Om terminografi och terminologistandardisering

JOLANTA GAIVENYTĖ-BUTLER

Litauiska språkets institut

NYCKELORD: terminografi, terminologistandardisering, metoder för termhantering, terminologisk ordbok, terminologistandard

I boken Litauisk terminologi: utkast till teori och hantering, som utkom 2002, urskilde Kazimieras Gaivenis fyra metoder för termhantering – terminografi (utarbetande och utgivning av terminologiska ordböcker), terminologistandardisering, datorbaserad termhantering och textbaserad termhantering (Gaivenis 2002: 63). Artikeln behandlar de två första av dessa metoder. Terminografin i Litauen har en ganska lång tradition: om några år firar vi tvåhundraårsjubileet av den första handskrivna terminologiska ordboken, och den första tryckta terminologiska ordboken har redan fyllt mer än hundra år. Fram till 2018 hade över 600 tryckta terminologiska ordböcker publicerats. I litauiska språkforskares arbeten har ett flertal terminologiska ordböcker behandlats; det har skrivits om terminografiska principer och terminografins historia, och bibliografier över terminologiska ordböcker har sammanställts. Terminologistandardiseringen har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Detta område av terminologiarbetet är fortfarande ganska nytt i Litauen – de första litauiska terminologistandarderna utkom först 1993.

Syftet med artikeln är att undersöka och bedöma begreppen terminografi och terminologistandardisering. Följande uppgifter ställs upp: 1) att granska hur termerna terminografija och terminų standartizacija definieras i ordböcker, terminologistandarder, vetenskapliga publikationer och läromedel, 2) att diskutera förhållandet mellan terminografi och terminologistandardisering samt likheterna mellan terminologiska ordböcker och terminologistandarder, 3) att lägga fram förslag om hur begreppen ska tolkas och metoderna för termhantering särskiljas. I undersökningen användes huvudsakligen den analytiskt-beskrivande metoden.

BEGREPPET TERMINOGRAFI

Termen terminografija används ofta i litauiska lexikologers och terminologers arbeten; dess betydelse är lätt att gissa sig till, kanske är det därför den mer utförligt

Terminologija | 2018 | 25

23

kommenterar inte, och själva termen definieras sällan. Vad omfattar begreppet terminografi?

I allmänna litauiska ordböcker förekommer inte ordet terminografija – det finns varken i Lietuvių kalbos žodyne (LKŽe), i olika utgåvor av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (DLKŽ₂ 1972, DLKŽ₃ 1993, DLKŽ₇ 2017), i internationella ordböcker sammanställda av olika författare (TŽŽ 2001, TŽŽ 2008, TŽŽ 2013), eller i uppslagsordsförteckningen till den under arbete varande Bendrinės lietuvių kalbos žodyno (BŽ). Termen förklaras inte heller i mer specialiserade publikationer – Kalbotyros terminų žodyne (KTŽ 1990) eller Lietuvių kalbos enciklopedijoje (LKE 1999, LKE 2008). I de nämnda ordböckerna och encyklopedin förklaras endast termer med anknytning till terminografija: terminologija, leksikografija, leksikologija. Regina Kvašytės Mokomasi terminologijos žodynėlis (MTŽ 2005), sammanställd 2005, är förmodligen den enda litauiska ordbok som har terminografija som uppslagsord. Där definieras ordet som ”teori och praktik för sammanställning av termordböcker; terminologisk lexikografi”. Visuotinė lietuvių enciklopedija innehåller en artikel om terminografijos av Evalda Jakaitienė, där begreppet definieras som ”teori och praktik för sammanställning av termordböcker” (VLEe).

Terminografin har främst behandlats i terminologers och lexikologers arbeten och presenteras kortfattat i nästan alla läroböcker för högre utbildning om fackspråk som har publicerats i Litauen under de senaste femton åren. Hur förklaras terminografija i litauiska lingvisters arbeten?

Terminologer har använt termen terminografijos i flera årtionden – Jonas Klimavičius nämner att han tog med sig denna term, liksom termerna terminizacija, transterminizacija, determinizacija, från Kiev hösten 1970 (vid ett terminologiskt möte där föreslog I. Kovalik de nämnda termerna) och konstaterar att ”[t]erminens lexikografi – terminografija började användas nyligen, men allmänt” (Klimavičius 2005 [2002]: 249)¹. I artikeln ”Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai” (Litauisk terminografi: drag i det förflutna, dagens svårigheter och uppgifter), publicerad 2003, behandlade J. Klimavičius ingående den litauiska terminologins utveckling samt historien om dess skapande och ordboksarbetet, men definierade inte terminografijos. Först i slutet av artikeln konstaterade han: ”terminografiskt arbete betraktas inte som vetenskapligt i Litauen – inte ens när det utförs av de främsta specialisterna (professorer, akademiker). Planeringen, organiseringen och samordningen av terminografiskt arbete är inte institutionaliserad; ingen ansvarar för den –

¹ Termen terminografija började användas och spreds i olika språk under 1970-talet. I terminologisk litteratur anges vanligen att termen föreslogs i A. D. Chajutins och A. Reys arbeten (Leйчик 2007: 204; Rey 1995: 23; Warburton 2014: 6), men det har förmodligen också förekommit tidigare förslag.

24 Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją

detta viktiga arbete utförs inte. I Litauens vitbok om vetenskap och teknik (2001), utarbetad av avdelningen för vetenskap och högre utbildning vid utbildnings- och vetenskapsministeriet, förekommer inte begreppen terminologi, terminologilära, terminografi, trots att termerna är „alla vetenskapers vävs röda trådar“ (Klimavičius 2005 [2003]: 273).

