LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIII (1995) GRAMATIKA IR LEKSIKOLOGIJA

GUIDO MICHELINI

LEXIKALA SLAVISMER I DEN LITAUISKA ÖVERSÄTTNINGEN AV ”MARGARITA THEOLOGICA”

I den litauiska översättningen av den latinska traktaten ”Margarita theologica”, tryckt i Königsberg år 1600, förekommer ofta lexikala lån från slaviska språk eller litauiska avledningar av sådana, ibland återgivna tillsammans med ett annat synonymt ord — oftast av icke-slaviskt ursprung — som motsvarighet till samma latinska lexem.¹

Slavismerna i översättningen av ”Margarita theolgica” (särskilt deras litauiska avledningar) har hittills undersökts föga — delvis kanske därför att översättningen enligt den ”officiella” uppfattningen i Litauen betraktades som ett dåligt arbete²; detta kan man också konstatera genom att bläddra i den stora ”Lietuvių kalbos žodynas” (band I–XIV), där många av dessa ord återges utan hänvisning till översättningen av ”Margarita theologica”. Detta faktum föranledde utarbetandet av artikeln, där man särskilt har strävat efter att överblicka oomtvistliga lexikala slavismer och avgränsa sig från egennamn, som är av mindre intresse ur den språkliga systemets synvinkel. De kommer att grupperas efter rötter och delas in i primära och sekundära enheter (med avseende på det litauiska språket); i de fall då endast sekundära enheter förekommer i texten kommer de primära att anges med hänvisningen inte M.T.

Varje lexikal slavism i ”Margarita theologica” anges tillsammans med motsvarigheterna i det latinska originalet; i de sällsynta fall då dessa motsvarigheter anpassats till slavismens ordklass läggs en pil → till. Om ett ord används många gånger i den litauiska översättningen av ”Margarita theologica” eller om det används i dagens standardspråk, kommer hänvisningarna till förekomstställena att vara ofullständiga.

Vad gäller etymologin för sådana slavismer kommer vi i huvudsak att följa P. Skardžius verk ”Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen” (Tauta ir žodis”, 7, K., 1931), som endast i liten utsträckning skiljer sig från E. Fraenkels ”Litauisches etymologisches Wörterbuch” (Heidelberg, 1962–1965) och den stora ”Lietuvių kalbos žodynas”.

Nu ska vi behandla de enskilda orden.

abrozdas ”imago” (212b); från pol. obraz eller vitry. obraza.

adalniai (eller atdalniai?) ”distincte” (56b); från pol. oddzielnie eller vitry. otdelno.

¹ Plg. G. Michelini. Le traduzioni dal latino di un volume lituano del 1600. Studio sulla lingua della Margarita theologica. Potenza, 1991, p. 30–31.

² Plg. J. Lebedys. Senoji lietuvių literatūra, V., 1977, p. 109 (”Vertimas labai prastas, ne iš tolo neprilygsta kitiems tų laikų vertimams”); Z. Zinkevičius. Lietuvių kalbos istorija, V., 1988, t. III; p. 78 (”Leidinio vertimas apskritai gana prastas, nė iš tolo neprilygsta ankstesnių autorių vertimams”).

201

AFIERA~AFIERAVOTI

afiera ”sacrificium, hostia, oblatio” (32a, 36a, 47b, 87a, 90b, 114b osv.); från pol. ofjera eller vitry. ofjara.

afieravoti”offerre, immolare, sacrificium offerre” (49a, 119a, 119b, 197b); från pol. ofjerowac eller vitry. ofjarovatb.

alba”aut” (20a, 21b, 25b, 27a, 63a osv.); från pol. albo.

apaštolas”apostolus” (1b, 3a, 4a, 5a, 29a osv.); från pol. * aposztol.

apekūnas”tutor” (226a); från pol. opiekun eller vitry. opekunb.

apkarūnavoti”coronare” (27a, 92b); karūnavoti från pol. korunować eller vitry. korunovatb.

aprač”extra” (223b); från pol. oprocz eller vitry. opročš.

atboti”audire, curare” (44a, 144a, 177a); från pol. dbać. Avledning: atbojimas”respectus” (177b, 233b).

bagotas”dives” (16a, 82a, 167b, 226b); från pol. bogaty eller vitry. bogatb.

bajoras”nobilis” (226b); från fornrussiska eller vitry. bojart.

balvonas”idolum” (94b); från vitry. bolvana. Avledningar: balvoniškas”idolatricus” (4b, 11a, 211a), balvonystė”idololatria, idolomania, idolum” (205b, 208b, 211b, 212b, 237b). Sammansättningar: balvondaile”faciens idolum” (59b), balvomeldis”idololatra” (62b, 198a), balvonmeldiškas”idololatricus” (198b), balvonmeldimas”cultus idolorum” (100a), balvonmeldyste”idololatria” (104a).

bažnyčia”ecclesia, templum” (1a, 1b, 3b, 5b, 6b, 9b osv.); från pol. božnica eller vitry. božnica. Avledning: bažnyčiškas”ecclesiasticus” (204b).

biednas”miser, miserabilis” (132b, 140a, 143b, 166a, 177a); från pol. biedny eller vitry. biedeni.

byskupas”episcopus, pontifex” (110b, 11a, 189b, 205b, 238b); från pol. biskup.

BLŪDAS~BLŪDYTI

blūdas ”fel” (11a, 103b); från blr. bludb. Jfr även pablūdas ”fanaticus” (31a).

blūdyti ”delirare, vagare” (14a, 55a, 222b, 229a, 231a, 233b); från blr. bluditb.

BLUŽNAS~BLUŽNYTI

bliužnas ”blasphemus” (4b); från pol. bluzny eller vitry. bliužny? Litauisk ombildning med suffixet -iška-: bliužniškas ”contumeliosus” (234b).

bliužnyti ”blasphemum esse, contumeliosum esse, contumelia afficere” (11b, 42b, 88b, 177b, 192b); från pol. bluźnić eller vitry. bliužnit. Avledningar: bliužnytojas ”blasphemus” (60a, 215b), bliužnijimas ”blasphemia, contumelia” (31b, 42b, 48a, 60a, 60b, 136a).

budavoti ”bygga” (257a); från pol. budować.

ceremonija ”ceremoni, rit” (46b, 47b, 48b, 49a, 54a, 88a osv.); från pol. ceremonja. Avledningen ceremoniškas ”ceremonialis” (95b).

cielas ”hel, fullständig” (4b, 8a, 14b, 26a, 43b, 49b, 68b, 77a, 100a osv.); från vitry. cielb. Avledningen: cielystė ”integritet” (221a).

česas ”tid, ålder, dag, ögonblick, sekel, tillstånd” (13a, 14a, 21b, 26a, 27b, 28a, 31a, 35b, 39b, 45a osv.); från vitry. časa. Avledningen: česiškas ”närvarande, temporal” (144b, 146b, 148b, 157a).

