LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXVII (1988)

LIETUVIŲ KALBA IR BILINGVIZMAS

VIDA SIMONAIT YTĖ-RUDAITIENĖ

SAMMANSATTA SUBSTANTIV I DET LITAUISKA LITTERÄRA SPRÅKET MED INTERNATIONELLA FÖRLEDER

Under sovjettiden inträffade förändringar i det litauiska språkets ordbildning, men dessa förändringar rubbar inte de etablerade normerna i det litauiska litterära språket, utan utvecklar endast ordbildningens möjligheter. Detta hänger oftast samman med att vissa ordbildningssätt och -typer har blivit mer intensiva, något som orsakats av många interna (lingvistiska) och sociala (extralingvistiska) faktorer. Bland de extralingvistiska faktorerna bör först och främst nämnas förändringar i sammansättningen av användarna av det litauiska litterära språket, särskilt ökningen av antalet människor som använder det litauiska litterära språket. För, enligt L. Ščerba (1957, s. 126), ”skapar det litterära språket självt mindre än det tar emot från det som livet skapar, medan det språkliga livet flödar och sjuder mest i enskilda människogruppers språk”. Därför återspeglas i varje nationellt språk, som är resultatet av en lång utveckling, livssättet, kulturen och de psykiska särdragen hos det folk som skapat språket. Således är de utvecklade språkens rikedomar i fråga om lexikon och grammatisk struktur en återspegling av folkets (språkanvändarnas) månghundraåriga historiska erfarenhet och resultatet av en långvarig kunskap om den omgivande världens ting och företeelser, deras utmärkande drag och egenskaper samt de lagbundna förhållandena mellan dem (Конанев, Михневич, 1984, с. 163).

I dag är ordbildningen i det litauiska litterära språket särskilt produktiv med litauiska affix och orddelar av främmande ursprung. Många affix och olika orddelar hämtas ur ord med ursprung i andra språk. Denna process betingas i regel också av den internationella terminologin. Terminologin fungerar nämligen ofta som förmedlare, genom vilken nya internationella ord kommer in i alla stilar av det litauiska litterära språket, och ur dessa tillägnas olika ordbildningselement och affix. I dag sammanfogas internationella och litauiska orddelar särskilt ofta. Framför allt bildas substantiv. Detta främjas också av sociala orsaker. Produktionen ökar för varje dag och nya produktionsmedel behövs: i fabrikerna behövs mycket effektivare vävstolar, maskiner, andra mekanismer och produktionsutrustning, på fälten jordbruksmaskiner och i laboratorierna mycket ny utrustning. Nya yrken och nya vetenskaps- och teknikområden uppstår, och de behöver nya benämningar. Nya benämningar utgörs oftast av substantiv, varav många är sammansatta. Bildandet av sammansatta substantiv är ett av de mest produktiva sätten att bilda substantiv i det nutida litauiska litterära språket. Därför är studiet av sammansatta substantiv ”också relevant för språkpraktiken: att klarlägga de karakteristiska typerna, bildningslagarna och tendenserna hos sammansatta substantiv kan samtidigt visa hur nybildningar bör skapas (eller hur redan skapade sådana bör bedömas)” (Urbutis, 1961, s. 66).

180

I dag blir sammansättningar med ett första led av främmande ursprung allt vanligare. Det hävdas att lån av lexikala enheter eller andra element som berikar språken är det mest karakteristiska draget i utvecklingen och samspelet mellan Sovjetunionens folks språk under den nuvarande epoken (Дешериев, Протченко, 1968, с. 202). Som den lettiska språkforskaren V. Skujiņa (1979, s. 57–58) påpekar: ”När internationella ord lånas in tillsammans med samma prefix- och suffixelement blir dessa affix aktiva i språket och får med tiden funktion som självständiga ordbildningsformanter.” Internationella element används ofta i ordbildningen av litauiska ord liksom av ord i andra språk, särskilt termer. Internationella prepositiva termled förekommer mycket ofta. Många betraktar dem som led i sammansatta ord, och ibland som prefixoider (Gaivenis, 1973, s. 26). I vissa fall är det svårt att dra en gräns mellan nya prefixavledda ord och sammansatta ord. Det finns ännu inga säkra kriterier för att avgöra när ett morfem i början av ett ord kan betraktas som ett prefix och när det är en del av ett sammansatt ord.

I det litauiska litterära språket under sovjettiden sprids sammansatta ord (särskilt substantiv) med sådana första internationella led som aero-, agro-, astro-, auto-, avia-, bio-, elektro-, foto-, hidro-, kosmo-, makro-, mikro-, moto-, radio-, servo-, stereo-, tele-, termo-, turbo-, velo-, vibro-, video- i ganska stor omfattning. Några av dem har använts i ordbildningen av sammansatta ord sedan länge. Till exempel aero-, auto-, hidro-, radio-. Andra har börjat fylla en motsvarande funktion först helt nyligen. Till exempel finner vi i det nutida litauiska litterära språket med det första internationella ledet kosmo- inte bara orden kosmodromas (jfr ryska космодром), kosmonautas (jfr ryska космонавт), utan också kosmochemija (jfr ryska космохимия), kosmosportas (jfr ryska космоспорт), kosmotelefonas (jfr ryska космотелефон), kosmotelevizija (jfr ryska космотелевидение) med flera.

Orsakerna till den stora förekomsten av sammansatta substantiv med internationella led i det litauiska litterära språket under sovjettiden bör sökas i samhällsutvecklingen under den undersökta perioden. Nya tider och konkreta samhällsförhållanden avgör hur ord uppstår och vilka bildningssätt de får. Nya ord visar språkets omedelbara samband med samhällslivet och de huvudsakliga vägarna för lexikalt berikande: lån av ord från andra språk, bildande av nya ord med språkets egna resurser, bildande av ord av morfem från klassiska språk, förändringar i ords betydelse med mera.

