enades man om att det inte är lämpligt att tala om olaglighet inom alla områden och i alla situationer. Handlingar kan vara lagliga men olämpliga. Ibland kan man tala om ett yrkesfel. Begreppet behöver troligen också omfatta underlåtenhet. Begreppets kännetecken kan skilja sig åt mellan olika områden.” (Svar på förfrågan COM–2015–02.)

Som framgår av det citerade stycket lyfte ministerierepresentanterna fram olika aspekter av begreppet som var viktiga just inom deras respektive områden. Översättare är ofta inte tillräckligt insatta i det område som dokumentet de översätter gäller och kan inte urskilja begreppets nyanser. Därför måste de antingen be en expert inom det berörda området om hjälp eller söka efter ett mer allmänt uttryck för begreppet. Oftast förlitar man sig dock på den analys av begreppet som upphovspersonerna till termen på källspråket har gjort och antar att termen på källspråket betecknar relevanta kännetecken hos begreppet; därmed kan den litauiska termen översättas direkt, ordagrant. Exempelvis översattes den engelska termen malpractice i EU:s rättsakter oftast med olämplig praxis. När begreppet behandlades i VLKK:s terminologiska underkommitté beslutade man att den mest allmänna termen, trots att något olika kännetecken för begreppet lyfts fram inom olika områden, kunde vara olämpligt utförande av yrkesplikter. Det var den term som sedan fördes in i utkastet till EU-rättsakt som översattes.

För att underlätta fastställandet av vilka kännetecken hos begreppet som bör lyftas upp till termens formella nivå enades man om att förfrågningar måste utarbetas med utgångspunkt i ett konkret utkast till EU-rättsakt, eftersom vissa kännetecken kan vara viktigare än andra i en viss text. Enlinjesystemet är således inriktat på textbaserad terminologi.

UTMANINGAR MED VLS

Liksom varje system för datahantering och samordning där många aktörer är verksamma har systemet med en enda kontaktpunkt sina för- och nackdelar.

En av systemets största nackdelar är det jämförelsevis låga antalet termer som samordnas. De låga kvantitativa resultaten beror på flera orsaker.

För det första tar det lång tid att utarbeta en kvalitativt god förfrågan, så att experterna vid Republiken Litauens institutioner förstår vilken begrepp det frågas om och inte själva behöver söka efter ytterligare information.

Terminologija | 2015 | 22

139

Vid utarbetandet av en förfrågan kontrolleras inte bara de viktigaste litauiska termdatabaserna: LRTB, IATE, LST:s termdatabas, ”EuroTermBank” m.fl.; information samlas också in från fulltextdatabaser för rättsakter: ”EUR-Lex”, LRS dokumentdatabas, Republiken Litauens register över rättsakter (TAR), och kompletteras med andra uppgifter från tryckta källor och internet. Viktiga utvalda uppgifter anges i ett standardiserat förfrågningsformulär. Tabell 1 visar ett något förenklat förfrågningsformulär med förklaringar av datafälten.

Tabell 1. Förfrågningsformulär för systemet med en enda kontaktpunkt med förklaringar av datafälten

Förslagets nr

Nummer i VLS-systemet

Inlämnande institution

T.ex. Europeiska kommissionen

Startdatum

IATE-nr

Rättsakt

[Utkastet till rättsakt som översätts och vars begrepp förfrågan gäller.]

LT-term

[Term eller termer som föreslås av EU-institutionerna och bland vilka den lämpligaste ombeds väljas. Förslag från EU-institutioner som inte instämmer i den föreslagna termen anges i följande tabell.]

Område

[Termens användningsområde enligt Eurovoc-klassificeringen.]

Definition

[Definitionen hämtas oftast från det översatta lagförslaget eller formuleras av den som skickar förfrågan utifrån andra språk (översätts).]

Motsvarigheter på andra språk

[Vanligtvis anges motsvarigheter på minst tre av EU:s processpråk – engelska, franska och tyska. Man försöker också ange motsvarigheter på andra språk som experterna eventuellt behärskar – polska, lettiska och ryska. För medicinska, biologiska och anatomiska begrepp försöker man även ange latinska termer.]

Problem

[Orsakerna till och omständigheterna kring förfrågan förklaras, så att experterna vet vad de särskilt bör uppmärksamma.]

