ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLI (1999)

Aloyzas VIDUGIRIS

Litauiska språkets institut, Vilnius

ORTNAMN I LAZŪNAI-TRAKTEN

Ortnamn följer människan genom hela livet. De skapas av människor. Bevarade ortnamn är därför en spegelbild av och ett vittnesbörd om den lokala befolkningens kultur och etniska tillhörighet. Ortnamn kan berätta mycket om traktens förflutna och de etnolingvistiska processer som ägt rum där. Invånarna i sydöstra Litauen har sedan gammalt kommit i kontakt med östslaver och började, genom kontakterna med dem, ta över deras språk. Ortnamn som klingar vackrast på en litauisk talares läppar blir ofta så förändrade av slaviskttalande att de inte längre går att känna igen. Å andra sidan anpassar även litauisktalande slaviska ortnamn när de använder dem, så att de passar in i det egna språkets system. Ortnamnen från Lazūnai-trakten som återges nedan är ett levande exempel på sådan språklig samverkan och samtidigt förmodligen ett av de sista minnesmärkena över den stora del av den litauiska världen som en gång fanns vid Beržuonės och Nėmunas sammanflöde och som nu för alltid har tystnat.

Lazūnaiområdet, som länge tillhörde Ašmena län i Vilnius vojvodskap (senare guvernement), under den polska ockupationen Ašmena län i Naugardukas vojvodskap, ingår nu i Vijà distrikt i Gaŕdino region i Republiken Belarus (Gudija). Förr var Vijà centrum för en häradskommun i Lydos län, där berömda marknader hölls sedan gammalt. Dagens Vijòs distrikt omfattar områdena Bókštas, Eigirdai, Geranainiai, Jūrotiškės, Lazūnai, Leliūkai, Ležnėnai, Lipniškės, Mārinas (lit. Móryna, ryska Morino), Subātninkai, Trobos och Vijà. Själva namnet Vijà har bevarats endast av de äldre litauisktalande invånarna i Dieveniškės och några närliggande områden. De som talar Lazūnai-dialekten använder litauiserade former av det slaviska namnet Ivje: Iujà, Iujà eller Iujà.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet användes litauiska i större eller mindre utsträckning fortfarande i följande byar kring Lazūnai: Ažūbelavičiai, Bāčkininkai, Bebrėnai, Bežėmniai, Daniūnai, Dauroniai, Dervagiai, Gudeniōniai, Jančiūnai, Joskūnai, Kuproniai, Mačiūliniai, Pāsaliai I, II, III, Saliniai, Šeškai, Ūosiagiris, Ūosiagirėliai, Vāldikai, Vinkšnėnai, Zomašiai I, II, Žūboniai, Žydžiūnai med flera. I den litauiska pressen i början av 1900-talet nämndes fortfarande regelbundet personer som inte hade förlorat sitt litauiska språk i Dudos, Geranainiai, Subātninkai och Surviliškės, mer sällan i Bókštas, Trobos och Vijà. Man uppskattar att omkring 6 000 personer i området kring Lazūnai kunde tala litauiska, men enligt uppgifter som A. Plater samlade in 1890 och en anonym person bearbetade registrerades 3 559 personer (Anonim 1898: 60). Av de uppgifter som samlades in i början av 1800-talet genom församlingspräster (Ved Mosti 1827) och beskrivningen av trakten av dess kännare M. Baliński och T. Lipiński (Baliński, Lipiński 1846: 251) framgår att litauiska fram till mitten av 1800-talet ännu dominerade nästan oavbrutet från Vilnius till Ašmena

202

floden – i öster till dagens Gervėčiai och i sydöst till områdena kring Bokštas och Lazūnai. Därefter började litauiskan snabbt trängas undan.

Litauens självständighetsförklaring väckte hos invånarna i Lazūnai en önskan om bildning och ett hopp om att åter få ansluta sig till den litauiska nationens kärna. Biskop J. Matulaitis apostoliska verksamhet och hans visitationer i Lazūnai lämnade ljusa minnen. Tack vare hans omsorg utnämndes den verksamme litauiske prästen Karolis Gumbaragis (1885–1957) till Lazūnai. Personligen uppmuntrad av J. Matulaitis kom den förste från Lazūnai, Juozas Maceika (1906–1991), till Vilnius litauiska gymnasium (sedermera Vytautas Didysis-gymnasiet) för att studera. Han blev en av de främsta stödjarna av sina landsmän och kulturarbetarna i sydöstra Litauen.

Den vackraste perioden i Lazūnaiinvånarnas kulturliv var de fem år då K. Gumbaragis var präst i Lazūnai (1920–1925). Prästen ordnade regelbundet kvällssammankomster och majfester i olika byar. Han var särskilt ofta gäst i byn Pasalius, omgiven av skogar. Många lördags- och söndagseftermiddagar kom han dit med häst och vagn tillsammans med sin klockare, som var musiker. Ungdomar samlades från de närliggande byarna Joskūnai, Jančiūnai, Dauroniai, Uosiagiris, Valdikai, Gudenioniai och andra. Sångerna och lekarna som tog sin början fortsatte länge även efter att prästen hade åkt. Prästen K. Gumbaragis uppmuntrade ungdomarna att bilda sig och studera; tack vare honom öppnades den första litauiska skolan i Lazūnai. Tyvärr stängdes skolan snart av den ockuperande polska makten, och prästen föll i onåd hos myndigheterna på grund av sitt litauiska folkbildningsarbete och tvingades flytta.

Senare sköttes kulturlivet av skolungdomar och studenter från Lazūnaiområdet. På J. Maceikas initiativ inrättades läsrum i byarna Bebrėnai och Lazūnai. Men troligen hade inget annat område så otur som Lazūnai. Så snart litauiska utbildnings- och bildningsinstitutioner började verka lades de genast ned. Ockupationsmaktens byråkrater, som satt i Bokštas kommun, Valažinas län och Naugardukas vojvodskap, utmärkte sig genom en oerhörd omänsklighet. Folk berättade gång på gång med fasa om två fall av polska ämbetsmäns hjärtlöshet: J. Varanėlis, en fattig invånare i Pasalis som upplät lokaler åt den litauiska skolan, tvingades under nästan ett års tid varje dag gå till Bokštas kommun, 18–20 km bort, för att registrera sig; bonden K. Barauskas från byn Lazūnai försökte få ett intyg om sonens litauiska nationalitet så att denne skulle kunna studera vid Vilnius litauiska gymnasium. Efter att förgäves ha gått otaliga gånger till Lūgamėnai kommuns ordförande, länschefen i Valažinas (omkring 40 km) och vojvodskapschefen i Naugardukas (40 km), gick han till fots till Warszawa för att träffa utbildningsministern (400 km), men fick ändå ingenting.

Barnen till de litauiska invånarna i Lazūnai tvingades gå i polska skolor. Litauiskan avlägsnades helt från Lazūnais kyrka och släpptes aldrig in igen. Detta ryckte till sist upp den litauiska språkets rötter. Många blev gudiska på en enda generation. B. Maknickas, född 1908 i byn Saliniai, berättade att han fram till 16 års ålder inte kunde något annat språk än litauiska och hade stora svårigheter innan han lärde sig gudiska och polska, medan hans barn redan var riktiga gudier, som endast betraktar sig som

203

med polackerna. Žaldokai (J. Žaldokas och A. Žaldokienė, född 1902), som kom från byn Bebrenai och talade enbart litauiska hela livet, lyckades aldrig lära sig tala vitryska särskilt bra. År 1993 återstod bara en enda person från Pasalys, Filomena Varanelytė-Avižičienė, född 1925, som väl behärskade den traditionella dialekten i sitt hemområde.

Även om Lazūnai-dialekten försvann har dess land fostrat en skara framstående människor för Litauen: Juozas Maceika, som kom från byn Lazūnai; ingenjören, agronomen och hembygdsforskaren Pranas Semokas (1909–1986), från Gudėnonys; litteratören, journalisten och lexikografen Jonas Petrauskas (1915), från Dauroniai (Daunoriai); läkaren Vlada Kemeišaitė-Gurevičienė, från Uosiagiriai; och många andra. Juozas och Salomėja Maceika hjälpte många av sina landsmän att utbilda sig, skaffa ett yrke och få tak över huvudet.

Lazūnai-litauiskan hör till den östaukštaitiska vilniusiska dialektgruppen och utgör dess sydligaste del. Lazūnai-dialekten studerades av E. Volteris (Wolter 1899: 173–187) och J. Jablonskis (JJ 1906; 1933: 125–132). En ansenlig samling litauisk folklore nedtecknades 1923 av J. Šlapelis (Šlapelis 1927: 462–464). Omkring 1929 besökte den polske språkforskaren W. Porzeziński Lazūnai, men hittills vet man inget om vad som hände med det material han samlade in. År 1930 nedtecknade och publicerade estländaren P. Arumaa dialekttexter från Lazūnai-trakten (Arumaa 1930: 31–40). År 1930 studerade J. Gerulis denna dialekt tillsammans med sin assistent, den norske baltisten Chr. Stang, och återigen på egen hand 1938. J. Maceika och P. Semokas bistod dem. I manuskriptavdelningen vid Vilnius universitetsbibliotek finns också en kort text på Lazūnai-dialekten, nedtecknad av K. Būga (KBg 1906), men det är okänt om forskaren själv någonsin besökte Lazūnai. Under efterkrigstiden studerade Lazūnai-dialekten och publicerade arbeten om den av J. Senkus (Senkus 1958: 183–194; 1959: 215–230), E. Grinaveckienė (Grinaveckienė 1960: 191–205) och moskvabon T. Sudnik (Sudnik 1972: 15–115). År 1985 utkom bland annat ”Lazūnai-dialektens ordbok” (LžŽ), sammanställd av denna artikels författare och J. Petrauskas.