De sociala (extralingvistiska) och interna (lingvistiska) faktorer som bidrar till ökningen av sammansatta substantiv med de nämnda internationella leden är nära sammanlänkade. Bland de sociala faktorerna märks först och främst utvecklingen inom vetenskap och teknik samt i synnerhet betydelsen av de vetenskapsområden som termer med de aktuella leden hör till. Som nämnts har samhällslivet, den accelererade utvecklingen inom vetenskap och teknik samt uppfinningen av nya kraftfulla mekanismer och produktionsmedel krävt nya benämningar för vetenskapliga, tekniska och samhälleliga begrepp, däribland ord med internationella led. För ”språket är den mest exakta barometern för varje människokollektivs sociala liv och reagerar snabbt på nya förändringar och svängningar i samhällsstrukturen” (Мако́вский, 1980, с. 3). Internationaliseringen av alla livets sfärer har haft stor betydelse för ökningen av sammansatta substantiv med internationella första led. Eftersom många värden som skapats av olika folk har internationell karaktär, främjar tillväxten av samhällets materiella kultur och intellektuella nivå

181

ordförrådets internationalisering. Naturligtvis blir terminologins internationalisering under denna period ett grundläggande problem. Men man måste hålla i minnet att ett inhemskt ord och en internationell term kan existera parallellt, till exempel: akmenligė – litiazė, bandymas – eksperimentas med flera. De kan vara synonymer eller ha stilistiska skillnader. Parallell användning av inhemska och främmande språks termer är kännetecknande både för litauiskan (Klimavičius, 1975, p. 91–123) och för andra språk, till exempel estniska (Saari, 1980, Nr. 11, lk. 654–666, Nr. 12, lk. 737–742; 1981, Nr. 4, lk. 201–210; Nr. 5, lk. 282–288; Caapu, 1981, c. 216; Куль, 1984, c. 123–137), lettiska (Скуиня, 1984, c. 14–26) med flera. Ibland konkurrerar internationella ord som har etablerat sig i språket ut nya litauiska motsvarigheter. Till exempel psichologija – sielotyra, dialektologija – tarmėtyra och liknande. Dessa internationella ord har etablerat sig i litauiskt standardspråk, och det finns ingen anledning att ersätta dem. Följaktligen behöver man inte skapa litauiska motsvarigheter till internationella ord när de senare redan har etablerat sig (Gaivenis, 1981, p. 6). Likaså bör man inte använda internationella ord i stället för befintliga litauiska ord. Det finns till exempel ingen anledning att ersätta den etablerade litauiska termen upėtyra med den internationella termen potamologija. Tillsammans med den synonyma användningen av internationella och litauiska ord uppstår också frågan om användningen av grekiska och latinska morfem i ordbildning. Till exempel blir hybrider allt vanligare i dagens litauiska standardspråk, där ett litauiskt led fogas till ett internationellt led eller omvänt. Sådana hybrider används synonymt med rent internationella substantiv, till exempel: teatotryra ir teatrologija, patentotyrininkas ir patentologas, teatrot y rininkas ir teatrologas med flera. Men om möjligt bör man undvika att blanda leden (Gaivenis, 1981, p. 6) och hellre använda: teatrologija, patentologas, teatrologas.

I takt med att kultur, utbildning och bildningsnivå stiger tränger internationalismer från vetenskapens och teknikens områden in i standardspråket; ”de är allmänt erkända, naturliga lexikalisk-semantiska uttrycksformer för de viktigaste begreppen i dagens kultur” (Аку-ленко, 1972, c. 198). Behovet av internationella termer framträder särskilt tydligt i syfte att främja internationellt vetenskapligt utbyte och samarbete. I detta sammanhang är också bildandet av nya termer av morfem som lånats från forngrekiska och latin aktuellt. Dessa morfem används i många språk (även i de viktigaste världsspråken – ryska, engelska, tyska och franska) vid termbildning och har status som element i internationella termer. Dessa termelement, eller led, är praktiska eftersom betydelsen hos motsvarande grupper av sådana led är begriplig för forskare inom vissa specialiteter. Därför är betydelsen av termer som bildats med dessa led i ett språk tydlig för forskare inom samma specialitet som talar många andra språk. I dag börjar den vetenskapliga internationella terminologin användas i stor skala inom olika stilar av standardspråket. Fackord med anknytning till ett eller annat yrke tränger i hög grad in inte bara i den vetenskapliga stilen utan också i vardagsspråket, eftersom gränserna mellan snäva terminologiska begrepp och vardagliga begrepp blir allt mer otydliga i vår tid. Vi ”bevittnar hur termer från den ena eller andra vetenskapsgrenen tränger in i tidningar, samhälls- och politiska tidskrifter, skönlitteratur samt radio- och tv-program” (Соколова, 1971, c. 50). Utvidgningen av standardspråkets samhällsfunktioner och språkbrukarnas ökade utbildningsnivå under sovjettiden påskyndar termers spridning till olika områden och stilar i litauiskt standardspråk. Den ökande mängden översättningar av utländsk vetenskaplig och skönlitterär litteratur uppmuntrar

182

också användningen av internationella led i dagens litauiska standardspråks ordbildning.

Även intensiva språkkontakter har bidragit till att internationella led blivit mer aktiva i litauisk ordbildning. De språk som står i kontakt med varandra har stor betydelse för ett nationellt språks utveckling under varje period av dess historia. Påverkan från kontaktspråken aktiverar också vissa ordbildningsmodeller – både mindre produktiva och improduktiva – och nya ordbildningsmodeller skapas också efter mönster som är spridda i andra språk. Detta kan i viss mån kallas lån av ordbildningsmodeller (Скуиня, 1984, с. 20). Aktiviteten hos mindre produktiva och improduktiva ordbildningsmodeller berikar utan tvekan språket och bygger oftast på ordbildningsresurser som redan länge funnits (eller tidigare lånats in och etablerats i språket).

Ryskan har särskilt stort inflytande på litauiskt standardspråk. I ryskan, som är ett språk för internationell kommunikation, etableras nya begrepp och nya termer i regel tidigare än i andra språk. Ryskan, som genom sin grammatiska struktur står litauiskan ganska nära, aktiverar vissa sätt och typer av ordbildning i litauiskan. Ordbildningsmönster kan utgöras av både avledda ord och sammansättningar. Till exempel har ryska avledningar med suffixen -ость, -ство — бесконфликтность, вредительство, несудимость, новаторство, сезонность, ударничество med flera aktiverat bildningen av litauiska avledningar med suffixet -umas, till exempel: patikimumas, tarybiškumas, vartotojiškumas med flera.