Kontext

[Textutdrag som förklarar begreppet, oftast från en EU-rättsakt.]

Termens synonymer

[Andra termer som betecknar det undersökta begreppet, med källhänvisningar, särskilt om de används i EU-rättsakter.]

Relaterade begrepp

[Termer som hjälper till att förstå det undersökta begreppet, till exempel termer för ett överordnat begrepp (genus–art-relation) eller ett parallellt begrepp (ekvonemer).]

Anmärkningar

[All ytterligare information som kan vara till nytta när förfrågan behandlas.]

140

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

Ett annat stort hinder som begränsar möjligheterna att använda VLS och kraftigt minskar antalet förfrågningar är den sammanlagda tiden för att behandla en förfrågan och besvara den. Ofta går det (eller skulle gå, om en förfrågan utarbetades) längre tid från det att ett terminologiskt problem i ett EU-rättsaktutkast som översätts identifieras till dess att experterna i Republiken Litauen svarar än den tid som avsatts för att översätta dokumentet. Vanligtvis utarbetas en förfrågan inte ens i de fall då tidsfristen för att översätta dokumentet är kortare än tre veckor, eftersom det enbart inom ett LR-ministerium kan ta upp till 14 arbetsdagar att behandla frågan; därför förväntas inget svar i tid. I sådana fall samordnas termerna oftast i mindre skala, till exempel genom att en ministeriexpert direkt ombeds förklara ett begrepp, medan man rådgör med kollegerna vid VLKK:s avdelning för att ersätta främmande ord med litauiska motsvarigheter om termens form.

Det är inte bara de som utarbetar förfrågningarna som stöter på vissa problem, utan även experterna, som måste behandla förfrågningarna och förväntas ge ett välgrundat svar.

Förfrågningarna utarbetas huvudsakligen med utgångspunkt i översättarnas arbetsmaterial; den främsta utgångspunkten är termer på andra språk, i första hand engelska. På grund av skillnader mellan system och terminologiska traditioner är det inte alltid möjligt att översätta engelska termer i förhållandet ett till ett. Exempelvis används den engelska termen foreclosure inom konkurrenspolitiken för att beteckna ett ganska allmänt begrepp; dess kännetecken ”tidsmässiga omständigheter för handlingen” är inte väsentligt och markeras därför inte i den engelska termens struktur. Före VLS-förfrågan betecknade de litauiska termerna rinkos ribojimas, galimybių ribojimas, rinkos uždarymas endast skapandet av hinder för nya företag att ta sig in på marknaden. Den engelska termen avser emellertid också försök att tränga undan aktörer som redan finns på marknaden. Därför föreslog experterna, när ett allmänt begrepp behövde uttryckas, den sammansatta termen stūmimas iš rinkos arba kliūčių įeiti į ją sudarymas, med en konstruktion som är relativt ovanlig i litauisk terminologi. Denna term, som betecknar det mest övergripande begreppet, infördes i IATE (förfrågan COM-2011-03).

Ett annat allvarligt hinder för experterna när de ska välja en lämplig term för det begrepp som efterfrågas via VLS är de specifika begreppen i EU-rättsakter, som utarbetare av rättsakter i LR inte stöter på. Exempelvis nåddes i en av de första VLS-förfrågningarna om det begrepp som betecknas med den engelska termen governance aldrig någon enhetlig lösning. Begreppet används oftast i politiskt präglade EU-dokument, som kännetecknas av en viss obestämdhet, och det var därför mycket svårt att välja en litauisk term som återgav begreppet exakt. LR-experterna föreslog en hel rad möjliga termer: bendradarbiaujamasis valdymas (eller bendradarbiaujamoji valdysena), derybinis valdymas (eller

Terminologija | 2015 | 22

141

derybinė valdysena), horisontell styrning (eller horisontell förvaltning), icke-hierarkisk styrning (eller icke-hierarkisk förvaltning), samstyrning, men ingen av dem fick genomslag i EU-texter, och EU-översättarna väljer oftast den enklare, men semantiskt mindre precisa termen valdymas (förfrågan Taryba-2011-01).