Terminografi definieras i K. Gaivenis bok Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys. I underavsnittet ”Begreppen ’term’, ’terminija’, ’terminologija’ och deras korrelat” beskriver K. Gaivenis terminografin så här: ”Nära ordet terminologija ligger också termen terminografija. Den förstås oftast i betydelsen ’terminologisk lexikografi’, det vill säga teori och praktik för sammanställning av termordböcker”² (Gaivenis 2002: 16). I det kapitel i boken som ägnas åt metoder för terminologisk ordning förklaras terminografija som ”sammanställning och utgivning av termordböcker” (Gaivenis 2002: 63).

I läroböcker i allmänt språk och fackspråk avsedda för högskolor definieras terminografi oftast på samma sätt som i K. Gaivenis bok: ”teori och praktik för sammanställning av termordböcker” (Kazlauskienė et al. 2008: 202; Bielinskienė et al. 2014: 138; Petrėtienė 2016: 26; Vladarskienė 2013: 127) eller ”utarbetande och utgivning av termordböcker” (Celiešienė, Džežulskienė 2009: 55; Kazlauskienė et al. 2008: 212; Kazlauskienė et al. 2010: 223; Vladarskienė 2013: 44). Lina Rutkienė definierar terminografi som ”vetenskapen om utarbetande och utgivning av termordböcker” (Rutkiene 2015: 54). Gintautas Akelaitis beskriver terminografins objekt i vidare bemärkelse – utöver utarbetandet av ordböcker hänför han även termbanker till terminografins område: ”<...> termer inom olika områden presenteras i termordböcker och elektroniska termbanker – de teoretiska principerna och den praktiska tillämpningen för sammanställning av termordböcker och termbanker är terminografins vetenskapliga objekt” (Akelaitis et al. 2009: 37).

Terminografi har behandlats i lexikologers och lexikografers arbeten. Vincentas Drotvinas betraktar terminografin som en gren av lexikologin och beskriver den som ”insamling och utgivning av termer” (Drotvinas 1987: 52). E. Jakaitienė behandlar ingående terminografins innebörd och dess förhållande till lexikografin i sin monografi Leksikografija (2005). I underavsnittet ”Begreppet term och terminografi” står det: ”[t]ermordböcker är resultatet av skapandet och ordnandet av termer. Sammanställning och utgivning av dem kallas t e r m i n o g r a f i. Terminografi uppfattas ibland som en sorts del av lexikografin, på samma sätt som termen

² I K. Gaivenis bok nämns ytterligare en betydelse av terminografijos (terminernas historiografi), men den kommenteras inte närmare. I sin recension av boken skrev J. Klimavičius att en sådan betydelse ”är okänd i litauisk terminologi och, tycks det mig, felaktig” (Klimavičius 2005 [2002]: 133).

Terminologija | 2018 | 25 25

vid sidan av ordet, terminologi vid sidan av lexikologin, även om förhållandet mellan begreppen ord och term, lexikologi och terminologi, lexikografi och terminografi inte är ett rent genus–art-förhållande. <...> Följaktligen har även terminografin, dvs. teorin och praktiken för terminologiska ordböcker, särdrag som skiljer den från andra typer av lexikografisk verksamhet” (Jakaitienė 2005: 188–189). När E. Jakaitienė fortsätter att skriva om termordböcker utvidgar hon terminografins objekt: ”resultatet av den moderna terminografens arbete <...> anses vara en elektronisk databas, dvs. en metodiskt sammanställd samling termposter inom ett visst ämnesområde eller en helhet av sådana samlingar” (Jakaitienė 2005: 207).

I standarder om terminologi definieras terminografin också i vidare bemärkelse. LST ISO 1087-1:2005 Terminologiarbete. Terminologisk ordbok. Del 1. Teori och tillämpning (identisk med ISO 1087-1:2000) ger följande definition av terminografi: ”den del av terminologiarbetet som omfattar registrering och presentation av terminologiska data”. I termposten finns dessutom anmärkningen: ”[t]erminologiska data kan presenteras i form av termbanker, översättningsordböcker, systematiska ordböcker eller andra publikationer”. LST 1695:2001 Datoranvändning inom terminologin. Skapande och användning av termdatabaser och korpusar (identisk med ISO TR 12618:1994) innehåller en anpassad definition från ISO 1087-1:2000: ”registrering, bearbetning och presentation av terminologiska data”. Terminografi definieras på liknande sätt i flera ordböcker på andra språk. Dictionnaire de linguistique ger följande förklaring av terminografi: ”La terminographie enregistre, traite et présente les donnée obtenues par la recherche terminologique. Il s’agit donc de l‘activité dictionnairique du terminologue” (Terminografin registrerar, bearbetar och presenterar de data som erhållits genom terminologisk forskning. Det handlar alltså om terminologens ordboksarbete) (DL 2001). I den vetenskapliga tidskriften Terminology, utgiven av förlaget John Benjamins, definieras terminografi i en ordlista över terminologiska termer så här: ”the study and practice of describing the linguistic, conceptual, and pragmatic properties of terminological units of one or more than one language in order to produce reference works in printed or electronic form” (undersökning och praktik med syfte att beskriva språkliga, begreppsliga och pragmatiska egenskaper hos terminologiska enheter i ett eller flera språk för att framställa referensverk i tryckt eller elektronisk form) (GTUT 1997). I Collins English Dictionary på nätet ges följande definition av terminografi: ”compilation of the terminology used in a specific field” (sammanställning av terminologin som används inom ett visst område) (CED). I utländska terminologers och lexikologers arbeten beskrivs terminografi också oftare inte som termordboksframställning, utan som registrering och presentation av terminologiska data (Felber 1984: 13; Rey 1995: 135; Thomas 1993: 44; Antia 2000: 139; Cabré 1999: 115).

26

Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standardizaciją

utarbetande av termordböcker, utan även registrering och presentation av terminologiska data (Felber 1984: 13; Rey 1995: 135; Thomas 1993: 44; Antia 2000: 139; Cabré 1999: 115).