Under sovjettiden tillkom många nya lastbilar, som också behövde nya benämningar. Det är specialfordon för godstransport med karosser utrustade med viss utrustning. De benämns oftast med sammansatta substantiv med det andra ledet -vežis: kupevežis, pienovežis, vandenevežis med flera. Ryskan, där det finns gott om sammansatta substantiv med det andra ledet -воз, hade stort inflytande på spridningen av dessa substantiv: бензовоз, воздушновоз, зерновоз, конновоз, лесовоз med flera.

Ryskan, som är rik på internationella ord, är den viktigaste förmedlaren till litauiskan av lexikalt material och morfem med ursprung i andra språk. Ryskan har många sammansatta ord med internationella förled: аэрокзал, автодорога, фотомодель, микростанция. Även litauiskan har i dag gott om sådana bildningar, till exempel: aeroryšys, autorogės, aviabūrys, biodujos, fotomedžiaga, mikrosiūlas. Naturligtvis bör många av dessa bildningar betraktas som översättningslån. Man kan hävda att en typ av ordbildning med internationella led kom in i litauiskan tillsammans med lexikala enheter från ryskan och andra språk.

Ryskan påverkar litauisk ordbildning också indirekt. Litauiskan har till exempel inga motsvarigheter till de ryska prefixen лже- och сверх-; därför använder man vid översättning till litauiska av sådana ryska avledningar som лженаука, лжепредводитель, лжечувеный, сверхжидкость, сверхзвезд, сверхпроводимость, сверхбюрократичный, сверхэмоциональный vanligen de internationella prefixen pseudo- och super-: pseudomokslas, pseudoteisingumas, pseudomokslinis, superskystis, superžvaigždė, superlaidumas, supergreitas, superemocionalus.

Många sammansatta ord i litauiskt standardspråk, särskilt de med internationella led, har ryska motsvarigheter. Men endast vissa ord kan vi betrakta som

183

morfemiska kalkeringar från ryska. I de flesta fall skiljer sig dock ryskans och litauiskans sätt och typer av ordbildning åt, vilket beror på regelbundenheterna i bildningen av sammansatta ord i de båda språken. Till exempel är de ryska orden атомоход, электроход, звездолет m.fl. bildade av ett substantiv och ett verb, medan deras litauiska motsvarigheter atomlaivis, elektrolaivis, žvaigždėlaivis är bildade av två substantiv. Eller: de ryska sammansatta orden групповедение, космоведение, металловедение, театроведение är bildade av två substantiv, medan deras litauiska motsvarigheter gruntotyra, kosmotyra, metalotyra, teatrotyra är bildade av ett substantiv och ett verb.

De ryska sammansatta substantiv med den andra leden -воз som vi nämnt har vanligen fogevokalen -о- eller ibland -ё-, medan motsvarande litauiska sammansatta substantiv med den andra leden -vežis används både med och utan fogevokal: kupetovežis T 1975 179 och kupetvežis ŽUTŽ 107, miltovežis T 1984 285 och miltvežis T 1970 20, pienovežis T 1970 228 och pienvežis DLKŽ₁ 560.

Brukspraxis för dessa sammansatta substantiv har ännu inte stabiliserats. Sammansatta substantiv med fogevokaler förekommer oftare i äldre skrifter och i vissa dialekter, till exempel i östra Litauen. Med hänsyn till principen om språklig ekonomi och den litauiska standardspråkets brukstendenser bör dessa bildningar i högre grad användas utan fogevokaler (jfr Klimavičius, 1974, s. 28). Detta visar att ordbildningen i varje språk är självständig och följer språkets egna interna regelbundenheter.

Bland de interna, eller lingvistiska, faktorer som påverkar hur aktivt sammansatta ord med internationella leder bildas bör först och främst nämnas att samma internationella leder ofta kombineras både med substantiv och med adjektiv. Denna ordbildning främjas uppenbarligen också av språkets egna interna behov (särskilt inom terminologin), det vill säga behovet av att benämna sammansatta begrepp. Här får även den tidigare nämnda principen om språklig ekonomi stor betydelse: långa ordkombinationer är otympliga, och därför bildas olika slags sammansatta ord. Men det är inte enbart principen om språklig ekonomi som är avgörande. Som S. Vasilevskaja har påpekat (1962, s. 40) utgör ett sammansatt ord ett högre abstraktionssteg jämfört med en ordkombination. Sammansatta ord behövs inte bara för att tillgodose behovet av nya ord, utan också därför att det mycket ofta är nödvändigt att uttrycka två idéer med ett enda ord. Enordsbenämningar är särskilt praktiska som termer. Enligt St. Keinys (1983, s. 71) är sammansättning praktisk för terminologer också eftersom den bidrar till att skapa relativt korta benämningar på arter, som gör det möjligt att undvika anhopning av attribut, till exempel: pengar — atostogpinigi EŽ, butpinigi EŽ, TŽ, dienpinigiai EŽ, TŽ.

Ordbildningen av sammansatta ord kan också stimuleras av andra språk, eftersom detta sätt att bilda ord inte är utmärkande enbart för litauiskan. I det litauiska litteraturspråket under sovjettiden kan den andra leden i vanliga sammansatta substantiv med internationella första led vara både ett internationellt och ett litauiskt ord. Sammansatta substantiv av denna typ är tämligen vanliga när de internationella ord som utgör andra led inte används självständigt: aerobika VN 1984 191 ’en syntes av gymnastik och dans’, aerobusas T 1978 41, autostopas LM 1970 11, autostrada LKŽ I 318, elektrobusas T 1975 47, elektromobilis

184

MT 1975 4 50, hidronautas T 1976 21, kosmodromas T 1978 241, kosmonautika T 1978 11, kosmovizija SatK 9; makrostatika FTŽ 422; motobolas T 1976 118; radiovizorius MG 1976 4 42; velomobilis T 1983 120, velomobilistas, -ė T 1983 120, videoteka T 1984 98.

Dessa ord har lånats från andra språk. De får en litauisk ändelse enligt samma regler som ursprungligen främmande, icke-sammansatta substantiv. Att vi uppfattar de nämnda substantiven som sammansatta beror på att en sådan första led ofta också fogas till självständigt använda och böjda främmande ord, vanligen internationella ord, i litauiskan, till exempel: autoremon­tas T 1976 117, autoturizmas T 1978 41, autokosmetika T 1975 6; elektroakustika FTŽ 145; hidroagregatas T 1975 13; kosmospidometras ŽemPP 4; makrofizika FTŽ 422; motokrosas T 1982 44; radioastronomas, -ė MG 1975 5 15; teleekranas MG 1975 1 51; termoelektronas FTŽ 870, velokartingas T 1984 75; videobiblioteka MG 1985 3 40, videomagnetofonas T 1984 98, videoprograma T 1984 98.

