Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

Deimantė Krikštaponytė

Go to original

Preparing document pages…

DEIMANTĖ KRIKŠTAPONYTĖ

Vilnius universitet

NYA DATA OM PRONOMENENS DUALIS I MODERN LITAUISKA

NYCKELORD: pronomenens dualis, primära och sekundära normvarianter, nya former, ökad användning.

Tidigare användes dualis ganska livligt i verb- och nominalklasserna (Jablonskis 1957: 194, 205, 226–228, 249). Former i de båda klasserna kongruerade sinsemellan. Som exempel kan följande användning anges, som numera betraktas som reliktartad och normstridig: Vi två drog oss undan till ett mörkt hörn, bakom buskarna, där inte ett enda ljus brann (se 2013 01 09, skönlitteratur¹). Hittills har en del pronomen bevarat dualis; i en mening förekommer de vanligtvis tillsammans med substantiv-, verb- och participformer, men kongruerar inte till numerus (Valeckienė 1998: 225), till exempel: Vi två började av oss själva kalla varandra vid namn, och det skedde helt naturligt och enkelt (se 2013 04 15, skönlitteratur). ”Pronomen i adjektivisk användning i dualis står också vanligen inte i numeruskongruens med substantivens pluralformer” (Valeckienė 1998: 225), till exempel: De där två skalbaggarna var redan bekanta för oss (se 2013 03 29, skönlitteratur). Adele Valeckienė förklarar att pronomens (särskilt de personliga pronomens) dualisformer har bevarats (om dualisens ursprungliga motivation, tillbakagång och dess faser, se Rosinas 2009: 377, 380, 492–493, 498, 500) med att adjektiv inte fogades till substantiviska pronomen, och därför var kongruensproblemet inte aktuellt för dem. Hon betraktar de dualisformer av pronomen som används under sådana omständigheter som pluralvarianter, eftersom hon säger att ”[n]är man avser två personer kan man säga: Vi kommer och Vi två kommer, och därför används vissa dualisformer av pronomen vid sidan av singular och plural” (Valeckienė

¹ Uppgifterna har samlats in från Vytautas Magnus-universitetets korpus för modern litauiska; inom parentes anges visningsdatum och språkbrukets område.

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

179

1998: 225, 354). Vladimir Plungian betonar att dualis förekommer oftare i pronomensystem än i substantivsystem, och att pronomen i vissa språk är den enda grupp där dualis skiljs ut. Litauiskan anges som exempel (Plungian 2011: 75).

Nedan presenteras en faktisk (eller närliggande) bild av användningen av pronomenens dualis i dagens litauiska, vilken visar att dualisformer av pronomen förekommer i texter inom alla funktionella stilar.

FORMER OCH TAL

Innan tabell 1 presenteras och dess data diskuteras bör datainsamlingsmetodiken kort beskrivas. Det bör också nämnas att det första steget i arbetet var att hitta de dualisformer av pronomen som används i Dabartinėje lietuvių kalbos gramatikoje, Lietuvių kalbos gramatikos I tome, A. Valeckienės Funkcinėje lietuvių kalbos gramatikoje. Därefter undersöktes om dessa former används i Vytautas Magnus-universitetets korpus för modern litauiska (nedan VDU). Det bör också framhållas att artikelns författare, utifrån de dualisformer av pronomen som påträffades i korpusen, sökte efter alla möjliga former, även sådana som kanske ibland inte är helt möjliga eller typiska för bildningen av pronomens dualis.

De dualisformer av pronomen som används i VDU-korpusen och redovisas i tabell 1 har samlats in från korpusens alla funktionella stilar, det vill säga skönlitteratur och facklitteratur samt administrativ litteratur, publicistik och talspråk. Raderna på vänster sida listar dualisformerna av pronomen. Den första, fetstilta formen betraktas som normens huvudvariant, medan den efterföljande är en sekundär variant. Formvarianterna anges med stöd av KP 2009. På höger sida redovisas användningsstatistiken.

