doi.org/10.35321/term31-01

Sju goda skäl för en bättre redogörelse för finkornig polysemi i terminologiska resurser

Sju goda skäl att i högre grad beakta finmaskig polysemi i terminologiska resurser

MARIE-CLAUDE L’HOMME

Observatoire de linguistique Sens-Texte, OLST Université de Montréal

S A M M A N F A T T N I N G

En snabb blick på terminologiska resurser kan ge ett felaktigt intryck av att polysemi bara förekommer tillfälligt inom fackområden. Sådana resurser redogör sällan för de olika betydelser som en språklig enhet eller ett uttryck kan ha inom samma område, och även när de gör det förklaras inte skillnaden mellan närbesläktade betydelser på ett sätt som gör att ovana användare kan förstå dem korrekt. Detta kan delvis förklaras av att polysemi anses vara begränsad eller obefintlig inom fackområden. Det kan också förklaras av det teoretiska antagande som fortfarande förs vidare i vissa läroböcker, nämligen att den ”ideala” termen vanligtvis är monosemisk. Flera betydelser förekommer dock samtidigt inom givna fackområden och korpusar, och många skäl talar för en mer adekvat behandling av polysemi i resurser. I denna artikel undersöker vi sju skäl: gränserna mellan fackområden är inte tillräckliga; oprecisa definitioner; allmänspråkliga ordböcker är inte tillräckliga; olika betydelser påverkar kombinatoriken; lexikala relationer är knutna till skilda betydelser; olika valensmönster; olika ekvivalensrelationer.

NYCKELORD: polysemi, terminologisk resurs, regelbunden polysemi, alternering, mikrosinne.

S A M M A N F A T T N I N G

En blick på terminologiska resurser kan ge det felaktiga intrycket att polysemi bara förekommer tillfälligt inom fackområden. Sådana resurser återger sällan de olika betydelser som en språklig enhet eller ett uttryck kan ha inom samma område, och även om de gör det förklaras inte skillnaden mellan närliggande betydelser på ett sådant sätt att den som inte känner till dem

6

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

användare skulle kunna förstå dem korrekt. Detta kan delvis förklaras av att polysemi anses vara begränsad eller obefintlig inom specialiserade ämnesområden. Det kan också förklaras av det teoretiska antagande som fortfarande återges i vissa läroböcker, nämligen att den ”ideala” termen vanligtvis är entydig. Flera betydelser förekommer dock inom vissa ämnesområden och i specialiserade korpusar, och det finns många skäl som talar för en mer ändamålsenlig behandling av polysemi i terminologiska resurser. I den här artikeln undersöker vi sju skäl: ämnesområdesgränser räcker inte; inexakta definitioner; allmänspråkliga ordböcker räcker inte; olika betydelsers inverkan på kombinatoriken; lexikala relationer är knutna till skilda betydelser; olika rektioner; olika ekvivalensrelationer.

VIKTIGA NYCKELORD: polysemi, terminologisk resurs, regelbunden polysemi, förändring, mikromening.

1. INLEDNING¹

En snabb överblick över terminologiska resurser kan ge intrycket att polysemi är ett sällsynt fenomen inom specialiserade ämnesområden. Att betrakta språkliga enheter inom specifika ämnesområden hindrar ofta terminologer från att ta upp polysemi (Delavigne 2022), i ännu högre grad när områden avgränsas mycket precist. I termbanker och andra ämnesspecifika resurser knyts begrepp till ämnesområden, och deras betydelser uppfattas utifrån denna grund.

Att registrera substantiv med flera ord i stället för enordsterminer är ytterligare en faktor som bidrar till intrycket att polysemi är ovanligt inom specialiserade ämnesområden (L’Homme 2024b). Polysema enheter blir nämligen ofta entydiga när de betraktas som delar av längre uttryck. Betrakta green i green technology eller green area: green är ett polysemt adjektiv, men i green technology betyder det ”som är mindre skadligt för miljön”; i green space kan det definieras så här: ”bevuxet med vegetation”. Terminologiska resurser kan registrera green technology och green space, men få registrerar green som en enordsterm och de två betydelser som just nämnts.

En tredje faktor som kan förklara den begränsade eller obefintliga förekomsten av polysemi i specialiserade resurser är den bristande uppmärksamheten på verb- och adjektivtermer (till exempel adjektivet green som just nämnts), vilka uppvisar polysemiformer som inte förekommer hos substantiv som betecknar entiteter.

¹ Denna artikel bygger på ett föredrag som hölls vid den femte internationella konferensen om terminologins vetenskapliga, administrativa och pedagogiska dimensioner, organiserad av Litauiska språkets institut i Vilnius, Litauen, i oktober 2023.

Terminologija | 2024 | 31

7

Vi skulle kunna fortsätta och räkna upp andra faktorer, men de kan inte dölja att polysemi förekommer i specialiserade ämnesområden och korpusar, vilket denna artikel kommer att visa. Vi hävdar att polysemi också bör återges bättre i terminologiska resurser och förklaras på sätt som är till hjälp för användarna. I denna artikel presenterar vi sju giltiga skäl för att redovisa polysemi, och mer specifikt finmaskig polysemi, samt för att tydliggöra betydelseskillnader i specialiserade resurser. Exemplen hämtas från två resurser som sammanställts vid Montreals universitet: DiCoEnviro (2024) och Framed DiCoEnviro (2024).