ČESTIS~ČESNINGAS~ČESLYVAS

čestis ”honos, reverentia” (84a, 144a, 218b); från vitryska čestb.

202

česningas ”honorabilis, reverens, reverendus, venerandus” (3b, 143b, 218b, 221a, 231b); från vitryska česnyj med det litauiska suffixet -inga-, och inte en avledning av ordet česnis.

česlyvas ”honestus” (88a); från vitryska * čeestlivyj.

čiepas (inte i M.T.); från polska szczep. Diminutiv: čiepelis ”surculus” (149a, 158b).

REN~RENAD~RENA~(S)REN

čystas ”castus, mundus, purus, sincerus, incorruptus” (6a, 43b, 56b, 96b, 97b, 102b, 144b, 149b, 160a osv.); från polska czysty eller vitryska čystyj. Avledning: čystubė ”castitas” (42a, 176a, 220b, 232a, 233b).

čystata ”castitas” (222a); från polska czystota.

apčystyti ”emundare, mundare, purificare” (24a, 97a, 125b, 129b), iščėgystyti ”expurgare” (128a, 131a), nučystyti ”abluere, emundare” (121a, 122b); čystyti från polska czyścić eller vitryska čistitь.

(s)čyščius ”purgatorium” (146b, 148b, 257a); från polska czyścieć.

čyžė, endast i syntagmen donis čižės ”tributum” (218a); från polska czyża.

dabotis ”considerare, intueri, respicere, videre” (12b, 18b, 32a, 51b, 75a, 98a, 114b, 117a, 138a, 143b, 173a osv.), ap(si)daboti ”praevidere” (44b); daboti från polska dbać. Avledningar: dabojimas(is) ”conspectus, respectus” (12a, 12b, 27b, 203a), nudabojimas ”providentia” (44b, 46a).

dachadas ”stipendium” (218a); från polska dochód eller vitryska dochodb.

davad(e)nas ”probabilis, gravissimus” (224a, 228a, 241b); från polska dowodny.

dėja ”factum” (211a); från polska dzieje. Ett möjligt sammansatt ord är geradėja (inte i M.T.), varifrån avledningarna geradėjysta(/ė) ”beneficium, benevolentia” (196a, 232b) och geradėjingas ”beneficus” (6a, 191a).

TACK~TACKA

dėka ”tacksamhet” (196); från vitryska djaka. Avledning: dėkingas ”tacksam” (253a).

dėkavoti ”frambära tack” (149b, 158a, 187b, 197a, 219a); från vitryska djakovatb. Avledning: dėkavojimas ”tacksägelse” (119b, 143a, 151b, 159b osv.).

dijabalas ”djävul” (180b); från polska djabet.

FÖRUNDRAS~FÖRUNDRING

dyvytis (inte i M.T.); från vitryska divit sja. Avledning: dyvojimas ”förundran” (252b).

dynas, endast i frasen dynai vesti ”göra underverk” (195a), indyvynas ”underbar, märklig” (3a, 145b), inte indyvynas ”utan långsamhet” (232b); dynas från vitryska dynuj.

donis ”tribut” (218a, 219b); från vitryska danb.

drobas ”följeslagare” (212a) — drobai ”följe” (238b, 257a); från polska drab eller vitryska drabь.

TÄNKA~TÄNKAS

dūma ”cogitatio, mens, propositum, sensus” (3a, 3b, 43b, 46a, 49b, 50b, 59a, 63a, 65a, 79a, 135b osv.); från pol. duma eller vitry. duma.

dūmoti ”cogitare, sentire, propositum habere” (38a, 142a, 156a, 177a, 191b, 194b, 216a), apdūmoti ”cogitare, considerare, sentire” (22b, 189a, 215a), įdūmoti ”imaginare” (161b, 187a), išdūmoti ”excogitare” (89a, 95a, 146b, 205b), nudūmoti ”deliberare” (124a), sądūmoti ”commentiri, fingere” (10b, 145b, 188a); dūmoti från pol. dumać eller vitry. dumatъ. Avledningar: dūmojimas ”cogitatio” (57a, 188a), apsidūmojimas, endast i frasen be apsidūmojimo ”temere” (109b), sądūmojimas ”commentum” (146b).

203

durnius ”fatuus” (254b); från pol. duren eller vitry. durenb.

SJÄL~ANDLIG

dušia ”spiritus” (14b, 15a, 19b, 28b, 43a, 49b, 63a, 67b osv.); från pol. dusza.

dūchauniškas ”spiritualis” (154b, 157a, 157b, 159a); från pol. duchovny eller vitry. duchovnyj, med det litauiska suffixet -iška-.

Evangelija ”Evangelium” (2a, 2b, 4b, 5a, 8b, 12b osv.); från pol. Evangelija eller vitry. Evangelja. Avledning: evangeliškas ”evangelicus” (74a, 185b).

falszyvas ”falsus” (10a, 75b, 79a, 79b, 104a, 109b, 111b, 112b osv.); från pol. falszivy.

FARISEISK~FARISEISK

farizeušas ”farisé” (53b, 88a, 95a, 212a); från pol. faryzeusz.

farizeiškas ”fariseisk” (211a); ombildat från pol. faryzejski.

gadnas ”värdig, lämplig” (107b, 111b, 155b, 156a, 156b, 157a, 161a, 226a), negadnas ”ogudaktig” (218a) — nehadnas ”ogudaktig, olämplig” (147b, 226a); gadnas från pol. godny eller vitry. godnyj. Avledning: gadnystė ”tillräcklighet” (66a).

REDO~GÖRA REDO

gatavas ”beredd” (239a); från pol. gotow.

pagatavytį ”bereda” (174a, 186a), prigatavayti ”bereda” (174a, 186a, 245a, 247a, 251a), sugatavyti ”bereda” (254a); gatavyti från pol. gotowić eller vitry. gotovith.

SYND~SYNDA~SYNDIG~SYNDARAKTIG

griekas ”synd, förseelse, brott, last, olydnad” (2a, 2b, 4b, 6a, 9b, 15a, 15b, 16a, 18a, 24a, 29b, 32a osv.); från pol. grzech eller vitry. griech.

griešyti ”synda” (166b, 209b, 211b, 217b), su(si)griešyti ”synda, begå brott” (16a, 132b, 141a, 143b); griešyti från vitry. griešit. Avledningar: griešėjimas ”syndande” (54b), susigriešėjimas ”snedsteg” (2a, 55a, 55b, 56b, 94b).

griešnas ”syndare” (36b, 61a, 66b, 78a, 134a); från vitry. griešnyj.

griešnykas ”syndare” (108a, 137b, 143b, 247a); från vitry. griešnika.

gromata ”brev” (54a, 119b, 247a); från vitry. gramota.

gruntas ”diameter” (5a); från pol. grunt.