Bildningar av denna typ är oftast lånord. Deras ändelse är densamma som hos deras andra led när dessa förekommer som självständiga ord. Det går naturligtvis inte alltid att säga om ett sammansatt ord med en internationell första led kom in i vårt språk direkt från andra språk eller om det har bildats här. När vi har ett motsvarande ord utan den första internationella leden kan vi anta att litauiskan själv kan ha bildat ett sammansatt ord med denna led. Av det internationella ordet kompresorius och den internationella första leden auto- kan man till exempel enkelt bilda det sammansatta substantivet autokompresorius.

Under de senaste årtiondena har en sådan ordbildningstendens börjat vinna mark och spridas i många språk, även i litauiskan: ett obundet latinskt eller grekiskt rotmorfem fogas som ordets första led till en stam från det egna språket: aeroryšys T 1976 187, aerostotis KS 106; agromiškas T 1979 298, agrotiltas MNV 15 11; autokelias T 1984 91, autorogės LRKŽ 100; aviabūr ys KV 1979 20, aviataisyklės MieŽIB 399; biodujos MG 1984 4 37, biokuras ŽUTŽ 18; fotomedžiaga T 1984 143, fotoskyrius LM 1978 43; hidrolektyvas T 1979 81, hidros tatyba T 1976 119; makrodalelė FTŽ 174, makrobušena FTŽ 174; mikrosiūlas MG 1983 4 13, mikrosiūstuvas T 1983 151; motodaugia­kovė T 1979 232, motovežimėlis T 1975 111; servodaugintuvas STTŽ 264, servovaldymas STTŽ 264; stereolaida MG 1975 6 58, stereostiprintuvas TM 1984 9 16; telepalydovas MNV 6 18, telev aldymas T 1985 14; termojungiklis MNV 2 4, termomatavimas MG 1975 5 17; turbogrąžtas T 1975 158, turbosiurblys KS 102; vibropurkštuvas T 1984 222, vibrovariklis T 1984 114; videoįrašas T 1983 233, videojuosta T 1984 100. Tidigare kritiserades sådana hybrider och betraktades som felaktigt bildade, men numera blir de i många fall allt vanligare.

I arbeten om hybrider i det litauiska litteraturspråket under sovjettiden används suffix av främmande språkligt ursprung relativt sällan. Avledningar som bildats av ett litauiskt ord med ett internationellt suffix förekommer sällan, till exempel: dviratizmas T 1983 120, mieščionizmas T 1982 10. Dessa avledningar är inte regelbundna, har snarare en tillfällig karaktär, uppskattas inte särskilt mycket av språkbrukarna och godkänns inte av lingvister (om detta mer ingående, se Keinys, 1979, s. 17–18).

185

I något större utsträckning används i det litauiska litteraturspråket orden dujofikacija DLKŽ₁ 133, dujofikatorius T 1974 265. Men enligt S. Keinys (1984, s. 96) är de vanligen kalker och utgör ett undantag i det moderna litauiska litteraturspråkets ordbildning.

Tydligen bildas ibland, efter mönster från andra språk, ord av egennamn, särskilt av efternamn: čiurlioniana LM 1975 4, donelaitiana VN 1977 40, karteriana LukKR 32, leniniana T 1977 252, rainiana TLR I 503, robinzoniada MG 1976 9 46.

Även suffixet -izmas är populärt i detta avseende. Ordet leninizmas LKŽ VII 340 har blivit mycket spritt. Men med detta suffix bildas också fler ord av egennamn: donkichotizmas LM 1978 14, maoizmas T 1977 301, veismanizmas DLKŽ₁ 924.

De avledningar som vi har nämnt med internationella suffix är sällsynta. Sammansatta substantiv med den första internationella leden aero- (< gr. aēr ‘luft’) blir också allt vanligare. Sammansatta substantiv där den första leden aero- anger en anknytning till luft, gaser eller flyg används ofta för att benämna nya vetenskapsgrenar och områden, till exempel aerofizika MiežA 105.

Med dessa sammansatta substantiv benämns också olika anordningar, apparater och luftfartyg. Den andra leden i de sammansatta substantiv som undersöks kan vara antingen ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) självständigt använt substantiv: a) aerofiltras MG 1976 4 26, aerokompresorius MG 1976 4 26, aerokranas T 1975 5, aerolaineris MiežAB 195, aerotankas MG 1976 4 26; b) aerolai(v)ymas T 1976 225, aerostotis KS 106, aerouostas T 1983 24.

Den andra leden i ett internationellt ord kan vara icke-självständigt använd, till exempel aerobusas T 1978 41.

Sammansatta substantiv med den första internationella leden aero- kan beteckna olika begrepp: a) aerogrupė T 1982 22; b) aeromuotrauka DLKŽ 5, aeroryšys T 1976 187, aerovaizdas LRKŽ 23. Den andra leden kan också vara icke-självständigt använd, till exempel aerobika VN 1984 101.

Även sammansatta substantiv med den första internationella leden agro- (< gr. agros ‘fält, jord’) har blivit fler. Sammansatta substantiv där den första leden agro- anger en anknytning till odlingsmark, jordbruk eller agronomi används ofta för att benämna nya vetenskapsområden, forskare och specialister. Den andra leden i dessa substantiv är vanligtvis ett internationellt ord som används självständigt: agrobiologija TŽŽ 23, agrometeorologija TŽŽ 23, agrobiologas, -ė T 1978 23, agrometeorologas, -ė MNV 13.

Sammansatta substantiv med den första leden agro- kan användas som benämningar för olika begrepp. Den andra leden kan vara antingen ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) självständigt använt substantiv: a) agrochemikalas T 1976 219, agromelioracija MTŽ 11, agrotermofikacija MNV 15; b) agromiškas T 1979 298, agropramonė T 1975 172, agrotiltas MNV 15 11.

Under de senaste decennierna har även sammansatta substantiv med den första internationella leden astro- (< gr. astron ‘stjärna’) blivit fler i det litauiska litteraturspråket.