De ortnamn från Lazūnai-trakten som publiceras här har samlats in av olika personer. Namnen på platserna i sin hemby Lazūnai samlade in och beskrev J. Maceika i monografin ”Lazūnai” (Maceika 1998). En omfattande samling ortnamn nedtecknades av ordsamlaren och medförfattaren till ”Lazūnai-dialektens ordbok”, J. Petrauskas. P. Semokas bedrev noggranna studier av Lazūnai-traktens namnmaterial. Han vandrade inte bara vitt omkring i Lazūnais omgivningar och samlade in personnamn, efternamn, öknamn och ortnamn, utan gjorde också omfattande arkivforskning. Han skrev artiklar om namn bland Lazūnai-borna (Semokas 1984: 62–72) och om efternamn och öknamn (Semokas 1989: 108–121). Dessutom lämnade P. Semokas efter sig tre omfattande handskrivna studier om Lazūnai-trakten, vilka förvaras i manuskriptavdelningen vid Litauens vetenskapsakademis bibliotek. En stor fördel är att han skrev ner många av ortnamnen på två eller tre språk, det vill säga på litauiska, vitryska och ofta även polska. Några ortnamn nedtecknades av dialektforskarna E. Volteris, J. Jablonskis, J. Senkus, E. Grinaveckienė, A. Balasaitis, T. Sudnik med flera.

När författaren till denna artikel samlade in ortnamn cyklade han 1957 runt till många byar i Lazūnais omgivningar. Många ortnamn från Lazūnais omgivningar ha-

204

de samlats in under expeditionerna 1976 och 1988 och vid andra längre eller kortare utflykter.

Nedan ges en alfabetisk förteckning över de ortnamn som används av människorna i Lazūnai-trakten. All klassificering och analys av dem har utelämnats. Till sin bildning skiljer sig de flesta inte från ortnamnen i andra delar av det litauiska språkområdet. Man kan särskilt uppmärksamma de för lazūnai-borna typiska ”pronominala” ortnamnen, som bildas efter slaviska språks mönster av genitiv av efternamn eller öknamn och pronominala ändelser -(j)is, -ji, till exempel: Breivóji (det vill säga Breivõs) pv., Bùikoji (det vill säga Bùikos) pv., Bùikojis arba Bùikosis kálnas, Skrudžioji (en del av byn Bebrenai där bebrenai-bor med öknamnet Skrudžiai bodde), Mūsios (det vill säga mūsų) Zbìščios pv.

På grund av att det egna modersmålet glömts bort och under inflytande av de slaviska språken har dubletter och slaviska översättningslån uppstått. Detta är särskilt typiskt för mikrotoponymi. De autentiska ortnamnsformerna bevarades bäst av äldre personer som hela tiden hade talat litauiska. Även när de talade slaviska behöll de den litauiska stammen och ofta också hela formen, till exempel: Ažùdaržis, Dvarnėlis, Pirmieji, Platėji, Varyklà eller Liūnas – sl. Liún, Laukėliai – sl. Laukėli, Trakėliai – sl. Trakéli. Där tvåspråkigheten bestod under lång tid och litauiskan håller på att glömmas bort, får olika översättningslån fäste, till exempel: Ažùkluon-is – sl. Zahuménica, Ažùdaržis – sl. Zaharádnica, Ilgėji – g. Dóugije, Platėji – g. Širókija, Vidutinė – sl. Serédnaja, Vỳanas (ugn, bränneri) – sl. Výhan och liknande.

Vissa kasusformer av ortnamn har ibland olika stammar, till exempel: nom. pl. Dauroniai, Dervagiai, Geranainiai, Zūboniai, men acc. pl. Daurónis, Petrónis, Zūbónis, ines. pl. Dauronysà, Dervagysà, Geranáinysa, Zūbkónysà.

I förteckningen över namn på bebodda platser ingår, utöver byarna i Lazūnais omgivningar, även namn på mer avlägsna byar, småorter och städer samt några namn på andra länder och deras huvudstäder. Alla ortnamn som nämns i förteckningen har nära anknytning till lazūnai-bornas själva liv eller till människor i deras närhet. De utgör en del av deras liv och värld.

I förteckningen anges ortnamnen i alfabetisk ordning, följt inom parentes av deras accentuering och en slavisk motsvarighet, huvudsakligen på vitryska, och efter ett tankstreck av uppgifter om det objekt som ortnamnet betecknar samt dess lokalisering. Lokaliseringen av vissa byar kan vara något inexakt, eftersom det inte alltid fanns underlag att stödja sig på när den fastställdes.

1. Namn på bebodda orter

Alenãvas (2) || Alienãvas (2) (bel. Galénava, r. Galenovo) – by i Vijos närområde, tidigare herrgård.

Alšėnai – se Galšià

Ančėrai (2) (bel. Gančary, r. Gončary) – by i Vijos närområde.

Astráucai (3ᵇ) (bel. Astraucy, r. Ostravici) – by i Vijos distrikt.

Ašmenà (3ᵇ) (bel. Ašmiány, r. Ošmiany) – stad i Gardinsregionen, distriktscentrum.

Ažùbelaviai (1) || rt. Ažùbelavės (1) || Ažùbelaliai (1) J. Jabl. (bel. Zabėlaucy, r. Zabeloviči) – by i Lazūnai närområde.

205

Bãčkininkai (även Bãčkinykai) (1) (bel. Bacešniki, r. Bočešniki) – by i Lazūnai närområde. Bãčkūriai (3ᵇ) – så kallade invånarna i byn Vinkšnėnai byn Bačkininkai.

Bagdenãvas (2) (bel. Bagdzenówa, r. Bogdanovo) – by i Vyšniava närområde, tidigare herrgård.

Bairẽšai (2) || Bairẽšiai (3) (bel. Bairašy) – by i Dūdai närområde.

Bajõrai (2) – östra delen av byn Lazūnai, där välbärgade bönder bodde.

Bakūnavas (1) || Bakūnãvas (2) (bel. Bakūnava, r. Bakunovo) – by i Bokštas närområde, tidigare herrgård.

Bãltgiriai (1) || Baltgiriai (3ᵃ) (bel. Bóutkiy, le. Bolkiy) – by i Lazūnai närområde.

Barãnaučai (1) (bel. Baránaųcy, r. Baranoviči) – 1. Stad i Gardinsregionen, distriktscentrum. 2. by i Trobos närområde.

Bãravas (1) || Barãvas (2) || Bõravas (1) (bel. Bórava, r. Borovo) – by i Vijos distrikt, tidigare herrgård.

Barisovas (1) || Barisavas (1) || Barisãvas (2) (bel. Barisava, r. Borisovo) – by i Bokštas närområde, tidigare herrgård.

Barsūkai (2) (g. Barsuki, r. Borsuki) – by i Dūdų församling.

Barūtiškės (1) (g. Barūčiski, r. Borutiski) – by i Trobų församling.

Basiõrai (2) (g. Basiary) – en del av byn Lazūnai där fattiga bönder bodde

Bebrėnai (1) || rt. Bebrėniai (1) (g. Bóbraucy, r. Bobroviči) – by i Lazūnais församling.

Belarūsija (1) || Belarūsis (2) – Belarus, Gudiška

Beržuonà (3) || Beržà (3) || Žaberėžės (1) (g. Záberaz, Záberez, r. Zaberez) – by i Bokšto församling.

Bežėmniai (2) || Bežėmniai (1) (t. Bežãmnial) < Bežėminiai || Bežamčai (2) (g. Biažėmcy, r. Bežamcy) – by i Lazūnais församling.

Bilmanai (3ᵃ) || Bilmónai (1) (g., r. Bilmóny) – by i Lazūnais församling.

Bobinkai (1) (g. Babinki, r. Bobinki) – by i Vijos församling.

Bókštas (1) || rt. Bókštai (1) (g., r. Bákšty) – tätort i Vijos distrikt.

Brãdiškė (1) || Brãdiščiai (1) || Brėdiščiai (1) (g. Bradzišča, r. Brodzišče) – by i Bokšto församling.

Breivai (3) – en del av byn Pasaliai, benämnd efter invånarnas öknamn

Brūdinkai (t. Brūdnykai) (1) || Brudniai (4) (g. Brúdniki) – ett öknamn för byn Joskūnai

Bukótos (2) – en del av byn Lazūnai, uppkallad efter öknamnet Bukotà

Bulbienõliai (2) – så kallade ungdomarna i byn Bebrėnai byn Gudenonys

Cecernykai – se Teterninkai

Cimanoniai (1) || Cimanoniai (3) (lit. Címanoucy, r. Cimanoviči) – by i Lazūnas omgivning.

Čėpūnė (1) || Čėpūnia (1) || Čėpūnė (1) (lit., r. Čápun') – by i Dūdų omgivning.

Čėpunka (1) (lit., r. Čápunka) – by i Dūdų omgivning.

Čerkėsai (2) (lit. Čarkésy, r. Cerkesy) – by i Jūrotiškių omgivning.

Černėliai (2) (lit., r. Čarnéli) – by i Jūrotiškių omgivning.

Černėnai (1) (lit. Čérnioucy, r. Černeviči) – by i Dūdų omgivning.

