МОКСЛО КАЛБОС КУЛТОРОС ИР ТЕРМИНОЛОГИЈОС ПРОБЛЕМОС ЛИЕТУВИŲ КАЛБОТЫРОС КЛАУСИМАИ, XXIV (1985)

ЕЛЕНА ИОСИФОВНА ХОТЯНОВИЧ

OM NÅGRA TENDENSER I UTVECKLINGEN AV DEN VETENSKAPLIGA STILEN I RYSKA OCH VITRYSKA

Under den vetenskapliga och tekniska revolutionen ökar vetenskapens sociala roll och dess inverkan på alla samhällslivets områden, däribland språkens funktion, utveckling och samverkan, oerhört. Den breda delaktigheten i forskningsarbetet, det stora antalet upptäckter, den ökande totala mängden vetenskapliga publikationer (den så kallade ”informationsboomen” och den därmed förbundna ”terminologiska” boomen) samt det internationella utbytet av vetenskaplig kunskap, som leder till att terminologin internationaliseras, påverkar språket som helhet och medför funktionella förskjutningar i det vetenskapliga språkbruket. Därför blir forskning om språket i vetenskaplig och teknisk litteratur särskilt aktuell.

Den omfattande översättningsverksamheten och de stärkta språkkontakterna kräver jämförande studier av det vetenskapliga språkbruket i närbesläktade språk. Sådana studier bedrivs redan med ryska och ukrainska som material. ”Jämförande stilistik för ryska och ukrainska” har publicerats (Kiev, 1980).

En jämförande studie av närbesläktade språk gör det möjligt att fastställa gemensamma utvecklingsmönster hos besläktade språk under förhållanden av mycket nära språkkontakter och att beskriva varje språks särdrag, identifiera konkreta former och sätt för samverkan och, möjligen, närmande, lösa många översättningsfrågor (sambandet mellan jämförande stilistik och översättningsteori är obestridligt) samt fastställa en abstrakt konstruktiv-stilistisk inriktning i användningen av språkliga medel inom en konkret funktionell och innehållslig kommunikationssfär.

Ukrainsk och belarusisk språkvetenskap står inför gemensamma problem och uppgifter, men detta befriar inte forskarna från behovet av jämförande studier av de stilistiska systemen i såväl ryska och ukrainska som ryska och belarusiska. Sådana studier är särskilt betydelsefulla för belarusiskan, eftersom frågor om valet av språkliga uttrycksmedel i vetenskaplig, administrativ och annan stil fortfarande är föga utforskade inom belarusisk språkvetenskap.

Uppgiften att jämföra stilistiska system och uttrycksmedel i närbesläktade språk skiljer sig i princip inte från den allmänna uppgiften

146

att jämföra närbesläktade språk¹ och kan formuleras som att å ena sidan klarlägga deras stilistiska gemensamma drag och å andra sidan de stilistiska skillnader som återspeglar uttrycksmedlens nationellt särpräglade drag inom den aktuella funktionella stilen ².

I den omfattande språkvetenskapliga litteraturen finns många allmänna uttalanden om den vetenskapliga stilens likhet i olika språk. Forskare som studerar de östslaviska språken har ännu större anledning att betona denna likhet, eftersom de karakteristiska drag som kännetecknar den vetenskapliga stilen i alla språk (generaliserande karaktär, objektivitet, betonad logik och följdriktighet i framställningen, semantisk precision, dold emotionalitet osv.) här kompletteras av faktorer som gemensamt ursprung och utveckling av likartade drag till följd av språkkontakt, och därmed av identiska eller närliggande språkliga uttryck för funktionella kategorier på alla nivåer i språksystemet. Gemensamt ursprung och språkkontakter innebär dock inte alltid typologisk likhet, vilket vittnar om de nämnda faktorernas inre komplexitet.

De rysk-belarusiska språkkontakterna hade olika inriktning under olika historiska perioder. ”På 1500- och 1600-talen dominerade tydligt ukrainsk-belarusiskt inflytande på det ryska litteraturspråket”³. Detta beläggs också av att lexikala element av typen администратор, апелляция, апробация, арена trängde in i ryskan från forn-belarusiskan (närmare bestämt från andra språk via forn-belarusiskan) ⁴. Senare begränsades belarusiskans funktioner till följd av vissa historiska (socioekonomiska, politiska och kulturella) omständigheter. Den senast kända forn-belarusiska boken bland de gamla källorna är daterad till 1722 ⁵. Under lång tid blev belarusiska dialekter och muntlig folktradition de viktigaste formerna för bevarandet samt den interna och funktionella utvecklingen av belarusiskan.