I allmänna litauiska ordböcker terminografija skulle kunna definieras som ”teori och praktik för sammanställning av termordböcker”, men när termen förklaras eller detta verksamhetsområde behandlas i facklitteraturen bör man inte begränsa sig till termordböcker – modern terminografi omfattar all slags insamling, bearbetning och presentation av terminologiska data: utarbetande av ordböcker, skapande av terminologiska databaser och termbanker samt standardisering av termer.

TERMINŲ STANDARTIZACIJA

Terminologisk standardisering i Litauen har presenterats i ett par översiktsartiklar, men standardiseringsbegreppet förklaras inte i dem (Maslauskienė 2004; Dudlauskienė 2005).³

Terminologisk standardisering har behandlats något i några läroböcker om fackspråk. I dessa betraktas de snäva … som föremål för terminologisk standardisering.

Lite om terminstandardisering har skrivits i några läroböcker i fackspråk. I dem betraktas snäva

³K. Gaivenis påpekar att ”[a] det engelska uttrycket standardisering betyder inte bara ’standardisering’ utan också ’normering’ <...>, därför bör terminstandardisering inte förstås alltför brett. Begreppet ”terminstandardisering” betyder endast utarbetande av terminologistandarder” (Gaivenis 2002: 81). I denna artikel intas en liknande ståndpunkt – standardisering behandlas som utarbetande av standardiserade terminologiska data. En bredare uppfattning om språkets standardisering presenteras i Rita Miliūnaitės artikel ”Om förhållandet mellan standardisering, normering och kodifiering av termer i dagens normativa språkvetenskap” (Miliūnaitė 2017).

Terminologija | 2018 | 25

27

gamybos ar technikos sritys (Cელiešienė, Džežulskienė 2009: 59; Vladarskienė 2013: 45), ši veikla tapatinama su terminų standartų rengimu (Rutkienė 2015: 54; Kazlauskienė et al. 2008: 213; Celiešienė, Džežulskienė 2009: 58). MTŽ 2005 standartizavimas taip pat apibrėžtas kaip „terminų standartų rengimas“⁴.

Hur definieras terminų standartizaciją i de standarder som utarbetats för detta verksamhetsområde av internationella standardiseringsorganisationer? I ISO 15188:2001 Project management guidelines for terminology standardization och i den litauiska utgåvan LST ISO 15188:2003 Vadovavimo terminijos standartizacijos projektams gairės ges följande definition: ”terminology standardization – establishment of terminology standards or of terminology sections in technical standards, and their approval by an authoritative body” (ISO 15188:2001); ”terminijos standartizacija – utarbetande av terminologistandarder eller termavsnitt i standarder som inte är terminologistandarder och deras godkännande av ett behörigt organ” (LST ISO 15188:2003). I den senare utgivna ISO 10241-2:2012 Terminological entries in standards – Part 2: Adoption of standardized terminological entries har definitionen av termen terminology standardization preciserats: ”development of terminological entries in terminology standards and of terminology sections in other standards, and their approval by a standardizing body” (utarbetande av terminologiska poster i terminologistandarder och av termavsnitt i andra standarder samt godkännande av dessa av ett standardiseringsorgan).

Som framgår av dessa definitioner har terminologistandardisering ett bredare tillämpningsområde; verksamheten är inte begränsad till terminologistandarder. Merparten av de standarder som utarbetas av organisationer verksamma inom standardisering – ISO (Internationella standardiseringsorganisationen), IEC (Internationella elektrotekniska kommissionen), CEN (Europeiska standardiseringskommittén), CENELEC (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering), ETSI (Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder) – är inte terminologistandarder. I den internationella standardklassificeringen ICS har, utöver det allmänna ämnesområdet, till vilket terminologistandarder och standardiseringsverksamhet hör, ytterligare trettionio områden urskilts (elektroteknik, informationsteknik, flyg- och rymdteknik, kemiteknik, livsmedelsteknik, byggnadsteknik m.fl.). Alla dessa områden har inte egna terminologistandarder, men

⁴ I denna ordlista urskiljs två betydelser av standardisering: den första är vidare och omfattar utarbetande av allmänna krav inom ett visst område, medan den andra är snävare och förknippas med terminologiarbete.

28 Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją

de flesta utgivna standarder har ett avsnitt med rubriken ”Termer och definitioner”. I detta avsnitt kan följande anges:

termer som är specifika för ett snävt område och relevanta för den aktuella standarden;

termer som är gemensamma för flera delar av en och samma standard;

termer som är gemensamma för en grupp standarder. Sådana termposter överförs ofta oförändrade till relaterade standarder, med hänvisning till den ursprungliga källan.

I avsnittet ”Termer och definitioner” i standarder som inte är terminologistandarder anges vanligen från några få till flera tiotal termer. Ungefär hälften av de termer som för närvarande finns i Litauens standardiseringsmyndighets termbank⁵ är hämtade från standarder som inte är terminologistandarder.

Utarbetande och införande av termposter i standarder som inte är terminologistandarder är en viktig del av terminologistandardiseringen, men när denna definieras nämns först och främst terminologistandarder. Termer i standarder som inte är terminologistandarder är i första hand avsedda för dessa standarders behov, medan terminologistandarder syftar till att systematisera och harmonisera terminologin i ett bredare perspektiv.

Vad är en terminologistandard? I standarden LST EN 45020:2007 Standartizacija ir su ja susijusi veikla. Bendrasis aiškinamasis žodynas (ISO/IEC Guide 2:2004) definieras terminų standartas som ”en standard som innehåller termer, vanligen även deras definitioner och i vissa fall anmärkningar, illustrationer, exempel osv.” I ISO 10241-2:2012 Terminological entries in standards – Part 2: Adoption of standardized terminological entries har definitionen av denna term preciserats ytterligare: ”standard that is concerned with terms accompanied by their definitions, and sometimes by explanatory notes, illustrations, examples, etc.” (en standard som innehåller termer och deras definitioner och i vissa fall även förklarande anmärkningar, illustrationer, exempel osv.).