Vissa homonyma kasusformer av pronomen har inte särskilts uttryckligen i tabell 1. Om en pronominalform används i korpusen både i nominativ och ackusativ redovisas alltså deras användningsstatistik sammantaget. Men om en viss dualisform av ett pronomen i VDU-korpusen exempelvis bara används i nominativ anges endast antalet belägg i nominativ. Uppgifterna om kasus med sammanfallande former för normens huvud- och sekundärvarianter presenteras något annorlunda i tabell 1: för dessa varianter anges beläggsstatistiken för varje kasus separat, så att det går att se tendenserna i deras användning och inbördes konkurrens.

180

KALBOS KULTŪRA | 86

TABELL 1. Dualisformer av pronomen i VDU-korpusen

Pronominalform

Antal belägg

Mudu (nom., ack.)

5571

Mudvi (nom., ack.)

1296

Mudviejų

1342

Mudviem / mudviems (dat.)

643 / 6

Mudviem / mudviems (instr.)

1 / –

Judu (nom., ack.)

776

Judvi (nom., ack.)

140

deras två

491

till de två av oss (fem.) / till de två av oss (N.)

103 / 5

Judviem / judviems (Instr.)

1 / –

Jiedvi / jodvi / juodvi (Nom.)

183 / 78 / 49

Jiedvi / jodvi / juodvi (Gen.)

3 / 2 / 1

deras två

till de två av dem (fem.) / till de två av dem (N.)

168 / 5

Jiemdviem (N.)

Jodviem (N.)

Juodu / jiedu (Nom.)

1813 / 3658

Juodu / jiedu (G.)

369 / 3

De två svartas

Juodviem / juodviems (N.)

47 / 3

Juodviem / juodviems (Įn.)

1 / –

De två svartas

781

Aniedvi (V.)

Aniedviem (N.)

Aniemdviem (N.)

Anuodu / aniedu (V.)

17 / 50

Anuodu / aniedu (G.)

17 / –

De där två

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

181

Pronomenform

Antal förekomster

Šiedvi / šiodvi / šiuodvi (V.)

24 / 2 / 2

Šiedvi / šiodvi / šiuodvi (G.)

5 / 2 / 3

Dessa två

Dessa två (dat., instr.)

Dessa två (dat.)

De här två (nom.)

Šituodu / šitiedu (V.)

2 / 2

Šituodu / šitiedu (G.)

1 / –

Šiuodu / šiedu (V.)

48 / 263

Šiuodu / šiedu (G.)

54 / –

Šiuodviejų

Šiųdviejų

Tiedvi / todvi / tuodvi (V.)

14 / 6 / 6

Tiedvi / todvi/ tuodvi (G.)

2 / – / –

Tiedviem (N., Įn.)

Tiemdviem (N.)

Todviem (N.)

Tuodu / tiedu (V.)

134 / 285

Tuodu / tiedu (G.)

77 /2

De där två (instrumentalis)

De där tvås

Båda (femin. ack.)

208

Med båda

Båda (mask. nom.)

Till båda / till båda

7 / 1

Med båda (fem.)

Till båda (fem.) / till båda (fem.)

18 / –

Båda (fem. nom.)

110

I båda (fem.)

I båda

182

KALBOS KULTŪRA | 86

Pronomenform

Antal förekomster

Båda (ackusativ)

Bådas (genitiv)

Båda (nominativ, ackusativ)

11183

Båda två (nominativ, ackusativ)

153

Båda tvås (genitiv)

I båda

1478

I båda

776

Bådas (genitiv)

12830

Båda / båda (dativ)

3653 / 668

Båda / båda (instrumentalis)

2092 / –

Båda (nominativ, ackusativ)

21863

Båda två (nominativ, ackusativ)

1020

Vardera (nominativ)

Kituodu (V.)

Kuriedvi (V.)

Vilka två / vilka två (V.)

3 / 4

Vilka två / vilka två (G.)

1 / –

Pačiudu (V.)

