RASUOLĖ VLADARSKIENĖ

Litauiska språkets institut

METAFORISKT UTTRYCKSSÄTT I LITAUISK ADMINISTRATIVT SPRÅK

NYCKELORD: metafor, ords betydelse, översättning, administrativt språk, metaforiska termer

SAMMANFATTNING

Det metaforiska uttryckssättet i litauiskt administrativt språk har undersökts. Artikeln behandlar hur bildliga uttrycksformer används i administrativt språk, som kännetecknas av särskild precision (entydighet), klarhet och objektivitet, och vilka särdrag hos det metaforiska uttrycket som framträder till följd av språkets användningsspecifika förutsättningar. Man kan skilja mellan uttrycksmedel med metaforiskt ursprung som har uppkommit i det litauiska språket, förlorat sin bildlighet och blivit schablonmässiga, samt översatta metaforer som har införts i litauiskan genom översättningar, främst av rättsakter. Med hänsyn till särarten hos detta språkanvändningsområde är konstnärliga metaforiska uttrycksmedel vanligare i friare dokumentgenrer, vars uttryck ligger närmare den publicistiska stilen.

INLEDNING

Ett av de bildliga konstnärliga uttrycksmedlen – metaforen – förstås som överföring av benämningen på ett föremål, en handling, ett tillstånd, ett fenomen eller en egenskap hos något av dessa till ett annat föremål, en annan handling, ett annat tillstånd, ett annat fenomen eller en egenskap hos något av dessa. Företrädare för kognitiv lingvistik har vidgat den traditionella uppfattningen om konstnärlig metafor och visat att tänkande och talande i metaforer är ett grundläggande drag i människans uppfattning av världen (Lakoff, Johnson 1980). Man skiljer mellan språkliga och poetiska metaforer. Språkliga metaforer är resultatet av sekundär indirekt benämning; de bevarar en viss

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

De används för bildrikedom och semantisk dubbeltydighet, och av nominativa och kommunikativa skäl.

Dessa metaforer är objektiva och systematiska och återspeglar ett kollektivt synsätt på objektens logiska samband. Konstnärliga metaforer används som stilfigurer; de är subjektiva och individuella och fyller en estetisk funktion.

Aloyzas Gudavičius hävdar att metaforer kan betraktas som ett sätt att tänka och lära känna världen, vilket förverkligas genom metaforiska yttranden (Gudavičius 2009: 125). Metaforiska yttranden måste innehålla vissa signaler eller direkta anvisningar till lyssnaren om vilka associationer som uppstod i talarens medvetande när hen talade om talaktens objekt (Gudavičius 2014). Metaforen kan alltså förstås som en viss tankestrategi – förmågan att tänka på en sak som om den vore en annan. Detta sätt att tänka hjälper oss att förstå abstrakta företeelser genom att konkretisera dem (de tillskrivs fysiska egenskaper såsom form, storlek, vikt, mängd och utseende) eller personifiera dem (de tillskrivs egenskaper som kännetecknar människor), och genom att bestämma deras position i rummet. Metaforforskning bidrar till en bättre förståelse av hur människor lär känna världen omkring sig, vad de identifierar de fenomen som äger rum med och vilka egenskaper hos dem de lägger märke till.

Syftet med denna artikel är att undersöka användningen av metaforiska uttrycksmedel i administrativ litauiska och jämföra deras särdrag i dokument som utarbetas i Litauen respektive översätts till litauiska inom Europeiska unionen.

Undersökningsmaterialet består av rättsakter och andra dokument som publicerats i Teisės aktų registras (https://www.e-tar.lt/portal/lt/legalActSearch), och på Europeiska unionens rättsportal Eur-lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=lt) dokumentöversättningar till litauiska. Språkbruket under de senaste åren undersöktes. För att fastställa vilka metaforer som redan hade etablerats användes även Kanceliarinės kalbos patarimais som källa; där ingick endast de mest typiska språkliga uttrycksmedlen som användes i dokument från slutet av 1900-talet.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinės raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

Undersökningsobjektet är metaforiska uttrycksmedel i dokument; de undersöktes med hjälp av beskrivande och jämförande metoder.