Terminologistandarder kan vara nationella (utarbetade av ett lands standardiseringsorgan och gällande i det landet) eller internationella (utarbetade av internationella standardiseringsorganisationer och gällande i de länder som har antagit dem).

I Litauen började terminologistandarder ges ut 1993. Alla terminologistandarder som Litauens standardiseringstjänst godkände det året är ursprungliga⁶.

⁵ Sedan 2005 har Litauens standardiseringsmyndighets termbank varit fritt tillgänglig på internet. I mitten av 2018 innehöll den omkring 70 000 termer från terminologistandarder och andra standarder.

⁶ Litauens nationella standarder kallas också ursprungliga.

Terminologija | 2018 | 25

29

I mitten av 1993 trädde de fyra första terminologistandarderna i kraft – LST 1249–93 Metalinės ir nemetalinės neorganinės dangos. Terminai ir apibrėžimai, LST 1279–93 Duona ir pyrago kepiniai. Terminai ir apibrėžimai, LST 1280–93 Technikos patikimumas. Terminai ir apibrėžimai, LST 1281–93 Metrologija. Terminai ir apibrėžimai. I LST 1279–93 anges ryska motsvarigheter till termerna; i de tre övriga standarderna anges även tyska, engelska och franska. I publiceringsuppgifterna står det att LST 1249–93, LST 1280–93 och LST 1281–93 har utarbetats med ISO-standarder och GOST-standarder som grund. Sammanlagt gavs 15 terminologistandarder ut det året, med närmare 600 termer. De utarbetades av arbetsgrupper bestående av praktiserande specialister, anställda vid vetenskapliga institutioner eller universitetslärare. I de första originalstandarderna angavs utarbetarna, granskaren och den som godkänt standarden. Exempelvis utarbetades LST 1249–93 av A. Jagminas, E. Davidavičius och G. Šimkevičiūtė (Kemiska institutet), granskades av docent Zenonas Mačionis (Vilnius universitets kemiska fakultet) och godkändes av K. Gaivenis (Institutet för litauiska språket).

När Litauen blev medlem i internationella standardiseringsorganisationer minskade behovet av att utarbeta originalstandarder, eftersom organisationernas standarder började antas som litauiska standarder. Med tiden ersatte de de flesta originalstandarderna. År 1994 gavs den första internationella terminologistandarden ut på litauiska och antogs som litauisk terminologistandard; 1995 gavs den första europeiska terminologistandarden ut och antogs som litauisk terminologistandard (Maslauskienė 2004: 263).

Internationella standardiseringsorganisationers terminologistandarder utformas vanligen som:

• fristående ordböcker, till exempel: LST ISO Guide 73:2018 Rizikos valdymas. Aiškinamasis žodynas (identisk med ISO Guide 73:2009), LST EN ISO 13943:2017 Gaisrinė sauga. Aiškinamasis žodynas (ISO 13943:2017), LST EN ISO 14532:2017 Gamtinės dujos. Aiškinamasis žodynas (ISO 14532:2014), LST EN ISO 11145:2016 Optika ir fotonika. Lazeriai ir lazerinė įranga. Aiškinamasis žodynas ir simboliai (ISO 11145:2016); sådana ordböcker kan bestå av flera delar. Standarden LST CEN ISO/TS 80004 Nanotechnologijos. Žodynas består till exempel av tretton delar, medan LST ISO 4046 Popierius, kartonas, plaušiena ir su jais susiję terminai består av sex delar;

• den första delen i standardserier, till exempel inleds standardserien för informationssäkerhet med standarden LST EN ISO/IEC 27000:2017 Informacinės technologijos. Saugumo metodai. Informacijos saugumo valdy

30

Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją

mo sistemos. Apžvalga ir aiškinamasis žodynas (ISO/IEC 27000:2016); övriga standarder i serien behandlar olika aspekter av informationssäkerhet (ISO/IEC 27001 anger krav på ledningssystem för informationssäkerhet, ISO/IEC 27002 gäller kontroller för informationssäkerhet osv.);

• de första delarna i en standard, till exempel är den förklarande ordlistan den första av de sju delarna i standarden LST EN 764 Slėginė įranga och den första av de sex delarna i standarden LST EN ISO 16140 Maisto grandinės mikrobiologija. Metodo validavimas.

Internationella terminologistandarder utarbetas av arbetsgrupper sammansatta av specialister från olika länder. Utkasten till dessa standarder görs tillgängliga för nationella standardiseringsorgan, och specialister som deltar i deras arbete kan lämna synpunkter. Möjligheten att sammanställa erfarenheter från flera länder och diskutera termer på internationell nivå bidrar till att undvika den subjektivitet som kan prägla terminologiska ordböcker utarbetade av en eller flera författare. I kapitlet om terminologiska ordböcker i sin monografi Leksikografija påpekade E. Jakaitienė ytterligare en egenskap hos terminologistandarder: ”Även om terminologer anser att detta arbete är ett ganska begränsat område inom terminologisk ordning <...> har en korrekt standardiserad terminologi det mest konsekventa terminologiska systemet” (Jakaitienė 2005: 210). Terminologistandarder utgivna av ISO, IEC eller europeiska standardiseringsorganisationer utgör en omfattande källa till terminologi som systematiserats internationellt, men tyvärr översätts endast få av dem till litauiska.

