doi.org/10.35321/term26-11

Huvudprinciperna för de forngeorgiska översättarnas terminologiarbete på 900- och 1000-talen

LIA KAROSANIDZE

Arn. Chikobava Institute of Linguistics

at Ivane Javakhishvili Tbilisi State University, Georgia

SAMMANFATTNING

Det georgiska terminologiarbetet har en lång historia, men det har ännu inte studerats grundligt. De grundläggande principer för terminologiarbete som följdes av medeltidens lärda var: att ha djupgående och grundlig kunskap om den centrala föreställning som en term betecknar för att återge den på ett adekvat sätt; att undvika normer som är främmande för det georgiska språket; att försöka sätta sig grundligt in i båda språkens strukturer och närma dem till varandra, fastställa vilka regler språken följer, hitta lämpliga motsvarigheter och undvika mekaniska kalkeringar; att skapa georgiska termer med georgiska rötter och georgiska avledningsmedel; att ge precisa och tillförlitliga definitioner. De teorier som de forngeorgiska översättarna formulerade är fortfarande aktuella och viktiga.

NYCKELORD: terminologi, forngeorgiska översättare, forngeorgisk terminologi, grammatisk terminologi, Dionysios Thrax.

ANNOTATION

Den georgiska terminologins historia är lång, men den har inte undersökts grundligt. De grundläggande principer för äldre terminologiarbete som medeltidens forskare tillämpade var: att grundligt undersöka kärnan i den föreställning som en term betecknar, så att den kan återges på ett lämpligt sätt; att undvika normer som är främmande för georgiskan; att försöka förstå båda språkens strukturer så grundligt som möjligt och närma dem till varandra; att fastställa de regler som är utmärkande för språken; att söka lämpliga motsvarigheter och inte skapa kalkeringar; att skapa georgiska termer med georgiska rötter och georgiska avledningsmedel; att ange precisa och tillförlitliga definitioner. De teoretiska riktlinjer som de forngeorgiska översättarna tillämpade är fortfarande aktuella och viktiga.

NYCKELORD: terminologi, forngeorgiska översättare, forngeorgisk terminologi, grammatisk terminologi, Dionysios Thrax.

228

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

INLEDNING

Georgiskans hela historia, med dess vetenskapliga och grammatiska kompetensnivå, visar att det alltid har bedrivits kontinuerlig och målinriktad terminologisk forskning. I samband med den historiska händelsen att kristendomen infördes som officiell religion i Georgien blev vetenskapligt arbete med georgisk terminologi nödvändigt, parallellt med behovet av att översätta den kristna litteraturen på ett skickligt sätt och till ett korrekt vetenskapligt språk. Den allmänna läs- och skrivkunnighetens och kompetensens utveckling gjorde naturligtvis en välutvecklad lexikografi nödvändig; utan den hade översättningsarbetet inte varit möjligt. I sin tur ledde den gradvisa utvecklingen av översättningsarbetet till att det blev nödvändigt att lösa problemen med att utveckla den fortlöpande terminologiska forskningen och sammanställa de ordböcker som behövdes. De georgiska präster som arbetade med översättningar i klostren fick huvudsakligen sin utbildning i Grekland. Deras gedigna kunskaper i teologi och översättningsskicklighet ledde till översättningar av hög kvalitet och ett välutvecklat terminologiarbete i stort.

Studiet av metoderna för terminologiarbete visar tydligt att den metodik som de georgiska författarna och översättarna valde inte skiljer sig från det terminologiarbete som definieras enligt moderna standarder.

1. GAMMALGEORGISKA UTBILDNINGS- OCH VETENSKAPSCENTRA

Omfattningen av det vetenskapliga arbete som bedrivs i ett land inom områden som terminologi, översättning och lexikografi beror på landets politiska stabilitet och dess strävan efter kulturell utveckling. Genom hela sin historia har utbildning alltid varit den främsta ledstjärnan. Georgiens kungar hade aldrig några praktfulla palats, men faktum är att få länder har haft så många utbildningscentra inom och utanför sina gränser som Georgien hade på den tiden. Så snart kristendomen infördes, under 500- och 600-talen, uppstod grundskolor i Georgien där man först och främst undervisade i Bibeln och utbildade präster. Skolorna blev särskilt populära sedan georgierna hade fått kännedom om den bysantinska skolan. Det är välkänt att Georgien hade nära förbindelser med Bysans sedan 900-talet, då en stark kulturell och utbildningsmässig rörelse började.

Terminologija | 2019 | 26

229

Det var just då den stora kulturella och utbildningsmässiga renässansen började. Många georgier, särskilt från adliga familjer, reste tillfälligt till Bysans för att få en god utbildning eller stannade ibland där hela livet. Senare, på 1000-talet, grundade Konstantin Monomachos akademin, som blev en studieplats för några av världens främsta vetenskapliga tänkare under denna epok. Den kulturella och utbildningsmässiga rörelsen bröt igenom Konstantinopels och hela Bysans gränser och omfattade dem som på den tiden kallades ”kristna barbarer”, och tog till vara deras livskraftiga skaparkraft. Många skapande människor från öst och väst sökte sig till Konstantinopel. Där tog de till sig stadens kultur och bidrog själva till dess tillväxt och utveckling. Georgien kunde inte vara – och var i själva verket inte – något undantag från denna process; under 800- och 900-talen mötte Georgien ofta den grekiska kulturen i periferin, och under 900- och 1000-talen rusade landet plötsligt rakt in i centrum för den bysantinska kulturen genom Iviron, Petritsoni och andra kloster. Georgien kunde nu direkt bevittna de processer som berörde alla kristna nationer (Kekelidze 1960: 61–66).