På senare tid har ett stort antal studier av språkliga metaforer genomförts inom litauisk språkvetenskap. Metaforiska termer inom olika områden har undersökts: dator- och informationsvetenskap (Celiešienė 2016; Maskaliūnienė, Paura 2013; Stunžinas 2018), sjöfart (Drukteinyte 2015), juridik (Gedzevičienė 2018), byggande (Stunžinas 2006), ekonomi (Vladarskienė 2012) med flera. Aušra Kamandulytė (2019) undersökte metaforer med lexemet för grön, Ona Pet­rėnienė (2010) undersökte användningen av metaforer i populärvetenskapliga texter, och publikationen Konceptualiosios metaforos viešajame diskurse: konceptualiųjų metaforų žodynas har utarbetats. Översättningen av sådana metaforer behandlas som ett separat problem (Pažūsis 2014, Zaikauskas 2014 med flera).

Metaforisering i administrativ litauiska har främst undersökts ur ett översättningsperspektiv (Gražytė, Maskaliūnienė 2009; Kamandulytė 2019), och metaforiska juridiska termer i texter inom den juridiska postilen har undersökts (Gedzevičienė 2018). Som framgår är det främst metaforiska termer, det vill säga nominalfraser, som har tilldragit sig forskarnas uppmärksamhet. Dalia Gedzevičienė urskilde dock även verbmetaforer som en separat strukturell grupp bland metaforiska juridiska termer.

DEN METAFORISKA UTTRYCKSFORMENS SÄRDRAG I ADMINISTRATIVT SPRÅK

Administrativt språk är den mest strikt reglerade varieteten av standardspråket. Kazimieras Župerka anger att den administrativa stilen kännetecknas av följande stilistiska drag: formalitet, standardisering (schablonmässighet), saklig precision, tydlighet, koncishet och logik; individualitet, känslomässighet och bildrikedom kännetecknar den däremot inte (Župerka 1997). Följaktligen undviker man inom detta språkanvändningsområde individuella och bildrika uttrycksmedel, och därför passar konstnärliga metaforer inte in i stilen. I KancKP kan man hitta mer än en

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

rekommendation om att inte använda ord i överförd betydelse. Det står till exempel att ”gilus, i används ofta i onödan för att uttrycka olika grader av storlek, styrka eller vikt”, och rådet lyder: ”įnešti ska inte användas med betydelsen att åstadkomma olika abstrakta ting”. Av sådana förslag kan man dra slutsatsen att man i administrativt språk försökte förhindra spridningen av översatta metaforiska uttryck vars överförda betydelser inte var etablerade i litauiskan.

Ett utmärkande drag hos denna språkvarietet är standardisering. Just detta specifika kännetecken för språkets användningsområde skapar förutsättningar för att använda språkliga metaforer som det enda sättet att benämna olika begrepp. Sådana metaforers bildrikedom är slående och passar väl ihop med stilens koncishet, utan att på något sätt inverka menligt på tydligheten, eftersom den inte ger utrymme för tvetydighet.

Utifrån vilket ord som ger uttrycket dess överförda betydelse kan man urskilja metaforiska uttryck med följande syntaktiska struktur:

1) nominala metaforer, som kan bestå av:

a) ett substantiv använt i metaforisk betydelse, t.ex.: balsas ”rösträtt” DŽ, kanalas ”källa från vilken något erhålls; sätt, väg genom vilken något erhålls” DŽ, pamatas ”det väsentliga, viktigaste som allt annat vilar på, grund” DŽ, slenkstis ”en tydlig gräns för en förändring” DŽ, spraga ”brist” DŽ, šaltinis ”det som ger upphov till något, varifrån något kommer” DŽ;

b) nominalfraser där huvudledet används i överförd betydelse, t.ex.: [administrativ, skattemässig] börda, [kvalitets-, elev-, konsument-]korg, [logistik-, försörjnings-]kedja, [järnvägs-, spännings-, luft-]knutpunkt;

c) egenskapsmetaforer där det bestämmande ledet används i överförd betydelse, t.ex.: hög befattning, grovt brott, silverekonomi, svart marknad, grönt kort, grönt företag, grön tjänst;

2) verbala metaforiska uttryck, t.ex.: kringgå lagen, slå ut ett kvitto, ställa inför rätta, tillsätta en kommission, bryta mot reglerna, förebygga ett brott, förekomma;

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 5

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

3) fasta metaforiska ordkombinationer, t.ex.: bakom stängda dörrar, till livstid.

Allmänna begrepp beskrivs gärna metaforiskt för att deras främsta egenskap ska kunna förutses, t.ex.: enprincipen, en fast hand i ledningen, en investering på jungfrulig mark.