FÖRHÅLLANDET MELLAN TERMINOGRAFI OCH TERMINOSTANDARDISERING

År 1993 (samma år som den första litauiska terminologiska standarden publicerades) skrev K. Gaivenis: ”Med ’terminologisk standardisering’ menar vi i första hand utarbetandet av terminologiska standarder. Detta arbete har just börjat i Litauen. Det är en av inriktningarna inom terminologisk ordning. Den skiljer sig från terminografi främst vad gäller omfattning och syfte. Terminologiska standarder omfattar mikrosystem av termer inom något snävt tillverknings- eller teknikområde, medan förklarande terminologiska ordböcker återger inte bara makrosystem av termer utan även vissa allmänna vetenskapliga termer, element i sammansatta termer osv. Terminologiska standarder riktar sig till tillverkare och är obligatoriska. De behövs nu särskilt för att förverkliga litauiskans ställning som statligt språk och för att övergå till dokumenthantering på litauiska” (Gaivenis 2014 [1993]: 201). Vilija Celišienė gjorde en striktare åtskillnad mellan terminologiska ordböcker och terminologiska standarder:

Terminologija | 2018 | 25

31

”[t]erminologiska standarder bör inte förväxlas med terminologiska ordböcker. Terminologiska standarder skiljer sig främst från ordböckerna genom omfattningen och syftet. Terminologiska standarder omfattar endast mikrosystem av termer inom något snävt tillverknings- eller teknikområde <...>” (Celiešienė, Džežulskienė 2009: 59). Sådana skillnader mellan terminologiska ordböcker och terminologiska standarder var mer typiska för det sista decenniet av 1900-talet, då ursprungliga litauiska terminologiska standarder utarbetades aktivt, men numera framstår en sådan åtskillnad som tvivelaktig.

Kan en terminologisk standard betraktas som en terminologisk ordbok? I Terminologijos mokomajame žodynėlyje definierar R. Kvašytė en terminologisk standard som ”en samling som utarbetats genom samförstånd och antagits av ett erkänt standardiseringsorgan, som fastställer termer lämpade för allmänt och upprepat bruk och syftar till att införa en optimal ordning för användningen av termer inom ett visst område”, medan hon definierar en terminologisk ordbok som ”en samling termer från ett eller flera språk som följer terminografiska principer och är avsedd för användare av terminologin inom ett visst vetenskaps- eller verksamhetsområde” (MTŽ 2005). Båda definitionerna har uttrycket samling termer gemensamt. Om frasen ”antagen av ett erkänt standardiseringsorgan” ströks ur den första definitionen skulle båda definitionerna kunna passa både en terminologisk ordbok och en terminologisk standard. Terminologiska standarder och terminologiska ordböcker har fler likheter än skillnader. En terminologisk standard är en ordbok över standardiserade termer, utarbetad enligt samma terminografiska principer som terminologiska ordböcker. Redan innan arbetet med terminologisk standardisering inleddes i Litauen hade standarden Lietuvos RST 1115-90 Terminologijos principai ir metodai publicerats, utarbetad av anställda vid VU och Lietuvių kalbos institutas utifrån ISO 704-87 och anpassad till litauiskan. Terminologer följde bestämmelserna i denna standard när de bistod såväl utarbetare av terminologiska standarder som utarbetare av terminologiska ordböcker, och använde dem också som grund vid bedömningen av dessa publikationer. I Terminų žodynų rengimo bendruosiuose reikalavimuose, godkända av VLKK, anges i den rekommenderade litteratur- och källförteckningen flera standarder avsedda för terminologiskt arbete, som rekommenderas som grund vid utarbetandet av terminologiska ordböcker. I terminologiska underkommittén behandlas vanligen de terminologiska ordböcker som får stöd av VLKK och lämnas in för godkännande av VLKK. Många terminologiska ordböcker publiceras i Litauen utan att ett sådant godkännande eftersträvas, och vissa av dem saknar grundligare terminologisk redigering. Kvaliteten på terminologiska standarder är jämnare – sedan 1993 har LKI:s terminologiavdelning godkänt ursprungliga litauiska terminologiska standarder och översatta internationella terminologiska standarder; 1998 överfördes denna funktion till VLKK.

32

Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standardizaciją

I takt med att terminologin växer både kvantitativt och kvalitativt ökar behovet av specialiserade ordböcker. Storleken på en samling termposter och hur snävt området är kan knappast längre betraktas som kriterier för att skilja en terminologisk ordbok från en terminologisk standard. I Terminų banke finns exempelvis Saulius Maskeliūnos (VU) Žinių technologijų terminų žodynėlis, som inte är större eller mindre specialiserad än standarder (cirka 60 termer). Vissa terminologiska standarder är visserligen små och omfattar ett snävt område, exempelvis LST EN 472:2008 Slėgmačiai. Aiškinamasis žodynas (55 termer) eller LST EN 1885:2004 Plunksnos ir pūkai. Terminai ir apibrėžtys (43 termer), men det finns många internationella terminologiska standarder som inte skiljer sig från terminologiska ordböcker vare sig i fråga om syfte eller omfattning. Sådana standarder innehåller också mer allmänna termer och element i sammansatta termer. I standarden LST EN ISO 9000:2015 Kokybės vadybos sistemos. Pagrindai ir aiškinamasis žodynas definieras till exempel, utöver termer för ledning, såsom audito išvada, kokybės vadybos sistema, neatitikties leidimas, projekto valdymo planas, även allmänna termer, såsom duomenys, dokumentas, kompetencija, organizacija, tikslas. Termer från denna standard (med hänvisning till den) återfinns inte bara i standarder inom ledning utan även i standarder inom många andra områden. Exempelvis förekommer kokybės užtikrinimas i LST EN ISO 16559:2014 Kietasis biokuras. Terminija, apibrėžtys ir aprašymai; kokybės vadybos sistema; Medicinos laboratorijos. Kokybės ir kompetencijos reikalavimai; validavimas i LST EN ISO 15198:2013; och Informacinės technologijos. Saugumo metodai. Informacijos saugumo valdymo sistemos. Apžvalga ir aiškinamasis žodynas i LST EN ISO/IEC 27000:2017. Vissa standarder är lika omfattande som terminologiska ordböcker. Exempelvis innehåller LST EN ISO 13943:2017 Gaisrinė sauga. Aiškinamasis žodynas mer än 400 termer, och LST ISO 5127:2017 Informacija ir dokumentavimas. Pagrindai ir aiškinamasis žodynas cirka 2 000 termer (en jämförbar omfattning har exempelvis den första upplagan av Enciklopedinio kompiuterijos žodyno (2005)).