De lärda som blev ledande gestalter i den kulturella och utbildningsmässiga utvecklingen under denna period hade alla fått sin utbildning vid akademin.

900- och 1000-talen innebar en mycket viktig historisk framgång genom att utbildnings- och vetenskapscentra grundades och etablerades vid Gelati- och Iklatoakademierna. Båda centren var betydande lärosäten där ämnen som filosofi, historia, retorik och grammatik undervisades och beforskades jämsides med geometri, aritmetik, astronomi, musik och medicin. Även sådana hantverk som smide, keramik, vinodling och vintillverkning förekom (Tevzishvili 1938: 45).

Akademikern S. Kaukhchishvili hävdade att Grammatikkonsten av Dionysius Thrax var känd vid de grammatiska skolor som verkade i Georgien. Kaukhchishvili grundade sin uppfattning på det faktum att Shatberdi Codex skrevs på 900-talet och att denna bok innehöll några teser av Diomedes, en grammatiker inom Grammas konst av Dionysius Thrax, samt att kapitlet om det grekiska alfabetet skrevs i enlighet med dessa (Kaukhchishvili 1923: 178–184).

I Shatberdi Collection har många texter av olika slag sammanställts: teologiska, historiska, grammatiska och andra. Den egentliga-

230

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

Syftet med denna mångfacetterade handbok är endast ett: dess sammanställare ville samla sådana vetenskapliga verk som enligt hans uppfattning hade en viss omfattande pedagogisk betydelse. Shatberdi Collection innehåller lärotexter inom områden som kronologi, grammatik, naturvetenskap, teologi med flera. Denna samling är den mest karakteristiska bland andra manuskript av samma typ. Den visar kunskapsnivån och intressena under den epok och hos det samhällsskikt där den skapades och för vilket den var avsedd (Shatberdi 1979: 9).

En särskild befattning kallad ”lärarnas lärare” [modzghvart-modzgh-vari], som fanns i Georgien på 1000-talet, återspeglar också den särskilda synen på utbildning som något viktigt i Georgien. Enligt den georgiska statliga domstolens jurisdiktion vid den tiden var denna befattning mer hedervärd än den religiösa befattningen som katolikos. Personen som innehade denna befattning bodde i Gelati och styrde alla frågor och processer som rörde utbildning. I modern bemärkelse motsvarade denna person vår tids utbildningsminister. Denna respekt visar hur stor uppmärksamhet utbildningsprocesserna fick i Georgien på den tiden.

2. DEN GAMMALGEORGISKA TERMINOLOGISKOLAN

Under 900–1100-talen, när Georgien var politiskt enat och starkt, växte den nationella självmedvetenheten. Nationell medvetenhet kommer vanligtvis till uttryck i översättningsprocessen och i dess särdrag. När de översatte kyrkliga böcker brukade de georgiska översättarna förse dem med kommentarer; de översatte inte ordagrant, ord för ord, utan deras översättningar var kreativa. De knöt det översatta materialet till sin kyrka och dess traditioner eller lade till material som de hade ärvt från tidigare århundradens traditioner. Ibland förkortades texterna, eller tvärtom utvidgades de med material som de hade ärvt från tidigare erfarenheter och traditioner, så texterna genomgick ett slags redaktionell bearbetning. Detta är anledningen till att vissa skrifter som översatts från grekiska, såväl kyrkliga som andra, betraktades som georgiska skrifter och inte som översättningar. Det bör också noteras att de georgisk-bysantinska förbindelserna inte var ensidiga. Den georgiska litteraturen påverkade i sin tur på något sätt den bysantinska litteraturen och berikade den: 1. Det finns skrifter, vissa bysantinska texter, som endast har bevarats på georgiska eftersom de ursprungliga grekiska texterna gått förlorade; de

Terminologija | 2019 | 26

231

kan alltså endast läsas i georgisk översättning; 2. I gammalgeorgiska skrifter finns uppgifter om vissa gammalbysantinska författare som tillför ny information eller ger ett nytt perspektiv på deras liv och författarskap; 3. Den gammalgeorgiska översättningslitteraturen bevarar information även om författare som är föga kända i den bysantinska litteraturhistorien; 4. De verk som översattes av gammalgeorgiska översättare berikade den bysantinska litteraturen med skrifter översatta från gammalgeorgiska; 5. Georgiska författare skrev till och med vissa verk ursprungligen på grekiska (Kekelidze 1960: 55–56).

Skriftkulturens utveckling gjorde i sig lexikografiskt arbete nödvändigt. Översättningsverksamheten behövde bedrivas. Den krävde i sin tur i hög grad att förklarande, tvåspråkiga och encyklopediska ordböcker sammanställdes; behovet var trängande. Varje översättare och till och med varje skrivare måste ha haft grundliga kunskaper i det georgiska språkets ordförråd och reglerna för ordbildning, i samma utsträckning som författarna till originaltexterna. Därför söker vi den georgiska lexikografins rötter i de gammalgeorgiska översättarnas skrifter. Utan tvivel måste den första georgiska lexikografen, i ordets egentliga och specifika bemärkelse, ha varit den första författaröversättaren. De skolier och marginalkommentarer som fogats till äldre översättningsverk ger oss värdefulla lexikografiska anteckningar.