FALL AV METAFORISKT UTTRYCKSSÄTT I RÅD FÖR KANSLISPRÅK

Råd för kanslispråk (härefter KancKP) dokumenterar det mest typiska bruket av administrativ litauiska under 1900-talet. Vid sidan av godtagbara, korrekta uttryckssätt ges också rekommendationer om vilka språkliga medel som är olämpliga inom detta språkliga användningsområde. En genomgång av KancKP visar att publikationen i första hand innehåller standardiserade metaforiska uttryck som används i litauiskt förvaltningsspråk, det vill säga schablonmässiga metaforiska uttrycksmedel som sedan länge har etablerats i språket; bland dessa finns främst verbala metaforiska fraser där verb eller verbformer används i överförd betydelse, t.ex.: ställa in konferensen, kalla tillbaka från semestern, kalla tillbaka från tjänsteresan, kalla in till arbetet, återkalla ett tillstånd, sammankalla ett möte, ta upp, lyfta fram, nominera kandidater, höja kompetensen, ställa krav, påtala brister. Det finns färre nominala metaforiska fraser, men några är mycket typiska för förvaltningsspråket, t.ex.: högt ämbete, öppet möte, innevarande år, följebrev, tredje part.

De metaforiska uttrycken i förvaltningsspråket motsvarar de allmänna metaforiseringsriktningar som kognitivlingvistiska forskare har identifierat. D. Gedzevičienė konstaterade att ”det innehåll som betecknas med juridiska begrepp metaforiskt föreställs som ett visst materiellt objekt, som man utför någon fysisk handling med eller som har kännetecken och egenskaper som är typiska för ett visst objekt (oftast ett föremål, mer sällan en människa eller ett djur och ännu mer sällan ett annat naturföremål)” (Gedzevičienė 2018). I huvudsak gäller dessa iakttagelser också för förvaltningsspråket, vars metaforiska

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 6

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

uttryckssätt också präglas av konkretion, dvs. t.ex.: göra ansträngningar, utfärda ett dokument, anta ett dokument, återlämna befogenheter, ta ur omlopp, täcka utgifter, stryka ett saldo, stryka en premie. I förvaltningsspråket är rumslig placering viktig, eftersom området har en mycket tydlig struktur och hierarkin betonas; det är uppenbarligen därför som denna metaforiseringsriktning har valts, där begrepp beskrivs som objekt i rummet. Rörelse i rummet uttrycks av sådana verbala fraser som t.ex.: kringgå en lag, regler, en fråga, ett problem; komma fram till en slutsats; föra in på dagordningen, föra in på en lista; ställa till svars, ådra sig ansvar, ådra sig böter, ta upp, lyfta fram, nominera kandidater, påtala brister, höja kompetensen, ställa krav; väcka, lägga ned ett mål; överföra ett saldo; upphäva befogenheter, medlemskap; befordra, degradera. Även om KancKP oftare tar upp verbala metaforiska fraser, går det att bilda nominala motsvarigheter av dem, som kan användas som termer, t.ex.: ställande till svars, införande på en lista, nominering av kandidater, kompetenshöjning, nedläggning av ett mål, upphävande av befogenheter. Uttryck som förknippas med rummets öppenhet (slutenhet): öppet möte, öppen omröstning, frågan lämnades öppen, öppet brev; slutet möte, bakom stängda dörrar; öppna, stänga ett konto och liknande.

Riktningarna uppåt och nedåt bör nämnas separat. Den mer aktuella och mer produktiva riktningen är uppåt, när viktigare och mer betydelsefulla företeelser ska markeras. I KancKP står det att adjektivet aukštas, -a i vissa fall används i betydelsen stor, viktig eller hedervärd: aukštas // didelis svečias, aukštos pareigos, aukšta kategorija, aukšta kvalifikacija, aukštas lygis. Även den bestämda formen används: aukštasis svečias, aukštasis mokslas, aukštoji mokykla samt högre och högsta grad: aukštesnė įstaiga, Lietuvos Aukščiausiasis Teismas, perkelti (skirti) į aukštesnes (žemesnes) pareigas, paaukštinti, pažeminti pareigas.

I KancKP förekommer bara några få fall av personifiering, trots att personifiering är en vanlig riktning i förvaltningsspråket och detta sägs uttryckligen: ”Dokumentet kan också uppfattas som

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 7

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

aktör och som medel”. Det tydligaste exemplet på personifiering är att namnet på en juridisk person (organisation) är en juridisk person; även tredje person kan vara en viss organisation.

