APŽVALGOS, RECENZIJOS, INFORMACIJA

UR STATENS LITAUISKA SPRÅKKOMMISSIONS VERKSAMHET

(Utarbetad med utgångspunkt i språknämndens rapport för 2008)

SPRÅKPROGRAMMEN

Tre språkprogram genomfördes vidare: ”Rättslig och administrativ tillsyn över det officiella språket”, programmet för bevarande av dialekter och etniska ortnamn 2001–2010 samt programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det officiella språket 2006–2015.

Programmet för bevarande av dialekter och etniska ortnamn genomfördes av 7 institutioner. Två moderna elektroniska verktyg, färdigställda 2008, bör nämnas: den elektroniska ordboken Lietuvių tarmės. III dalis / Lithuanian dialects. Volume III (Institutet för litauiska språket) och databasen med dialektmaterial från nordöstra Vilniusområdet (Vilnius universitet). Arbetet fortsatte med att utveckla ett elektroniskt söksystem för dialektdata (baserat på Lietuvių kalbos atlaso), och texter på olika dialekter och lokala varieteter sammanställdes för vetenskapliga och pedagogiska ändamål.

Programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det officiella språket genomfördes av 33 institutioner. Särskilt stor uppmärksamhet ägnades åt allmänhetens språkutbildning och bildning samt åt spridningen av språknormerna. Den tredje volymen av den samhällsviktiga ordboken Pasaulio vietovardžiai sammanställdes – Afrika. Antarktida. Australija. Okeanija. År 2008 överlämnades kostnadsfritt 2 554 publikationer med 62 olika titlar till högre utbildningsanstalter, högskolor, läns- och kommunbibliotek samt offentliga bibliotek av nationell betydelse. Det rörde sig om termordböcker, utgåvor av äldre skriftliga minnesmärken, monografier, språkhandledningar och andra publikationer avsedda för allmänhetens utbildning, bildning, vetenskap och studier. Med medel från programmet

Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

317

stöddes framställningen av elektroniska versioner av tio termordböcker och pedagogiska språkverktyg, undervisning i fackspråk vid högre utbildningsanstalter, kurser i det officiella språket för invånare i Litauen med andra modersmål samt annat.

RÄTTSLIGT SKYDD FÖR DET OFFICIELLA SPRÅKET

Statens litauiska språkk kommission utarbetade ett utkast till riktlinjer för språkpolitiken 2009–2013. Syftet med riktlinjerna är att förutse förändringar i användningen av litauiska som officiellt språk 2009–2013 och att ange de viktigaste språkpolitiska målen och uppgifterna med anknytning till dessa inom olika områden av statens och samhällets liv. Utkastet utarbetades med utgångspunkt i förslaget till en ny version av lagen om det officiella språket. Därför bör Seimas behandla utkastet till riktlinjer först efter att den nya lagen antagits.

Språknämndens yttrande om förenligheten mellan bestämmelserna i lagarna om det officiella språket och nationella minoriteter, vilka reglerar offentliga skyltar (i detta fall gatunamn), överlämnades till Litauens regering och andra statliga institutioner. Det betonades att lagen om nationella minoriteter inte tillåter att gatunamn anges på något annat språk än det officiella språket. Därför är vissa politikers påståenden om att bestämmelserna i de nämnda lagarna strider mot varandra ogrundade.

Språknämnden framförde till Litauens regering och utbildnings- och vetenskapsministeriet sin uppfattning att den övergång till undervisning i vissa ämnen på det officiella språket som föreslås i lagförslaget om ändring av utbildningslagen – i skolor där utbildningsprogrammen för närvarande genomförs på nationella minoritetsspråk, enligt grundskolans och gymnasiets läroplaner – skulle hjälpa eleverna att lära sig det officiella språket på erforderlig nivå. Detta skulle ge dem lika möjligheter att skaffa sig ett yrke, konkurrera på arbetsmarknaden och integreras i landets samhälle.

År 2008 utarbetade språknämnden utkast till tre förordningar från Litauens regering. En särskilt viktig förordning¹ ålade statliga forskningsinstitutioner att lämna in termposter till Litauens termbank, som förvaltas av Statens litauiska språkk kommission (fram till dess hade endast ministerier och myndigheter under regeringen haft sådana skyldigheter). Sådan verksamhet rekommenderades även för statliga universitet.

¹Valstybės žinios, 2008, nr 67-2530.