Detta avbrott i de skriftliga traditionerna ledde till att när den vetenskapliga stilen började formas i belarusiskan (och den belarusiska vetenskapliga

¹ Типология сходств и различий близкородственных языков. — Кишинев, 1976, с. 4—8; Ткаченко О. Б. Проблемы сопоставительно-исторического изучения славянских языков. — ВЯ, 1981, № 1, с. 48—59.

² Булахов М. Г. Основные вопросы сопоставительной стилистики русского и белорусского языков. — Минск, 1979, с. 3.

³ Филин Ф. П. Истоки и судьбы русского литературного языка. — М., 1981, с. 171.

⁴ См.: Булыка А. Н. Даўнія запазычанні беларускай мовы. — Мінск, 1972, с. 19, 26, 28—29; Пы [sic] вторак Г. П. Русско-белорусские языковые контакты на разных исторических этапах. — В кн.: Русский язык в его связях с украинским и другими славянскими языками: Тез. докл. и сообщ. Симферополь, 1973, с. 245—249.

⁵ Жураўскі А. І. Гісторыя беларускай літаратурнай мовы. — Мінск, 1967, т. 1, с. 356.

147

… stil började ta form i ett tillstånd nära det moderna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.) En märkbar roll spelade orienteringen mot ryska, särskilt vid utformningen av den belarusiska terminologin – den mest betydande lexikala gruppen inom den vetenskapliga stilen. Denna orientering hängde samman med det högt utvecklade ryska vetenskapssamhällets inflytande och med den omfattande hjälp som Sovjetunionens vetenskapsakademi och andra vetenskapliga centra i landet gav vår republik med att organisera forskning och utbilda forskare efter den stora socialistiska oktoberrevolutionen. Exempelvis inbjöds forskare från Moskva, Petrograd, Kiev och Smolensk att arbeta vid V. I. Lenins belarusiska statsuniversitet. Inte heller den rent lingvistiska orsaken spelade någon obetydlig roll: ryskan var ett språk med ett redan etablerat system av strukturfunktionella stilar och kunde i viss mån tjäna som förebild för belarusiskan.

Det genetiska släktskapet mellan ryska och belarusiska samt ryskans inflytande på utformningen av belarusiskans funktionella stilar ledde till en relativ gemensamhet i den vetenskapliga stilens ordförråd i dessa språk. Detta visar sig i en gemensam rotordskärna, ett betydande lager av internationalismer och direkta lån från ryska till belarusiska. Denna gemensamhet tenderar att fördjupas, också i samband med den medvetet formulerade principen om minimala skillnader mellan motsvarande termer i Sovjetunionens folks litteraturspråk. Principen om minimala skillnader mellan rysk och belarusisk terminologisk såväl som allmänvetenskaplig vokabulär tillämpas dock inte alltid. I den vetenskapliga litteraturens funktionella stil föredras ofta allmänvetenskapliga ord av utländskt ursprung i ryskan, exempelvis: approximera (i stället för uttrycka ungefärligt), implicit (i stället för underförstådd), representera (i stället för föreställa), sakral osv. I belarusiskan genomförs denna inriktning i mindre utsträckning, eftersom en av de motsägelsefulla tendenserna vid utformningen av den vetenskapliga framställningsstilen här var att å ena sidan tillägna sig den internationella vokabulärens grundläggande bestånd och å andra sidan ”använda det levande folkspråkets lexikala resurser så långt det är möjligt”⁶.

Vissa särdrag i termbildningen kan noteras redan vid en jämförelse mellan enskilda rysk-belarusiska terminologiska motsvarigheter. Till exempel motsvaras de ryska termerna däggdjur, matande (kraft-)nät, matningsspänning, matningsschema av млекакормячыя, жывлячая сетка, сілкуючае напружанне, схема сілкавання på belarusiska. Från ordet föda, som har en boklig prägel,

⁶ Красней В. П. Белорусская филологическая терминология начала XX века: Автореф. дис.... канд. филол. наук. — Минск, 1969, с. 14.

148

… har alla ryska termer bildats. I belarusiskan iakttas en differentiering av termbildningen beroende på betydelsenyansen hos det ord som ligger till grund för avledningen: föda — belarusiska 1. карміць (млекакормячыя); 2. biol., fys. жывіць (жывічная сетка); 3. сілкаваць (tillföra material för arbete — сілкуючае напружанне).