Vienidvi (V.)

Vienudu (V.)

Det framgår att pronomenen båda och deras former används oftast. Personliga pronomen förekommer något mer sällan. Demonstrativa och andra indefinita pronomen används betydligt mer sällan. Det ovanliga genitivet av pronomenen båda två, av båda två: – Bra, bra. Ja. Nä, jag vet inte än. – Ingen tar den. – Ingen tar den. – Av båda två (se 2013 03 26, talspråk). Detta är sannolikt en talspråklig bildning.

I tabellen anges inte pronomenens maskulina och feminina former separat, eftersom det ofta är ganska svårt att fastställa genus. Nominativ- och ackusativformerna är alltid tydliga när det gäller femininum och maskulinum, till exempel: Exakt halv två mudvi stod i Amandas bibliotek (se 2012 12 11, skönlitteratur). Svårigheter uppstår när genitiv-, dativ- och instrumentalformerna av feminina och maskulina pronomen

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

183

Kasusformerna sammanfaller, till exempel: I byn Galai dödade V. Mikaliakas A. Vilemą efter dem bådas inbördes konflikt (se 2012 12 11, publicistik); Först var Vanda ursinnig på henne, och senare höll deras vänskap nästan på att ta slut på grund av dettadem bådas vänskap. Sofi var nämligen fruktansvärt, dödligt rädd för att delta i huvudverksamheten, och för Vanda verkade ett sådant undvikande av strid inte bara opatriotiskt... (se 2012 12 11, skönlitteratur). I dessa exempel hjälper substantiven, som pronomenet ersätter i meningen, till att fastställa pronomenets morfologiska genus. I det första exemplet är pronomenets genitivform maskulin, medan den i det andra är feminin. Ibland kan pronomenets genus fastställas endast utifrån den föregående eller efterföljande meningen, där pronomenet nämns, till exempel: ...den äldre, Valdas, har sönerna Mantas och Lukas, den yngre, Darius, har dottern Emilija. Men en gång brukade mamma säga samma sak till båda: ”Det spelar ingen roll om ni kommer hem från tävlingarna som mästare eller inte – tvätten blir inte mindre för det” (se 2013 05 09, publicistik). Här kan man urskilja en av pronomenens typiska funktioner – anafor, som enligt Alberto Rosinas ”binder samman två kommunikationsakter med en gemensam referent” (Rosinas 1996: 10). Det är något lättare att urskilja genus hos dativ- och instrumentalformerna av den andra pronominalparadigmens pronomen, till exempel: Vilis berättade aldrig detta för Markas. De två parkerade bilen på det lilla torget i El Palmar. Så snart de två hade stigit ur började Markas åter tala livligt (se 2013 05 09, skönlitteratur). I denna mening framgår det redan av pronomenformen att pronomenet används i maskulint morfologiskt genus, jfr femininum: Motusė gick långsamt uppför trappan, steg för steg, som om ingenting i världen kunde stoppa henne eller få henne att gå snabbare, medan Tonis och Kerimas gick de två kvinnorna på var sin sida som prinsar (se 2013 05 09, skönlitteratur). Annorlunda är det med dativ- och instrumentalformerna i den första pronominalparadigmen, eftersom maskulin- och femininformerna sammanfaller, till exempel: När vi två hade nått trappans översta avsats började Hacumomo banka på dörren och ropa på Mor. Hon öppnade dörren medan hon knöt bältet och såg ilsket på oss. – Vad har hänt er två! ropade hon (se 2012 12 12, skönlitteratur);– Gå inte, Jogaila, sade Marianas Zigizmundas och höll honom tillbaka. – Det är inte deras fel. Konsten både upphöjer människan och kastar henne i avgrunden. Sådan är dess kraft. Tack till er två. Och du, Jogaila. Och du, Kazimieras... för att ni visar medkänsla i en svår stund... (se 2012 12 12, skönlitteratur). I det första exemplet syftar pronomenet på personer av kvinnligt kön, och i det andra på personer av manligt kön. Om man behöver hänvisa till personer av både kvinnligt och manligt kön används maskulinum som generiskt genus, till exempel: Raimis flyttade till Kaunas, närmare Vilija, och de båda började leta efter lokaler för ett kontor (se 2013 05 09, publicistik).