Även talens metaforisering hänger samman med den administrativa språkets särskilda krav på precision och strävan efter att räkna och numrera allt, det vill säga fastställa en tydlig ordning. Till exempel kan ordningstalet tredje ”beteckna en person eller institution som inte är direkt knuten till ärendet, när sambandet inte är helt slumpmässigt: Pengar som samlats in från människor hamnade i tredje händer. Det är förbjudet att lämna ut uppgifter till tredje parter. Tredje part”. Av ordningstalet andra bildas adjektivet sekundär, som används ”för att beteckna något som följer efter något annat, härrör från något eller helt enkelt är mindre viktigt: sekundära frågor, dokument, sekundär fråga”.

Att vissa metaforiska uttryck är översättningslån bekräftas också av de språkbruksrekommendationer som ges i publikationen, till exempel att adverb används i överförd betydelse mer sällan än de adjektiv de bildats av: ”högt används vanligen i bokstavlig betydelse; i överförd betydelse används det mer sällan än adjektivet hög; använd inte i betydelserna ’storartat, mycket, väl’: högt (=storartat) aktad gäst, högt (=mycket, storartat, väl) uppskattade arbetet” KancKP. Det anges att substantivet förbindelse används i betydelsen abstrakt samband, medan grundverbet binda, som det bildats av, inte gör det. Ett adjektiv som används metaforiskt har inte alltid en antonym, till exempel öppen omröstning, men sluten omröstning, inte stängd.

KancKP rekommenderade att ord som används i överförd betydelse rättas till när de är tydliga översättningslån från ryska. Det hävdas till exempel att ”verbet stå inte passar för att uttrycka ett tillstånd: På dagordningen står (=finns) tre frågor”; beträffande adjektivet kortfattad föreslogs att det ”inte ska användas för att beteckna kort tidslängd: kortfattad (=kort) tid, kortfattade (=korta) tidsfrister”; verbet ta bort ”passar inte i betydelsen avlägsna, upphäva eller i andra fall där inget tas”; verbet rikta

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 8

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

„nevartoti siuntimo, skyrimo, perdavimo reikšmėmis“; patarta daiktavardžio kelias „nevartoti kokio nors darbo ar veiklos būdui nusakyti: Apsvarstė problemas ir jų sprendimo kelius (=būdus)“. Aiškinant termino darbuotojų judėjimas netinkamumą, taip argumentuojama: „netinka pasikeitimams nusakyti; turi būti kaita: Stengiamasi sumažinti skyriaus darbuotojų judėjimą (=kaitą). Darbuotojų judėjimas reiškia tik jų judesius – nenusėdėjimą ar nenustovėjimą vietoje. Darbuotojų kaitos jokiu būdu negalima vadinti tekamumu“.

KancKP dokumenterar etablerade metaforiska uttryck i det administrativa språket. Större delen är verbfraser där betydelseöverföringen hänger samman med att abstrakta företeelser konkretiseras, vanligen genom att de uppfattas som om de hade egenskaper hos föremål. KancKP:s rekommendationer visar att metaforiskt uttryckssätt också spreds till följd av ryskans inflytande, och därför godtogs det inte i vissa fall.

METAFORISERING I DET NUTIDA ADMINISTRATIVA SPRÅKET

För att klarlägga särdragen hos metaforiskt uttryckssätt i det administrativa språket under 2000-talet måste man först skilja mellan två användningsvarianter: dokument som ges ut i Litauen och publiceras i registret över rättsakter, och översatta EU-dokument som publiceras på EU:s rättsportal Eur-lex. Man måste också beakta att det finns olika undergenrer inom den administrativa stilen och att valet av språkliga uttrycksmedel även beror på dokumentgenren.

