This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
INTERAKTIONEN OCH HIERARKIN MELLAN DE FAKTORER SOM BESTÄMMER VOKALERNAS FORMANTSTRUKTUR OCH LÄNGD I LITAUISKA
Vilnius: Institutet för det litauiska språket, 2024, 126 s.
DOI https://doi.org/10.35321/e-pub.109.balsiu-veiksniai-hierarchija
ISBN 978-609-411-372-7
År 2024 gav Institutet för det litauiska språket ut Evaldas Švageris och Jolita Urbanavičienės vetenskapliga studie Interaktionen och hierarkin mellan de faktorer som bestämmer vokalernas formantstruktur och längd i litauiska¹. Studien består av ett förord, en inledning, tre huvudsakliga delar av den vetenskapliga undersökningen, varav den första ägnas åt metodologin, medan den andra och tredje behandlar själva forskningsresultaten; därefter följer slutsatser, en förteckning över använd litteratur och källor, en sammanfattning på engelska samt bilagor.
Författarna kallar blygsamt den genomförda undersökningen för explorativ. I själva verket har man i den aktuella undersökningen gått djupare än att bara blicka ”mot nya horisonter för utforskningen av språkets ljud”; här har en ny forskningsmetodologi prövats ur flera perspektiv (tvåfaktoriell variansanalys
¹ Tillgänglig på internet: https://lki.lt/wp-content/uploads/2024/11/balsiu-veiksniai-hierarchija-mokslo-studija-2024.pdf.
Recensioner / Reviews
335
Page 2
LINA MURINIENĖ
analys, den så kallade ANOVA) och detta är en av den aktuella studiens viktigaste landvinningar.
På senare tid har den rena språkvetenskapen blivit allt sällsyntare, och inte bara i Lietuva. De flesta språkvetenskapliga undersökningar blandas i dag upp med det särskilt populära sociologiska perspektivet, och det är förståeligt – vad är vetenskap värd utan kopplingar till samhället och dess synsätt? Men om samma samhälle vill att artificiell intelligens ska tala litauiska, och inte bara tala utan kommunicera utan att haka upp sig, genom att urskilja de subtilaste nyanserna i ljud och intonation, är renodlade språkvetenskapliga, och i detta fall fonetiska, undersökningar nödvändiga.
Med utgångspunkt i den idé om språkets invarians som Björn Lindblom framfört (dess kärna består, kort sagt, av två motsatt verkande riktningar i språkförändringen: å ena sidan rör sig språket mot enkelhet och lätthet, å andra sidan tenderar språket att bevara och ibland till och med öka informationsmängden), antar E. Švageris och J. Urbanavičienė utmaningen att ”finna de fonetiska egenskaperna hos språkets element (vokaler, konsonanter osv.) som inte skulle vara beroende av kontexten”. I den aktuella studien undersöks standardspråkets vokaler inte var för sig, utan genom att söka efter samspelet mellan vokalernas formantstruktur, längd och de faktorer som bestämmer dessa mått, samt deras interaktioner och hierarkiska relationer.
Genom att utföra tvåfaktoriell variansanalys (ANOVA) fastställer forskarna den relativa effekten av var och en av de konkurrerande faktorerna på vokalernas formantstruktur och längd; efter att statistiskt ha bedömt denna effekt klarlägger de de starkaste sambanden och fastställer den hierarkiska relationen mellan de konkurrerande faktorerna (den konsonantiska omgivningen, talarna, positionen i frasen samt vokalernas kvalitet och kvantitet).
Förmodligen skulle de flesta äldre generationens experimentella fonetiker, den så kallade Alekso Girdenio och Antano Pakerio-skolan, knappast föreställa sig en statistisk bedömning av de erhållna uppgifterna utan Studentkriteriet. I E. Švageris och J. Urbanavičienės undersökning räcker detta kriterium inte längre. Sökandet efter en statistisk modell för så komplexa och metodologiskt ännu endast preliminärt utformade experimentella undersökningar förtjänar alla slags lovord.
Hela en del av studien ägnas åt forskningsmetodologin. Här presenteras utförligt en översikt över experimentella undersökningar av vokalerna i litauiskt standardspråk samt de senaste undersökningarna av andra språk. E. Švageris och J. Urbanavičienės ambition är, som redan nämnts, inte att separat undersöka de språkliga faktorer som bestämmer de viktigaste ljudegenskaperna, utan att analysera ”interaktionen mellan alla dessa faktorer, som avslöjar mekanismen bakom språklig variation”.
ANOVA presenteras utförligt i ett särskilt kapitel i metodologidelen. Som sig bör placerar forskarna undersökningen i det globala sammanhanget för experimentella ljudstudier (Toni Rietveldo och Rolando van Houtos index bör nämnas), och de diskuterar hur den nämnda statistiska modellen hittills har tillämpats i litauiska språkstudier (Eglė Vaišetaitės, Astos Kazlauskienės och andras arbeten bör nämnas). Genom sin undersökning strävar E. Švageris och J. Urbanavičienė efter att bevisa att man genom att tillämpa ANOVA-modellen kan
336
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 3
Evaldas Švageris, Jolita Urb anavičienė. Interaktionen och hierarkin mellan de faktorer som bestämmer vokalernas formantstruktur och längd i litauiska
undersöka på två sätt: (1) genom att studera interaktionen mellan två faktorer utan hänsyn till andra faktorer och (2) genom att analysera interaktionen mellan två faktorer under villkor av direkt konkurrens. De språkliga faktorer som forskarna undersöker och som påverkar vokalernas kvalitativa och kvantitativa parametrar är den konsonantiska omgivningen, talaren, positionen i frasen (isolerad och icke-isolerad), den aktuella vokalens fonologiska kvantitet, främre/bakre artikulationsrad och höjd, utan att förbise samspelet mellan dessa faktorer och deras hierarki.
En tämligen utförlig och informativ sammanfattning på engelska. Där redogörs för utländska läsare relativt konsekvent för undersökningens kärna, de huvudsakliga problemen och sätten att lösa dem.
Det är angenämt att läsa den aktuella studien – det är glädjande att se att undersökningarna av litauisk standardfonetik fortsätter inte bara i Kaunas utan också i Vilnius. Särskilt välkomna är sökandet efter nyare metodologier, beslutsamheten att ge sig in i undersökningar av naturligt talflöde samt viljan och samtidigt skyldigheten att bidra till utvecklingen av språkteknologin.
Institutet för det litauiska språkets tidskrift Acta Linguistica Lituanica utkommer två gånger om året. Där publiceras artiklar och recensioner om litauisk och baltisk språkvetenskap. Dessutom ägnas uppmärksamhet åt litauisk och baltisk filologi samt jämförande och allmän språkvetenskap.
Acta Linguistica Lituanica, the research journal of the Institute of the Lithuanian Language, is issued twice a year. It publishes articles and reviews of Lithuanian and Baltic linguistics. Some attention is also paid to Lithuanian and Baltic philology as well as comparative and general linguistics.
Artiklar, recensioner, insikter och förslag samt publikationer för recension skickas till redaktionen via det elektroniska publiceringssystemet http://journals.iki.lt/.
Skicka in era artiklar, recensioner och insikter till redaktionen via det elektroniska publiceringssystemet http://journals.iki.lt/.