2. POLYSEMI INOM SPECIALISERADE DOMÄNER?

I motsats till en vanlig praxis i allmänspråkliga ordböcker, där betydelser som är knutna till polysema lexem grupperas och ordnas hierarkiskt, beskriver terminologiska resurser, särskilt termbanker, begrepp i separata poster som skiljs från andra poster.² Skillnaderna mellan dessa två angreppssätt betonas ofta i terminologilitteraturen.³ Vissa författare hänvisar till och med till monosemi som en ideal egenskap som skiljer termbetydelse från ords betydelse.⁴

Emellertid förekommer flera betydelser samtidigt inom specialiserade domäner och korpusar, och terminologer måste ofta göra betydelsedistinktioner som kan omfatta två eller fler domänspecifika betydelser eller domänspecifika betydelser och andra betydelser. Terminologisk litteratur har ibland behandlat

² ”<...> i praktiken, eftersom ämnesområdesstrukturen i data separerar homonymer som hör till olika ämnesområden. På så sätt undviker terminologiska ordböcker problemet med att fastställa separata betydelser hos ord och numrera och ordna dem i en och samma post.” (Sager 1990: 56).

³ ”Begrepp–term-monosemi innebär principen om ett enda begrepp, enligt vilken terminologen måste behandla ett begrepp i taget, vare sig det är i en enspråkig eller flerspråkig terminologipost eller i en post i en fackspråklig vokabulär. Detta är raka motsatsen till polysemiprincipen som tillämpas i allmänspråkliga ordböcker, där den lexikografiska posten omfattar en serie betydelser, som var och en återspeglar ett annat begrepp” (Pavel, Nolet 2001: 22). ”<...> lexikografiska ordböcker och relaterade resurser fokuserar på ord och deras potentiellt mångfaldiga definitioner, det vill säga ord och deras en eller flera betydelser. Däremot behandlar poster i terminologiska resurser enskilda begrepp i separata poster, betecknade med en eller flera termer och möjliga motsvarigheter på andra språk <...>” (Wright 2022: 91).

⁴ ”Om vi jämför allmänspråkets ordförråd med terminologin i detta avseende ser vi att de två systemen skiljer sig avsevärt. De flesta ord i allmänspråkets lexikon har flera betydelser. Varje språklig form är förknippad med många betydelser (av vilka vissa tydligt är besläktade med varandra <...>. Teoretiskt sett bör termer vara entydiga och ha en enda betydelse och endast en beteckning som motsvarar en form. <...> En term inom ett ämnesområdes system bör endast identifiera ett begrepp <...>” (Cabré 1999: 40).

8

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

frågan om polysemi direkt, vanligtvis för att skilja specialiserade betydelser från icke-specialiserade eller för att konstatera att tillägg av en betydelse till ett befintligt lexikalt element är en vanlig metod för termbildning (Aldestein, Cabré 2002; Kocourek 1991). Polysemi eller termbetydelse betraktas också ofta ur andra perspektiv, såsom tvetydighet (Sterner 2022), obestämdhet (Andersen 2007), variation (särskilt diakron variation, Temmerman 2000), synvinklar (Condamines, Rebeyrolles 1996) och kategoriseringsskillnader (Bowker 2022; Diki-Kidiri 2022; León Araúz, Reimerink 2010). Få läroböcker i terminologi behandlar polysemi direkt.

Det har visats att polysemi inte bara är ett återkommande fenomen inom områden som databehandling och miljö, utan också kan ta sig olika former som har studerats inom lexikal semantik (L’Homme 2020a, 2024b), såsom:

– Regelbunden polysemi (Apresjan 1974), såsom aktivitets–resultat-polysemin med catch i (1) eller aktivitets–instrument-polysemin med transportation i (2).

(1) a. FAO:s internationella handlingsplan för att minska oavsiktlig FÅNGST av sjöfåglar i långrevsfiske (FAO IPOA-Seabirds). b. En stor andel av FÅNGSTEN för mänsklig konsumtion är avsedd för de internationella marknaderna.

(2) a. Uppmuntra användning av elfordon för personlig TRANSPORT. b. Långt över 90 procent av all motoriserad TRANSPORT drivs med petroleumprodukter

– Former av alternationer som kan leda till polysemi, såsom agent–instrument-alternationen med contaminate i (3).

(3) a. I vissa områden kan grundvattnet vara FÖRORENAT av mineralgifter, såsom arsenik – se arsenikförorening av grundvatten. b. Den oreglerade gruvdriften läcker sannolikt ut kvicksilver i luften, marken och vattnet, FÖRORENANDE regionen och utsättande dess invånare för fara.

– Mikrosinnen (Cruse 1995; Croft, Cruse 2004), såsom den subtila skillnad som syns mellan plant i (4), en aktivitet som rör träd, och plant i (5), en jordbruksaktivitet.