GVOLTAS~GVOLTAVOTI~GVOLTAUNYKAS

gvoltas ”violentia, vis” (208b, 212b, 225a); från pol. gwalt. Avledningar: gvoltiškas ”violentus” (5b), gvoltingas ”violentus” (69b).

gvoltavoti ”violare” (53b, 209b, 212a), išgvoltavoti ”violare” (64b, 228a); gooltavoti från pol. gwattować. Avledningar: gvoltavojimas ”violatio” (191a), išgvoltavojimas ”violatio” (191a), gvoltaunykas ”violans” (213b) — gvolt­auny-kai ”violatio” (213b); från pol. gwaltownik.

hadyna ”hora” (45b, 236a, 239a, 241a); från vitry. godina.

IŠKADA~IŠKADYTI~IŠKADNYKAS

iškada (inte i M.T.); från pol. szkoda. Avledning: iškadingas ”exitialis, pernitius, vitiosus” (58a, 96a, 132b, 164a, 177a, 233a).

iškadyti ”nocere, cladem afferre” (210b, 238a); från pol. szkodzić.

iškadnykas, utan motsvarighet på latin, eftersom ordet förekommer i en enda mening (33b), som Vaišnoras har lagt till; från pol. szkodnik.

iškala ”schola, scholium(?)” (32b, 67b); från pol. szkola.

204

jednoti (inte M.T.), perjednoti ”reconciliare” (141a), sujednoti ”coniungere, reconciliare” (17a, 35b, 81b, 90b, 137b, 191b); jednoti från pol. jednać. Avledningar: jednojimas ”reconciliatio” (141a), sujednojimas ”(re)conciliatio, propitiatio” (4b, 33b, 34a, 35, 46b, 71b, 73a, 74a osv.).

kačeig/kačeigel ”etsi, etsiamsi, licet, quamquam” (42a, 170b, 203a osv.); ombildat från pol. chociej eller vitry. chočej.

karalius ”rex” (24b, 34b, 35b, 217a); från vitry. korolь. Avledningar: karalysta(/ė) ”regnum” (15b, 18a, 25a, 25b, 30a, 33a osv.), karališkas ”regius” (104b), karaliauti ”regnare” (30b), varifrån karaliavimas ”regnum” (37b).

kardas ”gladius” (247a); från vitry. kord.

kylikas ”poculum” (130b, 151b, 153a, 157a); från pol. kielich.

kytrauti ”contaminari sophistica” (144a); efter pol. chytrować eller vitry. *chitrowatь?

knyga ”liber” (47b, 166a); från vitry. kniga.

kocierius ”hereticus” (234); från pol. kacerz.

KOROTI~KORONĖ

koroti ”affligere, castigare, punire, arguere, corripere, iudicare, taxare” (16a, 44b, 52a, 54b, 75a, 103b, 105b, 135a, 143a, 179b, 213b) + ”afficere” (245a, 246b); från pol. karać eller vitry. karatь. Avledning: korojimas ”castigatio, poena” (16a, 33a, 174b).

koronė ”poena” (3b, 47a, 64b, 77a, 78b, 82b, 91b, 147a osv.); från pol. karanie.

koznyti ”corripere” (91b); från pol. kaźnić eller vitry. kazniti.

kozonis ”concio” (74a); från pol. kazanie.

kožnas ”omnis” (199b, 230a, 256a); från vitry. kažnyj.

kresas ”meta” (44b); från pol. kres.

krikščionis ”cristianus” (49a, 240b); från fornry. krьstьjan. Avledning: krikščioniškas ”cristianus” (1a, 2a, 3b, 4b, 5a, 5b osv.) + ”catholicus” (97b).

DOP~DÖPA

krikštas ”baptismum” (57a, 57b, 120b osv.); från fornkyrkoslaviska krьstь.

krikštyti ”baptizare” (58a, 105b, 120b osv.), apkrikštyti ”baptizare” (133b), atkrikštyti ”rebaptizare” (131a, 131b, 132a, 132b); krikštyti från fornkyrkoslaviska krьstiti. Avledning: krikštyjimas ”baptismum” (62b).

ORÄTT~GÖRA ORÄTT

krivda ”iniuria” (215a, 228a); från pol. krzywda eller vitry. krivda.

nukrivudyti ”depravare” (227a), pakrivudyti ”iniuria afficere” (146a); krivdyti från pol. krzywdzić.

KORS~KORSTECKNA

kryžius ”crux” (32a, 171b); från pol. krzyż eller vitry. kryžь.

nukryžiavoti ”crucifigere” (5a, 22a, 23a, 189a, 248a); kryžiavoti från pol. krzyżować eller vitry. kryževati.

kupčius ”negotians” (93a); från pol. kupiec eller vitry. kupecь. Avledning: kupčysta ”mercatus, negotium” (93a, 229a).

kvalčiuavoti ”corrumpere” (101a, 111b), iškvalčiuavoti ”corrumpere” (99b); kvalčiuavoti från vitry. chvalьčovati.

latras (inte i M.T.); från pol. łotr eller vitry. lotra. Avledning: latriškas ”sceleratus” (69b).

205

liekarstva ”remedium” (185a, 231a); från pol. liekarstwo eller vitry. liekarstwo.

LINIJA~LINIOLAS

linija ”linea” (222b, 223a); från pol. linja.

liniolas ”norma” (4a, 5a, 52b, 53a, 72a, 213b, 250b, 251a, 255b); från pol. linial.

LIŪBAS~LIŪBYTI~SALIŪBAS~SĄ(/U)LIŪBYTI

liūbam būti ”libere” (199a, 218a); liūbas från pol. luby eller vitry. liubyj.

liūbyti ”amare” (226a); från pol. lubić eller vitry. liubitb.

są(/u)liūbas (bröllop eller äktenskap) ”coniugium” (115a, 215b, 220b osv.); från pol. ślub.

sąliūbyti ”coniungere→” (227a); från pol. ślubić. Avledning: są(/u)šliūbėjimas ”coniugium” (107b, 228a).

liudyti ”(at)testari, fateri” (9a, 15b, 17b, 24a, 26a, 27a, 30a, 40a osv.), apliudyti ”testari” (122a), atliudyti ”perhibere” (138b); liudyti från pol. ludzić eller vitry. *liudit. Avledningar: liudijimas ”testificatio, testimonium” (3a, 6a, 6b, 7a, 10a, 10b, 13b, 21b osv.), liudininkas ”testis” (102b).

MACIS~MACNUS

macis ”virtus, autoritas, potentis, efficacia, effectus,ius” (3a, 6a, 7a, 16b, 18a, 18b, 20a, 20b, 25b, 26a, 27a, 28b, 29b, 30a etc.); från lit. moc eller vitry. mocb.

macnus ”efficax” (112b, 113b, 117b, 123b, 124a, 124b, 202a); från lit. mocny.