186

Den andra beståndsdelen i dessa substantiv är vanligen också ett internationellt ord som används självständigt.

Sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen astro-, som anger en anknytning till himlakroppar eller rymden, används ofta som benämningar på nya vetenskapsområden som håller på att växa fram och på forskare och specialister inom dessa områden: astrobiologija T 1979 272, astrobotanika BTŽ 42, astronavigacija KK 34, astrobiologas, -ė T 1979 272, astrobotanikas, -ė T 1976 24, astrogeografas, -ė LeontŽKP 72. De används också som benämningar på olika apparater och instrument: astrolaboratorija T 1980 237, astroorientatorius MG 1981 6 14, astrotechnika MG 1981 6 14.

Sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen auto- sprids särskilt mycket (< gr. autos ’själv’). Den andra beståndsdelen i dessa sammansatta substantiv är vanligen ett internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv som används självständigt.

Sammansatta substantiv med den första beståndsdelen auto-, som anger att föremålet är självgående och fungerar automatiskt, används ofta som benämningar på olika anordningar, maskiner och apparater: a) autocisterna K 1975 7 62, autogigantas T 1975 205, autofurgonas T 1974 286, autokoduotuvas STŽ 375, autokompresorius T 1974 257, autokranas T 1978 78, autopilotas (elektronis) T 1977 301, autoplatforma Sluck UMN 14, autorefrizeratorius T 1983 234, autoskreperis T 1985 21, autovagonas KKult 2 50; b) autoimtuvas VN 1978 119, autokeltuvas DKKŽ 64, autokotelis LKŽ I 517, autokrautuvas T 1976 307, autokraukilis LKŽ I 518, autorogės LRKŽ 100, autosargas K 1980 4 34, autosvarstyklės T 1976 214, autosunkvežimis LRKŽ 100, autotrakinys T 1985 125, autotraukinukas T 1978 183, autovilkiakas T 1975 224, autožadintuvas T 1975 56. Den andra beståndsdelen kan också vara internationell, till exempel autostopas LM 1970 11.

Sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen auto-, som betyder ’bil-’, ’automobil-’, är ofta benämningar på olika anordningar, produktionsenheter, företag, institutioner och annat: a) autobiblioteka T 1977 274, autocentras MT 1975 4 46, autoklubas MG 1975 10 60, autokolona VN 1974 265, autokombinatas T 1976 145, autolaboratorija T 1974 275, autoparkas LM 1976 36, autopaviljonas T 1978 104, autoservisas VM 1974 285, autotrasą KrasUOŠ 22; b) autoaikštelė T 1985 112, autodirbtuvė LR 104, autogamykla T 1976 26, autojmonė T 1977 163, autokelias T 1980 91, automokykla T 1976 42, automiestelis T 1985 112, autoparduotuvė KKult 25 26, autoplovykla T 1984 80, autoprie kaba KKult 26 20, autoūkis T 1984 120, autovilks tinė T 1976 195, autovirtinė LRKŽ 100. Den andra beståndsdelen i dessa sammansatta substantiv kan vara ett ord som inte används separat, till exempel autostrada LKŽ I 518.

Med sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen auto- med den nämnda betydelsen benämns även olika kemiska preparat: a) autobenzinas T 1974 257, autokosmetika T 1977 149; b) autodegalai T 1983 33.

Med dem benämns också olika sportgrenar och idrottare: a) autoestafetė T 1975 43, autoralis T 1984 124, autoturizmas T 1978 41, autorali-ninkas, -ė T 1975 41, autoturistas, -ė T 1975 4; b) autolenktynės TM 1984 5 16, autožygis T 1975 104, autolenktynininkas, -ė T 1975 180.

187

Sammansatta substantiv med auto- betecknar yrken, specialiteter och sysselsättningar: a) autoelektrikas, -ė T 1976 115, autogreiderininkas, -ė T 1975 44, autoinspektorius, -ė RimMN 335, automechanikas, -ė T 1975 38, autoperatorius, -ė LR 66, autotransportininkas, -ė T 1983 191; b) autodarbininkas, -ė K 1978 4 74, autokeliautojas, -a T 1979 134, autokelininkas, -ė T 1975 112, automegėjas, -a T 1979 267, autošaltkalvis, -ė VN 1977 193.

Dessutom kan substantiv med den första internationella beståndsdelen auto- ha många andra betydelser: a) autoavarija T 1975 178, autore모ntas K 1975 7 39, autosezonas T 1978 105, autotrauma T 1975 148; b) autoįvykis T 1984 4 119, automokymasis STTŽ 259, autopervežimas T 1977 266, autosvyravimai KKult 15 20, autovirpesys STTŽ 7.

Vissa av dessa sammansatta substantiv kan vara tillfälliga nybildningar: a) autochuliganas, -ė T 1977 159, autosnобas, -ė T 1978 105, autosnobizmas T 1978 105; b) autoauka T 1977 215, autogražinys T 1978 105, autoklajoklis, -ė T 1983 109, automelагis, -ė Š 1978 17 19.

Sådana sammansatta substantiv förekommer också i mycket stilistiskt präglat språk; utöver den första internationella beståndsdelen auto- har de även ett litauiskt prefix. De är inte godtagbara i litauiskt standardspråk och bör i de flesta fall användas utan det litauiska prefixet: auto(iš)py lėjas T 1976 64, auto(pa)krautuvas T 1974 260, auto(pa)krovėjas T 1975 175.

Med ett litauiskt prefix är dessa termer motiverade endast om de utan prefixet har en annan betydelse.

Substantiv med den nämnda avledningen, vilka har suffixen -ėjas, -a och -tojas, -a och används som benämningar på verktyg, är inte rekommenderade i litauiskan, eftersom dessa suffix vanligtvis används för att bilda beteckningar på agenter (se vidare Keinys, 1973, s. 15–16).

Sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen avia- (< lat. avis ’fågel’) anger en anknytning till flyget och används ofta som benämningar på olika mekanismer, maskiner, anordningar och instrument. Den andra beståndsdelen i dessa sammansatta substantiv kan vara ett internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv som används självständigt: a) aviabomba MG 1975 1 62, avialaineris T 1983 236, aviamodelis N 1976 10 38, aviatechnika T 1976 189, aviatransportas VN 1975 170; b) aviasvarstyklės Miež IB 399.