Historiskt sett var Georgiens kulturella och pedagogiska utveckling knuten till de stora framgångar som landets historiska gestalter inom vetenskap och kultur nådde. En sådan grupp utgörs av grundarna av Athosklostret Iviron: Ioane Mtatsmindeli (920–1005) och Eqvtime Mtatsmindeli (955–1028), tillsammans med Giorgi Mtatsmindeli (1009–1065), vilka spelade en avgörande roll för att etablera vetenskapliga normer och arbetssätt för sin tid. Det är också viktigt att nämna Ephrem Mtsires arbete. Han var georgisk filolog och filosof under 1000-talets andra hälft och utvecklade översättningsteorier. Andra betydelsefulla personer var Ioane Petritsi (1000–1100-talen), som grundade Petritsoniskolan, och Arsen Ikaltoeli, den förste rektorn för Ikaltoakademin.

När vi studerar de äldsta dokumenten och de nämnda forskarnas verk blir vi övertygade om att de var väl insatta i lexikografi. Ephrem Mtsires och Ioane Petritsis verk visar att deras upphovsmän hade en mycket hög utbildningsnivå och vetenskaplig kompetens. Deras ursprungliga

232

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

verk och översättningar utgör förebilder för ett ändamålsenligt arbete med det georgiska ordförrådet, dess studium och utveckling. Dessa verk är en sorts lexikografisk handbok, fylld med ny terminologi.

Den rådande nivån på terminologiarbetet är en direkt indikator på utvecklingsnivån inom en viss vetenskapsgren. En utvecklad terminologi är en förutsättning för att en vetenskapsgren ska utvecklas och nå fulländning. Terminologin kräver systematiskt arbete med att berika och förbättra den, vilket gör det möjligt att ha vetenskapligt innehållsrika och hållbara originalverk eller översatta vetenskapliga verk.

Den vetenskapligt-filosofiska terminologin har utvecklats under århundraden. Termer som betecknar begrepp inom olika grenar av filosofin, teologin eller naturvetenskaperna används ofta i skrifter av flera genrer, men termerna skapades vid olika tidpunkter av olika författare, och det var nödvändigt att upprätta konsekventa terminologiska system för olika grenar. De regler som utvecklats och använts av grekiska lärda utgjorde en förebild för de georgiska översättarna, även om de aldrig följde dem blint. Det första namn vi möter när vi överblickar den långa vägen för skapandet och utvecklingen av georgisk terminologi är Giorgi Mtatsmindeli, en av Georgiens religiösa personer och översättare. När hans översättningar jämförs med alla andra blir det tydligt hur stort och betydelsefullt hans bidrag är till utvecklingen av georgisk terminologi inom filosofi och naturvetenskap. Till skillnad från de fall där begreppen återges med fraser tillhandahåller Giorgi Mtatsmindeli termer med ett enda ord. Han använder ofta grekiska termer som modeller för ordbildning, men tillämpar georgiska ordbildningsregler och återger det grekiska begreppets innehåll på georgiska.

Ephrem Mtsire fäste särskild vikt vid att en term skulle översättas exakt. Det framgår av att han ansåg det nödvändigt att skriva förklaringar till orden i manuskriptens marginaler, för att göra det lättare för läsaren att hitta den term eller det ord som behövdes. De forngeorgiska lärda tog sig an frågan med stort ansvar, beaktade de grekiska lexemenas etymologi, studerade deras betydelse ingående och angav exakta grundläggande eller kontextuella motsvarigheter på georgiska.

Ioane Petritsi, den lärde som fastställde sina metoder för terminologiarbetet, hade en särskild roll i skapandet av georgisk filosofisk terminologi: han skapade vetenskaplig terminologi med utgångspunkt i folkspråket

Terminologija | 2019 | 26

233

material, samtidigt som han ansåg att dessa termer till form och ordbildningssätt borde skilja sig från vardagsspråkets ordförråd. Ioane Petritsi uteslöt helt blandformer – en sammansmältning av grekiska avledningsändelser och georgiska rötter. Detta krävde vetenskapligt mod – det georgiska språkets mycket rika och mångsidiga ordbildningsmedel borde ges stort utrymme; deras möjligheter skulle bli tydliga och välkända för användarna; det georgiska språkets styrka skulle visas, inte bara som poesins språk utan också som ett mångsidigt språk lämpat för vetenskapligt arbete; dessutom skulle många arkaiska former stärkas, samtidigt som levande och framtidsinriktade ordformer också skulle finna sin väg in i terminologin.

Det viktigaste är att dåtidens georgiska översättare hade utmärkta kunskaper om georgisk grammatisk struktur, ordförråd och ordbildningssystem; de försökte berika det georgiska språket med nya ord och uttryck. De forngeorgiska översättarna visade breda kunskaper i lexikografi, dess traditioner och det omfattande material som samlats i den grekiska och bysantinska lexikografins verk. Den välkände georgiske lexikografen från 1900-talet, Alexandre Glonti, nämnde den georgiske lexikografen Ephrem Mtsires vetenskapliga verk, tillsammans med sådana stora georgiska lärda som Ioane Petritsi, Ekvtime Mtatsmindeli och Giorgi Mtatsmindeli med flera, som en källa till den georgiska lexikografin. Den första kända georgiska förklarande ordboken sammanställdes av Ephrem Mtsire. Den ingår som en inledning i den georgiska översättningen av psalmerna. ”Den mellersta delen av inledningen till den på georgiska översatta psalmsamlingen kan betraktas som den första ordbok som sammanställdes i Georgien” (Glonti 1955: 35–37).

