CHRISTIANE SCHILLER

Humboldt-Universität zu Berlin

Vetenskapliga forskningsområden: preussisk-litauisk lexikografi, onomastik, baltisk-tyska språk-, litteratur- och kulturrelationer.

BALTU VALODU ATLANTS. PROSPEKTS = BALTŲ KALBŲ ATLASAS. PROSPEKTAS = DE BALTISKA SPRÅKENS ATLAS. EN PROSPEKT

Redaktörer och författare till inledningen: Danguolė Mikulėnienė, Anna Stafecka; författare till kartkommentarerna: Ilga Jansone, Anna Stafecka, Rima Bacevičiūtė, Asta Leskauskaitė; kartornas digitala version utarbetades av Edmundas Trumpa.

Rīga: Latvijas Universitātes Latviešu valodas institūts, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2009, 183 s. ISBN 978-9984-742-49-6

Den prospekt för en atlas över de baltiska språken som ska recenseras här är, vilket den flerspråkiga titeln redan antyder, ett lettisk-litauiskt samarbete. Ansvariga för arbetet är Anna Stafecka vid Institutet för lettiska språket vid Lettlands universitet i Riga och Danguolė Mikulėnienė vid Institutet för litauiska språket i Vilnius. Det rör sig om en provvolym, som ska visa på behovet av ett sådant samarbetsprojekt och påvisa möjligheterna till innehållslig och kartografisk utformning.

Med tanke på att de litauiska och lettiska dialekterna och målen alltmer utjämnas genom standardspråkens inflytande, är det redaktörernas avsikt att dokumentera dialekternas lexik och kartografiskt återge dess utbredning.

Recenzijos / Reviews

187

CHRISTIANE SCHILLER

Atlasets databas bygger på de litauiska och lettiska språkAtlasen: Lietuvių kalbos atlasas (bd 1: Leksika. Vilnius, 1977) (LKA), Latviešu valodas dialektu atlants (Leksika. Rīga, 1999) (LVDA) samt på datamaterial som samlats in av Institutet för lettiska språket vid Lettlands universitet i Riga och Institutet för litauiska språket i Vilnius för Atlas Linguarum Europae (ALE). Dessa data bygger på undersökningar som genomförts sedan 1960-talet. De presenterade språkkartorna återspeglar därmed dialektsituationen under 1900-talets andra hälft.

Den konsekvent trespråkiga utgåvan (lettiska, litauiska, engelska) ger en grundlig introduktion till problematiken. Den inleds med en översiktlig framställning, Lebende und tote baltische Sprachen (s. 15–29), som först presenterar de baltiska språkens indelning och sedan utförligt behandlar särskilt de utdöda baltiska språken: kuriska, zemgaliska, seliska, fornpreussiska, jatvingiska och skalviska. De levande språken litauiska, lettiska och lettgalliska behandlas förhållandevis kortfattat här. Därefter följer en beskrivning och klassifikation av de lettiska (s. 25–29) och litauiska dialekterna (s. 30–34), samt en översikt över utvecklingen av de geolingvistiska undersökningarna av det lettiska (s. 35–39) respektive det litauiska språket (s. 40–44). Introduktionen avslutas med en beskrivning av principerna för kartornas och kommentarernas utformning (s. 45–49) samt en redogörelse för principerna för fonetisk transkription av de lettiska (s. 50–53) och litauiska dialekterna (s. 54–57).

Kommentarerna upptar en stor del av utrymmet (s. 61–134). I kommentarerna presenteras de etyma som är relevanta för respektive ordfält, med motsvarigheter i de enskilda språken; deras utbredning beskrivs och de etymologiseras. Jämförelsematerial från andra indoeuropeiska språk, huvudsakligen hämtat ur de länge tongivande etymologiska ordböckerna, det vill säga Litauischen Etymologischen Wörterbuch av Ernst Fraenkel, Heidelberg 1955–1965, samt Latviešu etimoloģijas vārdnīca, Rīga 1992, läggs också fram. Belägg från historiska lexikografiska verk och från dialekterna kompletterar framställningen. Ibland, till exempel i kommentaren till STORCH, behandlas begreppets mytologiska betydelse.

Från och med s. 135 följer kartdelen. Före denna kommer översiktskartor över de lettiska (s. 137) och litauiska dialekterna (s. 139), där datainsamlingspunkterna anges. Kartorna är utformade som färgade punktsymbols- och ytkartor eller som en kombination av båda, beroende på vilka förhållanden som ska återges. På punktsymbolskartorna markeras de centrala datainsamlingspunkterna; ytkartorna kan utläsas med hjälp av de medföljande transparenserna med datainsamlingspunkternas rutnät

188

Acta Linguistica Lithuanica LXX

Baltu valodu atlants. Prospekts = Baltų kalbų atlasas. Prospektas =Atlas of the Baltic languages. A prospect

som kan läggas ovanpå respektive karta. Kartorna över HIMMEL och STORCH är utformade enbart som punktsymbolskartor. Detta beror på att de data som ligger till grund för de båda kartorna främst samlades in i samband med Atlas Linguarum Europae (ALE), där ett glesare nät av insamlingspunkter användes, vilket gör att isoglosserna inte kan fastställas exakt. Utöver de större städernas territorier, som inte heller beaktas i dialektkartorna för de båda länderna och markeras med vitt (i Lettland Riga och Daugavpils, i Litauen Vilnius, Kaunas, Klaipėda, Šiauliai och Panevežys), lämnas hela området väster om Vilnius, liksom områden söder om Daugavpils samt i sydvästra och västra Latgale omarkerade på grund av befolkningsmajoriteter med andra modersmål. Däremot har, i enlighet med litauisk dialektologisk tradition, de litauiska språkområdena och språköarna utanför Litauen tagits med i framställningen.