Liknande problem uppstod även med makroekonomiska begrepp som på engelska betecknas med metaforiska termer cradle-to-gate, gate-to-grave, cradle-to-grave, life cycle. LR-experterna svarade på begäran om att fastställa officiella termer och förklara om flera termer betecknar ett och samma begrepp: ”Den term som föreskrivs i Republiken Litauens rättsakter (den litauiska motsvarigheten till engelska cradle-to-grave) används inte och är därför inte aktuell; dessutom är själva begreppet oklart.” (Svar på förfrågan COM-2013-09.)

Trots detta försöker experterna även i sådana oklara fall hjälpa översättarna. Eftersom man i litauiskt myndighetsspråk och vetenskapligt språk undviker översatta metaforer, föreslogs i detta fall flera alternativ som direkt uttrycker några viktiga kännetecken hos begreppen:

cradle-to-grave – hela cykeln, cykeln från utvinning av (råvaror) till slutet av (produktens) livslängd, utvinning av (råvaror)–slutet av (produktens) livscykel;

cradle-to-gate – förproduktionsfasen, fasen från utvinning av (råvaror) till produktion av (produkten), fasen från utvinning av (råvaror) till produktionsstarten för (produkten);

gate-to-grave – efterproduktionsfasen, fasen från produktion av (produkten) till slutet av (livs)cykeln, fasen från produktionen av (produkten) till slutet av (livs)cykeln (förfrågan COM-2013-09-12).

SKILLNADER I TERMHANTERINGEN VID EU:S OCH LITAUENSKA REPUBLIKENS INSTITUTIONER

En närmare analys av avslutade VLS-förfrågningar visar på vissa skillnader i termhanteringen vid EU:s och Litauens institutioner.

En av de mest påfallande skillnaderna är att de termer som föreslås av experter från Litauen ofta har fler led än de termer som EU:s översättare föreslår för samma begrepp. Den genomsnittliga längden på de termer som föreslagits av EU:s översättare⁹ är 2,77 led, medan motsvarande siffra för experter från Litauen är 3,28 led (fig. 3). Termerna som föreslås av experter från Litauen är alltså i genomsnitt 16 procent längre än de termer som EU:s översättare använder för samma begrepp¹⁰.

⁹ Termerna i de förfrågningar där EU:s översättares och experter från Litauens förslag inte överensstämde räknas. Funktionsord räknas inte i vare sig de litauiska eller de engelska termerna.

¹⁰ Siffrorna är inte helt exakta, eftersom både EU:s översättare och experter från Litauen föreslog flera synonymer för vissa begrepp.

142

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

Fig. 3. Genomsnittlig längd på termer som föreslagits av EU:s terminologer respektive experter från Litauen och som inte överensstämde, samt deras engelska motsvarigheter

De termer som föreslås av såväl experter från Litauen som EU:s översättare är betydligt längre än de engelska motsvarigheterna (se fig. 3). Denna skillnad är ganska regelbunden och beror sannolikt både på skillnader i språkens struktur och på terminologiska traditioner, till exempel på att man i litauiskan undviker terminologiska metaforer.

Även om faktaunderlaget är för begränsat för att det ska gå att dra några generella slutsatser, kan man, om man ser inte bara till antalet led utan också till deras semantik, konstatera att EU:s översättare i högre grad tar hänsyn till termerna i källspråket, tenderar att i större utsträckning kopiera deras struktur och låter litauiska termer beteckna samma begreppskännetecken som i källspråkets, oftast engelskans, term¹¹. Detta kan förklaras av både formella och subjektiva orsaker.

Å ena sidan strävar man efter att begreppen ska benämnas likvärdigt i EU-rättsakternas språkversioner, eftersom man anser att den bästa principen för terminologihantering i en global språklig miljö är ett internationellt begrepp och ett nationellt uttryckssätt: termer på olika språk betecknar samma begreppskännetecken.

Å andra sidan beror bundenheten till engelska termer ibland på att man inte förmår frigöra sig från originalet och har begränsad kunskap om begreppet: man vågar inte använda litauiska ord för andra begreppskännetecken än dem som betecknas i källspråket. Experter från Litauen som har bättre kunskap om begreppen låter sig mer sällan hindras av engelska termer och lägger större vikt vid termens precision; därför väljer de friare andra begreppskännetecken som semantisk grund för termen.

¹¹ Mer om förhållandet mellan de termer som EU:s översättare skapar och termerna i källspråket, se Zaikauskas 2014.