(4) Barrträdet har planterats i södra Appalacherna av några medlemmar i Torreya Guardians, eftersom livsmiljön i Floridas panhandle inte längre kan hysa en livskraftig population

(5) lokala jordbrukare tar vanligtvis bort alla träd från ett skogsparti innan de planterar sina matgrödor eller kommersiella grödor på den nyligen röjda marken <...>

Terminologija | 2024 | 31

9

Utöver dessa manifestationer av polysemi kan även andra förekomma inom specialiserade domäner (se till exempel Durán-Muñoz, Jiménez-Navarro 2023 om rörelse- och fiktiva betydelser hos verb inom turismområdet). I terminologiska resurser registreras dessa olika betydelser sällan⁵ och även när de registreras beskrivs skillnaderna mellan dem inte på ett sätt som gör det lätt för användarna att förstå dem. I denna artikel ger vi sju skäl till varför vi anser att denna situation bör förändras.

3. ÄMNESOMRÅDESGRÄNSER RÄCKER INTE

Som nämnts ovan betraktas termers betydelse inom terminologin, men även inom andra närliggande områden, vanligen utifrån tidigare avgränsade domäner. I vissa resurser som syftar till att representera kunskapsorganisation (tesaurer, ontologier och terminologiska kunskapsbaser) utgör domänen också grunden för att definiera begrepp (snarare än betydelser), placera dem i ämnesområdets kunskapsstruktur, länka dem till andra begrepp och tydligt skilja dem från dessa andra begrepp.

Mer konkret kopplar specialiserade resurser, särskilt termbanker, varje termpost till ett visst ämnesområde. Domäner kan vara specifika (t.ex. cirkulär ekonomi eller programmering) eller betydligt bredare (t.ex. miljö eller datavetenskap). Detta tillvägagångssätt får oundvikligen till följd att möjliga betydelserelationer kapas, trots att de skulle kunna förklaras om man anlade ett bredare perspektiv.

Även när ämnesområden avgränsas för ett visst terminologiprojekt räcker själva domänbeteckningen ofta inte till för att klassificera skilda betydelser i resurser. Strategin skulle till exempel vara användbar för att skilja plant i (4) från plant i (5), genom att koppla det förstnämnda till avskogning och det sistnämnda till jordbruk. Ingen metod för domänavgränsning skulle dock göra det möjligt att skilja regelbunden polysemi i (1) och (2) från växlingar som den som illustreras i (3), eftersom dessa betydelser sannolikt förekommer inom samma domän eller i samma ämnesspecifika korpus.

⁵ L’Homme (2024a) analyzed a sample of 45 polysemous items in the field of the environment. These 45 lexical items were taken from the DiCoEnviro (2024) and corresponded to 96 different meanings (distinctions were established based on lexico-semantic criteria). Each lexical item of the sample was looked up in four different resources that focus on the environment. The analysis also took into consideration additional meanings (senses that were not recorded in the DiCoEnviro). The polysemy ratio in these resources range from 1.06 to 1.64 (against the 2.23 ratio of the DiCoEnviro).

10

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

Dessutom kan domänbeteckningar till och med skapa viss förvirring för användare av terminologiska resurser som tillämpar denna strategi. Identiska betydelser kan betraktas som olika om de kopplas till skilda domäner. I termbanken Termium Plus^® beskrivs till exempel network i 22 poster. En del av dessa poster definierar network som en representation eller en graf över relationer; andra definierar network som en organiserad konfiguration av datorer. Även om domänbeteckningen ändras kan vi knappast dra slutsatsen utifrån det stora antalet termposter att network har 22 olika betydelser eller att domänen i sig motiverar behovet av att skapa en ny post.

4. OPRECISA DEFINITIONER

Det förefaller ganska självklart att otillräckliga avgränsningar av betydelser eller skillnader mellan två betydelser oundvikligen leder till oprecisa definitioner. Ändå förekommer detta ofta i terminologiska resurser som inte skiljer mellan regelbundna polysemifenomen eller olika betydelser som uppstår genom växlingar. Betrakta följande definition av contaminate i Park and Allaby (2017), en ordbok om miljö och naturskydd:

Contaminate: Förorena eller göra oren eller smutsig, antingen genom kontakt eller genom blandning.

Definitionen skiljer inte mellan de två betydelserna av contaminate som förekommer i (3). Exempel (3) a. innehåller ett belägg på contaminate med två argument, och (3) b. ett belägg på contaminate med tre argument.

Contaminate 1: X (ett skadligt ämne) ~ Y (ett område)

(3) a. I vissa områden kan grundvattnet FÖRORENAs av mineraliska gifter, såsom arsenik – se Arsenic contamination of groundwater.

Contaminate 2: X (en aktör, en aktivitet) ~ Y (ett område) med Z (ett skadligt ämne)

(3) b. Den oreglerade gruvdriften lakar sannolikt ut kvicksilver i luften, marken och vattnet, FÖRORENAR regionen och utsätter dess invånare för fara.