Ur terminologiarbetets synvinkel har Gelati-klostrets skola en särställning bland andra i den georgiska litteraturens och det vetenskapliga språkets utvecklingshistoria. Antikens och den kristna kulturens traditioner kom att förenas i Gelati. Där utvecklades ett välordnat system för georgisk filosofisk-teologisk terminologi. Gelatiakademin var ett typiskt utbildningscentrum under medeltiden, där den bysantinska intellektuella tanketraditionen från renässansepoken fortsatte att utvecklas på grundval av georgiska traditioner. Denna skola befann sig på den huvudlinje som kort därefter följdes av hela den europeiska världen (Melikishvili 1999).

Gelati-skolans författare lät förändringarna i det levande talet få genomslag i sin översättningsteori och praktik, och gjorde språ-

2 3 4

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

språket mer lättillgängligt och begripligt för vanligt folk. Gradvis utvecklades Gelatis språkstil, den så kallade Gelaturi, tydligt, och dess teoretiska språkvetenskapliga grund skapades av Ioane Petritsi. I denna stil av skrifter ser och känner vi en kreativ djärvhet och en bred kunskapsvidd, kreativ språklig förmåga, estetiskt tänkande samt kunskaper i filosofi och teologi – allt i harmoni. Vi bör känna tacksamhet mot Ioane Petritsi och hans skola för den filosofiska terminologi som finns på georgiska och som huvudsakligen bygger på ordstammar och rötter av georgiskt ursprung, medan termerna i europeiska språk främst har grekiska eller latinska rötter. Ur filosofisk synvinkel var det hellenska språket rikt, och Ioane Petritsi försökte jämställa det georgiska språkets lexikaliska och grammatiska möjligheter med dess, utan att mekaniskt översätta termerna, utan genom att skapa och etablera georgisk terminologi för att återge de filosofiska termers innebörd (Glonti 1983: 75).

Terminologisk exakthet har alltid varit särskilt viktig vid översättning av teologiska verk. De georgiska översättarna kände säkerligen till de anklagelser som riktades mot Ioane Italos inför domstolen. En av anklagelserna gällde hans bristande noggrannhet i fråga om den terminologi som fastställts av kyrkan. Han anklagades för att inte använda de exakta ord och uttryck som prästerskapet hade föreskrivit för ortodoxa religiösa skrifter (Melikishvili 1999: 23).

De georgiska översättarna stod inför två huvudproblem: å ena sidan stod det klart att avvikelser från det grekiska språkets regler och från den terminologi som de hade fastställt kunde betraktas som kätteri; å andra sidan skulle en korrekt ordagrann översättning ha skyddat översättaren från anklagelser, men kunde skada det georgiska språkets särart genom att påtvinga det former som var främmande för dess grammatik. Ett av de problem som de georgiska översättarna ställdes inför gällde artiklarna. Georgiskan har inga artiklar. Att använda ordet ”Gud” utan artikel väckte en negativ reaktion bland de grekiska prästerna och specialisterna, som anklagade de georgiska översättarna för kätteri. Den väg som de forntida georgiska översättarna lyckades övervinna var alltså svår. De georgiska översättarna av kristen litteratur följde de religiösa dogmerna och motsatte sig samtidigt i princip det andra språkets grammatiska inflytande (Karosanidze 2017: 104).

Terminologija | 2019 | 26

235

3. GEORGISKA GRAMMATISKA TERMER PÅ 1000-TALET

Den utbildning som erhölls i Grekland omfattade naturligtvis även grammatikkunskaper. Det är just det grundliga studiet av grekiskt grammatiskt tänkande och undersökningen av georgisk grammatik ur detta perspektiv som ligger till grund för och kännetecknar de georgiska vetenskapsmännens verk under 900- och 1000-talen.

Det står klart att 900–1200-talen numera betraktas som början på den georgiska grammatiska tänkandets historia enbart därför att något äldre verk ännu inte har påträffats. Det georgiska litterära arvet, med både översatta och originalverk, vittnar tydligt om en omfattande erfarenhet och kunskap, och det är naturligt att anta att georgiskt grammatiskt tänkande som vetenskapsgren ingår i detta arv. I dag kan vi med säkerhet säga att Dionysios Thrax Art of Grammar, som anses utgöra grunden för den alleuropeiska grammatiska traditionen, måste ha varit välkänd i den forngeorgiska litteraturen, antingen i original eller genom kommentarer. Även om vi inte har någon fullständig översättning av texten kan flera omständigheter bekräfta att grekiska grammatiska teorier inte var främmande för georgiska lärda och att deras filologiska praktik omfattade de kunskaper som ingick i det bysantinska utbildningssystemet på den tiden (Karosanidze 1998: 15).

Trots att viss information av grammatisk karaktär fortfarande behöver påträffas och beläggas i den georgiska litteraturen gör det material som redan har samlats in det möjligt att föreställa sig nivån på grammatikkunskaperna bland de georgiska översättarna under äldre tider.