Som analysen av metaforiskt uttryckssätt i den viktigaste publikationen om det administrativa litauiska språket från slutet av 1900-talet – KancKP – visar, har måttlig metaforisering hela tiden varit utmärkande för det administrativa litauiska språket, även om det också finns en tydlig tendens att begränsa metaforiska uttrycksmedel.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

På grund av globaliseringen och EU-integrationen påverkas det administrativa litauiska språket under 2000-talet tydligt av den fackengelska, där metaforer används fritt. Översättare vid EU:s institutioner ställs ständigt inför problemet med att översätta metaforer. Edgaras Platelis talade om särdragen i EU-översättarnas arbete och menade att det oftast inte finns något uppenbart behov av att översätta en metaforisk term till litauiska med en metaforisk motsvarighet, eftersom det är administrativt-juridiskt språk som översätts och det måste vara utan konnotationer och neutralt. Detta slags översättning leder dock ofrånkomligen till inexakthet och tvetydighet (Platelis 2018). När man inte hittar någon lämplig, kort och neutral litauisk motsvarighet översätts metaforen därför ofta direkt; ibland är den begriplig i den översatta texten, men ibland förblir motiveringen till betydelseöverföringen ganska oklar, eftersom olika folks modeller för att uppfatta världen kan skilja sig åt. Metaforer sprids från översatta dokument även till litauiska dokument.

Till exempel är det inte vanligt i litauiskt förvaltningsspråk att metaforiskt benämna dokument, men det måste ändå göras när EU-dokument nämns, t.ex.: Strategin överensstämmer med de principer och rättigheter som fastställts i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, offentliggjord av Europeiska unionens rådpelaren, om lika möjligheter, rättvisa arbetsvillkor samt adekvat och hållbart socialt skydd. TAR, 2018-04-26, Nr. 6625, beslut; sökanden garanterar att de utgifter för vilka stöd söks inte har finansierats, inte finansieras och inte kommer att finansieras genom åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, andra EU-fonder eller andra offentliga medel. TAR, 2018-03-26, Nr. 4480, föreskrift; <...> f a s t s t ä l l e r vi en förteckning över verksamheter inriktade på produktion av avancerad teknik, kunskapsintensiva tjänster, Europeiska unionens gröna giv, social dialog och uppnåendet av målen. TAR, 2020-06-03, Nr. 11976, föreskrift; Bedömning av regleringen av förändringar inom miljöskyddsområdet och utsikterna för genomförandet av Europeiska gröna giv, med beaktande av Litauens konkurrenskraft och lika möjligheter med andra medlemsstater i Europeiska unionen. TAR, 2020-04-23, Nr. 8531, beslut.

En del översatta metaforer har fått fäste i förvaltningsspråket, eftersom ”många metaforiseringsfall i olika språk liknar varandra till följd av universella tankemönster och likartade erfarenheter”

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 10

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

(Gudavičius 2009: 122). Vissa sådana metaforiska termer kan också betraktas som nybildningar, skapade enligt en modell för uppkomsten av metaforiska betydelser som är gemensam för flera språk, t.ex.:

[medel, skatter, beslut, tillgångar] frysning (eng. freezing, fr. gel, ty. Einfrieren);

fri rörlighet för [personer] (eng. free movement of persons, fr. libre circulation des personnes, ty. freier Personenverkehr);

[valuta]korg (eng. basket of currencies, ty. Währungskorb, fr. panier de monnaies);

[pengar]tvätt (eng. money laundering, ty. Geldwäsche, fr. blanchiment d'argent);

lågtröskeltjänster (eng. low threshold services, ty. niedrigschwellige Angebote) IATE.

Men om betydelseöverföringen i en översatt metafor är obegriplig blir det svårare för metaforen att få fäste, jfr. <...> Startupföretaget ”Vinted”, som hittills har lockat till sig de största investeringarna i Republiken Litauen – hela 128 miljoner euro – blev landets första enhörning (ett företag vars värde överstiger 1 miljard euro). TAR, 2020-05-19, Nr. 10614. På grund av den oklara motivationen används denna metaforiska låneterm också i andra EU-språk, jfr: eng. unicorn, fr. licorne, ty. Einhorn, lat. ”vienradzis”, it. unicorno, bulg. еднорог, tjeck. jednorožec, pol. jednorożec IATE.