318 KALBOS KULTŪRA | 82

Litauens högsta förvaltningsdomstol beslutade den 19 april 2008 att fastställa Vilnius regionala förvaltningsdomstols dom av den 22 juni 2007, genom vilken beslutet av Vilnius distriktskommun att registrera utbildningsinstitutionens namn Vilniaus r. Lavoriškių Emilii Plater vidurinė mokykla förklarades olagligt. På begäran av språknämnden och språkinspektionen hindrade regeringens representant i Vilnius län det olagliga namnbeslutet från att vinna laga kraft genom att överklaga kommunfullmäktiges ovannämnda beslut till den regionala förvaltningsdomstolen.

För kontoret vid Republiken Litauens Seimas utskott för Europafrågor lades förslag fram om hur kvaliteten på språket i översättningar av Europeiska unionens dokument och i litauiska rättsakter som grundar sig på bestämmelserna i dessa dokument skulle kunna förbättras med rättsliga och organisatoriska åtgärder.

Den 23 december anordnades ett rundabordssamtal vid språknämnden med rubriken ”Pedagogernas språk. Problem och sätt att lösa dem”. Företrädare för utbildnings- och vetenskapsministeriet, språknämnden och språkinspektionen som deltog i samtalet framhöll att en betydande del av lärarna i grundskolan ägnar alltför liten omsorg åt att använda ett korrekt språk. Deltagarna diskuterade vilka rättsliga och metodiska åtgärder som skulle kunna uppmuntra pedagogerna att utveckla sitt språk.

GENOMFÖRANDE AV REPUBLIKEN LITAUENS LAG OM TERMbanken

År 2008 lades över 48 000 godkända, rekommenderade eller icke rekommenderade termartiklar in i Republiken Litauens termbanks informationssystem. Av dessa lades 43 000 termartiklar (uppgifter från terminologiska ordböcker inom olika fackområden) in i termbankens tillfälliga databas.

År 2008 publicerades 1 396 termartiklar från rättsakter offentligt i termbanken (http://terminai.vlkk.lt): 1 251 godkända termer, 54 rekommenderade och 91 icke rekommenderade. Totalt offentliggörs 92 449 termer i banken.

År 2008 publicerades litauiska namn på trä-, fiber-, harts-, garv- och andra växter som används för tekniska ändamål i termbanken (1 397 namn). Termordlistan kompletterades också med uppgifter från Inžinieriai, technikai ir technologai, Aiškinamojo kvalifikacijų sistemos terminų žodyno, Politikos mokslų enciklopedinio žodyno. Totalt sammanställdes 1 365 termartiklar.

Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

319

NORMERANDE OCH EXPERTVERKSAMHET

År 2008 hölls 7 möten i språknämnden. 102 möten hölls i underkommittéerna: terminologiunderkommittén – 47, läroboksunderkommittén – 18, stavnings-, interpunktions- och grammatikunderkommittén – 16, namnunderkommittén – 15 (varav 5 gemensamt med underkommittén för uttal och betoning), underkommittén för uttal och betoning – 3, grupperna för utarbetande av fackspråksprogram – 2, ordboksunderkommittén – 1.

Cirka 160 expertutlåtanden utarbetades för olika institutioner och personer om personnamn, ortnamn, termer och begrepp, företags-, institutions- och organisationsnamn, dokumentens språk med mera.

Terminologi. Vid språknämndens möten granskades och godkändes 6 termordböcker, och 18 terminologistandarder fastställdes. Vid terminologiunderkommitténs möten granskades 6 termordböcker och 19 terminologistandarder samt termer ur 15 lagar, 10 regeringsbeslut och andra rättsakter som lämnats in av de statliga institutionernas terminologikommissioner (sammanlagt 1 204 termartiklar).

En förteckning över namn på ryggradslösa djur, mottagen som en förfrågan från Europeiska kommissionens terminologer, granskades, liksom golftermer, odontologiska termer och nya termer i Radioelektronikos terminų žodyno med mera.

2 568 växtnamn granskades (prydnadsväxter, växter som används för tekniska ändamål, foder- och medicinalväxter med flera). Rekommendationen ”Om litauiska namn på trä-, fiber-, harts-, garv- och andra växter som används för tekniska ändamål” publicerades; den hade godkänts genom ett protokollbeslut av Valstybinė lietuvių kalbos komisija den 25 juni 2008².

Cirka 800 konsultationer om terminologi, ersättning av främmande ord och översättning gavs via e-post och telefon.