Det antas ofta att standarder endast är avsedda för snäva tillverknings- eller teknikområden, men det är inte bara termer inom dessa områden som standardiseras. Marija Teresa Cabré framhåller att standardisering av terminologi är relevant inom alla områden – humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknikvetenskap – och även inom verksamheter som handel, där standardisering tillämpas oftast (Cabré 1999: 200). Det finns standarder avsedda exempelvis för olika ledningsområden (kvalitetsledning, riskhantering, personalhantering och kunskapshantering), biblioteksverksamhet, bevarande av kulturarv, miljöskydd, bank- och finansverksamhet, turism och hälso- och sjukvård, liksom för översättning, terminologi och terminografi.

Terminologija | 2018 | 25

3 3

Terminstandarder är inte längre dokument som endast är avsedda för tillverkningsindustrin och obligatoriska att tillämpa (så var det med GOST-standarderna), och tillgången till dem var mycket begränsad. Termerna i alla terminstandarder som getts ut i Litauen finns fritt tillgängliga på internet i Litauens standardiseringsdepartements termdatabas; termerna i de terminstandarder som godkänts av VLKK finns också i Republiken Litauens termbank. Många universitetslärare deltar i standardiseringsarbetet, så man skulle kunna anta att standardiserad terminologi används i vetenskapliga publikationer, läromedel och studentarbeten. Det råder inget tvivel om att mikrosystem av standardiserade termer förs över till terminologiska ordböcker; exempelvis anges standarder för värmeisolering, metrologi, storheter och enheter i källförteckningen till den grundläggande Fizikos terminų žodyno (2007), och i litteraturförteckningen till Statybos terminų žodyno (2002) finns fler standarder än ordböcker. Även redaktörerna för andra stora terminologiska ordböcker har använt terminstandarder och andra standarder som underlag, exempelvis Radioelektronikos terminų žodyno (2000), Aiškinamojo telekomunikacijų terminų žodyno (2004), Automatikos terminų žodyno (2004), Penkiakalbio aiškinamojo metrologijos terminų žodyno (2006) och Aiškinamojo elektrotechnikos terminų žodyno (2010). Flera specialister inom terminologisk ordning har både utarbetat terminologiska ordböcker och deltagit i terminologiskt standardiseringsarbete. Bland medlemmarna i Litauens standardiseringsdepartements tekniska kommitté Terminologija (TK 37) fanns Julius Riaubūnas (en av medförfattarna till Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodyno (1979), som blev grunden för senare dataordböcker, samt till den fyrspråkiga ordboken Informatika (1997)), Kalikstas Vytautas Paulauskas (författare eller medförfattare till Aiškinamojo kompiuterijos žodyno (1995), ordboken Informatika (1997) och Aiškinamojo kompiuterijos terminų santrumpų žodyno (2000)), Zenonas Mačionis (medförfattare till Chemijos terminų aiškinamojo žodyno (1997 och 2003)), Antanas Kudzys (medförfattare till Rusų–lietuvių kalbų statybos terminų žodyno (1992), Anglų–lietuvių kalbų statybos terminų žodyno (1993) och Statybos terminų žodyno (2002)), Vytautas Valiukėnas och Vilius Palenskis (medförfattare till Kineskopų gamybos terminų penkiakalbio žodynėlio (1990), Ryšių technikos terminų penkiakalbio žodyno (1994), Radioelektronikos terminų žodyno (2000), Fizikos terminų žodyno (2007) och Aiškinamojo elektrotechnikos ir elektronikos gaminių terminų žodyno (2014); V. Valiukėnas utarbetade dessutom tillsammans med medförfattare Tarptautinį pagrindinių ir bendrųjų metrologijos terminų žodyną (1997), Penkiakalbį aiškinamąjį metrologijos terminų žodyną (2006), Aiškinamąjį telekomunikacijų terminų žodyną (2004) och andra ordböcker.

34

Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją

Om vi antar att terminografins räckvidd är större än utarbetandet av terminologiska ordböcker, skulle terminologisk standardisering kunna betraktas inte som en separat form av terminologiskt ordningsarbete vid sidan av terminografin, utan som en av terminografins former. När man skiljer mellan olika former av terminologiskt ordningsarbete kan man åter hänvisa till K. Gaivenis, men denna gång inte till hans bok Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, där fyra former behandlas – terminografi, terminologisk standardisering, datorbaserad terminologisk ordning och textbaserad terminologisk ordning – utan till en artikel som publicerades ett decennium tidigare och där två inriktningar inom terminologiskt ordningsarbete urskiljs: en informativ (skapandet av en sfär för registrering av termer) och en precisionsinriktad (reglering av termanvändningen). Till den första inriktningen hänförs i artikeln utarbetande och utgivning av terminologiska ordböcker, utarbetande av terminstandarder och skapande av termbanker; till den andra hör normalisering av terminologin i olika texter och i talspråk (Gaivenis 2014 [1990]: 179). Med tanke på att nya synsätt, former och verktyg för terminologiskt ordningsarbete har vuxit fram, skulle dessa inriktningars räckvidd kunna preciseras något. Den första inriktningen (terminografi) bör omfatta utarbetande av tryckta (även om antalet minskar) och elektroniska terminologiska ordböcker, terminologisk standardisering (utarbetande av terminstandarder och termartiklar i andra standarder än terminstandarder) samt skapande av terminologiska databaser och termbanker. Den andra inriktningen (textbaserad terminologisk ordning) skulle omfatta systematisering och normalisering av termer vid skrivande, översättning och redigering av olika texter (såsom K. Gaivenis beskrev i boken Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys).