I det administrativa språket under 2000-talet följer man tendensen att använda icke-expressiva metaforiska uttrycksmedel med måtta; några av dem blir helt vedertagna eftersom betydelseöverföringen är tydlig, t.ex.: I utkastet till rättsakten finns inga luckor eller bestämmelser som medger en tvetydig tolkning och tillämpning av rättsakten. TAR, 2020-02-21, Nr. 3825, beslut; När Litauens högsta förvaltningsdomstol meddelade sitt beslut den 11 september 2019 behövde den alltså fylla en rättslig lucka. TAR, 2020-04-09, Nr. 7450, beslut; <...> Modernisering av offentliga förvaltningsmyndigheter och offentliga tjänster med digitala verktyg är mycket viktig för att minska den administrativa bördan för företag och medborgare. TAR, 2020-10-15, Nr. 21505, beslut; jfr även redovisningsbörda, finansiell börda, bevisbörda, skattebörda, tillsynsbörda, skuldbörda.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

Krigsmetaforen är universell, men dess spridning i litauiska dokument kan också kopplas till EU:s översatta dokument, till exempel: Att på ett korrekt sätt anpassa de nationella litauiska rättsbestämmelserna till kraven i direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, direktiv 2014/57/EU om straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektivet), direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism, om ersättning av rådets rambeslut 2002/475/RIF och ändring av rådets beslut 2005/671/RIF. Dessutom ska bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/1673 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga åtgärder, direktiv (EU) 2019/713 om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som avser andra betalningsmedel än kontanter, om ersättning av rådets rambeslut 2001/413/RIF, införlivas och genomföras på ett korrekt sätt. TAR, 2020-08-21, Nr. 17686, nutarimas; Fond-i-fond-förvaltaren och förvaltaren av det finansiella instrumentet ska säkerställa att reglerna följs och att hänsyn tas till bestämmelserna i EU:s och nationell lagstiftning, inklusive reglerna för statligt stöd, standarder och lagstiftning om förebyggande av penningtvätt, bekämpande av terrorism och skattebedrägeri. TAR, 2020-11-18, Nr. 24192, įsakymas.

Ibland bildas också mikrosystem av termer, där de artspecifika begrepp som betecknas med en översatt metaforisk term även benämns metaforiskt, till exempel: <...> rekommenderar att man utarbetar olika sätt att reagera på varje delkomponent av fenomenet hjärnflykt – hjärntillströmning, hjärnslöseri, hjärncirkulation och återvändande migration. EUT C 141, 2020 4 29, s. 34–38, Europeiska regionkommitténs yttrande. Det tredje målet är att stärka banden mellan litauer utomlands och Litauen och därigenom uppmuntra dem att återvända till hemlandet, hjärnflyktsprocessen omvandlas till en hjärncirkulationsprocess. TAR, 2019-07-25, Nr. 12298, nutarimas.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 12

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

I dagens administrativa litauiska främjas benägenheten till metaforisering av EU:s översatta dokument, även om den litauiska metaforiska uttrycksformen, med tanke på områdets användningsspecifika förutsättningar, är ganska schablonartad, dess expressivitet svag och ibland helt utsuddad.

Publicistiskt metaforiskt uttryckssätt i administrativt språk

Metaforer är vanligare i friare dokumentgenrer, vars uttryckssätt ligger närmare den publicistiska stilen (t.ex. rapporter, meddelanden, tillkännagivanden, rekommendationer, yttranden, vitböcker, grönböcker, generaladvokaternas förslag till avgörande m.m.). Dessa texters huvudsakliga funktion är att informera, men informationen presenteras med olika syften: ståndpunkter uttrycks, förslag läggs fram, diskussioner uppmuntras osv.

I friare översatta EU-dokument ligger det metaforiska uttryckssättet nära metaforer som kännetecknar publicistiken. Det är mer expressivt än neutrala språkliga metaforer, men inte lika individuellt som det som används i skönlitteratur. Även i texter av detta slag kvarstår den metaforiseringsriktning som kännetecknar det administrativa språket, till exempel rumsmetaforen: Om skillnaderna inte undanröjs kommer de att fördjupas ytterligare och en ond ”desintegrationens” cirkel. EUT C 141, 2020 4 29, s. 34–38, kommitténs yttrande; Plattformarna måste tygla samordnad manipulation och avslöja illvilliga påverkansoperationer. Gemensamt meddelande JOIN/2020/8 final.