Med dessa sammansatta substantiv betecknas också personer inom nya yrken och specialiteter: a) aviadispėčeris, -ė KT 1985 22, aviakonstruktorius, -ė SluckNA 102, aviamexanikas, -ė T 1978 117, aviatechnikas, -ė T 1985 13; b) aviaugniagesys, -ė T 1985 227.

Sammansatta substantiv med avia- betecknar också sportgrenar och idrottare. Den andra beståndsdelen i dessa sammansatta substantiv är vanligen internationell: aviamodelizmas T 1978 68, aviamodelininkas, -ė T 1977 178.

Dessa substantiv kan också ha andra betydelser: a) aviabilietas T 1976 225, aviagrupė T 1975 13, avialinija T 1975 134, aviareisas T 1984 11, aviaturizmas T 1974 254; b) aviabūrys KV 1979 20, aviaparama T 1985 160, aviapervežimas T 1978 26, aviarūšys PR 250, aviataisyklės MiežIB 399.

188

Många nya sammansatta substantiv sprids med det första internationella ledet bio- (< gr. bios ‘liv, levnad’). Sammansatta substantiv där det första ledet bio- betyder ”som har samband med livet, med livsprocesser” betecknar ofta olika vetenskapsområden, forskare och specialister. Det andra ledet i dessa sammansättningar är ofta ett internationellt ord som används självständigt: bioakustik MG 1984 8 7, bioelektronik STTŽ 17, bioenergetik T 1985 85, biogeocenologi T 1974 28, biokibernetik MG 1978 6 10, bioklimatologi T 1984 11, biomatematik STTŽ 17, biomedicin MG 1982 1 36, biometeorologi TM 1980 1 5, bioteknik MG 1984 6 6, bioenergetiker, -erska T 1976 200, biomatematiker, -erska MG 1980 3 40, biomedicinare, -erska Š 1975 15 15. Det andra ledet kan också vara ett ord som inte används självständigt: bიონika TŽŽ 109.

Sammansatta substantiv med den nämnda betydelsen hos det första internationella ledet bio- kan beteckna olika begrepp: a) biocenos GŽ 38, biocykel T 1985 9, biocyklicitet T 1985 9, biokemism K 1985 2 77, bioevolution SA 12 26, bioimpuls MNV 71 4, biorytm MG 1984 8 14, biosyntes MG 3 43, biosystem STTŽ 17, biosocialitet SA 1974 12 27, biostatistik STTŽ 17; b) biosström MNV 2 11.

Sammansatta substantiv där det första internationella ledet bio- till betydelsen motsvarar orden ”biologisk”, ”biologins” betecknar olika anordningar, apparater och preparat: a) biofabrik T 1975 65, biofilter MG 1985 4 26, biokomputer VN 1985 231, biopolymer VN 1984 273, bioprotes VN 1985 20, biosystem VN 1985 231, biostimulator VN 1984 216, bioteknik ŽŪTŽ 18, biotransport T 1984 211; b) biouppvärmning ŽŪTŽ 18, biogas MG 1984 7 37, biosensor ŽemPP 98, bioketitiklis VN 1985 231, biobränsle ŽŪTŽ 18, biomaterial MiežA 147, biosatellit T 1985 160. Det andra ledet kan också vara internationellt och inte användas självständigt, till exempel biomepas VN 1984 273.

Sammansatta substantiv med det första internationella ledet bio- är i regel olika slags termer, oftast inom biologin.

En hel del sammansatta substantiv bildas också med det första internationella ledet foto- (< gr. phōs (phōtos) ‘ljus’). Det andra ledet i dessa substantiv kan vara ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) substantiv som används självständigt. Många av dem, där det första ledet foto- betyder ”som uppkommer genom eller påverkar något, som verkar under inverkan av ljus eller ljusstrålar”, betecknar olika mekanismer, hjälpmedel, verktyg, apparater och delar av sådana: a) fotokamera T 1984 97, fotorelä STTŽ 358, fotosystem T 1976 226, fototelegraf T 1974 272, fototransistor FTŽ 90; b) fotomultiplikator MNV 60 16, fotoförstorare FTŽ 87, fotoimtvas FTŽ 88, fotoutrustning T 1976 226, fotoanordning T 1976 224, filmremsa T 1978 28, smalfilm T 1976 70, fotomvandlare FTŽ 88, fotoväska T 1978 57, fotoplatta T 1984 185, fotomaterial T 1984 143, fotobärare VN 1985 231, fotoplåt MLTE III 14, fotoinstrument STTŽ 358, fototillbehör VN 1975 170, fotocellräknare STTŽ 359, fotogevär SluckUMN 19, fotoresistans MNV 39 17.

Sammansatta substantiv med den nämnda betydelsen hos det första internationella ledet foto- betecknar ofta olika företeelser och processer: a) fotoaktivering FTŽ 86, fotopuls STTŽ 358, fotoinformation T 1978 10, fotoinjektion TŽŽ 88, fotojonisering FTŽ 89, fotoreaktion FTŽ 90, fotosignal FTŽ 90, fototelegram MNV 19 20; b) foto-

189

svar FTŽ 87, fotoblixt FTŽ 87, fotoetsning STTŽ 359, fotoframkallning FTŽ 88, fotoinspelning STTŽ 358, fotospänning STTŽ 358, fotoinsättning MTŽ 358, fotosensitivitet MLTE III 409, fotokonduktivitet FTŽ 88, fotoinhämtning T 1976 80, fotoåldring FTŽ 90, foto-utskrift STTŽ 358, fotoexcitation FTŽ 90.

Substantiv med det första internationella ledet foto-, som anger anknytning till fotografi, betecknar olika kultur- och konstinstitutioner och deras avdelningar: a) fotobibliotek MG 1985 3 40, fotoklubb T 1975 60, fotomuseum N 1976 10 40, fotosalong T 1976 81; b) fotoavdelning LM 1978 43, fototjänst T 1976 2 19.

Dessa sammansatta substantiv betecknar också personer med nyuppkomna yrken och specialiteter: a) fotokorrespondent, - T 1974 300, fotojournalist, - JG 1974 10 18; b) fotoamatör, - T 1974 300, fotomästare, - P 1984 3 185, fotokonstnär, - P 1984 3 185, fotokrönikör, - T 1975 37.