SLUTSATSER

1. I litauiska forskares arbeten definieras terminografi oftast som teori och praktik för utarbetande av terminologiska ordböcker, men denna uppfattning är alltför snäv: modern terminografi omfattar utarbetande inte bara av konventionella tryckta utan även av elektroniska terminologiska ordböcker, skapande av terminologiska databaser och termbanker samt terminologisk standardisering. Terminografi skulle kunna definieras som teori och praktik för sammanställning av terminologiska datamängder.

2. Terminologisk standardisering omfattar inte bara utarbetande av terminstandarder, utan också utarbetande och införande av termartiklar i standarder som inte är terminstandarder. Standarder som utarbetats av internationella standardiseringsorganisationer är auktoritativa källor till terminologi, med terminologiska data som systematiserats på internationell nivå. Litauens standardiseringsdepartement ger ut översättningar till litauiska av standarder som utarbetats av internationella standardiseringsorganisationer

Terminologija | 2018 | 25

35

föräldra-terminstandarder, men de utgör endast en liten del av de internationella terminstandarder som har antagits.

3. Det är vanligt att anse att terminologiska ordböcker och terminstandarder skiljer sig åt i fråga om omfattning och syfte: terminologiska ordböcker presenterar termers makrosystem, medan terminstandarder presenterar mikrosystem av termer inom ett visst snävt produktions- eller teknikområde. Terminstandardernas (liksom de terminologiska ordböckernas) omfattning och ämnesmässiga räckvidd kan dock variera kraftigt. I takt med att terminologin utvecklas ökar behovet av specialiserade ordböcker. Termartikelmängdens storlek och ämnesområdets snäva avgränsning kan knappast längre betraktas som kännetecken som skiljer en terminologisk ordbok från en terminstandard. Både en terminologisk ordbok och en terminstandard är en samling termartiklar inom ett visst område, ordnad enligt samma terminografiska principer. Terminstandarder skulle kunna betraktas som en typ av terminologiska ordböcker.

4. Terminologisk standardisering kan betraktas inte som en separat form av terminologiskt ordningsarbete vid sidan av terminografin, utan som en av terminografins former. Två inriktningar inom terminologiskt ordningsarbete skulle kunna urskiljas. Den första inriktningen – terminografin – skulle omfatta registrering av termer, dvs. utarbetande av tryckta och elektroniska terminologiska ordböcker, terminologisk standardisering samt skapande av terminologiska databaser och termbanker. Den andra inriktningen – textbaserad terminologisk ordning – skulle innebära att termer tas i bruk, dvs. att de systematiseras och normaliseras vid utarbetande av texter.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Akelaitis G. et al. 2009: Akelaitis G., Pečkuvienė L., Žilinskienė V. Specialybės kalba. Administracinės kalbos vadovėlis, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas.

Antia B. E. 2000: Terminology and language planning: an alternative framework of practice and discourse, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Bielinskienė A. et al. 2014: Bielinskienė A., Kazlauskienė A., Rimkutė E., Tamošiūnaitė A. Lietuvių bendrinė kalba: normos ir vartosena. Vadovėlis aukštųjų mokyklų studentams, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

BŽ – Ordbok över standardlitauiska, Vilnius: Litauiska språkets institut. Tillgänglig på internet: http://bkz.lki.lt/ [hämtad 2018-06-12].

Cabré M. T. 1999: Terminology: Theory, methods and applications. Edited by J. C. Sager, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

CED – Collins English Dictionary, HarperCollins Publishers. Tillgänglig på internet: https://www.collins-dictionary.com [hämtad 2018-07-12].

Celiešienė V., Džežulskienė J. 2009: Profesinės kalbos pagrindai. Vadovėlis, Kaunas: Technologija.

DL 2001: Dubois J., Giacomo M., Guespin L., Marcellesi Ch., Marcellesi J.-B., Mével J.-P. Dictionnaire de linguistique, Paris: Larousse.

DLKŽ₂ 1972: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ats. red. J. Kruopas, 2-asis papild. leid., Vilnius: Mintis.

DLKŽ₃ 1993: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. St. Keinys, 3-iasis patais. ir papild. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DLKŽ₇ 2017: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. St. Keinys, 7-asis patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga per internetą: http://lkiis.lki.lt/dabartinis [žiūrėta 2018-06-12].

Drotvinas V. 1987: Lietuvių kalbos leksika ir frazeologija. Mokomoji knyga, Vilnius: LTSR aukšt. ir spec. vid. mokslo m-ja.

36 Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją

Dudlauskienė N. 2005: Lietuviškų technikos terminų standartizacija. – Pabaltijo tautų terminologijos problemos ir Europos Sąjunga, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Felber H. 1984: Terminology Manual, Paris: Unesco.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla.

Gaivenis K. 2014 [1990]: Terminologija ir dabartis. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 179–181.

Gaivenis K. 2014 [1993]: Keletas pastabų dėl terminijos ugdymo. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 199–204.

Gaivenis K., Kaulakienė A. 2014 [1997]: Kalbinis ir dalykinis technikos terminijos vertinimas. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 235–240.

GTUT 1997: Bessé B. de, Nkwenti-Azeh B., Sager J. C. Glossary of Terms Used in Terminology. – Terminology 4(1), 117–156. Prieiga per internetą: https://benjamins.com/series/term/term.gloss.pdf [žiūrėta 2018-06-26].

ISO 10241-2:2012 Terminologiska poster i standarder – del 2: Antagande av standardiserade terminologiska poster.

ISO 15188:2001 Riktlinjer för projektledning vid terminologistandardisering.

Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslų ir enciklopedijų leidybos institutas.