206

Černyčia (2) || Černiča (2) (lit. Čarniča, r. Černica) – by i Jūrotiškių omgivning.

Dailidės (2) (lit., r. Dailīdy) – by i Vijos omgivning.

Dainavā (3^b) (lit. Dainóva, r. Doinovo) – by i Trobų omgivning.

Daniūnai (1) (lit. Dóneucy, r. Doneviči) – by i Lazūnas omgivning.

Dárgiškės (1) (lit., r. Dórgiški) – by i Trobų omgivning.

Daugirdiškės (2) (lit. Daugirdziški, pol. Doverdiški, r. Dovgirdiški) – by i Trobų omgivning.

Dauroniai (3) || äldre form Daunoriai (3) (lit., r. Dounáry) – by i Lazūnas omgivning.

Dėravagiai – se Dervagiai

Derevnóji (lit. Dzeraunaja, r. Derevnoje) – småstad i Stolbtsy-distriktet i Minskregionen.

Dervagiai (3^a) || Dievergiai (3^a) || Dėravagiai (3^b) || Dirvagiai (3^b) J. Jabl. || Gervagiai (3^b) (lit. Dzévergi, ryska Devergi) (jfr uttrycket Dervagys aina vergáuc ’Dervagys går för att bli livegen’) – by i Lazūnas omgivning.

Diámantas (1) (bel. Dziámanty, ry. Diamonty) – by i Vijos distrikt.

Dievēniškės (1) || Dievēniškė (1) (bel. Dzeveniški, ry. Deveniški) – småstad i Šalčininkai distrikt.

Dievergiai – se Dervagiai

Dirvagiai – se Dervagiai

Dragūnai (1) (bel., ry. Dragúny) – by i Vijos distrikt.

Dūdos (4) || Dūdà (4) (bel., ry. Dúdy) – kyrkby i Vijos distrikt.

Dunojus (2) (bel., ry. Dunáj) – by i Jūrotiškiai kommun.

Durnieji Zomāšiai – se Zomāšiai

Eigirdos (3^b) || Eigirdai (3^b) (bel., ry. Éigirdy, lit. Jegirdy) – by i Trobų kommun, kommunens centrum.

Fráncija (1) – Frankrike

Galimšcina (1) (bel., ry. Galimščina) – by i Vijos distrikt, tidigare herrgård.

Galšia (4) || Alšėnai (1) (bel. Gal'šány, ry. Golšany) – småstad i Ašmena distrikt.

Galūnėnai (1) || Galumenai (1) (bel. Galúnaucy, ry. Galunoviči) – by i Dūdos kommun.

Gečiškės (2) (bel., ry. Geciški) – by i Lazūnai kommun.

Genciūnai – se Ginčiūnai

Geranáiniai (1) || rt. Geranāniai (2) (bel. Geranióni, Geranióncy) – småstad i Vijos distrikt.

Germánija (1) – Tyskland

Gervagiai – se Dervagiai

Gibučiai (2) (g. Gibúcy, le. Gebuci) – by i Vijos distrikt

Ginčiūnai (1) || Genciūnai (1) (g. Ginčiúny, le. Gentiuny, r. Gintiuny) – by i Vijos distrikt

Girdiškės (1) (g. Girdziški, le. Gerdiški, r. Girdiški) – by i Subatninkų socken

Girduškės (1) (g., r. Girduški) – by i Lazūnai socken

Grábaucai – se Rōbovas

Gradnia (4) || Grodnia (4) (g. Gródna, r. Grodno) – Grodno, områdets centrum

Graužiškės (1) || Gráužiškės (1) (g. Graužiški) – småstad i Ašmenos distrikt

207

Gudėliai (2) || Rusȯkai (2) (bel., r. Rusáčki, Rusakí) – en by i Lazūnaiområdet, tidigare herrgård.

Gudenioniai (3) (bel., r. Gudeniáta) – en by i Lazūnaiområdet.

Gūdija (1) || Gudija (2) – Belarus.

Gudiškės (2) (bel., r. Gudžiški) – en by i Bokštasområdet.

Guragaliai (3^b) – en del av byn Lazūnai.

Ilgōji – en del av byn Bebrėnai.

Itrėnai (1) – en by i Vijos distrikt.

Ivenčius (även Ivinčius) (2) (bel., r. Ívenec) – en stad i Minskregionen, distriktets centrum.

Ivjà – se Jūjà.

Jančiūnai (1) || Jančiai (4) (bel. Jánceucy, r. Janceviči) – en by i Lazūnaiområdet.

Jaremkà (2) || Jaremkos (2) (bel., r. Jarémki) – en by i Vijos distrikt.

Jasiūnai (1) – en småstad i Šalčininkai distrikt.

Jivjà – se Jūjà.

Jógodnė (1) (bel., r. Jágadnia) – en by i Vijos distrikt.

Joskūnai (1) (bel. Jáskeucy, r. Jáskeviči) – en by i Lazūnaiområdet.

Jotautėnai (1) || Jotautai (3^a) (bel. Játaucy, r. Jatautoviči) – en by i Vijosområdet.

Jūjà (4) || Jivjà (4) || Ivjà (t. Iujà) (4) (vitryska Ívja, distriktet Ivje) – Vija, en stad i Hrodnas oblast, distriktets centrum

Jūrōtiškės (1) || Jūrōtiškė (1) (vitryska, distriktet Juráčiški) – en småstad i Vijadistriktet

Juzapāvas (2) (vitryska Juzefóva, distriktet Juzefovo) – en by i Lazūnaiområdet, tidigare herrgård

Kalesninkai (t. Kalesnykai) (2) – en småstad i Šalčininkaidistriktet

Kalivārija (1) – en stadsdel i Vilnius

Kalniniai (2) – en del av byn Bebrėnai

Kalvėliškės – se Kaulelìškės

Karašėnai (1) (vitryska, distriktet Karašeniáta, polska Krošenienta) – en by i Dūdaiområdet

Karpėnai (1) (vitryska Kárpaucy, distriktet Karpoviči) – en by i Lazūnaiområdet

Kasčiai (4) (vitryska, distriktet Kósci) – en by i Jūrōtiškėsområdet

Kastusėliai (2) – den västra änden av byn Pasaliai

Katnai (3^b) (vitryska Katkí, distriktet Kotki) – en by i Jūrōtiškėsområdet

Kaulėliškės (1) || Kalvėliškės (1) (vitryska Kanvelìški, distriktet Konvelìški) – en småstad i Varanavadistriktet

Kaũnas (4) || Kaūnus (2) – en stad i Litauen

Kazėnai (1) (vitryska Kózeucy, distriktet Kozeviči) – en by i Dūdaiområdet

Kazināvas || Kazinōvas – se Kózinavas

Kiaurai (4) (by, vit. Kéury, pol. Kieury, ry. Kevy) – by i Bokšto närområde.

Kirvėliai (2) (by, ry. Kirvéli) – by i Lazūnai närområde.

Klevyčia (2) (by, ry. Kleviča) – kyrkby i Ašmena distrikt.

Kōzinavas (1) || Kazināvas (2) || Kazinōvas (2) (by, vit. Kózinava, ry. Kozinovo) – by i Bokšto närområde.

Kraiči̇ninkai (terr. Kráičnykai) (1) (by, ry. Kráičniki) – by i Vijos distrikt.

Krėvas (2) || Krėva (1) (by, vit. Krėva, ry. Krevo) – småstad i Smurgainys distrikt.

208

Kryčinkai (terr. Kryčnykai) (1) (by, ry. Kričniki) – by i Jūrotiškiai närområde.

Kri liškės (1) (by, ry. Kriliški) – by i Jūrotiškiai närområde.

Kryžaukos (1) (by. Kryžouki, ry. Kryžovki) – by i Jūrotiškiai närområde.

Krupliai (4) (by, ry. Kruplį) – by i Lazūnai närområde.

Kubonė (2) – Kubanė

Kūkšinas (1) (by, ry. Kūkšin) – by i Bokšto närområde.

Kupronai (3^b) (by. Kūpracų, ry. Kupoviči) – by i Lazūnai närområde.

Kvederėkai (2) (by, ry. Chvedaráki) – by i Vijos distrikt.

Láibiškės (1) (by, ry. Lóibiški) – by i Jūrotiškiai närområde.

Lapūčiai (2) (by, ry. Lapuci, lit. Lapuce) – by i Bokšto närområde.

Latvà (2) – Lettland

Lazūnai (1) (g., r. Lazdūny) – 1. Småstad, omgivning och församlingscentrum i Vijos distrikt. 2. by i Lazūnai-området.

Leliūkai (2) (g., r. Leliukí) – by i Dūdų-området.

Ležnėnai (1) (g. Lěžneucy, r. Ležneviči) – by i Dūdų-området.

Lietuvà (3^a) (g., r. Litvá) – så kallas Lazūnai-området (litauerna)

Līpniškės (1) || Līpniškė (1) (g., r. Lipniški) – småstad i Vijos distrikt.

Litvà (4) – så kallas byn Pasaliai (litauerna)

Liūbčius (2) (g., r. Liūbča) – småstad i Naugarduko distrikt.

Liūnas (1) (g., r. Liūn) – by i Lazūnai-området.

Lūgamėnai (1) || Lūgomėnai (1) || Lūgavėnai (1) (g. Lūgamaucy, r. Lugomoviči) – by i Dūdų-området, tidigare herrgård.

Lukášinas (1) || Lukásinas (1) (g., r. Lukóšin) – by i Bokšto-området.

