Computer Bild Lietuva-portalens ordliste över termer

AUŠRA RIMKUTĖ

Litauiska språkets institut

Computer Bild Lietuva är en tidskrift som ges ut varannan vecka i en upplaga på 13 000 exemplar och riktar sig till användare av datorer och annan digital utrustning. De senaste artiklarna om olika frågor inom informations- och kommunikationsteknik finns också på internet på adressen www.computerbild.lt. Eftersom tidskriftens redaktion enligt uppgift har som mål att trycka ”texter som är skrivna på ett mycket enkelt och begripligt språk, är ytterst praktiska och rikt illustrerade”, finns det tydligen därför en ordlista på portalen (http://www.computerbild.lt/žodynėlis), med något mer än ett halvt tusen termer och andra lexikala enheter. Det handlar främst om termer inom datateknik och närliggande områden som används i tidskriftens artiklar.

Ordlistan har en vanlig struktur: först anges en term eller annan lexikal enhet och därefter dess definition. I vissa fall anges också den engelska motsvarigheten. Termerna är oaccentuerade. En sådan ordlista är till stor nytta för tidskriftens läsare, och därför bör portalens skapare uppmuntras i sina försök att vårda terminologin som används i tidskriftens artiklar inom ett av de områden som förändras snabbast – datateknik.

Arbetet med att ordna datatekniska termer har pågått i betydligt mer än tre decennier, så det finns mycket att välja bland, till exempel V. Dagienės, G. Grigo och T. Jevsikovas Enciklopediniu kompiuterijos žodynu (2008, andra reviderade och utökade upplagan, härefter EKŽ; den första upplagan av denna ordbok kom 2005), som innehåller omkring 4 000 termer; liksom den största publikationen inom området, V. Žalkauskas Šiuolaikinių kompiuterių programų ir tinklų žodynu: anglų–lietuvių–prancūzų kalbomis (2003), som innehåller mer än 5 000 termer och fraser; samt Keturkalbiu terminų žodynu Informatika: lietuvių–anglų–rusų–vokiečių kalbomis (1997), sammanställd av R. Valatkaitė och Z. Kudirka, med flera. Alla dessa ordböcker har godkänts av den statliga kommissionen för litauiska språket och har således granskats även av terminologer med språkvetenskaplig kompetens. Det är synd att portalens skapare och redaktörer inte använder dem. Computer Bild Lietuva-portalens ordli-

Terminologija | 2009 | 16 277

sta är ett utmärkt exempel: en närmare granskning visar hur svårt de nybildade ord som anges i de nämnda ordböckerna får fäste, särskilt motsvarigheter till främmande ord, och hur svårt de etablerar sig i vardagsspråket, inte bara bland datorentusiaster utan också bland dataspecialister.

Först lägger man märke till att ordlistan innehåller föråldrade termer¹, till exempel: kietasis diskas (= standusis diskas) (eng. hard disk EKŽ), išorinis kietasis diskas (=išorinis standusis diskas), kietojo disko skirsnis (=standžiojo disko skaidinys) (eng. hard disk partition), vedlys (=vediklis) (eng. wizard EKŽ), diegimo vedlys (=diegimo vediklis), subdomenas (=posritis) (eng. subdomain EKŽ), duomenų srautas (=pralaidumas) (eng. bitrate EKŽ), ekrano nuotraukos (=momentinė ekrano kopija) (eng. screen shot, screenshot EKŽ), įsikrovimo diskas (=paleidimo diskas, sisteminis diskas) (eng. boot disc EKŽ), įkrovos sektorius (=paleidimo sektorius) (eng. boot sector EKŽ), konsolė (=pultas) (eng. console EKŽ), maršrutizatorius (=maršruto parinktuvas) (eng. router EKŽ), saugus režimas (=ribotoji veiksena) (eng. safe mode EKŽ), ugniasienė (=užkarda) (eng. firewall EKŽ), reklaminis skydelis (=reklamjuostė) (eng. banner EKŽ) med flera.