Den georgiska språkvetaren Mzekala Shanidze för det äldsta georgiska originalverket om grammatik (manuskripten daterade till 1100–1200- och 1300-talen th–6, sh–312), med titeln About Articles, till Ephrem Mtsires litterära skola. Det är ett av de viktigaste skriftliga monumenten som visar att början på det georgiska grammatiska tänkandet går tillbaka till 600–700-talen, och det bevisar entydigt att de språkvetenskapliga undersökningarna på 1600- och 1700-talen byggde på de språkliga traditioner som fanns i Georgien under 1000- och 1100-talen och som i sin tur anknyter till de grekiska språkvetenskapliga traditionerna.

Även om anledningen till att denna avhandling skrevs var en praktisk fråga som uppstod vid översättningen av en religiös text, utgör About Articles i sig ett självständigt vetenskapligt verk. Det är en originell religiös avhandling

236

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

skriven av den georgiske författaren, där en av grammatikfrågorna behandlas och frågor om både grekisk och georgisk grammatik undersöks och jämförs (Shanidze 1990: 13–14).

Författaren förklarar för en georgisk läsare vad artikeln i det grekiska språket innebär och vilken funktion den har, och lägger till några användbara anmärkningar om det georgiska språkets natur och särdrag; han ger också några exempel för att göra grammatikfrågorna tydligare:

”Eftersom vårt språk inte har artiklar som ställs före substantiven, när man vill översätta ett grekiskt substantiv med artikel, ”ὁ θεός” [ὁ θεός], översätts det således: ”Gud”; ty vårt språk har ingen artikel, och det är inte möjligt att översätta den, eftersom artikeln står före substantivet och gör det skönare och bevarar dess värdighet, eftersom den är försedd med nåd.”

”Eftersom vårt språk inte har någon artikel som kan ställas före substantiven, bör man, när man vill översätta ett grekiskt substantiv som har en artikel (ὁ θεός), översätta det med ”theos” – ”Gud”. Artikeln står före substantivet och är viktig; den understryker detta substantivs särskilda karaktär, men vårt språk har inte denna egenskap” (Shanidze 1990: 134, 6).

I avhandlingen förekommer termer som betecknar genus, kasus, numerus och andra grammatiska kategorier. მამალი (mamali ”maskulinum”), დედალი (dedali ”femininum”) och შუა (shua ”neutrum”). Dessa georgiska termer motsvarar de grekiska termerna.

Fem kasus urskiljs för de grekiska artiklarna:

• ადვილობითი (advilobiti ”nominativ”)

• შობილობითი (shobilobiti ”genitiv”)

• მიცემითი (mitsemiti ”dativ”)

• მიზეზობითი (mizezobiti ”kausativ”)

• წოდებითი (tsodebiti ”vokativ”)

Substantivkasusens ordningsföljd och benämningar är precis desamma som i Dionysios Thrax grammatik.

a) ადვილობითი (advilobiti ”enkel”) – I Dionysios verk Art of Grammar anges tre benämningar för det första kasuset: ὀρθή, ὀνομαστική, εὐθεῖα (Uhlig 1883).

I de forngeorgiska skriftliga källorna finns följande termer för det första kasuset: ადვილობითი (advilobiti, enkel) i About Articles; ევთა (evtia) och ორთი (orti) (i georgiska översättningar av Amonius Hermiae verk); საწყრელო (sawrfelo) i Zurab Shanshovanis grammatik

Terminologija | 2019 | 26

237

(1700-talet); წრფელობითი (wrfelobiti) och სახელობითი (saxelobiti ”nominativ”) i Anton I:s grammatik (1700-talet) (Karosanidze 1998: 23).

Bland dessa termer kräver ადვილობითი (advilobiti ”enkel”) en förklaring.

I facklitteraturen översätts den grekiska termen εὐθεῖα vanligen med ”direkt kasus”, och ὀρθή betyder detsamma – ”direkt” eller ”uppriktig”. Av de tre benämningarna för det första kasuset, ὀρθή, εὐθεῖα och ὀνομαστική, har alltså två, ὀρθή och εὐθεῖα, samma betydelse – något som jag finner en smula överraskande.

De grundläggande betydelserna av εὐθεῖα i de grekiska källorna är ”direkt”, ”enkel” och ”relevant”. I de georgiska översättningarna av Ammonios Hermiae, ledaren för den alexandrinska skolan (500–600-talen), har detta kasus betydelsen ”riktig”. Samtidigt översätter översättaren emellertid inte termen ევთია (εὐθεῖα), utan translittererar den endast som namn på det första kasuset. Ordets huvudsakliga betydelser bekräftas också av materialet i den grekisk-georgiska historiska ordboken. Dessutom finns det ett ställe i Lukasevangeliet där grekiskans εὐθεῖα översätts med ”lätt” i frasen ἔσται τὰ σκολίᾶ εἰς εὐθεῖαν, som betyder ”göra det svåra lätt” (Karosanidze 2017: 65).

I kommentarerna till avsnittet om nominalkasus i Art of Grammar av Dionysios Thrax härleds termen εὐθεῖα från ordet εὐθύτατος, som är superlativformen av adjektiven εὐθύς || εὐθεῖα och har flera betydelser (Scholia 1901: 545–546).

I kommentarerna finns några intressanta ställen som gör det möjligt att anta att detta grekiska ord har just den betydelse som man förmodar på georgiska (med vilket vi avser termerna ”enkel” och ”lätt”).