Contaminate 1 syftar på en situation där ett skadligt ämne tränger in i en naturlig entitet (en sjö, jord, en flod), förändrar dess sammansättning och bidrar till försämring. Contaminate 2 betecknar en situation där en

Terminologija | 2024 | 31

11

en agent eller en aktivitet som utförs av en agent gör att det skadliga ämnet blir en del av en naturlig enhets sammansättning och försämrar den. Definitionen i Park and Allaby (2017)-ordboken gör det inte möjligt för användare att skilja en betydelse som involverar en agent eller en orsak (3) b. från en annan händelse som inte involverar någon extern orsak (3) a.

I andra fall kan terminologiska resurser registrera endast en betydelse hos en polysem enhet. GEMET Thesaurus (2024) definierar till exempel harvest på följande sätt: ”Den mängd eller det mått av grödan som skördats under en säsong”. Definitionen fångar betydelsen av harvest som betecknar en entitet i (6) b., men inte aktivitetsbetydelsen i (6) a.

(6) a. Skyddet av kritiska livsmiljöer för vilda djur i Arktis erkänns i allt högre grad av dem som bor både i och utanför Arktis som avgörande för såväl bevarandet av arktiska vilda djur som för en hållbar SKÖRD av Arktis invånare. b. SKÖRDENS mängd och tidpunkt, däribland gallringar före kommersiell avverkning och kommersiella gallringar, selektiv avverkning och kalavverkning, påverkar kvaliteten och mängden producerat virke, vilket får konsekvenser för kollagring och biologisk mångfald.

5. BETYDELSESKILLNADER I ALLMÄNSPRÅKLIGA ORDBÖCKER ÄR INTE TILLRÄCKLIGA

Om enheter inte finns registrerade i termbanker eller specialiserade ordböcker, eller om en viss betydelse saknas, kan användare av resurser slå upp dem i allmänspråkliga ordböcker. Men även om dessa senare källor redovisar många domänspecifika betydelser kan de misslyckas med att fånga skillnader som är viktiga ur specialiserade ämnesområdens perspektiv. Betrakta verbet introduce i exemplen (7).

(7) a. <...> INFÖRA ändringar direkt i texten. b. <...> politiskt motstånd mot att INTRODUCERA en hotad art i en obebodd livsmiljö.

Även om introduce i både (7) a. och (7) b. kan parafraseras som ”någon placerar något någonstans”, skulle en terminolog som arbetar med hotade arter kunna uppfatta en betydelsemässig nyansering mellan verbets två förekomster. Detta kan bekräftas genom att undersöka de relationer som varje förekomst av introduce har till andra enheter: i (7) a. har det relationer till insert, delete and edit; medan introduce i (7) b. förekommer i samma lexikala paradigm som reintroduce, introduction, colonize and inhabit.

12

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

Som visas i tabell 1 skiljer Merriam-Webster (onlineordboken) mellan fem betydelser hos det transitiva verbet, av vilka vissa delas upp i två eller fem underbetydelser. Oxford English Dictionary skiljer mellan åtta betydelser, som också delas upp i underbetydelser. Båda ordböckerna definierar den allmänna betydelsen av att placera något någonstans (betydelse 5 i Merriam-Webster och betydelse 1b i Oxford English Dictionary), men ingen skillnad eller något exempel hjälper en användare som undersöker introduce i en korpus om hotade arter att förstå verbets särdrag när det används inom detta ämnesområde.

Tabell 1. Introduce (transitivt) i Merriam-Webster (2024) och Oxford English Dictionary (2024)

MERRIAM-WEBSTER

1

: att införa eller göra känt genom en formell handling, ett tillkännagivande eller en rekommendation: till exempel

a: att göra bekant med

b: att framföra inledande förklarande eller lovprisande anmärkningar om

c: att för första gången presentera (någon, till exempel en skådespelare eller sångare) för allmänheten

d: att formellt eller officiellt, eller genom en officiell uppläsning, lägga fram eller tillkännage; lägga fram lagstiftning

e: att formellt presentera vid hovet eller i sällskapslivet

2

att leda eller föra in, särskilt för första gången

3

a: att sätta i spel

b: att omsätta i praktiken eller ta i bruk

4

att göra någon bekant med något

5

PLACERA, FÖRA IN

OXFORD ENGLISH DICTIONARY

1

a: Att leda eller föra in på en plats, eller in i något eller mitt in i något

b: Att föra in eller placera utifrån, att infoga.

c: Att ledsaga eller föra (en person) in i ett sällskap eller en sammanslutning; även in i ett tillstånd eller en situation (föråldrat).

Terminologija | 2024 | 31

13

2

Att föra (en sak) in i en verksamhets- eller tankesfär; att föra in under en handling eller i en litterär eller konstnärlig komposition; att lägga till eller infoga som ett inslag eller element.

3

Att ta i bruk eller införa i praktiken; att göra populär eller på modet; att instifta (en lag, sedvänja osv.).

4

† Att framkalla, åstadkomma, ge upphov till, föranleda, inducera. Föråldrat.