Alltså kan sammanfallande feminina och maskulina kasusformer oftast fastställas endast utifrån ett bredare sammanhang. Det har konstaterats att uppgifterna i VDU-korpusen i många fall inte räckte till för detta.

184

KALBOS KULTŪRA | 86

PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA NORMVARIANTER

Av uppgifterna i tabell 1 framgår att olika former av pronomenens dualis används i VDU-korpusen och att de till synes betyder precis samma sak. Till exempel juodu och jiedu. Betydelsen är exakt densamma – ”han och någon annan”. Vissa pronomen och deras former betraktas dock som primära normvarianter, medan andra är sekundära. För de maskulina pronomenformerna i nominativ och ackusativ som är primära normvarianter är roten <uo> typisk, medan roten i de feminina nominativ- och ackusativformerna är <ie> (KP 2009: 23). Markas Roduner och Veslava Čižik-Prokaševa kallar pronomenen i sekundära normvarianter för pluralformer, eftersom de anser att sammansatta former vars första led består av en pluralform med räkneordet du, dvi inte bör betraktas som dualisformer. De framhåller att sammansättningar (till exempel šie du) och formerna i sekundära normvarianter visar att pronomenens dualis håller på att försvinna (Roduner, Čižik-Prokaševa 2006: 76–77). Zigmas Zinkevičius kallar formerna juodvi, tuodvi, šiuodvi, jodvi, todvi, šiodvi, jiedu, tiedu, šiedu för språkförvanskningar och föreslår att man använder de gamla korrekta formerna juodu, tuodu, šiuodu, jiedvi, tiedvi, šiedvi (Zinkevičius 1996: 58). A. Rosinas har en helt annan uppfattning och hävdar att alla former av pronomenens dualis är brukliga och korrekta, eftersom de har bildats enligt mönstren för litauiskans (dialekternas) morfologiska utveckling (Rosinas 2000: 10).

Statistiken över pronomenbruket i tabell 1 visar att de primära normvarianterna av femininumpronomenens dualis är betydligt vanligare än de sekundära i VDU-korpusen. Det personliga pronomenet juodu i maskulinum nominativ förekommer dock mer sällan än pronomenet jiedu, som betraktas som en sekundär normvariant (nominativ), och som används nästan flera gånger oftare i VDU-korpusen. De sekundära varianterna av demonstrativa pronomen šiedu, tiedu, aniedu (nominativ och ackusativ räknas tillsammans) används nästan dubbelt så ofta som de pronomen som betraktas som primära normvarianter, šiuodu, tuodu, anuodu. Jämför man emellertid frekvensen för ackusativformerna bland primära och sekundära varianter framgår det att šiedu och aniedu inte alls används som ackusativformer i VDU-korpusen. Ackusativformen av pronomenet tiedu används däremot, men betydligt mer sällan än pronomenet tuodu. När den samlade statistiken räknas framgår det att varianterna kuriuodu och kuriedu förekommer lika många gånger, men att nominativformen kuriedu används oftare, medan kuriuodu används oftare i ackusativ. Förekomstfrekvensen för nominativformerna šituodu och šitiedu är också densamma. I VDU-korpusen används šitiedu inte alls i ackusativ.

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

185

Det framgår att nominativformerna av maskulina pronomen i dualis gradvis tränger undan huvudvarianterna. Tendensen i användningen av ackusativformer är däremot den motsatta, eftersom huvudvarianterna av pronomen i dualis dominerar.