Mačiūliniai (även Maciūliniai) (1) – tidigare by i Lazūnai-området.

Maladėčina (1) (g. Maladėčna, r. Molodečno) – stad i Minskregionen, distriktets centralort.

Márinas (1) (g. Móryna, r. Morino) – småstad i Vijos distrikt.

Mataūšai (2) – östra änden av byn Pasaliai.

Matikauščina (1) (g., r. Matýkauščina) – tidigare by i Lazūnai-området.

Mėgūnai (1) (by. Miágeucy, distr. Miageviči) – by i Lazūnaiområdet.

Mìras (2) (by, distr. Mír) – tätort i Koreličidistriktet.

Munčėnai (f. Muncénai) (1) (by. Múnceucy, distr. Munceviči) – by i Vijosdistriktet.

Nalibakai || Nalibokai (1) (by. Nalíbaki, distr. Naliboki) – by i Ivėnčiaus distriktet (där fanns Lazūnai-bornas ängar).

Naūgardas (3^b) || Navārutkas (1) (by. Navagrūdak, distr. Novogru­dok) – Navahrudak, en stad i Grodno oblast och distriktets centrum.

Nauji Dervagiai – se Pupiniai.

Naujorkas (2) – New York.

Navārutkas – se Naūgardas.

Navasélkos (1) (by., distr. Navasiólki) – by i Vijosdistriktet.

Nekviėtkos (2) (by., distr. Nechviédki) – mindre by i Lazūnaiområdet.

Nerávai (2) (by., distr. Neróvy) – mindre by i Lazūnaiområdet.

209

Nikolájevas (1) (f. Nikalájeva, pol. Nikolajevo) – by i Dūdų socken.

Noreikos (2) (f., pol. Narejki) – by i Jūrotiškių socken.

Nosūnai (1) (f. Nósaũcy, pol. Nosoviči) – by i Lazūnų socken.

Panyžis (2) – by i Bokšto socken.

Papeninkai (även Papelnýkai) (2) (f. Papenliki, pol. Popelniki) – by i Vijos distrikt.

Pásaliai (Pirmi, Kiti, Treti) (1) || Pásalis (1) || Páse liai (1) (f., pol. Pósali, le. Posele) – by i Lazūnų socken.

Pastálniškės (1) (f. Pastóln iški, le. Postolniški) – by i Vijos socken.

Patelžiai (3^b) (f., pol. Patélzy) – by i Dūdų socken.

Pauláičiai (1) (f. Paulójci, Paulóucy, pol. Pavloviči) – by i Jūrotiškių socken.

Pečkūnai (1) (f., pol. Pačkūny) – by i Trobų socken.

Pelesà (även Pelasà) (2) – kyrkby i Varėnavo distrikt (lazūnėnai hade kontakt med pelesiškiai).

Pesėnai (1) (f. Péseucy, pol. Peseviči) – by i Dūdų socken.

Pėterburkas (1) (f., pol. Péterburg) – Sankt Petersburg

Petroniai (3^b) (f., pol. Petróucy, pol. Piotroviči) – by i Vijos socken.

Pociūnai (1) (f. Pacéucy, pol. Paceviči) – by i Lipniškių socken.

Põlščis (2) (f., le. Polšč) – Polen

Pupiniai (3^b) (by, distr. Pupini) || Nauji Dervagiai (vitry. Nove Devergi) – en del av byn Dervagiai, namngiven efter ett öknamn

Radaškoniai (3) (by. Radaškóucy, distr. Radaškoviči) – distriktcentrum i Minskregionen

Radžiūnai (1) (by. Rodzéucy, distr. Rodzeviči) – by i Vijos omgivning

Rasališkės (1) (by. Rasóliški, distr. Rosoliški) – by i Bokšto omgivning

Rasiejà (2) – Ryssland

Razumnėjėji Zomašiai – se Zomašiai

Róbovas (1) || Róbaucai (1) || Róbaučiai (1) || Grábaucai (1) (by. Grábaucy, Grábovo, Grábava, distr. Grabovo) – by i Bokšto omgivning

Ródūnia (1) – småstad i Varėnavo distrikt

Rusókai – se Gudėliai

Salčininkai – se Šalčininkai

Salešnykas || Saliėšnykai – se Šalčininkai

Saliniai (2) (by, distr. Sóly) – by i Lazūnai-omgivningen (nu en del av byn Pasaliai)

Sántaka (även Súntaka) (1) || Sántakės (även Súntakes Dzidelės ir Mažos) (1) (by, distr. Santóka) – by i Vijos distrikt

Sarókos (2) (by, distr. Saróki) – by i Lazūnai-omgivningen

Saugūčiai (2) (by, distr. Sauguci) – by i Vijos omgivning

Savininkai (även Saviņykai) (1) (by, distr. Savíniki) – tidigare by i Lazūnai-omgivningen

Semónkos (2) (i byn, i distriktet Semánki) – en by i Lazūnaiområdet.

Siaukai (4) – så öknamngav invånarna i byn Bačkininkai invånarna i Vinkšnėnai.

Sil iai || Siliai (2) (i byn Silíči, i distriktet Sileviči) – en by i Jūrotiškiaiområdet.

Skrūdžioji (i samma by Skrūdžioji) – en del av byn Bebrėnai, uppkallad efter ett öknamn.

Slabadà (2) (i byn Slabóda, i distriktet Sloboda) – en by i Vija-distriktet.

210

Slānimas (1, 3) (i byn, i distriktet Slōnim) – en stad i Grodno-regionen, distriktets centralort.

Smatrā (4) (i byn Smatrā, i distriktet Smotra) – en by i Bokštoområdet.

Smurgāiniai (1) (i byn Smargōni, i distriktet Smorgon′) – en stad i Grodno-regionen, distriktets centralort.

Stalbai (4) (i byn Stalby, i distriktet Stolby) – distriktets centralort i Minsk-regionen.

Staniūnai – se Staunėnai.

Starčianėnai (1) (i byn, i distriktet Starčaniāta) – en by i Dūdaiområdet.

Staunėnai (1) || i samma by Staniūnai (1) (i byn Stōneucy, i distriktet Stoneviči) – en by i Dūdaiområdet.

Striženėnai (1) (i byn, i distriktet Strižaniata) – en by i Vija-distriktet.

Subātninkai (i samma by Subātnykai || Subātnykas) (1) (i byn, i distriktet Subōtniki) – en småstad i Vija-distriktet.

Surviliškės (1) (i byn, i distriktet Surviliški) – en kyrkby i Vija-distriktet.

Šalčininkai (i samma by Šalčinykai || Šalčnykas) (1) || Salčininkai (i samma by Salčnykai || Salčnykas) (1) || Salėšnykas (1) || Saliešnykai (Didieji ir Mažieji) (1) (på polska Solečniki) – en stad i Litauen, distriktets centralort.

Šavėliai (2) (by, vit. Šavěli) – by i Vijos distrikt.

Šeptūnai (2) (by, distr. Šeptūny) – by i Jūrotiškių närområde.

Šeškai (4) (by, distr. Šaški) – by i Bokšto närområde.

Šibutatai (3^b) (by, distr. Šibūty) – by i Bokšto närområde.

Šilučiai (2) (by, distr. Šilūci) – by i Jūrotiškių närområde.

Šilviai (2) (by, distr. Šilvi) – by i Dūdų närområde.

Šlėktos (2) (by, distr. Šliachty) – en del av Bežemiai, vars invånare var de första att bli vitryssar.

Šulāičiai (1) (by, distr. Šulōici) – by i Vyšnia­vo närområde, Valažino distrikt, Minsks län.

Švaikauskai (4) (by Švaikāuskija, distr. Švaikovskije) – by i Trobų närområde.

Takōriškės (1) (by Takāriški, distr. Tokariški) – by i Jūrotiškių närområde.

Teter­ninkai (även Teternykai) (2) || Cecernykai (2) (by, distr. Cecerniki) – by i Vijos distrikt, tidigare gods.

Titkūnai (1) (by, distr. Titkūny) – by i Lazūnų närområde.

Totōriai (2) (by, distr. Tatāry) – by i Vijos närområde.

Trakėliai (2) (by, distr. Trakéli) – småstad i Lydos distrikt.

Tróbos (3) || Trobà (3) (by, distr. Trāby) – småstad i Vijos distrikt.

Ūosiagiriai [Pirmi ir Kiti || Uosiagirėliai (2) (1) || Ūosigiriai (1) || Vōsgiriai (1) (by, distr. Vōsigiry) – by i Lazūnų närområde.

Uosiagirėliai – se Ūosiagiriai (Kiti)

Ūosigiriai – se Ūosiagiriai

Urtiškės (även Určiškės) (1) || Urtiškė (även Určiške) (1) (pluralform Určiški) – by i Vijos omgivningar.

Valažinė (1) (pluralform Valōžin, ryska Voložin) – stad i Minskregionen, distriktscentrum, Valažinas.

Valdikai (även Valdzikai) (1) (pluralform Voldziki) – by i Lazūnas omgivningar.

Valkā (4) || Valkai (4) (pluralform, ryska Valkā, Valki) – by i Lazūnas omgivningar.

Vanagai (3^b) (pluralform, ryska Karšūny) – så kallade folket från Gudanonia byn Bebrenai.

211

Varanāvas (2) || Vōranavas (1) (pluralform Vōranava, ryska Voronovo) – distriktscentrum i Grodno oblast, Varenavas.