Vägen och resans riktning metaforiseras med olika uttrycksmedel, t.ex.: I dag lägger kommissionen ut en hållbar väg för vår kontinent , genom att gå den kommer denna ambition att bli verklighet och vi kommer att neutralisera växthusgasernas (VHG) klimatpåverkan fram till 2050. Kommissionens meddelande COM/2020/562 final; Att stärka den inre marknaden är ett steg framåt när det gäller att säkerställa likvärdiga villkor för företag från tredjeländer. EUT C 364, 2020 10 28, s. 108–115, yttrande från kommittén; Den nya kommissionens stöd för att öka budgeten för programmet ”Erasmus+” är ett steg i rätt riktning. EUT C 141, 2020 4 29, s. 34–38, yttrande från kommittén;

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

Ju mindre EU åstadkommer under de kommande tio åren, desto brantare och svårare nedförsbacke för att minska VHG-utsläppen måste vi ta oss an efter 2030. Kommissionens meddelande COM/2020/562 final; <...> kommer att bidra till att vi fortsätter att eftersträva våra gemensamma sociala och ekonomiska prioriteringar: återföra industrin till normala förhållanden, främja offentliga och privata investeringar i den dubbla (digitala och gröna) omställningen. EUT C 364, 2020 10 28, s. 108–115, kommitténs yttrande.

Konkretisering (att visa abstrakta ting genom konkreta tings egenskaper) kommer till uttryck genom byggnadsmetaforer som betonar en sammanhållen, tät struktur, där grunden är det viktigaste, till exempel: I meddelandet från april lades också grunden för den regionala planen för ekonomi och investeringar som antogs tillsammans med detta meddelande. Kommissionens meddelande COM/2020/660 final; <...> social rättvisa och välstånd är hörnstenar i arbetet med att skapa ett resilient samhälle med världens högsta välfärdsstandarder. Kommissionens meddelande COM/2020/14 final.

Mångfald är ett system vars delar är nära sammanlänkade, till exempel: Politiskaåtgärdsspektrum omfattar förflyttning av begåvade personer till dessa regioner eller städer och mer komplexa åtgärder som används för att skapa gränsöverskridande företagsnätverk. EUT C 141, 2020 4 29, s. 34–38, Europeiska regionkommitténs yttrande; Men denna siffra är – bara medaljens ena sida. Kommissionens meddelande COM/2020/14 final. Lokala myndigheter behöver inte bara etablera partnerskap med universiteten, utan också förstå att universiteten behöver stöd, bland annat genom investeringar i lokal infrastruktur. EUT C 141, 2020 4 29, s. 34–38, kommitténs yttrande.

De friare genrerna i EU:s översatta dokument kännetecknas av mer expressiva metaforiska uttrycksmedel, men de allmänna riktningarna för metaforiseringen förblir desamma. Betydelseöverföringen bygger på ambitionen att förklara abstrakta ting genom konkreta tings egenskaper och betona deras hierarkiska struktur och systematik.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

SLUTSATSER

En undersökning av användningen i administrativa texter visade följande tendenser i bruket av metaforiska uttrycksmedel: i det administrativa språket begränsas användningen av litterära metaforer av användningsområdets särdrag, eftersom bildrikedom här är oönskad, medan språkliga metaforer används som har blivit schablonmässiga uttrycksmedel.

KancKP dokumenterar etablerade metaforiska uttryck i det administrativa språket; merparten av dem är verbfraser vars betydelseöverföring hänger samman med att abstrakta företeelser konkretiseras, oftast genom att de uppfattas som bärare av sakliga egenskaper. KancKP:s rekommendationer visar att metaforiskt uttryckssätt också spreds genom inflytande från ryskan, och därför godtogs detta uttryckssätt inte i vissa fall.

En jämförelse av uttryckssätten i dokument som utarbetas i Litauen och i EU-översättningar visar att metaforer används mer i översatta dokument, men användningsfrekvensen beror också på dokumentets genre. Litterära metaforer används i friare dokumentgenrer, vars uttryckssätt ligger närmare den publicistiska stilen (t.ex. rapport, kommitté, meddelande, rekommendation, yttrande, vitbok, grönbok, generaladvokaternas förslag till avgörande m.m.).

En liknande tendens framträdde även i litauiska dokument; flest metaforiska uttrycksmedel återfanns i domstolsdokument.

ŠALTINIAI

EUR-lex – Europos Sąjungos teisės aktų ir kitų viešų dokumentų bazė „EUR-lex“. Prieiga internete: http://eur-lex.europa.eu/lt/index.htm.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

IATE – Daugiakalbė Europos Sąjungos terminų bazė IATE. Prieiga internete: http://iate.europa.eu/iatediff/switchLang.do?success=mainPage&lang=lt.

KancKP2007 – Kanceliarinės kalbos patarimai, sud. Pranas Kniūkšta. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, internetinis leidimas. Prieiga internete: http://kanceliariniaipatarimai.lki.lt/.

TAR – Teisės aktų registras. Prieiga internete: https://www.e-tar.lt/portal/lt/index.