DATIV- OCH INSTRUMENTALFORMER

Även pronomenens dativ- och instrumentalisformer bör diskuteras; den ena skrivs med <s>, den andra utan. Stavningen varierar: dativ- och instrumentalisformer utan <s> betraktas som normens huvudvarianter, medan de som skrivs med denna bokstav är sekundära varianter (KP 2009: 22). I Litauens statliga språknämnds rådgivningsbank betonas att både former med <s> och former utan är brukliga, men företräde ges åt former utan <s>, till exempel abiem.² De plurala formerna av pronomenens dualis bedöms tvärtom: abejiems, abejoms betraktas som normens huvudvarianter, medan abejiem, abejom är sekundära varianter (KP 2009: 22). Det är tydligt att antalet belägg för huvudvarianterna och de sekundära normvarianterna av pronomenens dualis i dativ och instrumentalis skiljer sig mycket åt i VDU-korpusen. Huvudvarianterna förekommer flera gånger oftare. Det kan antas att de flesta texter som ingår i korpusen har redigerats, vilket är anledningen till att huvudvarianterna och de sekundära normvarianterna hålls så tydligt isär.

NYA FORMER

Låt oss diskutera pronomenens dualisparadigm. Det finns två. Det första paradigmet omfattar formerna av första och andra person samt pronomenen abu (abudu), abi (abidvi), medan det andra omfattar tredje personens former (juodu, jiedvi, tuodu, tiedvi m.fl.). Av uppgifterna i tabell 1 framgår att VDU-korpusen även innehåller former av pronomen i dualis som inte förekommer i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (2006: 280). Här är de (formerna i korpusen är obetonade):

N. aniedu, šiedu, šiodvi, šiuodvi, šitiedu, vienudu, vienidvi, pačiudu, kuriedu, kituodu, jodvi, juodvi, tiedu, tuodvi, todvi;

G. abidviejų, anuodviejų, anųdviejų, šiedviejų, šiuodviejų, juodviejų, jiedviejų;

² http://vlkk.lt/lit/2509, läst 2013 05 14.

186

KALBOS KULTŪRA | 86

N. anie(m)dviem, juodviem, juodviems; G. šiodvi, šiuodvi, jodvi, juodvi, tiedu; Instr. tuodviem, juodviem.

Det kan antas att genitivformerna šiuodviejų, juodviejų, jiedviejų, anuodviejų, aniedviejų, anu̇dviejų, šiedviejų är former av maskulina pronomen šiuodu, juodu, jiėdu, anuodu, aniedu, šiedu eller feminina pronomen šiuodvi, juodvi, jiedvi, anuodvi, aniedvi, šiedvi. Med hjälp av VDU-korpusen lyckades man fastställa att endast de maskulina pronominen har genitiv-, dativ- och instrumentalisformerna: šiuodviejų, anuodviejų, aniemdviem och tuodviem. Former som juodviejų, jiedviejų, juodviem betecknar däremot både feminin och maskulin grammatisk genus, till exempel: Varje dag gick jag ensam hem efter lektionerna. Jag kände mig så dum. Patetisk. Jag kunde inte gå till Lucy, när juodviem allt var bra med Nesta (se 2013 01 12, skönlitteratur); I någon stad långt inne i landet trodde man att han var Jupiter inkarnerad, och Paulus – Merkurius, så stadens präst lät föra ut kransprydda tjurar för att offra åt juodviejom (se 2013 01 12, skönlitteratur). I det första exemplet avser formen feminin genus, och i det andra maskulin genus. Det gick inte att fastställa genus för de övriga formerna, det vill säga anu̇dviejų, šiedviejų, aniedviem, juodviems, eftersom ett bredare sammanhang saknades. Formen abidviejų har redan behandlats i avsnittet Former och numerus.

Böjningen av pronominen tiedu, todvi, som varken hade tagits med i A. Valeckienės eller i paradigmerna i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikos, presenteras av A. Rosinas (2000: 11):

Nom., gen. ti̇edu, tȯdvi; ack. tu̇dviejų; dat. tie(m)dviem, tó(m)dviem; instr. tie(m)dviem, tó(m)dviem.