Mesijošius ”Messia” (47b, 49a); från lit. Mesjasz.

MIERA~MIERNAS

miera ”temperantis” (83a, 185a); från vitry. miera. Avledning: neišmieruotas ”immensus” (14a, 72b, 163a). Sammansättning: lyg mieris ”aequipollens” (86a).

miernas (inte i M.T.); från lit. mierny eller vitry. mierny. Avledning: miernumas ”temperantia” (256a).

STAD~BORGER

miestas ”civitas” (216b); från vitry. miesto. Avledning: miestiškas ”civilis” (92b, 198b, 199a, 204a, 214a, 219b); i miestiškas bör man sannolikt rätta till miestkas ”civilis” (63b, 64a).

miesčionis ”civis” (100b); från lit. mieszczan eller vitry. mieščan. Avledning: miesčioniškas ”civilis” (4b).

MUNK~NUNNA

minykas ”monachus” (88a, 95b, 146b, 147b, 204a, 234a); från pol. mnich.

minyška ”moniale” (234a); från pol. mniszka.

mislis ”sensus” (50b); från vitry. mysl.

mistras ”magister” (182a); från pol. mistrz.

Mišia ”Missa” (160a); från pol. msza.

močeka ”noverca” (223a, 224a); från vitry. maćecha.

moliavonė ”pictura” (212b); från pol. malowanie.

muitas ”vectigal” (218a, 219b); från vitry. myto.

MŪKA~MŪČELNYKAS

mūka ”straff, plåga, tortyr, lidande” (23b, 34b, 35a, 37a, 37b, 42b, 52a, 54b, 59a, 83a osv.); från belarusiska muka.

mūčelnykas ”martyr” (3b); ombildat från belarusiska mučenik.

mužikas, endast i frasen mužikų ”rusticanus” (220a); från belarusiska mužka.

206

NOBAŽNAS—PABAŽNAS

nobažnas ”from, religiös” (3a, 3b, 42a, 100b, 103b, 106b, 110b, 118b osv.); från polska nabožny. Omarbetat med det litauiska suffixet -iška-: nenobažniškas ”blasfemisk” (198b). Avledning: nobažnystė ”fromhet, vördnad, kult” (92b, 104a, 116b, 125b, 140b, 176b osv.). pabažnas (inte i M.T.), nepabažnas ”ogudaktig” (10a, 97a, 159b, 160a, 187a, 216a, 220a, 234b, 247a); pabažnas från polska pobožny. Avledning: pabažnysta(/ė) ”fromhet” (93a, 251b, 256a).

nodieja ”hopp” (159a, 177a, 185a); från polska nadzieja eller belarusiska nadieja.

noglas ”plötslig, hastig” (238a, 243a, 256a); från polska nagy.

noprosnas ”tom, sysslolös” (65a, 95a, 113b, 131b, 146b, 188a, 198a, 202b, 205a osv.); från belarusiska naprasnyj. Omarbetat med det litauiska suffixet -inga-: noprosningas ”tom” (120a).

nukrosyti ”beröra” (122b); krosyti från polska krasić eller belarusiska krasitь.

padelnai ”subjektiv” (26a); från polska podzielnie.

padyvyti (inte i M.T.); från polska podziwić eller belarusiska podivitь. Avledning: padyvyjimas ”otålighet” (229a).

padonas ”undergiven” (217b, 218a, 218b); från polska poddany eller belarusiska podanyj.

pagonis ”hedning”, (plural) ”folk” (4b, 5b, 10a, 11a, 32a, 47b, 48b, 71a osv.); från polska pogan eller belarusiska pogan, vilka härstammar från latinets pāgānus. Avledning: pagoniskas ”hednisk” (38a, 188a, 189a, 203a).

pakajus ”fred, lugn” (34a, 74b, 78a, 100a, 112b, 147a, 186b, 206a osv.), nepakajus ”stimulans” (174b); från polska pokoj eller belarusiska pokoj. Avledningar: pakajingas ”fridsam, lugn” (195a, 195b, 232a); pakajauti (inte i M.T.) — därav avledningen pakajavimas ”lugn” (206b) —, nepakajauti ”angripa” (191b).

pakarnas ”vördnadsfull” (144b) — förekommer också i fraserna paklusnystė pakarnųjų ”ödmjukhetens strävan” (42a) och pakarniai pasiduodas ”ödmjukt undergiven” (233a); från polska pokorny.

paklapa ”suspic io” (232b) — förekommer också i syntagmen be pakalpos ”irreprehensibilis” (163b); från vitryska poklepa.

palieciavoti ”commendare” (129a); från polska *polecować. Se även užlieciavoti ”commendare” (105a); från polska *zalecować med det litauiska prefixet už- i stället för det polska za-.

paslas ”legatus” (229a); från polska poseł eller vitryska posoł.

pasnykas ”ieiunium” (207a); från vitryska posnikъ.

PASPALITAS~PASPALITVAS

paspalitas ”communis, publicus” (77b, 91b) — förekommer också i syntagmen paspalitai ”in genere” (85b); från polska pospolity.

paspalitvas ”publicus” (64b); från polska *pospolityv.

pastatis ”substantia” (8a, 12a, 13a, 42a, 42b, 43a, 56a, 56b etc.); från polska postać eller vitryska postatъ. Avledning: pastatiškas ”substantialis” (8a, 8b, 61b, 149a, 151b, 154a, 154b).

pastupyti ”cedere, concedere” (209a, 224a); från vitryska postupitь.

patapas ”diluvium” (19a,236a); från polska potop.

patieša ”gratia” (208b); från vitryska potiecha, ombildat efter patiešyti (från vitryska potiešiti).

207

PATROTA~PATROTYTI

patrota ”förlust” (212b); från pol. potrata eller vitry. potrata.

patrotyti ”förlora” (16b); från pol. potracić eller vitry. potratiti. Avledning: patrotijimas ”förlust” (55b).

pavietrė ”pest” (237a); från pol. pouietrze eller vitry. povietrė.

pečetis ”sigill” (83b, 115a, 118a, 129b, 142b, 158b, 171a); från vitry. pečatb.

pekla ”helvete, underjord, Gehenna, avgrund” (32b, 163b, 172a, 176b, 241b, 245a, 254b, 257a); från pol. pieklo. Avledning: pekliškas ”infernalisk” (27b, 74a, 136b, 137a, 190b).

peržegnoti ”välsigna” (151b, 155a); från pol. przeżegnać. Avledning: peržegnojimas ”välsignelse” (32a, 121a, 151b, 159b).

PILNAS~PILNASTIS~PILNAVOTI

pilnas ”omsorgsfull, full” (4a, 85a); från pol. pilny. Avledning: pilnybė ”fullhet” (26a, 27a, 36a).

pilnastis ”omsorg, fullhet, studium” (17b, 89b, 250a, 255b); från pol. pilność.

pilnavoti (inte i M.T.); från pol. pilnować. Avledning: pilnavojimas ”studium” (197a, 256a).

plemė ”stam” (49a); från vitry. plemja.