TB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt/.

LITERATŪRA

Celišienė Vilija 2016. Žodžių reikšmių keitimas kaip vienas svarbiausių kompiuterijos terminijos kūrimo būdų. – Santalka: filologija, edukologija 24(1), 45–54.

Drukteinytė Vaida 2015. Metaforiniai jūreivystės terminai. – Kalbos praktikos problemos 14, 15–23.

Gražytė Rasa, Maskaliūnienė Nijolė. 2009. Translation of conceptual metaphor in the legal discourse of EU White Papers. – Vertimo studijos 2, 71–87.

Gudavičius Aloyzas 2009. Etnolingvistika. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Gudavičius Aloyzas 2014. Ištakos raiškos sritis metaforiniuose pasakymuose. – Filologija 19, 33–47.

Gudavičius Aloyzas, Būdvytytė-Gudienė Aina, Jurgaitis Nedas, Papaurėlytė-Klovienė Silvija, Toleikienė Reda. 2014. Konceptualiosios metaforos viešajame diskurse: konceptualiųjų metaforų žodynas. Vilnius: UAB BMK leidykla.

Gedzevičienė Dalia. 2018. Lietuviški metaforiniai teisės terminai. – Taikomoji kalbotyra 10, 26–44.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

Kamandulytė Aušra 2019. Metaforiniai terminai su žalios spalvos leksema. – Vertimo studijos 12, 51–70.

Lakoff George, Johnson Mark. 1980. Metaphors we live by. New York. Prieiga internete: http://theliterarylink.com/metaphors.html

Maskaliūnienė Nijolė, Paura Markas 2013. Kompiuterių virusologijos terminų paradigminiai semantiniai santykiai ir šaltiniai. – Vertimo studijos 6, 130–140.

Papaurelytė Silvija 2014. Metaforinis KARO modelis Lietuvos sveikatos diskurse. – Res humanitariae 16, 192–212.

Pažūsis Lionginas 2014: Kalba ir vertimas, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Platelis, Edgaras. 2018. Tarpinstitucinių terminologų susitikimų aktualijos. – Vertimo studijos 11, 111–116.

Stunžinas Robertas 2006. Lietuviški metaforiniai statybos terminai. – Terminologija 13, 62–73.

Stunžinas Robertas 2018. Terminizuotieji ir metaforiniai informatikos ir kompiuterijos terminai. Lietuviškos informatikos ir kompiuterijos terminijos tyrimai, vyr. red. P. Zemlevičiūtė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 56–93.

Zaikauskas Egidijus. 2014. Terminų vertimo būdai Europos Sąjungos teisės aktų vertimuose į lietuvių kalbą. – Terminologija 21, 71–88.

Gauta 2020 12 01

Priimta 2020 12 30

METAPHORICAL WAY OF EXPRESSION

IN THE ADMINISTRATIVE LITHUANIAN LANGUAGE

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 17

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

Summary

Cognitive linguists expanded the traditional concept of artistic metaphor, proving that metaphorical thinking and speaking are the key element of world perception. The study of metaphors enhances our understanding about how people get to know the surrounding world, what they associate its phenomena with and what features of those phenomena they observe.

The aim of the article is to investigate the metaphorical means of expression in the administrative Lithuanian language and to compare their peculiar features in the documents drawn up in Lithuania and the translated European Union (EU) documents. The sources of the study are the legal acts and other documents published in the Register of Legal Acts and the translations of documents into Lithuanian made public on the portal of the EU law Eur-lex.

The analysis of the language usage in administrative texts revealed the following tendencies of using the means of metaphorical expression: the use of artistic metaphors in the administrative language is limited by the specificity of the sphere under analysis as figurativeness is considered an undesirable feature, and the linguistic metaphors in use have already become the clichéd means of expression. The comparison of the documents produced in Lithuania and the translated EU documents shows that the latter include more metaphors but the frequency of their use also depends on the document genre. Metaphors are more widespread in freer document genres whose expression is closer to the publicistic style (e.g., report, communication, notification, recommendation, opinion, white paper, green paper, opinion of advocates general, etc.). A similar tendency is also noticed in Lithuanian documents; most means of metaphorical expression were found in court documents.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Metaforinis raiškos būdas administracinėje lietuvių kalboje | 18

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.15

KEYWORDS: metaphor, meaning of words, translation, administrative language, metaphorical terms

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204