I. Heliodoros föreslår att εὐθεῖα är det första kasuset eftersom det inte har någon grammatisk form, medan de följande kasusen, som bildas ur det, har en grammatisk form (Scholia 1901: 546–547).

II. Stephan goes on to say that in the εὐθεῖα case a noun is unextended (Scholia 1901: 549).

Anton I:s förklaring av rectus-kasus bör här uppmärksammas:

”ესე წრფელობითი ესე პირველსა ადგილობასა მინა არს უუცვალებელადი და დავანინავს რომლისამე ყოფისას არსებასა მარტივად, მაგალითად, ცხოველი, კაცი, ფარნავაზ და სხუანი”.

”…rectus står alltid först och är oböjligt samt betecknar helt enkelt vilken varelse eller sak som helst; till exempel ett djur, en människa, Parnavaz och så vidare (Anton I 1885: 134).”

238

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

När ett substantiv står i rectus-kasus betecknar det således vilket föremål som helst i dess ursprungliga tillstånd, exakt, direkt och på ett enkelt sätt. Gaioz Rector (1700-talet) förklarar det första kasus nästan på samma sätt:

”När en vers enkelt och rakt framställer en sak, kallas den versen rak...”

”När ett ord enkelt och direkt representerar ett föremål står det i rectus-kasus” (Gaioz Rector 1970: 157).

Enligt diskussionen hos kommentatorerna till Art of Gramma och förklaringarna från flera georgiska lingvister är substantivet i εὐθεῖα-kasus enkelt och oböjt.¹

Vi kan således dra slutsatsen att den grekiska termen εὐθεῖα bygger på egenskaperna ”enkel, lätt” och att den forngeorgiska grammatiska termen ადვილობითი (advilobiti ”enkel”, ”lätt”) för den grekiska εὐθεῖα återger den grekiska originaltermens exakta betydelse.

Det är just med utgångspunkt i den forngeorgiska grammatiska avhandlingen som vi kan översätta de tre första kasusbenämningarna i den georgiska översättningen av Dionysios Thrax Art of Gramma på följande sätt: ὀρθῆ, ὀνο-μαστική, εὐθεῖα – წრფელობითი (tsrpelobiti ”absolutiv”), ადვილობი-ბითი (advilobiti ”enkel”) och სახელობითი (sakhelobiti ”nominativ”). Detta trots att dessa två termer i de ryska, tyska och engelska översättningarna återges med endast en term, sannolikt i enlighet med den latinska traditionen¹.

b) შობილობითი (Shobilobiti ”genitiv”)

I den forngeorgiska grammatiska avhandlingen används två termer för det andra kasuset (genitiv): ნათესაობითი (natesaobiti ”släktskap”) och den synonymiska შობილობითი (shobilobiti ”genitiv”) (Shanidze 1990: 134). Det är tydligt att båda termerna härstammar från den grekiska termen. Vi menar att ursprunget till den georgiska termen შობილობითი (shobilobiti ”genitiv”) återspeglar avhandlingens kommentatorers uppfattning om etymologin hos grekiska γενική: den kallas γενική (genitiv) eftersom den är genitiv, alstrar och är moderkasus för de indirekta kasusen (...ὅτι γένεσίς ἐστι ταῖς ἄλλαις πτώσεσι καὶ τῶν λοιπῶν πλαγίων μήτηρ) (Scholia 1901: 184) (jfr den ryska termen родительный). Vi

¹ Den georgiska översättningen av Dionysios Thrax Art of Grammar publicerades först i vår bok Art of Grammar by Dionysius Thrax and the Old Georgian Grammatical Thought (1998, 2000); och den redigerade versionen publicerades i boken Antique and Byzantine Theories about the Language and Georgian Grammatical Thought (2017).

Terminologija | 2019 | 26

2 3 9

hitta denna förklaring i Heliodoros kommentarer, och detta bekräftar återigen att de georgiska lärda var väl förtrogna med de grammatikt teorier som var populära i Bysans.

c) მიცემითი (Mitsemiti ”dativ”)

I nästan alla språk benämns det tredje kasus med en term som motsvarar latinets Dative, och som har samband med verbet ”ge” (lat. dativus (date ”ge”); på georgiska მიცემითი (mitsemiti) – verbet მიცემა (mitsema ”ge”); ryska дательный (давать ”ge”).

Scholierna till Thrax grammat avhandling förklarar: δοτικη härrör från verbet δίδωμι (”ge”), t.ex. „δίδωμι τῷ φίλῳ“ (jag ger det till min vän) – i denna mening står τῷ φίλῳ i dativ (Scholia 1901: 184).

Författaren till den georgiska grammatiska avhandlingen förklarar naturligtvis termen მიცემითი (mitsemiti) som en exakt översättning av den grekiska termen till georgiska:

”მიცემითი kallas detta kasus därför att man kan tänka sig att någon frågar dig: ’Åt vem ska du ge detta?’ och du svarar: ’Åt Gud.’”

Dativ har getts som namn åt detta kasus eftersom man kan föreställa sig uttrycket som om någon frågar: ”Åt vem ska du ge detta?” och svaret blir ”åt Gud” (Shanidze 1990: 135–136, 10).

d) მიზეზობითი (mizezobiti ”kausativ”)

Det finns olika uppfattningar om ursprunget till namnet på detta kasus. Termen αἰτιατική diskuteras som å ena sidan besläktad med verbet αἰτιάομαι ”anklaga” (vilket återspeglas i det latinska kasusnamnet – accusare – accusativus, och på motsvarande sätt i det ryska Винительный падеж); å andra sidan är den besläktad med ordet αἰτιατόν ”orsak” (vilket beläggs i avhandlingen About Articles och, som framgår nedan, även i den georgiska översättningen av Ammonios (Hermeias) avhandling About ten Categories).