HERRE(~FRU~JUNGFRU)~HÄRSKA~HERRAVÄLDE

ponas ”dominus” (20b, 61a, 218a); från pol. pan eller vitry. panb. Avledning: ponysta ”dominatio, imperium, regio” (4a, 27a, 32b, 48a, 202a, 215a, 215b, 216a).

ponia ”domina” (107b); från pol. pani eller vitry. pani/panja.

pana ”virgo” (12a, 13a, 21a); från pol. panna eller vitry. pana.

ponavoti ”dominare, regnare” (30b, 58b, 59a, 107a); från pol. panować eller vitry. panovat. Avledning: ponavojimas ”dominium” (18a, 30a, 37b).

ponstva ”imperium” (100b); från pol. państwo eller vitry. panstwo.

popiežius ”pontifex” (37b, 212a, 234a, 238b, 257a); från pol. papież. Avledningar: popiežiškas ”pontificius” (53b, 62a, 75a), popiežiškis ”papista” (11a, 31b, 37b, 113a, 152b).

prarakas ”propheta” (1b, 3a, 4a, 5a, 5b, 63a osv.); från pol. prorok eller vitry. prorokъ. Avledning: prarakysta ”vaticinium” (3a).

pryčia ”casus” (129a, 132a, 209b); från pol. przytczą.

FÖRUTSÄGA~FÖRUTSÄGA SIG

prie(/i)gada ”olycka, calamitet, nödtvång, fara, vedermöda” (45b, 129a, 185b, 187a, 187b, 190b, 200b, 201b, 202a, 233a); från pol. przygoda eller vitry. prigoda.

priesigadyti (inte i M.T.); från vitry. prigoditsja. Avledning: priesigadijimas ”fall” (207a).

prie(/i)siega/priesyga ”ed” (48a, 61a, 66b, 84a, 135b, 174a, 184a, 192b); från vitry. prijaga eller prisiega.

PRIETELIUS~PRIETELKA

prietelius ”vän” (253a), neprietelius ”fiende” (3b, 33a, 64a, 103b, 192b, 199b, 208b osv.); prietelius från vitry. prijatelb. Avledningar: prieteliškas ”familiaris” (253a), neprietelystė(/a) ”fiendskap” (50b, 65b, 180a).

neprietelka ”fiendinna” (50b, 180a); prietelka från vitry. prijatelka.

privilėja ”privilegium” (201a); från pol. przywileja.

208

PROVA(/~PRIPROVA/)~PROVYTI

prova ”lag, ordning, rätt, dom, forum” (46b, 48a, 48b, 54a, 78b, 129b, 150b, 177a, 199a, 202a, 213a, 213b, 214a osv.) — prava ”lag” (199a); från pol. prawo eller vitry. pravo. Avledning: proviškas ”forensisk, juridisk” (78b, 203a). priprova ”redskap” (113b, 117b); från pol. przyprawa eller vitry. priprava. išprovýti ”åstadkomma, utföra, verka” (20b, 66b, 67a, 77a, 161a), priprovýti ”förvalta, bereda, utrusta, odla, anskaffa” (107b, 110a, 216b, 245a, 255a); provyti från pol. prawić eller vitry. pravítb. Avledningar: išprovýjimas ”verkan, verkställighet, återställande” (2b, 25a, 131a), priprovýjimas ”förvaltning, det att förvalta” (25a, 25b).

pulkas ”grupp, här” (39a, 96b, 156a, 170b); från pol. pułk?

RAZBAJUS~RAZBAINYKAS

razbajus (inte i M.T.); från vitry. rozboj. Avledning: razbajysta(/ė) ”slakt, mord” (42b, 48a).

razbainykas ”mördare” (55a, 94b, 215b, 216a); från pol. rozbojnik eller vitry. rozbojnikъ.

REDA (~REDA UT)~REDA~(PA) REDLIG

rėdas ”serie, ordning, ordnande, rit” (16a, 21b, 38b, 39b, 40a, 45a, 45b, 46a, 55a, 67a, 75a, 91a osv.); från vitry. rjadъ. Avledningar: rėdiškas ”legitim” (109b), rėdingas ”ordinarie” (104b) — även rėdingai ”i ordning” (206a). Sammansättningar med avledningar: saurediškas ”trotsig, uppstudsig” (108a, 132b, 168b) — nesaurediškas ”utan förargelse” (232b) —, sauredystė ”övermod” (224b).

rėdavoti (inte i M.T.); från vitry. rjadovati. Avledning: redavojimas ”styrelse” (219).

rėduti ”förvalta, styra, regera, leda, döma” (32b, 35b, 36b, 48a, 63b, 64a, 77a, 95a, 97a, 102a, 112b, 145b, 162b osv.) + ”driva” (229a); från vitry. rjaditъ. Avledning: rėdijimas ”styrelse, jurisdiktion” (33a, 64a, 112a, 171b) + ”styrande” (217a).

parėdingas ”ordinarie” (100b); från r.(?) porjadnyj med den litauiska ändelsen -inga.

remeslas ”hantverk” (215b); från vitry. remeslo.

ricierius (inte i M.T.); från pol. rycerz. Avledning: ricierustė ”krigsmakt” (129a).

rymionis ”romare” (159b, 234a, 257a); från pol. rzymian(in). Avledning: rymio-niškas ”romersk” (104b, 220a).

(PA)VISAR~VISAR

(pa)roda ”concilium, consilium” (5a, 15b, 36a, 45a, 74a, 101b, 124a, 165a osv.); från pol. rada eller vitry. rada.

rodžiai ”voluntarie” (91a) — rodžiaus ”alacrius” (16b); från pol. radzi eller vitry. radi med litauiska ändelser -ai/-iaus. Jfr även rodingas ”spontaneus” (93a), en ombildning med det litauiska suffixet -inga-.

rojus ”paradisus” (106a, 221a, 229b); från pol. raj eller vitry. raj.

ROKUNDA~RÄKNA

rokunda ”ratio” (244a, 247b, 248b); ombildat från pol. rachunek?

rokuoti ”numerare” (235a); ombildat från pol. rachować.

rona ”vulnus” (185a); från pol. rana eller vitry. rana.

209

rūbas ”vestimentum, indumentum” (136a, 205b, 235b, 239b) — rūbai ”vestis” (145b); från vitryska rubb.

rubėžius ”meta” (44b, 162b, 217a, 217b); från vitryska rubež.

rūgoti ”fremere” (143b); från vitryska rugatb.

sabata ”sabbatum” (253a); från polska sobota.

sieras ”sulphur” (238b, 254b, 255a); från vitryska siera.