Terminologija | 2015 | 22

143

I tabell 2 ges en rad exempel som illustrerar tendenserna i fråga om termbildning hos EU:s översättare och experter i Republiken Litauen.

Tabell 2. Jämförelse mellan termer som EU:s översättare och experter i Republiken Litauen har föreslagit för att beteckna samma begrepp; de termer som föreslagits av experterna i Republiken Litauen är längre

Engelsk term

EU-översättarnas förslag

Förslag från experterna i Republiken Litauen

feminicide

kvinnomord

mord på grund av kön

permanent material

långlivat material

återanvändbart material

communication chain

kommunikationskedja

informationsöverföringskedja

emerging economies

tillväxtekonomier

länder med framväxande marknadsekonomi

non-return rate

icke-återupprepningsgrad

insemineringsgrad i koflocken

power-to-gas

el-till-gas-konvertering

användning av el för att producera gas

low carbon economy

koldioxidsnål ekonomi

ekonomi med låga koldioxidutsläpp

emissionsfacilitet för skuldebrev

växelutgivningsfacilitet

facilitet för teckning av kort- och medelfristiga skuldebrev

clinical trial

klinisk prövning

interventionell klinisk läkemedelsprövning

Det finns färre fall där experter från LR föreslog kortare termer. Nästan alla är exempel på språklig ekonomi, inte på en inskränkning av begreppet (tabell 3).

Tabell 3. Jämförelse mellan termer som föreslagits av EU:s översättare respektive experter från LR för att beteckna samma begrepp; termerna som föreslagits av experter från LR är kortare

Engelsk term

EU-översättarnas förslag

Experterna från LR:s förslag

foster dam

surrogatdigivande hona

ersättningsamma

exorbitant jurisdiction

orimligt vidsträckt jurisdiktion

överdrivet vidsträckt jurisdiktion

life cycle thinking

livscykelbaserat synsätt

livscykelprincipen

I allmänhet godkände experterna inte mer än hälften av EU-översättarnas förslag, utan föreslog andra termer. Större delen av de termer som föreslogs av experter från LR (72 av 86) godkändes och infördes i utkasten till EU-dokument (fig. 4).

1 4 4

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

Fig. 4. Överensstämmelse mellan EU-översättarnas och Republiken Litauens experters förslag (procent)

Vad händer när EU-översättarnas och Republiken Litauens experters förslag inte överensstämmer? Vanligtvis godtar översättarna vid EU-institutionerna Republiken Litauens experters förslag och för in termerna i de rättsaktsutkast som översätts, om det ännu inte är för sent. Ibland godtas dock inte Republiken Litauens experters förslag på grund av förändrade omständigheter i EU:s lagstiftningsprocess, att begrepp har ändrats under dokumentarbetet, att ytterligare information om begreppet har erhållits osv. Sådana fall, tillsammans med fall där experterna inte lämnade något förslag, uppgick till sammanlagt 11 (7,9 procent). Exempelvis samordnades 2012, genom VLS, fyra begrepp i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel: eng. clinical trial, clinical study, clinical investigation och clinical research (förfrågan COM-2012-24). EU-översättarna godkände Republiken Litauens experters föreslagna termer, i tur och ordning intervencinis klinikinis vaistinio preparato tyrimas, klinikinis vaistinio preparato tyrimas, klinikinis medicinos prietaiso tyrimas och biomedicininis tyrimas. Under den fortsatta behandlingen av rättsaktsutkastet i EU:s råd och Europaparlamentet ändrades emellertid två av de överenskomna termerna. I den slutliga förordningstexten på litauiska infördes, på begäran av de experter från Republiken Litauen som deltog i rådets möten, termerna klinikinis tyrimas och klinikinė studija i stället för termerna intervencinis klinikinis vaistinio preparato tyrimas och klinikinis vaistinio preparato tyrimas, medan termen klinikinis medicinos prietaiso tyrimas (eng. clinical investigation) helt utgick ur texten.

Fram till april 2015 fanns det inga fastställda regler för hur EU-institutionerna skulle agera om den term som föreslagits av Republiken Litauens experter av en eller annan anledning

Terminologija | 2015 | 22

145

inte kunde föras in i ett rättsaktsutkast. Nu har man kommit överens om att en ny förfrågan ska utarbetas i ett sådant fall, med en förklaring av de förändrade omständigheterna, och att begreppet ska prövas på nytt. Från april till juni 2015 inkom tre förslag från Republiken Litauen, och det beslutades att skicka nya förfrågningar om dessa.