Den vanligaste uppfattningen bland scholierna är att termen som diskuteras bör förstås som besläktad med ordet αἰτιατόν ”orsak” och översättas därefter. I sitt verk Essays on Classical Philology redogör Alfred Gudeman för historien bakom de latinska och grekiska termerna och diskuterar ingående översättningen av grekiska termer till latin. Enligt honom är den latinska översättningen av αἰτιατόν som Accusativus felaktig; den borde ha översatts med Causativus (Gudeman 1909: 230–232). Gustav Uhlig, utgivaren av Dionysios Thrax Art of Grammar, har samma uppfattning (Uhlig 1883: 32).

Således kan vi, utifrån de uppfattningar som Alfred Gudeman och Gustav Uhlig har framfört, dra slutsatsen att den georgiska termen მიზეზობითი

240

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

(mizezobiti ”kausativ”) motsvarar den grekiska originaltermen mer exakt. Om dessa lärda hade känt till den georgiska termen vid den tiden, kunde de ha nämnt den som den äldsta översättningen av den grekiska termen till stöd för sina egna ståndpunkter. Med utgångspunkt i de äldre översättarnas skrifter använde vi också termen მიზეზობითი (mizezobiti ”kausativ”) (kausativ) för att motsvara grekiskans αἰτιατική.

Vi bör också påpeka att avhandlingens författare hade upptäckt den formella skillnaden mellan grekiskans αἰτιατική och dativ och där visat att det inte finns någon sådan skillnad mellan motsvarande georgiska former:

“რამეთუ ბერძულად განყოფილებანი აქუს მიცემითსა და მიზეზობითსა, ვითარცა ზემო თვით იგი ლექსნი გვიჩენიან, ხოლო ქართულად ერთ ლექსად ითხუმის, დაღაცათუ ძალი ორი აქუს”.

”På grekiska finns det två olika former för dativ och ackusativ, men, som visats ovan, finns det på georgiska en form med två syntaktiska funktioner”... (Shanidze 1901: 73).

e) Det femte kasus kallas წოდებითი (wodebiti ”vokativ”), vilket exakt motsvarar den grekiska termen κλητική.

Sammanfattningsvis är denna korta grammatikhandling viktig för vår förståelse av den georgiska grammatiska tankens historia och utveckling, eftersom den var den första som jämförde de grekiska och georgiska grammatiska systemen och gjorde följande iakttagelser:

1. Det finns ingen artikel i georgiskan;

2. Det finns inget dualis i georgiskan;

3. De grekiska substantivens dativ- och kausativkasus har endast en motsvarande form i georgiskan.

Det bästa beviset på den stora vetenskapliga betydelsen hos 1000-talets georgiska grammatik är emellertid att detta verk har bevarat den forngeorgiska grammatiska terminologin genom århundradena och att samma terminologi fortfarande används i dag (Karosanidze 2017: 104–109).

Genom att noggrant studera den forngeorgiska terminologin kan vi se att den vetenskapliga, översättningsrelaterade och terminologiska arbetsprocess som leddes av de forngeorgiska översättarna byggde på en välgrundad metodik som på vissa sätt med framgång kan användas även i dag. Det särskilda programmet för moderna georgiska termbanker ger oss möjligheter att studera

Terminologija | 2019 | 26

2 4 1

problemen mer ingående (Georgian Term Bank 2018); att fastställa modellerna för terminologiarbetet och studera de grekisk-georgiska motsvarigheterna och den metodik som användes av de forngeorgiska översättarna, så att den forngeorgiska terminologiska skolans metodik blir mer välbekant för dagens lingvister.

S L U T S A T S

Vid studiet av den forngeorgiska religiösa, filosofiska, grammatiska och andra terminologins historia framträder de grundläggande principer för terminologiarbete som följdes av medeltidens lärda, nämligen: djupgående och grundlig kunskap om den huvudföreställning som en term betecknar, för att återge den korrekt; att undvika normer som inte är naturliga för det georgiska språket; att noggrant studera båda språkens strukturer och föra dem närmare varandra, fastställa vilka regler språken följer, finna rätt motsvarigheter och undvika mekaniska kalkeringar; att skapa georgiska termer med georgiska rötter och georgiska avledningsmedel; att ge precisa och tillförlitliga definitioner.

Avslutningsvis kan man säga att det inte bara är den forngeorgiska filosofiska, grammatiska och religiösa terminologin som är synnerligen viktig och intressant, utan framför allt att de principer och metoder för terminologiarbete som användes av de forngeorgiska översättarna är användbara och betydelsefulla än i dag.

REFERENCES

Anton I. 1885: Georgian Grammar, Tbilisi.

Gaioz Rector 1970: Georgian Grammar. E. Nikolaishvili (ed.).

Georgian Term Bank 2018: Karosanidze L., Ujmajuridze Ir., Jgerenaia E. The Georgian Terminological Database (Electronic Resources for the Corpus of Terminology). Terminological Issues. Ed. L. Karosanidze, TSU Publishing House. Available at: http://termbank.ge/wp-content/uploads/2018/02/term2014.pdf.