De flesta sammansatta substantiv där det första ledet foto- till betydelsen motsvarar orden ”fotografisk, fotografins” är beteckningar för kulturarbeten, evenemang och annat från kulturlivet: a) fotoalbum K 1976 6 51, fotodokument T 1975 37, fotoexposition T 1977 271, fotofilm MNV 6 13, fotofinish VN 1975 157, fotoillustration T 1976 105, fotobildruta MT 1975 4 37, fotokomposition T 1976 81, fototävling T 1976 105, fotokrönika T 1974 269, fotometafor MiežAB 113, fotomontage Š 1976 8 17, fotoplakat T 1976 197, fotoplan MG 1975 4 35, fotoporträtt T 1876 103, fotoreportage LRKŽ 172, fotoroman LM 1975 28, fotoställ T 1977 226, fotovinjett T 1976 213; b) fotohantverk T 1975 10, fotoessä K 1976 6 51, fotografiskt arbete LM 1976 6, fotobok VN 1985 145, fotokonstverk T 1976 191, fotokonst LM 1976 6, fotoutställning P 1984 3 187, fotoberättelse JG 1975 6 36, fototeckning T 1979 112.

De flesta av de sammansatta substantiv vi undersöker är olika slags termer, men det bildas också en hel del tillfälliga nybildningar: fotoöga BulAI 88, fotovackring Sluck-UMN 166, fotoprat T 1985 50, fotolager LM 1974 48, fotobock T 1979 39, fotoincitament K 1976 5 52, fotoleende LM 1976 14.

Allt fler sammansatta substantiv bildas med det första internationella ledet hydro- (< gr. hydōr ‘vatten’), som anger anknytning till vatten och väte. Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är ofta ett internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv som används självständigt. Substantiv av denna typ betecknar nyuppkomna vetenskaps- och teknikområden samt forskare och specialister inom dessa områden: a) hydroakustik FTŽ 106, hydroenergetik MG 1984 4 8, hydrofysik FTŽ 106, hydromekanisering MNV 24 7, hydrometallurgi MNV 24 7, hydroenergetiker, -erska VN 1975 12, hydrofysiker, -erska T 1974 20, hydrometallurg, - MNV 24 7; b) hydrobyggare, - KKult 4 50.

Det andra ledet i sammansatta substantiv med de nämnda betydelserna används ibland inte självständigt: hydronaut, - T 1976 21.

De substantiv vi undersöker betecknar olika anordningar, mekanismer, maskiner, verktyg, apparater och kemiska preparat: a) hydroaggregat T 1975 13, hydroautomat TŽŽ 308, hydroelevator TŽŽ 308, hydrogenerator FTŽ 106, hydrokräm TM 1975 1 14, hydrodräkt MNV 109 14, hydromaskin MG 1984 4 8, hydroseparator TŽŽ 310, hydrostämpel T 1976 224, hydrotraktor MNV

190

15 6, hydroturbin FTŽ 107; b) hydrolåda VN 1984 283, hydrojättare K 1979 11 44, hydroflygplan T 1979 81, hydrobyggnad T 1975 172, hydropump MNV 15 7, hydrostation MTŽ 70, hydromotor MNV 15 5.

Sammansatta substantiv med den första internationella leden hydro- kan vara benämningar på olika föremål, företeelser och begrepp: a) hydroackumulering MG 1984 4 8, hydroenergi DLKŽ₁ 196; b) hydrodränering MATŽ 25, hydrobyggande T 1976 119.

Under sovjettiden ökade också antalet sammansatta substantiv med den första internationella leden makro- i det litauiska litteraturspråket (< gr. makros ’stor, lång’). Dessa sammansatta substantiv, vars andra led vanligen är ett internationellt substantiv som används självständigt, betecknar vetenskapsområden: makroakustik FTŽ 174, makrofysik FTŽ 174.

Många sammansatta substantiv med leden makro-, som anger storlek, omfattning och samband med kroppar med stora dimensioner och stora mängder, är termer inom biologi, fysik, datateknik, jordbruk, astronomi m.m. Den andra leden i dessa substantiv är vanligen antingen ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) ord som används självständigt: a) makroelement FTŽ 174, makromolekyl FTŽ 175, makroorganism MTŽ 268, makroprocess MLFP 125, makroprogrammering STTŽ 121, makrorelief TŽŽ 473, makrosystem T 1979 117, makroskleriter MTŽ 268, makrospor MTŽ 268, makrosporangium TŽŽ 473; b) makrokärna ŽOTŽ 132, makrobiotop FTŽ 174, makrospråk STTŽ 121.

Ibland terminologiseras sammansättningar med den första internationella leden makro- och blir till och med tillfälliga ord: makromiljö VN 1973 20, makroseende T 1979 112, makroojämnhet VN 1970 11, makroapotek T 1976 306. Många sådana bildningar återfinns i periodisk press, men de rekommenderas inte.

Det finns ännu fler sammansatta substantiv med den första internationella leden mikro- (< gr. mikros ’liten’) än de sammansatta substantiv med den internationella leden makro- som vi har undersökt. Dessa sammansatta substantiv kan betraktas som ett slags antonymer. Sammansatta substantiv med den första internationella leden mikro- betecknar framväxande vetenskapsområden, forskare och specialister. Den andra leden i sammansatta substantiv med denna betydelse är vanligen ett internationellt substantiv som används självständigt: mikrokirurgi MG 1984 4 14, mikroelektronik Š 1983 5 12, mikrosociologi FŽ 288, mikrokirurg, -⟩ T 1985 114, mikrosociolog, -⟩ T 1984 2.

Sammansatta substantiv vars första led mikro- betyder ”mycket liten, finfördelad”, och vars andra led är ett självständigt använt substantiv, antingen internationellt (a) eller litauiskt (b), betecknar ofta olika apparater, mekanismer, maskiner, verktyg, instrument och preparat: a) mikrobuss T 1978 104, mikrodetalj STTŽ 139, mikroelektrod MNV 14 17, mikrokapsel MG 1975 10 58, mikrodator MG 1985 4 5, mikrokondensator MNV 13 16, mikromaskin MLTE III 242, mikroprocessor MG 1981 8 7, mikrorobot T 1985 36, mikrotelefon KKult 13 70, mikrotelevisionsapparat VN 1985 145, mikrotermistor MNV 16 10; b) mikrobrytare STTŽ 139, mikropipett MNV 14 17, mikroplatta MNV 13 16, mikrosändare T 1983 151, mikrovåg FTŽ 189, mikromotor VN 1975 170.