Kazlauskienė A. et al. 2008: Kazlauskienė A., Rimkutė E., Bielinskienė A. Bendroji ir specialybės kalbos kultūra. Mokomoji knyga, 3-iasis patais. ir papild. leid., Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, Pasaulio lietuvių centras.

Kazlauskienė A. et al. 2010: Kazlauskienė A., Rimkutė E., Bielinskienė A. Bendroji ir specialybės kalbos kultūra. Vadovėlis, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, Pasaulio lietuvių centras.

Klimavičius J. 2005 [2002]: [Rec.:] Kazimieras Gaivenis. Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys. – Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 246–258.

Klimavičius J. 2005 [2003]: Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai. – Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 259–276.

KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys St. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

LKE 1999: Lietuvių kalbos enciklopedija. Parengė K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKE 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. Parengė K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKŽe – Litauiska språkets ordbok. Huvudred. G. Naktinienė, Vilnius: Litauiska språkets institut, 2005 (uppdaterad version 2017). Tillgänglig på internet: www.lkz.lt [hämtad 2018-06-12].

LST 1695:2001 Kompiuterių panaudojimas terminologijoje. Terminų duomenų bazių ir tekstynų kūrimas bei naudojimas (tapatūs ISO TR 12618:1994).

LST EN 45020:2007 Standardisering och tillhörande verksamhet. Allmän ordlista (ISO/IEC Guide 2:2004).

LST ISO 9000:2015 Kvalitetsledningssystem. Grundläggande principer och ordlista.

LST ISO 1087-1:2005 Terminologiarbete. Ordlista. Del 1. Teori och tillämpning (identisk med ISO 1087-1:2000).

LST ISO 15188:2003 Riktlinjer för styrning av terminologistandardiseringsprojekt.

Maslauskienė R. 2004: Terminų standartizavimas. – Terminologijos istorijos ir dabarties problemos, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 256–270.

Miliūnaitė R. 2017: Dėl terminų standartizacija, norminimas ir kodifikacija santykio dabartinėje norminamojoje kalbotyroje. – Bendrinė kalba 90. Prieiga per internetą: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/90/Miliunaite_BK_90_straipsnis.pdf [žiūrėta 2018-07-09].

MTŽ 2005: Kvašytė R. Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Petretienė A. 2016: Transportininkų kalbos kultūra: teorija ir praktika. Mokomoji knyga, Vilnius: Technika.

Rey A. 1995: Essays on terminology. Translated and edited by J. C. Sager, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Rutkienė L. 2015: Technologijų specialistų profesinė kalba: sistema ir vartosena. Vadovėlis, Vilnius: Technika.

Thomas P. 1993: Choosing headwords from language-for-special-purposes (LSP) collocations for entry into a terminology data bank (term bank). – Terminology: applications in interdisciplinary communication, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 43–68.

Terminologija | 2018 | 25

37

TŽŽ 2001: Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas, 2-asis patais. ir papild. leid., Vilnius: Žodynas.

TŽŽ 2008: Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera.

TŽŽ 2013: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera.

Vladarskienė R. 2013: Kūrybinių industrijų specialybės kalbos kultūra. Vadovėlis, Vilnius: Technika.

VLEe – Allmän litauisk encyklopedi. Tillgänglig på internet: www.vle.lt. [hämtad 2018-07-02].

Warburton K. C. 2014: Narrowing the gap between termbases and corpora in commercial environments. Prieiga per internetą: https://www.researchgate.net/publication/275111020_Narrowing_the_gap_between_termbases_and_corpora_in_commercial_environments [žiūrėta 2018-07-02].

Лейчик В. М. 2007: Терминоведение: предмет, методы, структура, 3-е изд., Москва: ЛКИ.

OM TERMINOGRAFI OCH TERMINOLOGISK STANDARDISERING

I litauiska språkforskares arbeten betraktas terminografi och terminologisk standardisering (utarbetande av terminologistandarder) vanligen som två olika grenar av terminologiskt ordningsarbete. Terminografi definieras vanligtvis som praktik och teori för sammanställning av terminologiska ordböcker, medan terminologisk standardisering betraktas som utarbetande av terminologistandarder. Omfattningen av både terminografi och terminologisk standardisering är större: terminografi omfattar inte bara sammanställning av terminologiska ordböcker utan också uppsättningar av termposter presenterade i olika former; terminologisk standardisering behandlar terminologistandarder och uppsättningar av termposter presenterade i standarder som inte är terminologistandarder.

Inom litauisk lingvistik är det en vanlig uppfattning att terminologistandarder omfattar mikrosystem av termer inom mycket snäva områden av tillverkning eller teknik och används av ett litet antal specialister, medan terminologiska ordböcker presenterar makrosystem av termer och har en betydligt bredare användning. Detta stämmer bara till viss del. Utvecklingen av nya kunskapsområden och terminologins tillväxt skapar ett behov av specialiserade ordböcker. Det finns högspecialiserade terminologiska ordböcker som omfattar ett litet antal termer, liksom omfattande terminologistandarder som innehåller termer som används i stor utsträckning inom flera områden. Terminologistandarder och terminologiska ordböcker skiljer sig inte så mycket åt – båda består av en uppsättning termposter sammanställda enligt samma terminografiska principer. Därför kan terminologisk standardisering betraktas som en del av terminografin.

Terminologisk standardisering är en relativt ny typ av terminologiarbete i Litauen – de första nationella terminologistandarderna publicerades 1993. Under de följande åren utarbetades varje år ett stort antal nationella terminologistandarder, men när Litauen blev medlem i internationella standardiseringsorganisationer minskade antalet avsevärt. Samtidigt inleddes publiceringen av litauiska versioner av internationella terminologistandarder, men antalet översatta standarder utgör endast en liten andel av alla antagna standarder.

Mottagen 2018-07-13

Jolanta Gaivenytė-Butler Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

38

Jolanta Gaivenytė-Butler | Apie terminografiją ir terminų standartizaciją