Varanėliai (2) (pluralform, ryska Varanínki) – namn på den mellersta delen av byn Pasaliai, efter ett efternamn.

Vereščėkai (2) (pluralform, ryska Vereiščálki) – by i Vijos distrikt.

Vilčėsai (2) || Vilčesai (3ª) (pluralform Vilčásy) – by i Dūdų omgivningar.

Vileika (2) (pluralform, ryska Viléjka) – stad i Minskregionen, distriktscentrum.

Vilnius (1) || Vilnis (1) || Vilniusas (1) || Vilnia (1) – Vilnius.

Vinkšnėnai (1) (pluralform, ryska Vikšniany) – by i Vijos omgivningar.

Vyšniavas (1) (pluralform Višneva, ryska Višnevo) – stad i Valazino distrikt.

Vōršuva (polska Varšava) – Warszawa.

Vōsgiriai – se Ūosiagiriaì

Zamaslāvas (2) (g. Zamaslāu, r. Zamaslav) – by i närheten av Traby, tidigare distrikt.

Zamašiai || Zamōšiai – se Zomāšiai

Zapur̄vė (2) || Zapur̄viai (2) (g., r. Zapur̄vi) – by i närheten av Lazūnai.

Zikonai (3ᵇ) (g. Zíkaucy, r. Zikoviči) – by i närheten av Lazūnai.

Zomāšiai (Pirmieji || Razumnieji, Kiti || Durnieji) (2) || Zamašiai (2) || Zamōšiai (2) (g., r. Zamōšy) – by i närheten av Lazūnai.

Zūbkoniai (3ᵇ) (g. Zūbkaucy, r. Zubkoviči) – by i närheten av Vija.

Zūboniai (3ᵇ) (g. Zūbaucy, r. Zuboviči) – by i närheten av Lazūnai.

Zulkoniai (3ª) (g. Zūlkaucy, r. Zulkovici) – by i närheten av Jūrotiškiai.

Židžiūnai (1) (g. Žýdzeucy, r. Žýdzeviči) – by i närheten av Lazūnai.

Žilioniai (3ᵇ) (g., r. Žíliči) – by i Vijaområdet.

Žirmūnai (1) – småstad i det tidigare Lydadistriktet, nuvarande Varenavadistriktet.

Žmuidėkai (även Žmuidžėkai) (2) (g., r. Zmuidziaki) – en del av byn Lazūnai, uppkallad efter öknamnet Žmuidžėkas, det vill säga en litauer.

Žukai (4) (g., r. Žukí) – en del av byn Lazūnai, uppkallad efter efternamnet

2. Hydronymer

Alšānka (1) (i äldre källor Alšānka, på ryska Olšanka) – Nemuns högra biflod, i Dūdųs närområde.

Belavā || Beluvā (3ᵇ) (i äldre källor Belavā, Beliāuka) – Šilvės högra biflod, i Lazūnų närområde, vid byn Bežemnių.

Beržė || Beržā (3) (i äldre källor, på ryska Beržā) – vänster biflod till Šilvė.

Beržuona || Beržūna (3ª) (i äldre källor, på ryska Berēžina) – Nemuns högra biflod, i Bokšto närområde.

Čėpūnė || Čėpūne || Čėpūnia (1) (i äldre källor, på ryska Čėpunka, Čápunia) – Šilvės mellersta lopp, i Lazūnų närområde.

Dūdā (4) (i äldre källor Dudziānka, på ryska Dudianka) – Nemuns högra biflod, i Dūdųs närområde.

Dunōjus (2) (i äldre källor, på ryska Dunāj) – Beržuonas högra biflod, vid byn Takoriškių.

Galšiā (4) (i äldre källor Galšānka, på ryska Golšanka) – Beržuonas högra biflod, i Galšios närområde.

Garačiā – se Purvē

212

Gauja (4) – Nemunas högra biflod, Vijosområdet.

Išločius (1) || Išlačis (1) || Išlatis (1) (lit. Išlač, vitryska Isloč) – Beržuona vänstra biflod, Bokštoområdet.

Jūja – se Vija

Klevė (4) (litauiska, vitryska Klevá) – Gauja vänstra biflod, Surviliškiaiområdet.

*Lazuona || *Lazūna (i krönikorna Lossuna) – tidigare namn på Beržuona (?)

Nėmanas (3^b) || Nėmonas (3^b) || Nėmunas (3^b) (litauiska Nióman, vitryska Neman) – Nemunas.

Purvė (2) || Garačia (2) (vitryska Garačá) – Šilvė vänstra biflod, Lazūnaområdet.

Ručaikas – se Upėlė

Ručėjus – se Upėlė

Salšė (4) (litauiska, vitryska Sólsanka) – Nemunas högra biflod, Dūdųområdet.

Simė (4) || Sėmė (4) E. Volt. || Simà (4) (litauiska, vitryska Simá) – Šilvė högra biflod, Lazūnai.

Šilvė (2) || älv. Šilvė (4) (litauiska, vitryska Šil’viánka) – Beržuona högra biflod, Šilviai by.

Tekmė (4) || Tekmā (4) (litauiska, vitryska Tekmá) – Šilvė högra biflod, Gudeniouniai by.

Upėlė (2) || Ručaikas (1) || Ručėjus (2) (litauiska, vitryska Ručáj) – Šilvės övre lopp, Gudeniouniai och Pasaliai byar.

Valkà (4) – 1. Belavaflodens övre lopp, Bežemniai by. 2. Beržuona vänstra biflod, Bokštoområdet.

Veremkà (2) || Veremà (3^b) (litauiska, vitryska Verenka || Veremka) – 1. Šilvė högra biflod, Lazūnai. 2. || Virenà (3^b) || Virenka (1) (polska Virenka) Gudeniouniai by.

Virenà || Virenka – se Veremkà

Vijà K. Būg. || Jūja (4) – Nemunas högerbiflod, Vijosområdet

Vilija (1) – Neris, Nemunas högerbiflod, Ashmjany- och Vilejkadistriktet

3. Mikrotoponymer

A kaità (3^b) || Akaitõs äng – äng i skogen, Pasalių by.

Akmuõj (3^b) – 1. berg i Mėgūnų by. 2. || Kreivūlių Akmuõj 1. Pasalių by.

An balų (t. Am bālų) – äng bakom Beržuonaån i Pasalių by.

An ilgūjų – äng i Joskūnų by.

An rāgo – 1., äng i Bebrėnų by.

Apušynas (3) – 1. äng, skog i Valdikų by. 2. skog i Šeškų by. 3. äng i Žydžiūnų by.

Apušinė (2) (dial. Apušina) – 1. äng i Daniūnų by. 2. buskage, äng i Lazūnų by.

Asiuklynė (2) – äng i Valdikų by.

Až Bokšto – äng i Uosiagirių by.

Až lūgelio – äng i Gudeniounių by.

Až medžio – äng i Joskūnų by.

Až ravėlio – äng i Pasalių by.

Až tiltėlių – äng i byn Dauroniai.

Ažūbradės (1) (jfr. Zabródzija, Zabródzica) – 1. || Ažūbradė (1) 1. åker i byn Gudenionys. 2. äng, rågåker i byn Valdikai.

213

Ažūbrastis (1) – 1. i byn Gudenionys.

Ažūdaržis (1) (jfr. Zaharó́dnica) – 1. åker, rågåker i byn Bebrėnai. 2. || Ažūdaržiai (1) åker i byn Dervagiai. 3. || Ažūdaržės (1) åker i byn Gudenionys. 4. || Ažūdaržiai (1) åker, vid bäcken i byn Žūboniai.

Ažūgასტis (1) (jfr. Zagásnica) – 1. i byn Bežemniai.

Ažų Jasiūkų – 1. i byn Gudenionys.

Ažūkapinės (1) (jfr. Ažūkapiri) – 1. vid bäcken i byn Bačkininkai. 2. åker i byn Bebrėnai. 3. || Ažūkapiniai (1) åker i byn Dervagiai. 4. || Ažūkapinis (1) åker i byn Gudenionys.

Ažūkelė (1) – 1. i byn Bežemniai.

Ažūkiemis (1) || Ažūkiemiai (1) (jfr. Ažūkiemì) – 1. byarna Joskūnai och Valdikai.

Ažūklonės (1) – 1. åker i byn Daunoriai. 2. || Ažūkloniai (1) åker i byarna Dervagiai och Lazūnai.

Ažūkluon is (1) (jfr. Zahumenica) – 1. åker i byarna Bebrėnai, Dervagiai och Gudenionys. 2. || Ažūkluon iai (1) åker i byarna Joskūnai och Žūboniai.

Ažų kūdru – 1., rågåker i byn Valdikai.

Ažū Róbovo || Ažū Grábovo – vid bäcken i byn Pasaliai.

Až upės (jfr. Zarécki) – 1. vid bäcken i byn Bebrėnai. 2. äng i byn Gudenionys. 3. vid bäcken, vid bäcken i byn Pasaliai.

Ažūragiai (1) – 1. i byn Krupliai.

Ažūraistis (1) (jfr. Azarišča) – 1. i byn Joskūnai.

Bakom gärdesgårdsgrindarna (dial. Ažvartéli) – 1. Joskūnai by.

Bakom juden – 1. äng i Daunoriai, Jančiūnai, Uosiagiris by. 2. skog i Pasaliai by.

Sankmark (2) – 1. äng i Bačkininkai by. 2. betesmark, åkerkant i Pasaliai by.

Baláitės (1) – 1. || Baláitės (2) betesmark, äng i Bežemniai by. 2. || Baláitė (1) skog i Dervagiai by. 3. || Baláičiai (2) betesmark i Joskūnai och Lazūnai by. 4. betesmark, äng i Pasaliai by.

Pölarna (2) (dial. Balóta) – betesmark i Dauroniai, Dervagiai, Pasaliai, Žūboniai by.

Baltimai (3^ª) – betesmark i Bežemniai by.

Den vita (dial. Baūtóroji) (dial. Bóutrava) – betesmark i Pasaliai by.

Baras (4) (dial., ryska Bor) – 1. äng i Bežemniai by. 2. || Barélis (dial. Barális) (2) skog i Pasaliai by.

Barons marker (1) (dial., ryska Barániški) – betesmark i Gudenionys by.

Belava (dial. Belavá) – 1., betesmark i Krupliai by.

Björk (3) – betesmark, hygge i Pasaliai och Saliniai by.

Björkdunge (3) (dial. Berezńiki) – betesmark, åkerkant i Valdikai by.

Bradiai (4) (dial. Bradý) – betesmark i Bežemniai by.

Bradélis (2) – betesmark, äng i Daunoriai by.

Vadställe (dial. Brósta) – betesmark, äng i Lazūnai by.

Breivai (3) – äng, betesmark i Pasaliai by.

Breivóji || Breivósi – gård i Pasaliai.

Bùikojì (i byspråk Bújkavaja) – gård i Lazūnai.

Bùikosis kálnas (i byspråk Bújkavaja hará) – äng i Lazūnai.

Bùklėlis (även Bùklalis) (2) || Bùklėliai (även Bùklaliai) (2) – äng i Uosiagiris.

Bùkloji – gård i Pasaliai och Saliniai.

214

Bukōto kampas – 1. i Joskūnai.

Čepunka (1) – 1. gård i Krupliai. 2. skog, gård i Lazūnai.

Čerto dvaras (i byspråk Čārtavy dvor) – 1. i Gudenionys.

Daniūniškė (i byspråk, regionalt Daniūniška) – 1. i Lazūnai.

Daržai (4) – 1. i Gudenionys.

Darželiai (2) – 1. i Pasaliai.

Daubynai ^(3ᵇ) (i byspråk Doubiný) – 1. ‖ Daubynas (3) ‖ Duobynas (3) skog, äng, gård i Joskūnai. 2. äng i Valdikai.

Dėgsnė (2) – bäck, skog i Joskūnai.

Didžioji (i byspråk Vialikaja, på polska Vielkaja) – gård i Bebrėnai och Pasaliai.

Diėminas – se Diėvinas kalnas

Diėmiškės (även Dziėmiškės) (1) (i byspråk Dziėmiški) – skog, gård i Dauroniai.

Dietiškė (t. Dzietiškė) (2) – 1. byn Bebrėnai.

Diėvinas kalnas ‖ Diėminas (1) – 1. byn Joskūnai.

Dirvėlė (t. Dzirvėlė) (2) (g. Dzirvėla) – 1. äng vid byarna Pasaliai, Salinės. 2. ‖ Dirvėlės (2) äng vid byn Joskūnai.

Dubravà (2) (g. Dabróvy) – 1., äng vid byn Joskūnai.

Dugnai (4) (g. Dugný) – 1. byn Lazūnai.

Duobynas – se Daubynai

Dvarnėlis (2) – äng vid byn Bebrėnai.

Eglýnas (t. Aglýnas) (3) – 1. äng vid byn Uosiagiriai. 2. ‖ Eglynai (t. Eglynai) (3) (g., r. Aglíny) skog, äng vid byn Joskūnai. 3. ‖ Eglynai (t. Eglynai) (3) äng vid byn Valdikai.

Ežerýkščiai (t. Ažarýkščiai) (1) – 1. byn Joskūnai.

Getiškė (2) (g. Geciški) – 1. byn Bebrėnai.

Gilioji – äng vid byarna Dauronys, Lazūnai.

Gīrgalakmė (1) – äng vid byn Pasaliai.

Gredėlė (2) – ängsmark vid byn Pasaliai.

Gudiškė (t. Gudžiškė) (2) (g. Gudžiški) – 1. ‖ Gudiškės (2) 1., äng vid byn Dauronys. 2. äng vid byn Jančiūnai. 3. ‖ Gudiškiai (2) äng vid byn Uosiagiriai.

Gumbikė (1) ‖ Gumbikė (2) (g. Gúmbika) – äng vid byarna Gudenionys, Žydžiūnai.

Gurnai (4) (g. Grudý) – 1. skog, backe, äng vid byn Bežemniai. 2. äng vid byarna Pasaliai, Salinės.

Gūzikojì (by. Gúzikava) – gård i byarna Pasaliai och Saliniai

Īlgasai – äng i byn Bebrėnai

Ilgėjai (by. Dóugia) – äng i byn Joskūnai

Īlgosios – gård i byn Joskūnai

In kalnėlio – kulle i byn Pasaliai

Jančiūniškė (2) – äng, gård i byn Dervagiai

Jurčio pieva ‖ Jurčioji – skog, gård i byn Pasaliai

Kačėrga (1) – en böjd äng i byn Bebrėnai

Kaklėlis (top. Kaklãlis) (2) – kulle i byn Daunonys

Kálhas ‖ Kalnėlis (2) (by. Gruadý) – äng, gård i byn Pasaliai

Kalniniai (2) – äng i byn Bebrėnai

215

Kampai (t. Kumpai) (4) (g. Kumpý) – 1. äng, mellan byarna Dauroniai, Jančiūnai och Uosiagiris. 2. (g. Kutý) skog, äng vid byn Gudenionys. 3. (g. Kutý) äng vid byn Bačkininkai.

Kampas (t. Kum̃pas) (4) – triangelformat äng vid byn Bebrėnai.

Kampeliai (t. Kumpėliai) (2) (g. Kumpėli) – äng vid byn Bežemniai.

Karāloji – äng vid byn Pasaliai.

Kašarai (2) – skog vid byn Bežemniai.

Katino kūdra – äng vid byn Lazūnai.

Kermuščiai (3ᵇ) (g. Kiermuščí) – äng vid byn Joskūnai.

Kitas laũkas – äng, ängsmark vid byn Bebrėnai.

Klebonija (2) (g. Plebānija) – skog vid byn Gudenionys.

Klýnas (2, 4) (g. Klín) – äng vid byn Dervagiai.

Klipėlis (2) – äng vid byarna Pasaliai och Saliniai.

Kreivūlė (2) || Kreivūlės (2) (g. Krīvūlia) – äng vid byarna Pasaliai och Valdikai.

Kreivūlių akmuõj – se Akmuõj

Krėmiškės (t. Krãmiškės) (2) || Krãmiškė (2) (g. Kramiški) – äng vid byarna Gudenionys, Pasaliai och Valdikai.

Krūmai (1) – äng, ängsmark vid byarna Dauroniai, Pasaliai och Uosiagiris.

Kūdra (1) (g. Kūdra) – äng vid byarna Gudenionys och Lazūnai.

Kūliai (4) || Kūlėliai (t. Kūlāliai) (2) (g. Kuláli) – höjd, äng i Joskūnai by.

Kūlýs (4) (g. Kul’, Kūlučki) – äng (i en flodslinga) i Gudenionys by.

Kumėlinė (1) || Kumelýnė (2) (g. Kumélina) – äng i Lazūnai by.

Kupsa (4) – tidigare sandkulle, nu äng i Bebrėnai by.

Kupsýnas (3) (g. Kupjó) – åker, skog i Bežemniai by.

Kūrtinioji (t. Kūrcinioji) (g. Kūrcineva) – äng i Pasalis och Saliniai byar.

Lankà (t. Lunkà) (4) (g. Lukí) – äng i Lazūnai by.

Laũkas (4) (g. Póle) – rågåker i Bežemniai by.

Laukėliai (Pirmi, Kiti) (2) (g. Laukelí) – träsk, äng i Valdikai by.

Laũkininkai (t. Laũkinykai) (1) – 1. äng i Dervagiai och Žydžiūnai byar. 2. åker, äng i Šeškai by.

Laužýnas (3) – skog, äng i Dervagiai by.

Lydimėlis (t. Lydzimėlis) (2) || Lydimėliai (2) – äng i Valdikai by.

Lisičká (2) – äng i Pasaliai by.

Liúnas (g. Liún) – äng, äng i Bebrėnai by.

Lóbas (1) – äng i Pasaliai by.

Lobėlis (2) – äng i Valdikai by.

Lokìnke (2) (i byn Lakiníki) – 1. äng, vid Dervagių by. 2. åker, skog vid Gudenionių by. 3. vid Pasalių och Salinių byar.

Lūgas (1) (i byn Lūh) – 1. || Pónksasai Lūgas (1) vid Bebrėnų by. 2. nära gård, vid Dauronių by. 3. vid Gudenionių och Lazūnų byar. 4. äng, vid Jančiūnų by. 5. äng, vid Pasalių och Uosiagirių byar.

Lūgėlis (2) (i byn Lūžók) – 1. vid Bebrėnų by. 2. nära gård vid Gudenionių by.

Lūgináičiai (1) (i byn Luginójci) – vid Joskūnų by.

216

Mačiūliniai (1) (i byn Mačiuliskaja) – 1. vid Pasalių och Salinių byar. 2. äng vid Uosiagirių by.

Mandžiūkoji – äng, nära gård vid Dauronių by.

Mankevičioji – vid Pasalių by.