SLUTSATSER

Systemen för samordning av litauiska termer i utkast till EU-rättsakter med experter från Republiken Litauens statliga institutioner och forskningsinstitutioner (VLS) bygger på att terminologisk information skickas via en enda kanal och att synpunkter samordnas stegvis. Även om detta skapar en mer komplicerad struktur för terminologisk samordning och processen tar längre tid, blir de överenskomna termerna mer tillförlitliga.

Behovet av att samordna termer genom VLS beror på tre huvudsakliga orsaker: brist på termer, felaktiga termer och ett överskott av termer. Dessa tre faktorer kännetecknar all normativ terminologi. Å andra sidan har systemet med en enda kontaktpunkt också tydliga drag av textterminologi, eftersom begreppen i VLS-förfrågningar, både enligt de formella bestämmelserna och av praktiska skäl, vanligtvis är knutna till konkreta utkast till EU-rättsakter. Att knyta ett begrepp till en specifik text gör det lättare att fastställa dess ämnesområde och definiera det, men begränsar ibland möjligheten att använda den överenskomna termen i andra texter.

Nyttan av att samordna termer med Republiken Litauens experter framgår av att mer än hälften av alla överenskomna termer är förslag från dessa experter.

Trots vissa begränsningar, som leder till att antalet termer som samordnas är relativt litet, utgör det system för samordning av termer som skapats genom VLS ett gott exempel och en tillförlitlig grund för att utveckla andra liknande system för terminologisk förvaltning.

En analys av de förfrågningar som skickats in under systemets tre och ett halvt verksamhetsår visar vissa tendenser i terminologihanteringen vid EU-institutionernas litauiska översättningsenheter och vid Republiken Litauens statliga institutioner och forskningsinstitutioner. När EU-översättarna väljer en litauisk term tar de exempelvis större hänsyn till originaltermens struktur och betecknar samma egenskaper med den litauiska termen som på engelska. Syftet är inte bara språklig ekonomi, utan också största möjliga överensstämmelse mellan termer på olika språk. Experterna från Republiken Litauen är mindre bundna av motsvarigheter på andra språk och inriktar sig mer på att återge begreppet exakt och på att ange dess viktigaste egenskaper med termen, även om dessa inte nödvändigtvis motsvarar dem som anges i termer på andra språk. Därför är de termer som föreslås av experterna från Republiken Litauen i genomsnitt 16 procent längre än de som föreslås av EU-översättarna.

146

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė

ŠALTINIAI

AGTTŽ – Juškaitė N., Keinys St., Sakalauskas K. Aiškinamasis geležinkelių transporto terminų žodynas: terminai lietuvių, anglų, vokiečių ir rusų kalbomis, Vilnius: „Lietuvos geležinkeliai“, 2006.

Reglamentas Nr. 536/2014 – Europos Parlamento ir Tarybos reglamentas (ES) Nr. 536/2014 dėl žmonėms skirtų vaistų klinikinių tyrimų, kuriuo panaikinama Direktyva 2001/20/EB. – http://eur-lex.europa.eu/legal-content/LT/TXT/?qid=1434728567404&uri=CELEX:32014R0536 (žiūrėta 2015-07-20).

VLS užklausų sąrašas – Lietuvių terminologijos forumo interneto svetainė, Vieno langelio sistema, VLS užklausų sąrašas. – http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/onestopshop_lt.htm (žiūrėta 2015-07-20).

LITERATŪRA

Kuhmonen K. 2011: ESKOsta apua EU-säädöksiin. – Terminfo 3, 2011. Informacija pateikiama pagal straipsnio santrauką anglų kalba. – http://www.tsk.fi/tsk/fi/terminfo_32011-615.html (žiūrėta 2015-07-20).

Lukoševičiūtė I. 2012: Pranešimo „Lietuvos ekspertų pastabos Europos Komisijos vertėjo akimis“ seminare „Vertimas bei terminologija ES institucijose ir bendradarbiavimas su LR ekspertais“ (Vilnius, 2012 m. lapkričio 13 d.) skaidrės. – http://ec.europa.eu/translation/lithuanian/ltf/documents/term_lukoseviciute_linesis_lt.pdf (žiūrėta 2015-07-20).