I bilagan ges slutligen en översikt över datainsamlingspunkterna för den lettiska språkAtlasen (LVDA) (s. 167–169) och den litauiska språkAtlasen (LKA) (s. 170–177), en litteraturförteckning (s. 177–182) och en förteckning över förkortningar (s. 183).

För prospektet har 12 språkliga begrepp valts ut, för att täcka ett så brett semantiskt spektrum som möjligt. Närmare bestämt är dessa: HIMMEL (lett. mākoņis, lit. debesīs), (BAUM)WIPFEL (lett. (koka) galotne, lit. (medžio viršūnė), WACHOLDER (lett. paeglis/kadikis, lit. kadagys), KRÖTE (lett. krupis, lit. rupūžė), TAUBE (lett. balodis, lit. karvelis), FELDLERCHE (lett. cirulis, lit. vieversys), STORCH (lett. stārķis, lit. gandras), KOHLRÜBE (lett. kālis, lit. griežtis), WINTERWEIZEN (lett. (ziemas) kvieši, lit. (žieminiai) kviečiai), KORNKASTEN (lett. apcirknis, lit. aruodas), HEUSCHOBER (lett. stirpa, lit. stirta), SCHMIED (lett. kalējs, lit. kalvis). Till varje karta hör de standardspråkliga motsvarigheterna samt en fotografisk bild av det språkliga begrepp som återges kartografiskt.

Urvalet dokumenterar, utöver de språkliga begreppens semantiska bredd, också mångfalden och komplexiteten hos de fenomen som ska återges och som kräver att framställningsmöjligheterna anpassas. Prospektet presenterar således WINTERWEIZEN-kartan som en ytkarta, där två färger räcker för att visa de båda etymas utbredning i det litauiska och lettiska språkområdet. Lett. pūri/pūri, lit. pūrai gäller för de lettiska dialekter som talas i Kurland och på några öar i Livland och Latgale, samt för områden med väst- och nordžemaitiska dialekter i Litauen; lett. (ziemas) kvieši, lit. (žieminiai) kviečiai används i de övriga lettiska och litauiska språkområdena. En liknande låg komplexitet uppvisar kartan över

Recenzijos / Reviews

189

CHRISTIANE SCHILLER

TAUBE, som också har utformats som en tvåfärgad ytkarta för att visa fördelningen av de båda etyma (lett. baluodis/lit. balandis för hela det lettiska språkområdet och de žemaitiska dialekterna i Litauen, lit. karvelis för det aukštaitiska språkområdet i Litauen), där dessutom skraffering används för ett blandområde med lit. karvelis/balandis längs gränsen mellan det aukštaitiska och žemaitiska språkområdet. I den andra änden av komplexitetsskalan finns kartan till HEUSCHOBER, utformad som en kombinerad ytkarta och punktsymbolskarta med ytor i åtta färger och färgnyanser samt 18 punktsymboler.

Ytkartor, eller kartor som kombinerar ytor med punktsymboler, utgör den mest uttrycksfulla grafiska framställningen i språkatlaser. Därför vore det önskvärt om de kartor som hittills endast har utformats med punktsymboler och skapats utifrån data från Atlas Linguarum Europae (ALE) kunde kompletteras med uppgifter från de saknade insamlingspunkterna, så att även kartor över dessa språkliga begrepp på sikt kunde utformas som ytkartor eller kombinerade ytkartor.

När man betraktar de första resultaten av samarbetet mellan lettiska och litauiska dialektologer som presenteras i prospektet, blir det snabbt tydligt att ett sådant gemensamt projekt varit efterlängtat. De enspråkiga språkatlaser som ligger till grund för projektet, LKA och LVDA, är visserligen fortfarande viktiga och ovärderliga hjälpmedel för dialektologer och språkvetare, men det är först genom att presentera det litauiska och lettiska datamaterialet på en karta över de gränsöverskridande isoglosserna för enskilda etyma som språksläktskap kan visualiseras. Framställningssättet gör dessutom språkberöringens effekter begripliga, exempelvis i kartan till SCHMIED, som dokumenterar spridningen av det slaviska lånordet lit. kavõlius/kavõlis < pol. kowal, vitry. каваль, inom det ursprungliga, gränsöverskridande utbredningsområdet för kalvis.

Tack vare den konsekvent trespråkiga utformningen riktar sig atlasen till en stor användarkrets. Den grafiska framställningen begränsar, liksom de tidigare språkatlaser LKA och LVDA, inte användningen till språkvetare, utan gör den också till stor nytta för lärare och elever liksom för andra som saknar lingvistisk fackkunskap.

Denna volym är inte bara en användbar bok, utan också typografiskt mycket tilltalande. För utformningen, som följer den beprövade traditionen inom litauisk bokkonst, står den litauiske bokkonstnären Alfonsas Žvilius.

Enligt redaktörerna planeras det baltiska språkatlasprojektet omfatta 500 språkliga begrepp. Förutom en användarvänligare presentation av språkdata jämfört med de hittills-

190

Acta Linguistica Lithuanica LXX

Atlas över de baltiska språken. Prospekt = Atlas över de baltiska språken. Prospekt = Atlas över de baltiska språken. En översikt

rande referensverken för båda språken, LKA och LVDA, utlovas också många nya insikter om de baltiska språkens historia. Man kan bara hoppas att detta ambitiösa projekt kan fortsätta och att många fler volymer följer efter detta prospekt.

Inlämnad den 21 maj 2014.

C H R I S T I A N E S C H I L L E R

Humboldt-Universität zu Berlin Institut für deutsche Sprache und Linguistik Unter den Linden 6, D-10099 Berlin, Deutschland [email protected]

Recenzijos / Reviews

191