Det är synd att man ofta väljer den enklaste vägen – man använder ett engelskt lånord i litauiserad form. I ordlistan skrivs det vanligtvis inom icke-litauiska citationstecken, till exempel: „hostingas“ (= priegloba) (eng. hosting EKŽ), „hakeris“ (= programišius) (eng. hacker EKŽ), „skinas“ (= apipavidalinimas) (eng. skin EKŽ), „skriptas“ (= scenarijus) (eng. script EKŽ), „kompresija“ (= glaudinimas) (eng. compression EKŽ), „noutbukas“ (= knygiškasis kompiuteris) (eng. notebook EKŽ) med flera. I ordlistan står också främmande ord inom citationstecken: „Firmware“ (= programinė aparatinė įranga) (eng. firmware EKŽ).

Ett annat problem är att engelska förkortningar används för termer som har litauiska motsvarigheter i litauiska datatekniska ordböcker, till exempel: ADSL (= asimetrinė skaitmeninė abonento linija, förkortningen ASAL skulle kunna användas) (eng. asymmetric digital subscriber line, ADSL EKŽ), DSL (=skaitmeninė abonento linija) (eng. digital subscriber line, DSL EKŽ), „VoIP“ (=internetinė telefonija) (eng. internet phone, internet telephony, IP telephony, VoIP, voice over internet protocol EKŽ) med flera.

Benämningar på olika kommunikationsprotokoll, tekniker, format, formella språk och annat bildas med förkortningar som direkt lånats från andra språk, oftast engelska. I ordlistan förekommer även felaktiga benämningar, ofta

¹ Vid korrigeringen av termerna har Enciklopediniu kompiuterijos žodynu (2008) använts som referens.

278

Aušra Rimkutė | Computer Bild Lietuva portalo žodynėlio terminai

Det saknas släktord med förklaringar, till exempel: 3GP (=3GP-teknik), A4 (=A4-format) (eng. A4 format EKŽ), AVI (=AVI-ljud- och videoformat) (eng. audio / video interleaved, AVI EKŽ), BMP (=BMP-format), BIOS-program (eng. BIOS (basic input / output system) EKŽ) (=BIOS-system), GSM (=globalt mobilkommunikationssystem, GSM-system) (eng. GSM, GSM system, global system for mobile communications EKŽ), GPS (=globalt positioneringssystem, GPS-system) (eng. GPS, global positioning system EKŽ), HTML (=HTML-språk) (eng. Hypertext Markup Language EKŽ), JPEG, JPG (=JPEG-format, JPG-format) (eng. format JPEG EKŽ), JAVA (=JAVA-språk, Java-språk) (eng. Java EKŽ), MP3 (=MP3-format) (eng. MP3, MPEG layer 3 EKŽ), RAW (=RAW-format), WAP (=WAP-protokoll) (eng. WAP, wireless application protocol EKŽ) och så vidare.

Det finns skäl att särskilt ta upp det ganska ofta använda engelska ordet Bluetooth. Bluetooth är ett protokoll för kommunikation via mycket korta radiovågor (mikrovågor). Enligt Gintautas Grigas vore det enklare och tydligare att säga mikrovågskommunikation; man bör inte heller använda det oböjda varumärket ensamt (Bluetooth) – det är bättre att ange ett förklarande ord: ”Bluetooth”-protokoll (Grigas 2009: 10). G. Grigas föreslår att man, när man talar om kommunikation och behöver ange dess protokoll exakt, använder mikrovågskommunikation med Bluetooth-protokollet eller kortare: kommunikation med Bluetooth-protokollet (Grigas 2009: 10).

Ett mycket likartat fall är användningen av förkortningen WiFi för den engelska termen Wireless Fidelity. WiFi är en trådlös kommunikationsteknik. WiFi kan också vara ett varumärke. När man alltså behöver benämna själva tekniken bör man inte översätta dess symboliska namn. När man behöver beskriva kommunikationssättet räcker det att säga trådlös kommunikation, inte Wi-Fi-kommunikation, trådlöst internet, utan Wi-Fi-internet, trådlös internetkommunikation i stället för Wi-Fi-internetkommunikation.