5

Att inleda (en tid, handling, fråga osv.); att föra fram med förberedande eller inledande material; att starta, öppna, börja.

6

† Att göra (en person) förtrogen med något; att inviga; att lära, undervisa. Föråldrat.

7

Att göra personlig bekantskap med; att göra känd för en person eller en krets.

a: att presentera personligen, särskilt på ett formellt sätt, med angivande av namn, titel eller annan identifikation.

b: Att formellt ledsaga in inför en person; att formellt presentera, exempelvis vid hovet eller vid en församling, såsom House of Lords eller Commons, ett sällskap osv.

c: Att föra ut i sällskapslivet; särskilt, i modern användning, att debutera (en ung kvinna) i societeten.

d: Att göra någon medveten om eller förtrogen med något genom direkt kontakt, erfarenhet, beskrivning, framställning osv.

8

† Att formellt framlägga (en adress eller liknande). Föråldrat.

Att göra känd för en person osv.; att förelägga parlamentet ett lagförslag eller en åtgärd osv.

14

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

6. OLIKA BETYDELSER, OLIKA KOMBINATORIK

Andra skäl som motiverar att betydelseskillnader görs i terminologiska resurser och att dessa skillnader förklaras för användarna har sin grund i enheternas språkliga egenskaper. En sådan egenskap är deras förmåga att kombineras med andra lexikala enheter. Betrakta exemplen i (8), som illustrerar två olika betydelser av miljö.

(8) a. Globala medelvärden ger den övergripande bilden, men förändringar i det regionala klimatet hjälper oss att förstå hur uppvärmningen kommer att påverka det kanadensiska samhället och MILJÖN. b. Störens föda i Mexikanska golfen består av mjukkroppade organismer, såsom vattenlevande insekter och andra vattenlevande ryggradslösa djur när den vistas i sötvatten, samt blötdjur, räkor, andra ryggradslösa djur och småfisk när den befinner sig i marina MILJÖER.

Miljö i (8) a. syftar på den uppsättning biologiska förhållanden som kan förekomma i ett visst område. Denna specifika betydelse kan kombineras med enheter som påverka, förändra, försämring, global, skydda och skydd. Miljö i (8) b. syftar på en plats där en levande varelse utför sina regelbundna aktiviteter (äter, fortplantar sig, tar hand om sina ungar osv.). Den kombineras med en annan uppsättning lexikala enheter, såsom vattenlevande, kustnära, bebo, leva, marin, salthaltig och så vidare. I resurser som registrerar kollokationer skulle det oundvikligen leda till förvirring om dessa två betydelser av miljö inte skiljs åt.

På liknande sätt kombineras grön, ett polysemt adjektiv inom miljöområdet, också med olika uppsättningar substantiv. Betrakta exemplen i (9).

(9) a. Den spanska leverantören Iberdrola erbjuder nu <...> möjligheten att teckna ett elavtal med GRÖN energi från 100 procent förnybara energikällor. b. de GRÖNA områdenas roll när det gäller att skapa en god stadsmiljö: programvara som gör det möjligt att snabbare identifiera förorenade platser; bättre metoder för att övervaka vattenkvaliteten; och billigare solenergi.

Grön i (9) a. uttrycker en betydelse som kan parafraseras som ”mindre skadlig för miljön” och kombineras med substantiv som energi, gas, teknik, infrastruktur, byggnad osv. Däremot betyder grön i (9) b. ”med vegetation” och kombineras med substantiv som område, plats, grannskap osv. Trots denna uppenbara betydelseskillnad beaktar knappt någon terminologisk resurs den, eller så görs det indirekt genom att registrera nominalfraser som innehåller grön (L’Homme 2024b).

Terminologija | 2024 | 31

15

7. OLIKA BETYDELSER, OLIKA TERMINOLOGISKA RELATIONER

Som visades med exempel som nämnts tidigare och sammanfattas i tabell 2 delar olika betydelser också paradigmatiska relationer med olika uppsättningar lexikala enheter.

Tabell 2. Polysema enheter och relaterade termer

TERM

EXEMPEL I ARTIKELN

RELATERADE TERMER

catch 1

Exempel (1) a.

fånga, fiske

fånga 2

Exempel (1) b.

bifångst, landningar

förorena 1

Exempel (3) a.

försura, eutrofiera

förorena 2

Exempel (3) b.

sanera, förorena, injicera

miljö 1

Exempel (8) a.

biom, ekosystem

miljö 2

Exempel (8) b.

plats, livsmiljö, territorium

grön 1

Grön teknik

ren, ekologisk, förorenande

grön 2

Grönområde

vegetation, växt

introducera 1

Exempel (7) a.

infoga, ta bort, redigera

introducera 2

Exempel (7) b.

återinföra, kolonisera, bebo

plantera 1

Exempel (4)

återbeskoga, röja, beskogas, fälla, träd

plantera 2

Exempel (5)

odla, skörda, jordbruk, odling, gröda

transport 1

Exempel (2) a.

transportera, frakta, köra

transport 2

Exempel (2) b.

fordon, bil, buss

Figurerna 1, 2 och 3 visar grafiska representationer av den uppsättning relationer som definierats för tre olika betydelser av verbet producera inom miljöområdet (illustrerade i (10)).

(10) a. Biogasmotorn och biogasbussarna är också stora förorenare som PRODUCERAR stora mängder kväveoxider. b. EPR skapar en återkopplingsmekanism som får företag att sluta PRODUCERA produkter som inte är återvinningsbara eller återanvändbara och som innehåller farliga ämnen. c. Alla dessa återinförda illerpopulationer har PRODUCERAT friska kullar i stort antal i det vilda.

Figur 1 visar att producera 1 i (10) a. är kopplat till närsynonymerna emit och release. Dess argument betecknas som agent (t.ex. polluter), orsak (activity, transportation) och patient (skadliga ämnen, såsom gas, pollutant, etc.).

16

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

Figur 1. Produktion 1 och relationer (NeoVisual 2024)

Figur 2. Produktion 2 och relationer (NeoVisual 2024)

Terminologija | 2024 | 31

17

Figur 3. Produktion 3 och relationer (NeoVisual 2024)

Figur 2 illustrerar ett annat nätverk av relationer. I detta fall har producera (10) b. en annan nära synonym, nämligen tillverka. Det är också kopplat till en ny uppsättning aktörer och patienter: den typiska aktören lexicaliseras som producent och patienten som produkt.

Slutligen uttrycker producera också en aktivitet som utförs av arter i (10) c. Figur 3 visar att det är relaterat till föda och föda barn och att dess argument realiseras med termer som individ eller hona som aktörer och ägg eller avkomma som patienter.

18

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

8. OLIKA BETYDELSER, OLIKA REGERINGSMÖNSTER

Mycket få terminologiska resurser beskriver termernas regeringsmönster systematiskt, eftersom termernas språkliga egenskaper inte står i centrum för resurser som fokuserar på att förklara den kunskap som uttrycks genom termer. Detta gör att de inte behöver skilja mellan betydelser som utlöses av växlingar.

När Park and Allaby (2017) miljö- och naturskyddsordbok exempelvis inte skiljer mellan de två betydelserna av förorena, möjliggör den inte en korrekt beskrivning av de regeringsmönster som hör till respektive betydelse.

Förorena 1: X (ett skadligt ämne) ~ Y (ett område)

Y förorenas av, med X; Y förorenas.

Förorena 2: X (en aktör, en aktivitet) ~ Y (ett område) med Z (ett skadligt ämne)

X (av Z) förorenar Y; X förorenar Y (genom att tillföra Z), Y förorenas med Z (av X).

9. OLIKA BETYDELSER, OLIKA EKVIVALENSALTERNATIV

Ett annat intressant perspektiv på polysemi ges av interlingvistisk ekvivalens. Polysema lexikala enheter kan uppvisa isomorfa betydelser i olika språk. Till exempel översätts green nästan alltid till vert på franska, där ordet också är polysemt. Ofta översätts emellertid olika betydelser med olika lexikala enheter på ett annat språk.

Figur 4 visar hur fyra olika betydelser av terre på franska översätts till engelska beroende på vilken betydelse som avses. I figuren är ord utan betydelsenummer lexikala enheter som inte har betydelsedifferentierats; orden i svart med nedsänkta siffror betecknar betydelsedifferentierade termer eller lexikala enheter. Korta beskrivningar av deras betydelser anges inom citationstecken. Som framgår av figuren blir ekvivalensrelationerna betydligt mer komplexa när de enskilda betydelserna av terre undersöks. De engelska motsvarigheterna kan också vara polysema och kopplade till nya uppsättningar franska termer. Två- eller flerspråkiga terminologiska resurser som inte gör relevanta åtskillnader mellan dessa betydelser riskerar att förbise möjliga ekvivalensrelationer.

Terminologija | 2024 | 31

19

Terre₁

terre

terre₂

Earth₁

”En planet i solsystemet …”

Terre₃

”En del av jordytan … som inte är täckt av vatten”

land₁

land₄

”Rike”

earth

earth₂

land

land₃

pays₂

terre₄

”Ämnet som växter växer i”

soil₁

soil

soil₂

”Ett markområde som används för särskilda ändamål”

land₂

”Ytan som hör samman med en geografisk enhet”

sol₁

sol

”Ett territorium avgränsat med gränser och utgörande en geografisk och nationell enhet”

pays₃

pays

pays₁

”Befolkningen i ett land”

land₁

land

Figur 4: Terre på franska, fyra olika betydelser och relationer mellan polysema motsvarigheter på engelska

(L’Homme 2020b: 234)

10. SLUTSATS

Vi undersökte sju olika skäl som motiverar en mer träffsäker och explicit redogörelse för polysemi i terminologiska resurser. Den metodologiska ansats som används i de flesta resurser (dvs. att definiera begrepp precist utifrån ett i förväg avgränsat ämnesområde) och några av de följder som den medför (dvs. att flermordsterminologi beaktas, medan verb- och adjektivtermer får liten uppmärksamhet) ger det felaktiga intrycket att polysemi är ovanlig inom fackområden.

Med andra ord leder den metodik som fortfarande används för att sammanställa terminologiska resurser och strukturen hos termposter till en monosemisk behandling av enheter och uttryck. Detta framhävs i resurser som syftar till att återge kunskapens organisation inom givna ämnesområden, eftersom begreppen måste särskiljas tydligt från varandra.

Men detta innebär inte att polysemi inte existerar: i många fall döljs den helt enkelt bakom ämnesområdesetiketter eller flermordstermer, en situation som gör att terminologer slipper ta itu med den direkt. Detta är kanske praktiskt för dem som utformar terminologiska resurser, men leder oundvikligen till frustration hos användare som kanske inte hittar den information som kan hjälpa dem att förstå termers exakta betydelse. En annan viktig nackdel med den bristande uppmärksamheten på polysemi är att

20

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

det är oförenligt med korpusbaserad analys, som oundvikligen leder till observationen att olika specialiserade betydelser samexisterar och samverkar i korpusar.

Enligt vår mening utgör exemplen i denna artikel övertygande belägg för behovet av en precis redogörelse för skilda betydelser i fackresurser, särskilt eftersom allmänspråkliga resurser kanske inte fångar upp viktiga distinktioner inom vissa ämnesområden. Användare som konsulterar resurser för att hitta information om termernas kombinatorik, paradigmatiska och syntagmatiska relationer samt precisa ekvivalensalternativ behöver beskrivningar som går längre än att placera begrepp i kunskapsstrukturer.

Att beakta polysemi i terminologiska resurser på ett sätt som tydliggör betydelseskillnader för användarna kräver en grundlig översyn av deras nuvarande struktur och sammanställningsmetoder. Vi föreslog (L’Homme 2020a) alternativa strategier för att återge polysemi: att lista och återge terminologiska relationer, att placera specifika betydelser i större semantiska ramar osv. Dessa strategier (och andra) tillämpades i resurser som dokumenterar terminologi inom databehandling och miljö. Att använda dessa nya metoder förutsätter dock att terminologer bekantar sig med nya principer och tekniker som kan hjälpa dem att validera betydelseskillnader och återge betydelser i resurser.

REFERENCES

Aldestein Adriana, Cabré Maria Teresa 2002: The specificity of units with specialized meaning: Polysemy as an explanatory factor. – D.E.L.T.A. 18, 1–25.

Andersen Øivin 2007: Indeterminacy, Context, Economy and Well-formedness in Specialist Communication. – Indeterminacy in Terminology and LSP, ed. Bassey Antia, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 3–14.

Apresjan Juri 1974: Regular polysemy. – Linguistics 142, 5–32.

Bowker Lynne 2022: Multidimensionality. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, ed. Pamela Faber, Marie-Claude L’Homme, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 127–147.

Cabré Maria Teresa 1999: Terminology: Theory, Methods and Applications, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Condamines Anne, Reberolles Josette 1996: Point de vue en langue spécialisée. – Meta 42(1), 174–184.

Croft William, Cruse D. A. 2004: Cognitive Linguistics, Cambridge: Cambridge University Press.

Cruse D. A. 1995: Polysemy and related phenomena from a cognitive linguistics viewpoint. – Patrick Saint-Dizier, & Evelyn Viegas (eds.). Computational Lexical Semantics, Cambridge: Cambridge University Press, 33–49.

Delavigne Valérie 2022: La notion de domaine en question. À propos de l’environnement. – Neologica 16, 59.

DiCoEnviro 2024: Dictionnaire fondamental de l’environnement. Available at: https://olst.ling.umontreal.ca/dicoenviro/moteur/search-enviro.cgi?ui=en&mode=terme&lang=fr&prec=exact&equi=1&rq=.

Terminologija | 2024 | 31

21

DiCoInfo – Dictionnaire fondamental de l’informatique et de l’Internet. Available at: https://olst.ling.umontreal.ca/dicoinfo/moteur/search.cgi.

Diki-Kidiri Marcel 2022: Cultural Terminology. An Introduction to Theory and Method. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, ed. Pamela Faber, Marie-Claude L’Homme, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 197-216.

Durán-Muñoz Isabel, Jiménez-Navarro Eva Lucia 2023: Motion Verbs in Adventure Tourism: A Lexico-Semantic Approach to Fictive Meaning. – International Journal of English Studies 23(1), 27–48.

Framed DiCoEnviro 2024: – A Framed Version of DiCoEnviro. Available at: https://olst.ling.umontreal.ca/dicoenviro/framed/index.php.

GEMET Thesaurus 2024. Available at: (https://www.eionet.europa.eu/gemet/en/themes/.

Kocourek Rostislav. 1991: La langue française de la technique et de la science. Vers une linguistique de la langue savante, Niemeyer: Oscar Brandstetter.

L’Homme Marie-Claude 2020a: Revisiting polysemy for terminology. – Lexicography for Inclusion. Euralex 2020. Proceedings, ed. Z. Gavriilidou, M. M期siaki, A. Fliatouras, Alexandroupolis, Greece, 415–424.

L’Homme Marie-Claude 2020b: Lexical Semantics for Terminology: An Introduction, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

L’Homme Marie-Claude 2024a: Managing polysemy in terminological resources. – Terminology 30(2), 216–249.

L’Homme Marie-Claude 2024b: Polysemy and Representation of Meaning in Terminology. – Aspects of Cognitive Terminology Studies, ed. Silvia Molina Plaza, Nava Maroto, Berlin: De Gruyter, 73–94.

León Araúz Pilar, Reimerink Ariane 2010: Knowledge Extraction and Multidimensionality in the Environmental Domain. – Proceedings of the Terminology and Knowledge Engineering (TKE) Conference, Dublin: Dublin City University.

Merriam-Webster Dictionary 2024. Available at: https://www.merriam-webster.com/.

NeoVisual. Discover the terminological structure of the field of the environment. Available at: https://olst.ling.umontreal.ca/dicoenviro/neovisual/.

Oxford English Dictionary 2024. Available at: https://www.oed.com/dictionary.

Park Chris, Allaby Michael 2017: Oxford Dictionary of the Environment and Conservation, Oxford: Oxford University Press.

Pavel Silvia, Nolet Diane 2001: Handbook of Terminology, Ottawa: Minister of Public Works and Government Services Canada.

Sager Juan C. 1990. A Practical Course in Terminology Processing, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Sterner Beckett 2022: Explaining Ambiguity in Scientific Language. – Synthese 200(354).

Temmerman Rita 2000: Towards New Ways of Terminology Description. The Sociocognitive Approach, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Termium Plus®. Available at: https://www.btb.termiumplus.gc.ca/tpv2alpha/alpha-fra.html?lang=fra.

Wright Sue Ellen 2022: Terminology and Standards. – Theoretical Perspectives on Terminology: Explaining Terms, Concepts and Specialized Knowledge, ed. Pamela Faber, Marie-Claude L’Homme, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 87-110.

22

Marie-Claude L’Homme

Seven Good Reasons for a Better Account of Fine-grained Polysemy in Terminological Resources

SEPTYNIOS SVARIOS PRIEŽASTYS TERMINIJOS IŠTEKLIUOSE LABIAU ATSIŽVELGTI Į SMULKIĄJĄ POLISEMIJĄ

Santrauka

Terminologijoje polisèmija dažnai nepastebima arba svarstoma iš kitų perspektyvų (dviprasmiškumas, variantiškumas, homonimija ir kt.). Apibrėžiant sąvokas konkrečiose dalykinėse srityse terminologams nereikia turėti reikalų su daugybe reikšmių ir atspindėti reikšminių skirtumų tokiuose ištekliuose kaip terminų bankai ir specializuoti žodynai. Ištekliuose, kuriais siekiama perteikti konkrečių dalykinių sričių žinių struktūrą (tezaurai, ontologijos ir terminologinės žinių bazės), sritis sudaro pagrindą, kuriuo remiantis sąvokos (o ne reikšmės) apibrėžiamos, išdėstomos žinių struktūroje, susiejamos su kitomis sąvokomis ir aiškiai nuo jų atskiriamos.

Šiame straipsnyje, naudodamiesi aplinkos srities pavyzdžiais, parodome, kad polisèmija yra labiau paplitusi specializuotose dalykinėse srityse nei paprastai manoma. Žinoma, sutelkus dėmesį į reikšmes anksčiau apribotose srityse, sumažėja polisèmijos tikimybė. Tačiau kodėl polisèmija ned ažna terminijos ištekliuose, paaiškina tokie veiksniai kaip sudėtinių terminų įtraukimas, nepakankamas dėmesys veiksmažodžiams ir būdvardžiams, kuriems būdingos kitokios polisèmijos formos nei daiktavardžiams, žymintiems vienetus.

Pateikti pavyzdžiai yra pagrįsti patirtimi, įgyta kuriant du specializuotus aplinkos srities terminų išteklius, t. y. DiCoEnviro ir Framed DiCoEnviro, ir naudojantis specializuotais tekstynais, sudarytais kuriant šiuos išteklius. Dauguma mūsų nustatytų reikšminių skirtumų nėra užfiksuoti kituose su aplinka susijusiuose ištekliuose.

Pasisakome už adekvatesnį polisèmijos traktavimą terminijos ištekliuose ir pateikiame septynias priežastis, kodėl reikšminiai skirtumai turėtų būti aiškiai atspindėti ir paaiškinti: 1) dalykinių sričių ribų nepakankamumas; 2) apibrėžčių netikslumas; 3) bendrosios kalbos žodynų neužtektinumas; 4) skirtingų reikšmių poveikis kombinatorikai; 5) leksinių santykių sąsaja su skirtingomis reikšmėmis; 6) skirtingi valdymo modeliai; 7) skirtingi lygiavertiškumo santykiai.

Gauta 2024-04-27

Marie-Claude L’Homme Observatoire de linguistique Sens-Texte, OLST Université de Montréal E-mail [email protected]

Terminologija | 2024 | 31

23