Användningen av ett stort antal strukturella typer av kalkering enligt ryska modeller ledde till att nya belarusiska termer uppstod, exempelvis: världsåskådning — светапогляд, bestrålning — абпраменьванне, abstraktion — абцягненасць. Kalkering bidrog till att belarusiskans ordbildningsmöjligheter kom till uttryck, ledde till förändrad produktivitet hos olika ordbildningstyper och till att belarusiskans morfemstruktur utvecklades. Å andra sidan utnyttjades belarusiskans egna möjligheter till termbildning tämligen konsekvent, exempelvis: singularia tantum- och pluralia tantum-substantiv — ”singularia tantum” och ”pluralia tantum”; de mycket lyckade belarusiska termerna centrifugalkraft, centripetalkraft — centrifugalkraft, centripetalkraft.

I samband med frågan om den vetenskapliga framställningens språkliga kvalitet uppkommer naturligtvis frågan om synonymi och variation inom terminologin. Om ”avsaknaden av en entydig överensstämmelse mellan termer och de begrepp de betecknar under en kunskapsgrens etableringsperiod återspeglar den oavbrutna nomineringsprocessen och framstår som oundviklig”⁷, vittnar detta fenomen i dagens ryska och belarusiska språk om att problemen med att ordna och standardisera termer ännu inte är lösta. Exempelvis används i belarusisk vetenskaplig stil två termer med betydelsen ”svängning”: ваганне och хістанне (exempelvis: summan... tenderar att svänga; atomernas termiska svängningar). Trots att kommissionen för vetenskaplig och teknisk terminologi vid huvudredaktionen för Belarusiska sovjetiska encyklopedin har rekommenderat termen ваганне (eftersom ordet хістанне också har den känslomässigt färgade betydelsen ”gungning”), förekommer båda termerna i vetenskapliga artiklar. Detta hänger samman med extralingvistiska orsaker, framför allt den rysk-belarusiska vetenskapliga tvåspråkigheten och belarusisktalandes strävan att använda ryska inom detta kommunikationsområde⁸. Därav följer att den vetenskapligt-tekniska intelligentian uppvisar både aktiv och passiv tvåspråkighet. Som ett resultat är många

⁷ Андреев Р. А. Вариантность компонентов составных наименований в современном французском языке.—В кн.: Научный симпозиум «Семиотические проблемы языков науки, терминологии и информатики». М., 1971, с. 534.

⁸ ”Ju mer internationaliserad en viss sfär av språklig kommunikation är, desto starkare förverkligas tendensen att språkbrukarna går över från sitt nationella språk till ett språk för internationell kommunikation” (Міхневіч А. Я. Функцыі мовы і маўлення і праблемы беларуска-рускага двухмоўя.—В кн.: Пытанні білінгвізму і ўзаемадзеяння моў. Мінск, 1982, с. 75).

149

Artiklarna skrivs på ryska och översätts sedan till belarusiska, inte utan hjälp av en ordbok.

Den ryska termen скорость motsvaras också av två belarusiska ord: скорасць och хуткасць, t.ex.: касмічная скорасць, лінейная скорасць крышталізацыі — касмічная хуткасць, хуткасць рэакцыі. Här påverkas dock valet av term av ryskan på så sätt att användningsfrekvensen för termer som är identiska med de ryska (скорасць) blir högre än för deras synonymer (хуткасць). Dessutom har det belarusiska ordet хуткасць även betydelsen ”snabbhet”, t.ex.: хуткарослыя пароды, хуткія малекулы, vilket också bidrar till att termen скорасць ’hastighet’ etableras i vetenskapliga texter.

Om man däremot förnekar synonymtermer och varianter rätten att existera, hur ska man då avgöra frågan om tendensen till variation på talnivån inom den vetenskapliga stilen? Tydligen är det tillåtet att det finns varianter som, trots delvis olika sammansättning, är identiska med varandra vad gäller stilistiska och syntaktiska funktioner, förutsatt att variationen inte försämrar den vetenskapliga textens semantiska precision, t.ex.: агародніцтва — гародніцтва, лесанаднаўленне — лесаўзнаўленне.

En jämförande studie av den vetenskapliga stilen i ryska och belarusiska på lexikal nivå gör det möjligt att fastställa graden av terminologisk prägel i vetenskapliga texter på ryska och belarusiska, den stilistiska markeringen av språkliga enheter, att identifiera metaforens och andra bildskapande medels roll i vetenskapliga texter på de jämförda språken samt att undersöka hur språkets nationella särdrag återspeglas i lexikala skikt av internationell karaktär. Olika förutsättningar och tidpunkter för den vetenskapliga stilens framväxt i ryska och belarusiska har lett till ett särpräglat förhållande mellan denna stils språkliga medel, till en tydligare och striktare avgränsning av den vetenskapliga stilen i ryskan jämfört med belarusiskan och till förverkligandet av motstridiga tendenser i utvecklingen av den vetenskapliga stilen i belarusiskan.