Jämfört med de paradigmer som anges av A. Valeckienė och i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikos (Valeckienė 1998: 356; DLKG 2006: 280) framgår det att genitiv-, dativ- och instrumentalisformerna av dessa pronomen bildas på samma sätt. Endast nominativformen skiljer sig. A. Rosinas (2000: 10) framhåller dessutom att tiedu, todvi bättre passar ihop med motsvarande pluralformer.

Det skulle bara vara möjligt att sammanställa paradigmer för andra pronomen om alla deras former kunde återfinnas i en och samma författares text. Med hjälp av VDU-korpusen går det inte att göra detta. Det bör dock noteras att de maskulina och feminina paradigmerna för dessa pronomen sannolikt har blandats ihop: en kasusform kan komma från det ena böjningsmönstret, och en annan från det andra —

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Naujų duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

187

— paradigmet. Det kan antas att vissa pronomen som är huvudvarianter och sidovarianter av normen böjs enligt samma paradigm. Former jiedvi och jodvi kan vara ett tydligt exempel. Båda är i tredje person och femininum, så den indirekta kasusparadigmen för pronomenet jodvi borde sannolikt vara exakt densamma som för pronomenet jiedvi. Fler sådana kasusvarianter hittades i korpusen.

ÖKANDE ANVÄNDNING

Det har observerats att antalet förekomster av pronomenens dualisformer har ökat i VDU-korpusen. För att belägga detta har man tagit hjälp av M. Roduners och V. Čižik-Prokaševos artikel ”Skaičiaus kategorija” från 2006, där författarna presenterade över tjugo olika dualisformer av pronomen från VDU-korpusen (jfr Roduner, Čižik-Prokaševa 2006: 77) och angav hur ofta de användes. Låt oss jämföra hur ofta maskulina former förekom i VDU-korpusen 2006 och 2013:

² TABELL. Förekomstfrekvens för pronomenens dualisformer i VDU-korpusen 2006 / 2013

En jämförelse av statistiken från 2006 och 2013 visar att användningen av pronomenens dualisformer har ökat avsevärt. Detta bör delvis kopplas till att själva korpusen har vuxit. Samtidigt visar det att dualisbruket av pronomen inte försvinner, utan att antalet förekomster också ökar i takt med att nya källor läggs till i korpusen.

188

KALBOS KULTŪRA | 86

SLUTSATSER

1. I dagens litauiska språk förändras användningen av de primära och sekundära normvarianterna av pronomenens dualis, det vill säga de sekundära varianterna tränger gradvis undan de primära. Detta gäller dock endast nominativformerna i maskulinum, eftersom de sekundära varianterna varken i femininum nominativ och ackusativ eller i dativ och instrumentalis används oftare än de dualisformer av pronomen som betraktas som primära normvarianter.

2. I VDU-korpusen har nya, analogiskt bildade dualisformer av pronomen tillkommit, vilka inte återfinns vare sig i Dabartinėje lietuvių kalbos gramatikoje eller i A. Valeckienės Funkcinėje lietuvių kalbos gramatikoje. Det går inte att fastställa paradigm för dessa former utifrån VDU-korpusen, men det har observerats att maskulina och feminina paradigm sannolikt har sammanblandats.

3. Pronomenens dualis håller definitivt inte på att försvinna ur dagens litauiska språk, utan används ganska flitigt. Detta framgår tydligt av en jämförelse av statistiska uppgifter om dualisformer av maskulina pronomen från 2006 och 2013, vilken visar att antalet dualisformer av pronomen ökade i takt med att nya källor tillfördes korpusen.

FÖRKORTNINGAR

V. – nominativ;

G. – ackusativ;

N. – dativ;

Įn. – instrumentalis.

ŠALTINIAI

Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Vytauto Didžiojo universitetas, Kompiuterinės lingvistikos centras. Prieiga per internetą: <http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/menu?page=advanced>.

DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Redagavo Vytautas Ambrazas. Ketvirtoji pataisyta laida, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKG I 1965: Lietuvių kalbos gramatika. Redagavo Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis.