I ordlistan finns också fler termer som bör korrigeras, till exempel: trådbunden kommunikationsstation (=trådlös kommunikationsstation), trådbunden internetzon (=trådlös internetzon), trådbundet internet (=trådlöst internet, mobilt internet) (eng. wireless internet EKŽ), trådbundet nätverk (=trådlöst nätverk) (eng. wireless network EKŽ), trådbunden enhet (=trådlös apparat) (eng. wireless device EKŽ), trådbunden router (=trådlös vägsökare), innehållshanteringssystem (=innehållsadministrationssystem) (eng. content management system, CMS EKŽ), automatisk diskstart (=automatisk start) (eng. autorun EKŽ), ritningsigenkänningsfunktion (=handskriftsigenkänning) (eng. handwriting recognition EKŽ), filsystem (=filplaceringssystem) (eng. file allocation system, file system EKŽ), popupfönster (=popupfönster)

Terminologija | 2009 | 16

279

(eng. popup, popup window, pop-up window EKŽ), avbrottsfri strömförsörjning (UPS) (=avbrottsfri kraftförsörjning) (eng. uninterruptible power supply, UPS EKŽ) och så vidare.

Artens beteckning och den särskiljande egenskapen bör i sammansatta termer uttryckas med adjektivets bestämda form, till exempel: virtuell disk (=den virtuella disken) (jfr eng. virtual disk), virtuellt minne (=det virtuella minnet) (jfr eng. virtual memory). När det handlar om begreppets egenskap är det bättre att använda ett beskrivande substantiv i genitiv, till exempel: kommandorad (=kommandots rad) (jfr eng. command line), kreditkort (=kreditens kort), systemfält (=systemets fält) (jfr eng. system tray), klockfrekvens (=klockcyklernas frekvens) (jfr eng. clock speed). På vissa ställen skulle singular räcka, till exempel: hackare (=hackare), systemfiler (=systemfil), nyckelord (=nyckelord) och så vidare. Det är för övrigt märkligt att termen nyckelord (Det är ord som beskriver den information man söker. På webbplatser skriver vi vanligtvis in dessa ord för att hitta webbsidor som hör samman med dem.) och dess synonym betydelsebärande ord (eng. ”keyword”: Ett ord som beskriver informationen i en text (artikel, webbsida, bok). Nyckelorden på webbplatsen Computer Bild Lietuva är ”dator”, ”IT-tidskrift”, ”Computer Bild Lietuva” och liknande) anges och definieras separat i ordlistan. Nyckelord är en översättningskalk (se vidare Akelaitienė 2003); i stället skulle man kunna använda betydelsebärande ord. I EKŽ anges dessutom grundord vid sidan av den senare termen.

Termdefinitionerna ges på en ny rad. Förklaringarna är oftast ganska omfattande och utförliga, och exempel ges. Som redan nämnts finns det vid vissa termer även motsvarigheter på engelska. Det vore lämpligt att göra detta konsekvent. I termartiklarna anges också synonyma termer, vanligen främmande ord, till exempel: diskavbild, ”image” (=fullständig kopia av disken) (jfr eng. disk image EKŽ). Det är synd att normeringshänvisningar saknas. Definitionerna är inte heller alltid språkligt korrekta; det finns både stilistiska fel och korrekturfel. Ordlistan skulle vara mycket mer värdefull om alla uppslagsord var accentmarkerade.

Recensionen tar upp endast några aktuella frågor om termanvändning och ville visa att det fortfarande finns sådant som behöver korrigeras. Om felaktigheterna rättades skulle ordlistan bli betydligt mer värdefull för läsarna.

KÄLLA

http://www.computerbild.lt/zodynelis

280

Aušra Rimkutė | Computer Bild Lietuva portalo žodynėlio terminai

LITERATŪRA

Akelaitienė G. 2003: Ar įteisinsime terminų raktažodį? – Terminologija 10, 157–162.

EKŽ 2008: Dagienė V., Grigas G. Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas. II papild. leidimas, Vilnius. – http://www.likit.lt/term/enc.html.

Grigas G. 2006: Santrumpos terminijoje. – Terminologija 13, 194–199.

Grigas G. 2009: Kaip versti keistus žodžius. – Gimtoji kalba 12, 9–12.

Gauta 2009-11-23

Aušra Rimkutė

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas: [email protected]

Terminologija | 2009 | 16

281