191

Många sammansatta substantiv med den nämnda betydelsen hos mikro- hör till terminologin inom fysik, matematik, kemi, biologi, astronomi, filosofi, jordbruk och andra områden: a) mikroelement MNV 13 16, mikroevolution ŽK 154, mikroflora ŽUTŽ 139, mikroinduktans MNV 13 16, mikrokomponent STTŽ 139, mikrometeorit T 1977 226: b) mikrovåg MNV 20 11, mikropartikel MLFP 54, mikropartikel TFIA 696, mikrovärld MNV 65, mikrofiber FTŽ 188, mikrokausalitet FTŽ 188, mikrotråd MG 1983 4 13, mikrospårämnen ŽUTŽ 139, mikroordbok STTŽ 139.

Det förekommer också sammansatta substantiv där den första internationella leden mikro- betyder ”som har samband med undersökning eller mätning av mycket små föremål eller storheter”: mikroprogrammering STTŽ 139, mikrochips STTŽ 139.

Sammansatta substantiv där mikro- betyder en miljon gånger mindre är benämningar på måttenheter: a) mikromodul MNV 13 6, mikrosekund STTŽ 130, mikrovolt TŽŽ 500; b) mikromängd MLTE III 776, mikrotid LM 1975 40.

Nu börjar vi också vänja oss vid sådana sammansatta substantiv med det första internationella elementet mikro-, som hittills inte har använts i dessa betydelser: a) mikrob स?

När leden mikro- i sammansatta ord avterminologiserades fick den betydelsen ”liten, finfördelad, obetydlig”. I det sovjetiska skriftspråket, särskilt i den periodiska pressen, och ofta även i talspråket, finns det gott om ord som: a) mikroolycka VN 1979 3, mikrohooliganism BulSG 116, mikrotrauma T 1975 195; b) mikroreflex T 1979 4, mikrosnål KKult 25 26, mikrofel T 1975 2, mikrolem tis LM 1975 40, mikrouppgång LM 1976 30, mikrospår ST 1983 3 63, mikrofaš kl as MiežA 498. Sådan användning av dessa ord är oförsvarlig ur det litauiska litteraturspråkets utvecklingsperspektiv (jfr Gaivenis, 1973, s. 26—27).

Ibland går makro- och mikro- utanför gränserna för avledningsformanter och används som självständiga ord: När icke-euklidiska rum och icke-euklidiska geometrier skapades föll det ingen av deras upphovsmän in att Einsteins relativitetsteori, som beskriver mikro- och makrovärldens lagar, skulle bygga på dem MG 1979 11 2.

Även sammansatta substantiv med den första internationella leden moto- har blivit fler (< lat. motor ’den som sätter i rörelse’). Den andra leden i dessa sammansatta substantiv är ofta ett substantiv som används självständigt, antingen internationellt (a) eller litauiskt (b). Substantiv av denna bildningstyp, där den första delen moto- betyder ”motorisk, motoriserad, med anknytning till motorcykel”, betecknar olika mekanismer, maskiner, verktyg och hjälpmedel: a) motoblock VN 1984 10 ”tvåhjulig traktor på fem hästkrafter”, motoboll T 1984 92, motorvagn TŽŽ 58; b) motokärra T 1975 111.

Dessa sammansatta substantiv betecknar ofta idrottsgrenar, idrottare samt idrottsutrustning och inventarier: a) motocross T 1982 44, motorsport Š 1975 14, motoakrobat, -⟩ ŠI 1978 9 4, motocrossförare, -⟩ T 1985 18, motobana T 1978

192

96; b) motodaug(i)akovė T 1979 232, motolenktynininkas, -ė LR 50, motošaulys, -ė T 1976 111, motodviratis T 1975 152, motosklandytuvas T 1985 152, motoskraidyklė VN 1985 193, motošalmas T 1975 91.

De andra internationella leden i sammansatta substantiv med denna betydelse används också inte självständigt: motobolas T 1978 96, motobolininkas, -ė 1976 145.

Det blir också fler sammansatta substantiv med det första internationella ledet servo- (< eng. serve ’betjäna’), även om de inte återfinns i ”Litauiska språkets samtida ordbok” (1972). Det andra ledet i dessa substantiv kan vara ett självständigt använt internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv. Med sammansatta substantiv vars första led betecknar automatisk reglering eller underlättande av manuell styrning benämns ofta olika mekanismer, verktyg och apparater: a) servokompensatorius TŽŽ 687, servomechanizmas STTŽ 264, servomotoras STTŽ 264, servoregistratorius STTŽ 264; b) servodaugintuvas STTŽ 264, servopavara STTŽ 264, servostiprintuvas STTŽ 264, servovariklis STTŽ 264.

Sammansatta substantiv med ledet servo- kan också beteckna abstrakta begrepp: a) servokompensacija MG 1982 2 10, servoreguliavimas STTŽ 264, servosistema STTŽ 264; b) servovaldymas STTŽ 264.

Med sammansatta substantiv med det första internationella ledet stereo- (< gr. stereos ’rumslig, fast’) betecknas ofta nyuppkomna apparater och anordningar samt delar av dem. Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är vanligen ett självständigt använt internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv: a) stereokamera FTŽ 323, stereokomparatorius FTŽ 323, stereomikroskopas FTŽ 324, stereoprojektorius TŽŽ 717, stereotelevizija MG 1975 6 58; b) stereogarsakalbis N 1981 5 23, stereop lokštelė FTŽ 324, stereostiprintuvas TM 1984 9 16.

Det andra internationella ledet kan sakna självständig användning, till exempel stereoskopas FTŽ 324.

Sammansatta substantiv med det första internationella ledet kan ha olika betydelser: a) stereobazė MG 1986 4 5, stereoefektas TŽŽ 717, stereofilmas TŽŽ 717, stereofotografija FTŽ 323; b) stereolaida MG 1975 6 58, stereonuotrauka FTŽ 324, stereovaizdas MG 1975 6 58.

När televisionen på relativt kort tid blev en del av människors liv uppstod många nya ord med det första internationella ledet tele- (< gr. tēle ’på avstånd, långt borta’). