PERSONALIJA

137

VI GRATULERAR VYTAUTAS AMBRAZAS

Det svåraste är att välja gratulations-, uppskattnings- och tacksamhetsord – särskilt svårt (och till synes rentav omöjligt) är det att välja dem åt en Mästare i språk och vältalighet.

En officiell presentation enligt den vanliga biografiska mallen skulle lyda så här: Vytautas Ambrazas föddes den 25 mars 1930 i Kaunas. 1947–1948 studerade han vid Vytautas Magnus universitet och 1948–1952 vid Vilnius pedagogiska institut. Från 1953 var han forskare vid Litauiska språkets institut; 1958 blev han filologie doktor och 1979 doktor habil. 1989–2001 ledde han grammatikavdelningen vid Litauiska språkets institut. Från 1996 var han professor (VDU). Han har föreläst inte bara vid Vytautas Magnus universitet i Kaunas, utan också vid universiteten i Chicago, Kalifornien (1988), Pisa (1990), Genua (1994), Florens, Parma och Potenza (1990, 1994) samt Stockholm (1995). Den huvudsakliga inriktningen för hans forskning – intresset för litauiskans historiska syntax – kröns av ett stort antal vetenskapliga artiklar och tre monografier: Lietuvių kalbos dalyvių istorinė sintaksė (1979; för den tilldelades författaren Litauens statliga pris), Сравнительный синтаксис причастий балтийских языков / Vergleichende Syntax der baltischen Partizipien (1990) och den nya forskningsbok som snart väntas utkomma – Lietuvių kalbos istorinė sintaksė. Vytautas Ambrazas är en av medförfattarna till Lietuvių kalbos gramatika (bd 2, 1971; bd 3, 1976); han var redaktör (och medförfattare) och samlade kollektivets krafter kring en grammatik över det litauiska språket i en volym: 1985 utkom Грамматика литовского языка, 1994 (1996, 1997, 2005) – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, och 1997 – Lithuanian Grammar (hans arbete med grammatik belönades med Litauens vetenskapspris). Vytautas Ambrazas är medlem i olika vetenskapliga redaktionskollegier och kommissioner samt en av huvudförfattarna till Lietuvių kalbos enciklopedija (1999) och till den uppdaterade utgåva av encyklopedin som håller på att sammanställas.

Det seriösa vetenskapliga arbetet åtföljs av respekt och erkännande, men det är inte lätt att spåra avtrycken av offentlig uppskattning – olika utmärkelser, även statliga – eftersom professorn inte tycker om att skryta. Han föredrar att arbeta och är skicklig på det. Hans forskning står helt enkelt emot tidens tand.

138 |

PERSONALIA

En tolerant ledare, en framstående professor, en mästare, en lärare, en fader – några öppna, andra halvt hemliga benämningar på Vytautas Ambrazas. Hans lärdom, hans sinne, mottagligt för både detaljer och generaliseringar, hans flytande språk och förmåga att skriva i renskrift väcker beundran och förundran. Denna förmåga märks både i vardagen och kan förstås som ett sätt att leva – i Vytautas Ambrazas vetenskapliga texter finner man varken ideologiska avlagringar eller litterära utvikningar. Hans forskning kännetecknas av en konsekvent, enkel, tydlig och logisk textstruktur och en särpräglad skrivstil, som bara vid första anblicken kan verka sakna personliga kännetecken. Det är inte i det vetenskapliga arbetet, utan endast i fritidsintressena, som hans konstnärliga läggning får komma till uttryck; den röjs av hans subtila kunskap om olika konstområden. Vytautas Ambrazas starka temperament visar sig i hans karakteristiskt aktiva hållning, som kan ta sig uttryck på olika nivåer: vetenskaplig, medborgerlig och kulturell. Han är en forskare som fortfarande skapar och en ständig bedömare, oförmögen att vara ljum. Han gör inget väsen av sin makt, men går inte att undvara. Han har varit och är alltjämt närvarande på många håll.

Därför framför vi våra innerligaste önskningar till den käre professorn, med blicken riktad mot nuet och framtiden: må födelsedagarna och vårarna bli många! Må livet bli långt! Vi önskar dig många vackra, skapande år fyllda av hälsa och styrka!

Jūratė Pajėdienė