The Georgian Language, Encyclopedia 2018: “National Literature” 2008, Tbilisi.

Glonti A. 1955: History of Georgian Lexicography, The Studies I, Tbilisi: Sabchota Sakartvelo.

Glonti A. 1983: Issues of the Georgian Lexicography, Tbilisi: Sabchota Sakartvelo.

Gudeman A. 1909: Grundriss zur Geschichte der klassische Philologie, Leipzig and Berlin.

Hilgard A. (ed.) 1901: Scholia in Dionysii Thracis Artem Grammaticam, Graeci, V. I. Pars. III, Lipsiae.

Karosanidze L. 1998 (2000): “Art of Grammar” by Dionysius Thrax and the Old Georgian Grammar Thought, Tbilisi: Logos.

Karosanidze L. 2017: Antique-Byzantine Theories about Language and Georgian Grammar Thought, Tbilisi: TSU Publishing House.

Karosanidze L. 1995: On the History Some Grammatical Terms Georgian Academy of Sciences, Tbilisi: Metsniereba.

Karosanidze L. 2006: Studies in the History of the Old Georgian Terminology, Tbilisi: Logos.

Karosanidze L. 2014: The Morrow of the Georgian Language. Terminological Issues, Tbilisi: TSU Publishing House.

2 4 2

Lia Karosanidze

The Main Principles of the Terminology Work of Old Georgian Translators in the 10th–11th Centuries

Karosanidze L., Khurtsilava A. 2015: For International loanwords in Technical Terminology Dictionary, Arn. Chikobava Readings XXVI, Materials, Tbilisi: TSU Publishing House.

Karosanidze L., Khurtsilava A. 2017: The Problems of Georgian Terminology (History and Modernity), Tbilisi: TSU Publishing House.

Kaukhichishvili S. 1923: Manual of Shatberdi Texts Collection, Moambe III, Tbilisi.

Kekelidze K. 1960: History of the Georgian Literature, vol. 1, Tbilisi: Sabchota Sakartvelo.

Melikishvili D. 1986: Gelati School and the Issues of Development of Georgian Scientific Language, Proceedings of Iv. Javakhishvili Tbilisi State University. – Linguistics 10, Tbilisi.

Melikishvili D. 1988: Literature School of Gelati and the Ways of Development of Georgian Philosophical Language, Tbilisi.

Melikishvili D. 1999: From the History of Old Georgian Philosophical-Theological Terminology, Tbilisi.

Melikishvili D. (ed.) 2009–2010: Old Georgian-Old Greek Philosophical-Theological Documented Dictionary I, II. Compiled by A. Kharanauli, D. Melikishvili, M. Rapava, V. Jugheli, L.Gigineishvili, N. Chikvatia, N. Mrevlishvili, Tbilisi.

Shanidze M. 1968: Introduction to the Translation of Psalms by Ephrem Mtsire (texts and remarks). – TSU, Works of the Old Georgian Academic Department 11, 72–122.

Shanidze M. 1990: “About Article” – the Old Georgian Grammar Treatise, Tbilisi.

Shatberdi 1979: Shatberdi Collection of 10^th century. B. Gigineishvili, E. Giunashvili (eds.), Tbilisi.

Tevzishvili G. 1938: About the Higher Education in Georgia, Tbilisi: Sabchota Sakartvelo.

Uhlig G. 1883: Dionysii Thracis, Ars Grammatica, Lipsiae.

SENOSIOS GRUZINŲ KALBOS VERTĖJŲ X–XI A. TAIKYTI TERMINOLOGIJOS PRINCIPAI

Santrauka

Kaip kūrėsi moksliniais metodais grindžiama gruzinų terminologija, matyti iš pirmųjų gruzinų kalbos vertėjų darbų. Tų Gruzijos terminologijos pradininkų darbuose išryškėja du pagrindiniai principai:

1) išsamiai nagrinėti sąvokas, aiškintis jų esmę ir atsiradimo istoriją;

2) turėti daug žinių, atsižvelgti į kalbos ypatumus ir jos teikiamas galimybes pasidaryti naujų vedinių.

Tik taip galima svetimas, kitoje aplinkoje sukurtas sąvokas patikimai perteikti atitinkamų žodžių darybos galimybių turinčia gimtąja kalba. Gruzinų terminologijos ar kalbos istorijos sričių tyrėjai sutaria, kad X–XII a. naujų terminų daryba buvo produktyvus ir pažengęs procesas ir mes iš tų laikų patirties galime daug ko pasimokyti. Minimasis laikotarpis išsiskiria tuo, kad Bizantijos kultūra, laikoma visų Europos šalių kultūros, mokslo ir terminologijos pagrindu, į gruzinų kalbą buvo perkeliama vertėjams nepamirštant pagrindinių savos kalbos ypatybių.

Derinti graikų ir gruzinų kalbų ypatybes – toks buvo mokslinis gruzinų vertėjų ir filologų dirbto darbo principas. Tas požiūris lėmė, kad Bizantijos kultūrą Gruzija skleidė išsaugodama savąją. Senosios gruzinų kalbos vertėjų taikytos teorijos aktualios bei svarbios ir šiandien.

Gauta 2019-08-10

Lia Karosanidze Mitskevichi str.18, fl. 10, Tbilisi, Georgia E-mail [email protected]

Terminologija | 2019 | 26

243