Margai (4) (i byn Margi) – 1. äng vid Dauronių by. 2. vid Valdikų by. 3. || Margiai (2) äng vid Lazūnų by.

Margėliai (2) (i byn Margeli) – 1. äng, vid Bebrėnų by. 2. vid Gudenionių by. 3. äng vid Valdikų och Lazūnų byar.

Māšakaltis (även Māšakalcis) (1) – 1. åker, äng, åkerholme vid Dervagių by. 2. skog vid Pasalių by.

Mataukočia (2) || Mataukósioji – vid Pasalių by.

Médilos (även Médzilos) (1) (i byn Médzialy) – 1. Bačkininkų by.

Mendoniai (3^b) (i byn Mendóucy) – vid Dauronių by.

Mešenia (2) – skog, vid Pasalių och Salinių byar.

Mėškos (2) (i byn Miėški) – vid Kruplių by.

Mikulínė (2) (i byn Mikúlina) – vid Dauronių by.

Músios Zbiščios (2) – äng. i byn Pasaliai.

Naujiena (3) – kulle, skog i byn Dauronys.

Nerāvai (2) (dial. Neróvy) – 1. äng. i byn Bežemniai. 2. skog, äng i byn Joskūnai. 3. å, äng i byn Žūbonys.

Obelýnas (3) (dial. Abelíny) – äng i byn Joskūnai.

Pābebreniai || Pabebreniāi (3^4b) (dial. Padbórawskije) – äng i byn Gudenionys.

Pabelavė (3^b) (dial. Póbialava) – äng i byn Gudenionys.

Pāberžuonis (1) || Pāberžūnis (1) – äng i byn Dauronys.

Pābrastis (dial. Pābrascis) – 1. äng i byn Dauronys. 2. äng i byn Lazūnai.

Pābelaitis (1) (dial. Padbielójca) – äng i byn Krupliai.

Padruntýs (3^b) – skog i byarna Pasaliai och Zomašiai.

Padubinė (3^b) (dial. Paddubinā) – betesmark i byn Gudenionys.

Padvaldikíemis (1) – äng i byn Valdikai.

Padvarė (3^b) (dial. Padvór) – äng, ängsmark i byn Žūbonys.

Pakanavė (3^4b) (dial. Padkanóvaj) – betesmark, äng i byn Gudenionys.

Pākvainis – se Pāpušinis

Palčiōji (< Plačióji) – äng i byn Šeškos.

Pamyzdarožnica – se Tarpūkelė

Pānteliai (1) – gårdsnamn i Bežemniai by.

Papėvis (1) – åkern i Gudenionys by.

Pāpiškė (1) (dial. Papiška) – gårdsnamn i Lazūnai by.

Papupinys (3^4b) (dial. Pad Pupiniāmi) – åkern i Gudenionys by.

Pāpušinis (1) || Pākvainis (1) (dial. Padchvójnik) – åkern i Žūbonys by.

Pas akapūs – åkern i Pasaliai by.

Pāsieka (1) (dial. Pāsieka) – gårdsnamn i Bežemniai by.

Pas beržyną (dial. Paz beržynų) – 1. gårdsnamn i Joskūnai by. 2. åkern i Uosiagiris by.

Pas būklėlę (dial. Paz būklātį) – åkern i Uosiagiris by.

217

Hos Bužytì – 1. Pasalių by.

Vid vägen till Daurónius – 1. Uosiagirių by.

Vid berget – 1., äng, Uosiagirių by.

Hos Majóras (även Paz Majóru) – 1. Pasalių by.

Pastaunýkas (2) (bel. Pastóunik) – 1. åker, äng, Bebrėnų by. 2. skog, Dervagių by. 3. skog, Pasalių by.

Hos Vâldikai – 1. Joskūnų by.

Patošnìa (2) (bel. Patašni, Patošnia) – 1. äng, Dervagių, Kruplių, Pasalių och Galinių byar. 2. åker, äng, Uosiagirių by.

Pávadžiai (1) (bel. Pávac) – skog, Joskūnų by.

Paváikščinė (1) (bel. Padvaikščina) – skog, Gudenionių by.

Pávalkiai (1) (bel. Padvalóčki) – åker, äng, Bežemnių by.

Pavaldikiai (1) (bel. Pad Vóldziki) – 1. skog, Gudenionių by. 2. åker, äng, Joskūnų by.

Paveremkys (3^4b) || Pāveremkis (1) || Pāveremkė (1) (bel. Padvéremka) – äng, Lazūnų by.

Pavertimė (3^4b) (jfr. Pavercimá) – invånare i byn Gudenionys.

Pávogis (1) – skog, Joskūnų by.

Pazūboniai (3^4b) (bel. Pad Zúboucami) – 1. Gudenionių by.

Pie Krupliūs – skog, äng, åker, Pasalių by.

Pie Saliniūs – gårdsplats i byn Pasaliai.

Pievėlės (t. Pievėlės) (2) – 1. gårdsområde i byn Dauroniai. 2. åker, äng i byn Jančiūnai. 3. åker, äng i byn Uosiagiriai. 4. || Pievėlė (2) gårdsområde, äng i byn Pasaliai.

Pievos (1) (g. Sanažátki) – gårdsområde i byn Dauroniai.

Pilókiškės (1) (g. Pilakiški) – åker, skog i byn Bežemniai.

Pìrklos (2) – åker, äng i byn Uosiagiriai.

Pirmieji || Pirmasai laukas – åker i byarna Bebrėnai och Valdikai.

Plačioji – åker i byarna Bebrėnai, Lazūnai, Šeškai och Valdikai.

Platieji (t. Placieji) (g. Širokija) – åker, rågåker i byarna Bebrėnai, Bežemniai och Valdikai.

Pliósas (2) || Pliósai (2) (g. Pliósy) – 1. äng bakom floden Beržūna. 2. || Pliosai (4) äng i byn Dauroniai. 2. || Plesai (4) äng i byarna Pasaliai och Uosiagiriai.

Po Beržą – åker i byn Pasaliai.

Po Beržynu – åker, äng i byn Joskūnai.

Pocálioji (< Podsálioji, dvs. Pasalinė) (g. Padsáleva) – äng i byn Pasaliai.

Po Jančiūnais – åker, äng i byn Gudenionys.

Po Kliepeliù – åker i byn Pasaliai.

Po Kreivūlėm – åker i byn Pasaliai.

Po Lazūnais – åker i byn Valdikai.

Po Majoru – äng, skog. i byn Pasaliai.

Po Užūvarta – äng i byn Pasaliai.

Po Vâldikais (bel. Pad Vóldziki) – 1. äng vid byn Bebrėnai. 2. äng i byn Gudenionys.

Po vertimais (bel. Padvercimý) – 1. i byn Dervagiai.

Po vóužolu – 1. i byn Lazūnai.

218

Pridõtkai (2) (bel. Pridátki) – 1. i byarna Bebrėnai, Bežemniai, Dauroniai, Gudenionys och Lazūnai.

Pūrvės (2) (bel. Pūrvy) – 1. mosse, äng vid byn Bebrėnai. 2. äng, mosse vid byn Bežemniai.

Račičà (2) (bel. Račića) – 1. i byn Dauroniai.

Radasià (3^b) (bel. Radasiã) – äng vid byn Gudenionys.

Raĩstabalìs (1) – äng vid byn Lazūnai.

Raĩstas (4) (bel. Rójsta) – äng vid byn Dervagiai.

Raistėlìs (2) (bel. Rójstačka) – en liten sjö som växer igen, i byn Gudenionys.

Raistuõklė (2) – äng vid byarna Pasaliai och Saliniai.

Raistuoklėlės || Ristuoklėlės – 1., äng vid byn Joskūnai.

Retumai (3^b) (bel. Ratumý) – 1. i byn Joskūnai.

Rekėtinė (1) (bel. Rakiečina) – 1. äng vid byarna Pasaliai och Saliniai. 2. || Reketinė (2) 1. i byn Valdikai.

Retumai || Retunai – 1., äng. i Joskūnai by.

Rõbaučai || Rõbaučiai (urspr. Grábaucy) – äng. i Dervagiai och Pasaliai by.

Ronyčià (2) – väg i Dauroniai by.

Rudnià (2) (urspr. Rúdnik) – äng. i Lazūnai by.

Simančiškė (2) (urspr. Simančiška) – 1., äng. i Bebrėnai by.

Samaninė (2) (urspr. Samanína) – äng. i Bebrėnai by.

Samsõnas (2) – 1., äng. i Uosiagiris by.

Sántakė || Sántakės (dial. Súntakės) (1) (urspr. Sóntaki, Santóki) – äng. i Lazūnai by.

Sėdimóji (urspr. Siedzímaja) – 1. Dauroniai, Lazūnai by.

Sėdimos (urspr. Siedzímije) – 1. Krupliai by.

Siaūrasai – se Siauríeji

Siaurickéji (urspr. Uskije) – 1. Bežemniai, Dauroniai by.

Siaurickóji – 1. äng., 1. i Lazūnai by. 2. äng. i Pasaliai, Šeškai och Valdikai by.

Siauríeji || Siaūrasai (urspr. Uskije) – 1. Joskūnai, Lazūnai och Valdikai by.

Simė (4) (urspr. Simá) – äng. i Bebrėnai och Gudenioniai by.

Skaračiulė (1) (urspr. Skarócula) – 1. äng., äng. i Bebrėnai by. 2. äng. i Gudenioniai och Valdikai by.