Grammatik, stavning och interpunktion. En arbetsgrupp tillsattes för att se över reglerna för litauisk stavning (A. Kazlauskienė, N. Linkevičienė, A. Malakauskas, R. Rinkauskienė, N. Sližienė, D. Vaišnienė). Vid gruppens möten granskades, med utgångspunkt i utkast till lösningar på problemfrågor som utarbetats av 10 experter, användningen av nasala bokstäver i ordstammar, omdiskuterade fall av korta och långa vokaler i verbstammar och avledningar, sär- och hopskrivning av litauiska och icke-litauiska ord och beståndsdelar, bildning och stavning av förkortningar samt bruket av versaler med mera. Arbetet skulle fortsätta 2009.

Personnamn och ortnamn. Vid namnunderkommitténs möten behandlades ursprung och betoning hos baltiska tvåledade namn, nybildade namn-

² Informaciniai pranešimai, 2008, Nr. 47-655.

320

KALBOS KULTŪRA | 82

två bedömningsfrågor med anknytning till den elektroniska databasen över litauiska medborgares namn som håller på att utarbetas, frågor om kodifiering av ortnamn på några platser i norra Litauen samt ortnamn i den tredje volymen av Pasaulio vietovardžiai 3-io tomo Afrika. Antarktida. Australija. Okeanija, en ordbok som ges ut på uppdrag av Språkkommissionen.

Kommunerna har fått över 60 utlåtanden om korrektheten i namn på bostadsområden, vattendrag och gator. Olika institutioner och personer har fått över 40 intyg om personnamns identitet.

Accentuation. Den 2 oktober antogs protokollbeslut om accentueringen av vissa flerstaviga substantiv av främmande ursprung, avledda adjektiv och adverb. Besluten kompletterades med nya accentueringsvarianter med hänsyn till de tendenser som har belagts i språket.

Bedömning av läroböcker. Den 3 april antogs beslutet ”Om ändring av beslutet av den 29 maj 2003 av Statliga kommissionen för litauiska språket ’Om godkännande av beskrivningen av förfarandet för bedömning av språklig korrekthet i läroböcker för allmän utbildning’”³. I beslutet infördes bestämmelser om bedömning av läroböcker för yrkesutbildning vid Språkkommissionen.

Underkommissionen för bedömning av läroböcker granskade 80 läroboksmanuskript (186 manuskriptvolymer, varav 139 för allmän utbildning och 47 för yrkesutbildning). Märkningen som intygar språklig korrekthet beviljades omedelbart för 98 läroboksvolymer för allmän utbildning och 8 för yrkesutbildning. 41 läroboksvolymer för allmän utbildning och 39 för yrkesutbildning skickades tillbaka till förlagen för korrigering.

En bok för allmän utbildning och 8 böcker för yrkesutbildning fick inte märkningen för språklig korrekthet (efter två korrekturomgångar bedömdes språkets kvalitet som otillfredsställande, och läroböckerna kommer därför inte att granskas vidare).

Ordförråd. Den 2 oktober antogs protokollbeslutet ”Om rekommendationen ’Om benämningar på invånare i olika stater’”⁴. Med hänsyn till ordbildningsregler, användningsbehov och rådande tendenser presenterades en förteckning över benämningar på invånare i alla världens stater.

ÖVRIGT ARBETE

I början av året skickades en skrivelse till ordförandena för universitetens och akademiernas senater samt till rektorerna angående undervisningen i fackspråk. De ombads att lämna in uppgi-

³ Valstybės žinios, 2008, Nr. 42-1602.

⁴ Informaciniai pranešimai, 2008, Nr. 79-1018.

Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

321

ämnen, på vilken nivå (obligatorisk, valbar eller fritt valbar) ämnesspråket undervisas enligt de nya studieprogrammen vid varje högskola och hur många studiepoäng som avsätts för det. Av svaren framgår att högskolorna så långt möjligt försöker följa rekommendationerna i det modellprogram för ämnesspråk som utarbetats av Språkkommissionen.

En arbetsgrupp tillsatt av Språkkommissionen utarbetade ett förslag till program i ämnesspråk för pedagogiska studier.

En skrivelse skickades till talmannen för Republiken Litauens Seimas, dennes vice talmän och ordföranden för utskottet för offentlig förvaltning och kommuner angående vissa termer i förslaget till lag om lokal självstyrelse: ordet savivaldybė, som används i den ovanliga betydelsen administrativ territoriell enhet, lånordet šaltyšius och etnografismen krivulė. Kommissionens synpunkter på šaltyšiaus och krivulės beaktades.