SYLA~SYLYTI

syla ”virtus, efficacia, potentia, captus” (15a, 16b, 19b, 20b, 25b, 29b, 30a, 37b, 38b, 43b, 48a osv.); från polska sila eller vitryska sila. Avledningar: sylingas ”efficax, potens” (30b, 35b, 59b, 60b, 64a, 96b, 111a, 126b, 193a, 215b), syluoti ”efficacem esse” (1b, 2b, 12b, 32a, 92a, 96b, 170a), varavledningen sylavimas ”efficacia, effectus” (28b, 32a, 36b, 125b, 127b, 134b, 195b, 201b).

sylyti ”cogere vi, impellere” (54b, 226b); från polska silić eller vitryska silitb. Avledning: sylijimas ”violentia” (226b).

skarbas ”thesaurus” (107b, 182a, 252b); från polska skarb.

SLÖSA~SLÖSERI~SLÖSARE~SLÖSA BORT

slūžyti ”tjäna” (42a, 199b, 220b), nuslūžyti ”(förtjäna) förtjäna” (54b, 82b, 144b); slūžyti från pol. stuzic eller vitry. slūžitb. Avledningar: nuslūžijimas ”förtjänst” (32a, 32b, 33a, 34b, 37a, 77a, 81a, 86b osv.), užslūžijimas ”förtjänst” (25a).

slūžba ”gudsdyrkan, plikt” (1b, 4b, 89b, 101b, 102b, 112b, 196a, 197a, 202b, 204a osv.) + ”skuld” (91a); från pol. stužba eller vitry. slūžba. Hit hör också slūžma ”gudsdyrkan” (47b), en litauiserad form av ordet slūžba.

slūžaūnykas ”satellit” (5b); från vitry. *slūžownik.

slūgavoti (inte i M.T.); från pol. slugować eller vitry. slugovats. Avledning: atslūgavo-jimas ”plikt” (196a).

SMERTIS~SMERTELNAS

smertis ”död” (9b, 15b, 16a, 25a, 31b, 32b, 33b, 35a, 35b, 37b osv.); från vitry. smertb. Avledning: smertiškas ”dödlig” (58b, 59a).

smertelnas ”dödlig, dödsbringande, dödlighet” (14b, 61b, 108b, 233a, 234a, 242a, 249a), nesmertelnas ”odödlig” (14a, 200b); smertelnas från pol. śmiertelny. Avledning: smertelny ste ”dödlighet” (244b), nesmertelny ste ”odödlighet” (32b, 244a).

SMŪTYTI(S)~SMŪTNAS

smūtytis ”vara sorgsen” (195a), užsmūtyti ”göra sorgsen, störa” (59b, 96a, 98b, 136a, 210b, 233a); smūtyti från pol. smucić eller vitry. smutitb. Formen uſchmutintumbime ”vi skulle störa” (77b) kan ha uppkommit antingen genom ett tryckfel eller genom ombildning av det slaviska suffixet -i- till -in-. Avledning: užsi smūtyjimas ”sorg” (135a).

smūtnas ”sorgsen” (72a, 78a, 135a, 185a, 211b, 227a, 234b, 253b, 254a); från pol. smutny eller vitry. smutnyj.

SPAVIEDNIS~SPAVIEDOTIS

spaviednis ”bikt, uppräkning” (142a, 143a, 143b, 148a); från pol. spowiedź (+ formanten n genom analogi med spowiednykas).

spaviedotis ”bekänna sig→” (143a); från pol. spowiadać (się).

sprovavoti ”handla” (25a); från pol. sprawować.

210

stonas ”villkor, status” (26a, 27b, 29a, 29b, 37b, 221a, 232a, 243a) — stanas ”villkor” (249a); från pol. stan eller vitry. stana.

strajus ”ståt” (248b, 249a); från pol. strój.

stulpas ”staty” (68a); från fornryska stolp.

RÄTTVISA~DÖMARE~DÖMA~RÄTTSLIG

sūdas ”dom” (33a, 46b, 48a, 49a, 77b, 86a, 157b, 180b, 213b, 236a osv.); från vitryska sudą. Avlett ord: sūdiškas ”judiciell” (249b).

sūdžia ”domare” (6b, 79a, 102b, 164a, 215a, 217a, 228a, 244a, 248a, 248b); från vitryska sudja.

sūdyti ”döma, instifta” (60b, 101b, 135a, 165a, 179a, 247a, 249b), apsūdyti ”döma” (174a, 250b), pasūdyti ”döma” (181b); sūdyti från vitryska suditь. Avledningar: sūdijimas ”dom, det som ska dömas” (219b, 220a, 226a, 249a), nusūdijimas ”dom, fördömelse” (63b, 78a).

sūdnas ”ny/den yttersta (dagen)” (33a, 159a, 165a, 242b); från vitryska sudnyj.

svietas ”värld, jordkrets, tidsålder, liv” (15b, 27a, 35b, 39b, 42b, 45b, 46a, 52a osv.). + + ”människa” (239a), ”naturens gång” (235b); från vitryska svieta. Avlett ord: svietiškas ”världslig, civil, juridisk, politisk” (38a, 63a, 63b, 64a, 107a, 145b, 146a, 150b, 164a, 199b, 202a osv.).

tykoti ”lägga sig i bakhåll” (180b); med en rot besläktad med vitryska tichij. Avlett ord: tykojimas ”bakhåll” (219a).

toblyčia ”tavla” (177a, 197b, 213a); från polska tablica.

Traicė ”Treenighet” (17b, 30b, 39a); från polska trojca.

tropnas ”tung (mycket)” (97b, 102a); från polska trafny eller vitryska trapnyj.

trotinti ”utöva grymhet” (42a); här bör trotinti sannolikt rättas till trovinti, bildat från polska trawić.

TRŪBA~TRŪBYTI

trūba ”tuba” (53a, 243b, 249a); från vitryska truba.

trūbyti ”sonare” (243b); från vitryska trubit.

trūdnas (inte i M.T.); från polska trudny eller vitryska trudnyj. Avledning: trūdny ste ”difficultas” (110b).

ubagas ”pauper” (100b, 111b, 159b); från polska ubog eller vitryska ubogъ. Avledning: ubagystė ”paupertas” (233a).

umas ”mens, ratio” (58a, 58b, 63a, 188b); från polska um eller vitryska umъ. Avledning: beumis ”expers rationis, profanus” (31b, 249a).

urėdas ”administratio, magistratus, ministerium, munus, officium, ordo, politia” (2a, 2b, 11a, 12b, 18a, 22a, 24b, 25b, 32a, 34b, 36b, 37b, 48a, 52a osv.); från vitryska urjadъ. Avledning: urėduoti (inte i M.T.), varifrån avledningen urėdavimas ”functiones” (220a).

usvyčia ”urceolus” (89a); från vitryska* ustvицja?

uždotkas ”pignus, arrhabo” (114a, 128a, 129b, 148, 151a, 171a, 171b); från polska zadatek med det litauiska prefixet už- i stället för polska za-.

užyvuoti ”frui, usurpare” (29b, 85b, 154b, 155b, 157b, 159b, 160a, 203b); från polska używać. Avledning: užyvojimas ”usus, participatio” (153a, 154a, 155a, 157a).

užvodyti ”impedire” (45b, 64a, 207b); från polska zawadzać med det litauiska prefixet už- i stället för polska za-.