V a l e c k i e n ė A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Nauji duomenys apie įvardžių dviskaitą dabartinėje lietuvių kalboje

189

LITERATŪRA

J a b l o n s k i s J. 1957: Rinktiniai raštai 1, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

KP 2009: Gramatinės formos ir jų vartojimas. Sudarė Rita Miliūnaitė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijos leidybos institutas.

P l u n g i a n V. 2011: Gramatinių kategorijų tipologija 2, Vilnius: Vilniaus universitetas, asociacija „Academia Salensis“.

R o d u n e r M., Č i ž i k - P r o k a š e v a V. 2006: Skaičiaus kategorija. – Daiktavardinio junginio tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 67–100.

R o s i n a s A. 1996: Lietuvių bendrinės kalbos įvardžiai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

R o s i n a s A. 2000: Dėl įvardžių dviskaitos. – Gimtoji kalba 7–9, 9–11.

R o s i n a s A. 2009: Baltų kalbų semantinė ir morfologinė struktūra, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

VLKK KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga per internetą: <http://vlkk.lt/lit/2509>.

Z i n k e v i č i u s Z. 1996: Apie įvardžių dviskaitą. – Kalbos kultūra 68, 58.

Gauta 2013 09 17 Priimta 2013 12 20

NEW DATA ABOUT THE DUAL NUMBER OF PRONOUNS IN MODERN LITHUANIAN

S u m m a r y

The article New Data about the Dual Number of Pronouns in Modern Lithuanian provides the forms of the dual number of pronouns whose inventory was made on the basis of the data kept in the Corpus of Vytautas Magnus University. However, it should be noted that the forms of the dual number of pronouns were first sought in the Grammar of Modern Lithuanian, Volume I of the Grammar of Lithuanian and A. Valeckienė’s Functional Grammar of the Lithuanian Language.

The article addresses the problem of identification of coincident forms of masculine and feminine gender and discusses specific examples. Based on Language Recommendations, principal and secondary variants of the norm are singled out. Statistical data prompt a conclusion that the secondary variants of the dual number of masculine pronouns in the nominative case are more commonly used than the principal variants; however, the secondary variants of the dual number of pronouns in the genitive case are far less commonly used than the principal

190

KALBOS KULTŪRA | 86

ones. For example, the forms of the principal variants of the norm of the dual number of feminine pronouns used in both the nominative and the accusative case are far more common than the forms of secondary variants. What is more, the principal variants of the norm in the dative and instrumental case are far more common than secondary variants. The article further presents and discusses the forms of the dual number of pronouns, which do not belong to the first or the second paradigm and are most likely formed on the basis of equivalent forms of the said paradigms. The article ends with the comparison of statistics of the masculine variants in the nominative case of 2006 and 2013 leading to the conclusion that the forms of the dual number of pronouns in the Corpus of Vytautas Magnus University are on the increase. Of course, it is associated with the growth of the corpus itself; however, it is obvious that as the corpus is growing, the number of the forms of the dual number of pronouns tends to increase rather than decrease.

KEYWORDS: dual number of pronouns, principal and secondary variants, new forms, more frequent use.

DEIMANTĖ KRIKŠTAPONYTĖ

Vilniaus universitetas

Universiteto g. 3, LT-01513 Vilnius

[email protected]

D. KRIKŠTAPONYTĖ. Naujì duomenys apie įvardžių dv is k aitą dabartinėje lietuvių kalboje 191

NYA DATA OM PRONOMENENS DUALIS I MODERN LITAUISKA

FORMER OCH TAL

PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA NORMVARIANTER

DATIV- OCH INSTRUMENTALFORMER

NYA FORMER

ÖKANDE ANVÄNDNING

SLUTSATSER

FÖRKORTNINGAR

ŠALTINIAI

LITERATŪRA

NEW DATA ABOUT THE DUAL NUMBER OF PRONOUNS IN MODERN LITHUANIAN

S u m m a r y

Document details