Utrikesministeriet i Republiken Litauen ombads att säkerställa att lånordet troika (en informell arbetsgrupp bestående av tre EU-länder) inte används i översättningar av Europeiska unionens dokument. Ministeriet uppmärksammades på att detta inte är första gången som normerna för det allmänna litauiska språket åsidosätts och en ny litauisk språkvariant – Bryssellitauiska – skapas. Utrikesministeriet uppmanade de berörda institutionerna att inte använda lånordet troika; databasen IATE anger numera trejetas.

Samtal fördes med ansvariga statliga institutioner och mobiloperatörer om stöd för litauiska tecken i mobiltelefoner. Den 28 februari diskuterades det litauiska språkets situation och framtidsutsikter i den elektroniska miljön vid kulturministeriet. Mobiloperatörerna beslutade att ge användarna mer information om vilka mobiltelefonmodeller som stöder litauiska tecken.

Skrivelser skickades till domarrådet och justitieministeriet om tillhandahållandet av språkliga sakkunnigutlåtanden, som hittills inte varit reglerat. Det föreslogs att lösa problemet genom organisatoriska åtgärder – genom att ta in litauiska filologer och specialister på andra språk i förteckningen över rättssakkunniga.

Blanketterna för examensbevis, bilagor, tillägg och intyg från tjugosju högskolor granskades (över 500 sidor). Synpunkter på språket lämnades.

År 2008 gavs omkring 33 000 språkrådgivningar, varav 13 160 via internet och 19 650 per telefon. Omkring 130 frågor besvaras varje dag.

Databasen i den internetbaserade banken för språkrådgivning utökades år 2008 med över 400 nya poster (nu innehåller den över 7 800 uppslagsord). Varje månad

322

KALBOS KULTŪRA | 82

Sökresultaten från bankens besökare sammanställs, en topp 20-lista över de frågor som är mest aktuella för allmänheten utarbetas och publiceras i avsnittet ”Nyheter” på kommissionens webbplats.

Inom ramen för programmet för normering, användning, utbildning och spridning av det statliga språket för åren 2006–2015 fick TV-programmet ”Žodžių kišenė” (52 avsnitt) på kanalen LTV2, LNK:s TV-program ”Žodis – ne žvirblis” (52 avsnitt) och Alytus regionala TV-program ”Žodžio beieškant” (52 avsnitt) stöd.

Temasidorna ”Normering och tillsyn av det statliga språket” i tidskriften Gimtoji kalba finansierades. Temasidor i tidskrifterna Gimtasis žodis, Žvirblių takas fick också stöd. Utgivningen av litauiska sidor i Visaginas tidning V každyj dom finansieras. En översikt av den sociologiska undersökningen ”Språk på arbetet”, som genomförts på uppdrag av språknämnden, utarbetades och överlämnades till Gimtajai kalbai.

I början av 2008 anordnades den tredje nationella diktamenstävlingen. Språknämnden medverkade som partner och sponsor till veckotidningen Atgimimas, som organiserade evenemanget. Besökarna på språknämndens webbplats röstade mellan den första och andra omgången av den nationella diktamen fram det vackraste litauiska ordet. Det allra vackraste ordet utsågs till ačiū, och det mest irriterande uttrycket utsågs till ta prasme.

För att uppmuntra elever att använda litauiska tecken och korrekt litauiska i den elektroniska miljön anordnades den 27 februari en tävling i direktsändning på internet med titeln ”Rent huvud – rent språk”. Omkring 2 500 elever i årskurs 7–8 från skolor i hela Litauen deltog.

Med stöd från Statliga kommissionen för det litauiska språket anordnade Litauiska språkföreningen i slutet av 2007 de andra Språkvårdsdagarna – den följde höstens TV-program. Den 26 januari 2008 informerades TV-representanter vid språknämnden om resultaten från Språkvårdsdagarna. Det framhölls att alltför lite omsorg ägnas åt korrekt språkbruk hos underhållningsprogrammens programledare och återkommande deltagare.

Mottaget 2009-11-25

JŪRATĖ PALIONYTĖ

Statliga kommissionen för det litauiska språket

Žvejų g. 14A, LT-09310 Vilnius

[email protected]

Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

323