FRI~(BE)FRIA~FRIGÖRARE

211

valnas ”liber, spontaneus” (6a, 11a, 28b, 38b, 40a, 41b, 43a, 49a, 54b, 55a osv.); från pol. wolny eller vitry. volnyj. Avledningar: valnysta(/ė) ”immunitas, libertas, licentia” (42a, 43a, 63b, 198b osv.), valnumas ”licentia” (204a). Sammansättning: valndarbis ”agens liberrimum” (45b).

išvalnyti ”liberare” (49b, 108a); från pol. zwolnić med det litauiska prefixet iš- i stället för pol. z-. Se även išvalninoti (inte i M.T.), från vilket avledningen išvalninOjimas ”absolutio” (108a).

valninykas ”liber” (65a); ombildat från pol. wolnik eller vitry. volbnikó efter valnas.

večerija(/ė) ”coena” (115a, 115b, 116a, 116b, 149b osv.); från pol. wieczerza eller vitry. вечеря.

VELYTI—PAVELYTI

velyti ”cupere, malere” (181b, 187a); från vitry. velitb.

pavelyti ”concedere, potestatem facere” (107b, 108a, 223a, 227b, 229a); från vitry. povelitb. Avledning: pavelyjimas ”dispensatio” (224a).

VENČIAVONĖ~(SU)VENČIAVOTI

venčiavonė — i frasen sąliubas venčiavonės ”coniugium” (222a, 222b, 226b); från pol. * wieńczowanie. Avledning med det litauiska suffixet -ystė-: venčiaoonystė ”coniugium” (62b, 94b), oftare i frasen sąliubas venčiavonystės ”coniugium” (115a, 220b etc.).

suvenčiavoti ”coniungere in matrimonium→” (232b); venčiavoti från pol. * wieńczować.

VIERA~VIERYTI~VIERNAS

viera ”fides, fiducia” (2b, 4b, 31b, 34a, 36a, 39a, 48b, 64b, 65a etc.); från pol. wiara eller belarusiska вера.

vieryti ”credere” (71a); från pol. wierzyć eller belarusiska верить.

viernas ”fidelis, pius, dignus” (11b, 62b, 79a, 81b, 88b, 103b, 117b, 133a etc.); från pol. wierny eller belarusiska верный. Avledningar: viernesyta ”fidelitas” (232b), nevernyta ”perfidia” (237b).

viežlybas ”honestus” (48a, 52b, 53b, 54a, 64a, 64b, 89b, 199a, 211a etc.); från belarusiska вежливый, med suffixelementet v anpassat till litauiskt b. Avledning: viežlybumas ”virtus, candor, castificatio” (8b, 43a, 92b, 95a, 197a, 219a).

vynyčia ”vinea” (218a); från pol. winnica eller belarusiska винница.

virsas (eller viršas?) ”versus” (227b); från belarusiska вирш.

VLOSNAS~VLOSNAS TIS

vlosnas ”legitimus, proprius, nativus” (5b, 15a, 20a, 20b, 21a, 22a, 25a, 25b, 61b osv.) — (adverb.) ”pro arbitrio” (199a); från pol. własny. Avledning: vlosnybė ”proprietas” (30b).

vlosnastis ”idioma, proprietas” (9a, 9b, 15a, 17b, 18a, 19b, 21a, 21b, 22a osv.); från pol. własność.

vobytí ”invitare” (210b); från pol. wabić eller belarusiska вабить. Formen atvobintuvibime ”invitemus” (92b) kan däremot ha uppkommit antingen genom ett tryckfel eller genom att det slaviska suffixet -i- ombildats till -in-.

ZDRODA~ZDRODLYVAS~ZDRONDYKAS

zdroda ”dolus, fraus” (16b, 208b); från pol. zdrada.

zdrodlyvai ”per fraudem” (218a); zdrodlyvas från pol. zdradliwy.

zdrodnykas ”proditor” (156b); från pol. zdradnik.

212

žokanas ”lex, decalogus” (2a, 2b, 4b, 10a, 12b, 15b, 16b, 32a, 32b osv.); från pol. žakon eller vitry. zakonų. Avledning: žokaniškas ”legalis, forensis” (72b, 172b, 185b, 204a).

žalnierius ”miles” (217a); från pol. żołnierz. Avledning: žalnierystė ”militia” (219b, 220a).

žemčiūga ”margarita” (1a); från vitry. žemčug.

žydas ”ebraeus” (4b, 11b, 23a, 48b, 212a); från pol. żyd eller vitry. žid. Avledning: žydiškas ”ebraeus, iudaicus” (78b, 188a).

žyvatas(/a?) ”uterus, vita” (28b, 37a, 133a, 167b); från pol. żywot eller vitry. žiivota.

När det gäller lexem som inte är obestridliga slaviska lån måste man först och främst uppmärksamma ord som bildats av en latinsk rot och ett suffix av slaviskt ursprung -avo- /från pol. -owa- eller vitry. -ova- (se Michelini, anf. arb., s. 166—167): de skulle kunna härledas från polska verb med liknande struktur; här följer en lista över dessa ord:

absolvavoti ”absolvere” (108a); jfr pol. absolwować. Avledning: absolvavojimas ”absolutio” (108a, 145a).

administravoti ”administrare” (100a, 105a, 107b, 111b, 112a, 113a, 113b, 116a, 116b osv.); jfr pol. administrować. Avledning: administravojimas ”administratio” (30b, 105b, 113b, 219a).

apeliavoti (inte i M.T.); jfr pol. apelować. Avledning: apeliavojimas ”appellatio” (252a).

disputavoti ”disputare” (61b, 214a, 246a); jfr pol. disputować.

ekskomunikavoti/iškomunikavoti ”excommunicare” (103b, 207a); jfr pol. eksko-munikować.

filosofavoti ”philosophari” (62a); jfr pol. filozofać.

fundavoti ”fundare” (163b, 176a, 235b); jfr pol. fundować.

imaginavoti ”imaginare” (69b, 88b, 104b); jfr pol. imaginować.

judikavoti ”iudicare” (160b, 172a); jfr pol. judikować.

meditavoti (inte i M.T.); jfr pol. medytować. Avledning: meditavojimas ”meditatio” (3b).

ordinavoti (inte i M.T.); jfr pol. ordinować. Avledning: ordinavojimas ”ordinatio” (111a, 111b, 112b).

probavoti ”probare” (7a, 65a, 151a); jfr pol. probować.

retorikavoti ”rhetoricari” (11b); jfr pol. retorykować.

tiranizavoti ”tyrannidem exercere” (113b); jfr pol. tyranizować.

triumfavoti ”triumphare” (241b); jfr pol. tryumfować.