Nutarimas Nr. 998 – Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2010 m. liepos 7 d. nutarimas Nr. 998 „Dėl Europos Sąjungos teisės aktų projektų terminų lietuvių kalba derinimo“. – Valstybės žinios, 2010-07-15, Nr. 84-4417.

VLS aprašas 2015: VLS aprašas_2015-04-22.pdf. – „EurTerm“, vikis: ES institucijų terminologijos interneto portalas, Lietuvių kalbos svetainė, Vieno langelio sistema. – https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/display/LTTERM/VLS (svetainė prieinama tik ES institucijų darbuotojams).

Zaikauskas E. 2014: Terminų vertimo būdai Europos Sąjungos teisės aktų vertimuose į lietuvių kalbą. – Terminologija 21, 71–89.

THE “ONE-STOP-SHOP” SYSTEM AS THE TOOL FOR THE HARMONIZATION OF LITHUANIAN TERMINOLOGY OF DRAFT EU LEGAL ACTS WITH LITHUANIAN NATIONAL BODIES

The “one-stop-shop” system (VLS) was created more than 4 years ago and was designed for the harmonisation of terminology across the translation units of the Lithuanian language of the European Union institutions and with responsible national bodies of the Republic of Lithuania. In the EU institutions the system functions under the internal inter-institutional agreement and in Lithuania its functioning is regulated by Resolution of the Lithuanian Government No. 198. A terminology problem raised by a language unit of an EU institution is discussed at the inter-institutional level and then the query is sent to the State Commission of the Lithuanian Language (VLKK), which serves as a “one-stop-shop”. VLKK forwards the query to the ministries concerned, then collects their answers, discusses the issue at the meeting of the Terminology Sub-Commission and finally sends the term agreed at the national level to the EU institutions. If the institutions accept the proposal, the agreed term is used in the Lithuanian version of the draft EU legal act and entered in the IATE and ELISE systems. All documentation related to VLS queries is archived on the EU intranet portal “EurTerm”. Such procedures of the harmonization of terminology via VLS require considerable efforts and resources but the terms harmonised in this way are of the highest reliability and constitute the terminology of top quality.

The demand for the harmonization of terms via the “one-stop-shop” system is determined by three main factors: 1) lack of terminology for new concepts, 2) erroneous

Terminologija | 2015 | 22 147

terms, and 3) excess of terms naming the same concept (synonymy). All of the three are on a larger scale typical for any normative terminology process. The strong requirement to base queries on particular documents, namely on draft EU legal acts under translation, links the VLS system to text-based terminology. The background of a particular document gives some advantages: in most cases a domain is fixed and the attributes of the concept are easier to define. On the other hand, because of the peculiarities of the EU legislation drafting procedures such text-based terminology is less durable and more restricted in use.

Closer analysis of terminology problems solved via the VLS system gives some clues as to the differences of attitudes toward terminology standardisation in the EU institutions vs. Lithuanian national bodies. It is obvious that EU translators rely more on the term equivalents in other languages, trying to follow their structure, mostly that of English terms, and even translating composite English terms word by word. In contrast, Lithuanian experts and terminologists of the State Commission of the Lithuanian Language concentrate more on concepts and try to design terms by naming concepts in a more precise way. Therefore, terms proposed by experts are often longer than those proposed by EU translators, though both are much longer than English equivalents.

Despite some different approaches to terminology standardisation and some challenges and restrictions of its functioning, the VLS system constitutes a good example of successful cooperation between numerous institutions at both European and national levels. Its model and experience can be used as a pattern for the creation and elaboration of other terminology management systems.

Gauta 2015-07-03

Egidijus Zaikauskas

Europos Komisija

Bâtiment Jean Monnet C3/115, rue Alcide de Gasperi, L-2920 Luxembourg, Luxembourg

E. paštas [email protected]

Straipsnyje pateikiama asmeninė autoriaus nuomonė. Ji niekaip negali būti tapatinama su Europos Komisijos ar bet kokio jos padalinio oficialia nuomone.

148

Egidijus Zaikauskas

Vieno langelio sistema – Europos Sąjungos teisės aktų projektų lietuvių kalba terminų derinimo su Lietuvos Respublikos institucijomis priemonė