Skersiniai (2) (g. Skersíni) – 1. Valdikų by.

Skynimai (3^a) – mosse, skog. Joskūnų by.

Skrūdžioji – 1. Bebrėnų by.

Smatrà (4) – 1. Dauronių, Jančiūnų by.

Šakėlė (2) – äng, skog. Joskūnų by.

Šákės (2) (g. Víly) – 1., äng. Bežemnių by.

Šaltiniai (2) (g. Šalčini) – 1. || Šaltinė (2) äng. Joskūnų by. 2. mosse, äng. Lazūnų by. 3. mosse, äng, sjö. Valdikų by.

Šárkos krūmai – äng. Joskūnų by.

Šilabalė (1) || Šilos balà || Šulos balà – äng. Bebrėnų by.

Šimuliaì (3^b) || Šimuliávos (2) (g. Šimuliõvy) – mosse, skog. Dauronių by.

Šnakojai (1) (g. Šnokavyje) – 1. Dauronių by.

219

Šnākop (gen. sing.) – äng, Pasalių by.

Šniūrai (2) – 1. bäck, Dervagių by. 2. 1. Šeškų, Uosiagirių by.

Šniūreliai (2) (jfr Šnurkį) – 1. äng, Bebrėnų, Dervagių by. 2. 1. Uosiagirių by.

Šūlos balā – se Šilabalē

Švėdų šulnys – 1. Valdikų by.

Tarpūkelė (1) – 1. 1. Bebrėnų by. 2. ‖ Pamyždarōžnica (1) 1. Gudenionių by.

Tekmė (4) ‖ Tekmā (4) (jfr Tekmā, Techmā) – kulle, äng, Gudenionių by.

Telētnykas (1) (jfr Celiātnik) – äng, Lazūnų by.

Tìltai (1) – äng bortom Beržuonosån, Lazūnų by.

Tolejà (3) – äng, Bebrėnų by.

Trakēliai (2) (jfr Trakēli) – by, äng, Bebrėnų by.

Trēčiasai – 1., äng, Bebrėnų by.

Tretēji – 1. Bebrėnų by.

Urōčiščiai (1) (jfr Urōčišča) – kulle, by, Bebrėnų by.

Ūškiškės (1) (jfr Uškiški) – 1. Joskūnų by.

Valākai (2) (jfr Valōki) – 1. Gudenionių by.

Valkā (4) – 1. by, äng vid byn Bebrėnai. 2. äng vid byn Mėgunai i Dervagiai. 3. åker vid byn Žydžiūnai.

Varanēliai (2) – 1. vid byn Pasaliai.

Varyklā (2) (jfr. Varīkli) – 1. vid byn Bačkininkai i Bebrėnai.

Vēikščinė (1) (jfr. Vaikščina) – 1. äng vid byn Gudenionys. 2. 1. vid byn Valdikai.

Vertimai (2) (jfr. Verčima) – äng vid byarna Dervagiai, Pasaliai och Šeškai.

Vertimēliai (2) – 1., äng vid byn Pasaliai.

Vertīminis ‖ Vertīminiai – by, 1. vid byn Dervagiai.

Vidūlaukiai (1) (jfr. Vidūlauki) – 1. vid byarna Gudenionys och Lazūnai.

Vidurinioji – äng, 1. vid byn Lazūnai.

Vidutinē (2) (jfr. Serēdniaja) – äng vid byn Bebrėnai.

Vỹ(j)anas (1) (jfr. Výhan) – 1. åker vid byarna Dauroniai, Uosiagiriai, Žūbonys och Valdikai. 2. 1., äng vid byn Gudenionys. 3. åker, äng vid byn Krupliai.

Vykiškē – se Vytiškē

Vytiškē (2) ‖ Vykiškē (2) (jfr. Viciški) – äng vid byarna Pasaliai och Saliniai.

Vytiškēlē (2) – äng vid byarna Pasaliai och Saliniai.

Zastēnkas (2) (jfr. Zascienki) – 1. 1. vid byn Dervagiai. 2. ‖ Žōstenkas (1) 1. vid byn Joskūnai.

Zaulinka (1) (jfr. Zaulinka) – äng vid byn Žūbonys.

Zbiščios (2) (gen. Zbišči) – träsk (bortom Bokštas), byarna Pasaliai och Saliniai.

Zviščios (jfr Zbiščios) – kärr, träsk, byn Uosiagiriai.

Žargēliai (? < Žardēliai) (2) (gen. Žargieli) – 1. byn Bežemniai.

Žydo daržas – skogsdunge, 1. byn Gudenionys.

Mottaget 1999-03-01

220

FÖRKORTNINGAR

acc. – accusativus, ackusativ

all. – allativus, riktande lokal kasus mot sidan

apyl. – omgivning(ar)

b. – kärr

buv. – före detta

deš. – högra

dr. – åkerjord, odlingsbar mark

dv. – herrgård

dž. – oftare

E. Volt. – nedtecknat av E. Volter

g. – vitryska, på vitryska

gn. – betesmark

ines. – inessivus, befintligt inre lokativ

int. – biflöde

J. Jabl. – upptecknat av J. Jablonskis

k. – by

kair. – vänster (sida)

K. Būg. – upptecknat av K. Būga

kln. – berg, kulle

kr. – buskar

l. – fält, vanligtvis odlad mark

le. – polska, på polska

mstl. – småstad

mš. – skog, liten skog

nom. – nominativus, nominativ

pl. – pluralis, plural

jfr. – jämför

t.ex. – äng

ry. – ryska, på ryska

distr. – distrikt, distriktets

träsk – kärr

mer sällan

skiften

sg. – singularis, singular

sl. – slavisk, på slaviska

uttalas, dialektalt

ensamgård

se

LITERATŪRA

Anonim 1898: Obszar języka litewskiego w gubernii wileńskiej. – Materiały antropologiczne-archeologiczne i etnograficzne 3, Kraków, 1–72.

Arumaa P. 1930: Litauische mundartliche Texte aus der Wilnaer Gegend mit grammatischen Anmerkungen, Dorpat, 31–40.

Baliński M., Lipiński T. 1846: Starożytna Polska pod względem historycznym, geograficznym i statystycznym 3, Warszawa, 251.

221

KBg 1906: Büga K. Užrašai, (1906). – Vilniaus universiteto mokslinės bibliotekos Rankraščių skyrius, F. D 545.

Grinaveckienė E. 1960: Tarmių medžiagos rinkimas lietuvių kalbos atlasui. – Lietuvių kalbotyros klausimai 3, 191–205.

JJ 1906: Jablonskis J. Užrašai, (1906). – Lietuvos mokslų akademijos bibliotekos Rankraščių skyrius, F. 77–32.

JJ 1933: Jablonskio raštai 1, Kaunas: Akcinė „Ryto“ bendrovė Klaipėdoje, 125–132.

LzŽ – Petrauskas J., Vidugiris A. Lazūnų tarmės žodynas, Vilnius: Mokslas, 1985.

Maceika J. 1998: Lazūnai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Semokas P. 1984: Lazūnų ir gretimų apylinkių XIX ir XX a. pradžios žmonių vardai. – Kraštotyra 17, 62–72.

Semokas P. 1989: Lazūniškių pavardės ir pravardės. – Kraštotyra 23, 108–121.

Senkus J. 1958: Lazūnų tarmės ypatumai. – Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. Serija A 1(4), 183–194.

Senkus J. 1959: Lazūnų tarmės tekstai. – Lietuvių kalbotyros klausimai 2, 215–230.

Sudnik 1972: Судник Т. М. Лазунай. Литовская, белорусская и польская фонологические системы. – Балто-славянский сборник, Москва: Наука, 15–115.

Šlapelis J. 1927: Mįslės, surinktos Lazūnų parapijoje 1923 m. rugpjūčio mėn. – Lietuvių tauta 3(2), 462–464.

Vedomosti 1827: Ведомости о костелах и монастырях виленской епархии, F. 694, ap. 2, nr. 769, l. 5.

Wolter E. 1899: Zum litauischen Dialektkunde. – Mitteilungen der litauischen litterarischen Gesellschaft, Heidelberg, 173–187.

TOPONYME IM GEBIET VON LAZŪNAI

Zusammenfassung

In dem alten litauischen ethnischen Gebiet, gegenwärtig im östlichen Teil des Kreises Vijà (weißruss. Įuje), Kreis Grodno (lit. Gardinas, weißruss. Hrōdno), Republik Weißrußland, unweit von der Mündung der Berzūona (weißruss. Berēzina) in die Memel (lit. Nēmunas) befand sich ein noch vor kurzem von Litauern verhältnismäßig dicht besiedeltes Gebiet, das unter dem Namen des Dorfes und ehemaligen Gutes – jetzt des Städtchens und Gemeindezentrums – Lazūnai (weißruss. Lazdūny) bekannt ist. Lazūnai ist eine von Litauern bewohnte Siedlung, die im Südwesten von Vilnius am weitesten (cca 120–130 km) entfernt liegt. Hier wird eine der archaischsten und eigenständigsten ostaukštaitischen Mundarten der Vilniuser gesprochen. Leider ist sie jetzt gänzlich im Aussterben begriffen. In diesem Beitrag sind Toponyme (Namen der Wohnorte, Flußnamen und Mikrotoponyme) verzeichnet, die die alten Einwohner von Lazūnai gebrauchten, wenn sie über ihr Leben, ihre Arbeit und ihre Reisen erzählten. Sie bilden einen Teil ihrer Welt und ihres Lebens.

222