Med tanke på att verbet definavoti ”definire” (71b) förekommer i översättningen av ”Margarita theologica” — vilket inte kan härledas från pol. definiować — samt sådana verb med baltisk rot och suffixet -avo- som pildavoti (51a), puikavoti (95b) — vilka kan betraktas som litauiska bildningar — finns det skäl att anta att ett eller annat av de ovan uppräknade verben kan ha kommit in i det litauiska lexikonet direkt från latinet genom tillägg av suffixet -avo-. Därför är Skardžius uppfattning, att alla sådana verb (med undantag för tiranizavoti, som Skardžius inte nämner) bör betraktas som lån från polskan eller som avledningar därav, alltför ”radikal”.

213

Detsamma kan sägas om andra ord med latinsk rot som saknar karakteristiska slaviska drag, men som Skardžius ändå betraktar som lån från polskan eller som avledningar därav. Här följer en lista över några av de enheter som Skardžius behandlat:

dekretas ”decretum” (88b); jfr pol. dekret.

forma ”forma, formula, qualitas” (2a, 8a, 29a, 106b, 115a, 117a, 118a osv.); jfr pol. forma. Avledningar: formališkas ”formalis” (26a), formuoti ”formare” (88b).

fortūna ”fortuna” (226b, 232b); jfr pol. fortuna.

fundamentas ”fundamentum” (59a, 77b, 94b, 99b, 101a, 101b osv.); jfr pol. fundament.

kondicija ”conditio” (73a, 73b); jfr pol. kondycija.

lekcija ”lectio” (202b, 205b); jfr pol. lekcja.

persona ”persona” (6a, 7a, 7b, 8b, 9a, 10a, 11a, 12a, 12b osv.); jfr pol. persona. Avledningar: personiškas ”personalis, hypostaticus” (17a, 17b, 24a), personystė ”personalitas” (20a).

regula ”regula, norma” (4a, 27b, 38b, 48b, 53a, 61a, 72a, 117a, 126a osv.); jfr pol. reguła.

sekta ”secta” (4b, 159b, 237a); jfr pol. sekta.

sentencija ”sententia” (23b, 39b, 54b, 84a, 86b, 108b, 116b, 121a etc.); jfr pol. sentencija.

suma ”summa” (4a, 47a, 121a, 146b, 213b, 250b); jfr pol. suma.

testamentas ”testamentum” (70a, 257b); jfr pol. testament.

Det är obegripligt varför just dessa, och inte andra, ord med latinsk rot och en liknande polsk motsvarighet förekommer i Skardžius monografi, till exempel:

argumentas ”argumentum” (241b); jfr pol. argument.

astronomas ”astronomus” (40b); jfr pol. astronom.

definicija ”definitio” (54a, 96b); jfr pol. definicija.

elementas ”elementum” (45a, 113b, 115b, 117a, 122a etc.); jfr pol. element.

figūra ”figura” (151b); jfr pol. figura.

instrumentas ”instrumentum” (3b, 73b, 80a, 118a); jfr pol. instrument.

katekizmas ”catechesis” (4a); jfr pol. katekizm.

kreatūra ”creatura” (1b, 6a, 9b, 18b, 29b, 46b, 47a etc.); jfr pol. kreatura.

materija ”materia” (39b, 40b, 46b, 239b); jfr pol. materia.

Ursprunget till ord med latinsk rot skulle naturligtvis kunna behandlas ingående först efter grundliga undersökningar av den gamla litauiska skrifttraditionen och en analys av originaltexten — när det gäller översättningar, som utgör den största delen av de gamla litauiska skrifterna. Detta blir ett arbete för framtiden.

Separat vill jag nämna några ord med latinsk rot där det litauiska o motsvarar det latinska fonemet ā:

altorius ”ara” (232a); jfr pol. ottarz.

gubernatoras ”proconsul” (214b); jfr lit. gubernator.

kard inolas ”cardinal” (238b); jfr lit. kardynal.

majestotas ”maiestas” (7a, 17a, 20a, 20b, 25b, 26a, 28b osv.); jfr lit. majestat.

plebonas ”pastor” (205b, 224b); jfr lit. pleban.

tribūnolas ”tribunal” (249a); jfr lit. tribunat.

214

Fonemens förekomst o gör det möjligt att anta att dessa lån kan tillhöra ett äldre skikt av det litauiska ordförrådet — från tiden då *ā ännu inte hade blivit o. Detta visar dock inte att de måste ha kommit in i det litauiska ordförrådet via polska och inte direkt.

Som vi ser finns det många slaviska lån i den litauiska texten till ”Margarita theologica”, medan det bara finns några få germanismer:

ištukiavimas ”laniena” (161b), en avledning av išstuki(u)oti (inte M.T.), bildat av stukas(/is) + det derivativa suffixet -(i)uo-

ercikis ”dux, princeps” (216b, 217a, 218a, 220a) och avledningen ercikystė ”principatus” (176a);

kunigas ”sacerdos” (24b) och avledningarna kunigystė ”sacerdotium” (18a), kunigavimas ”sacerdotium” (25a);

penigai ”pengar” (219b);

ruimiškas ”localis” (152b, 160a), en avledning av ruimas (inte M.T.);

sturmas ”tempestas” (237b, 249a); om man antar att Vaišnoras stavning s i detta fall motsvarar fonemet š, bör ordet (šturmas) härledas från det fornpreussiska szturm;

šlimas ”slem” (43a);

Hit skulle också kunna höra grodas ”gradus” (201a, 201b, 202a, 214a).

I detta avseende står översättningen av ”Margarita theologica” nära Bretkūnas Postilla³ och andra litauiska texter från den perioden, utgivna i Königsberg.

LEXIKALISKA SLAVISMER I DEN LITAUISKA ÖVERSÄTTNINGEN AV ”MARGARITA THEOLOGICA”

Sammanfattning

Ord av slaviskt ursprung och deras avledningar i den litauiska översättningen av den latinska traktaten ”Margarita Theologica” (Königsberg, 1600) anges tillsammans med sina latinska motsvarigheter i originaltexten; därtill ges etymologiska upplysningar om slaviska lexem. Avledningarna är grupperade efter basmorfem; om texten endast innehåller avledningar anges de saknade grundformerna och betecknas med ne M.T.. För ord som förekommer flera gånger i texten eller tillhör dagens litauiska standardspråk saknas en fullständig förteckning över textställena.

3 Jfr B. Žindžiūtė-Michelini. Låneorden i Jonas Bretkūnas ”Postilla” från år 1591. — Zeitschrift für Slavistik, Bd. 35 (1990), S.235—237.

215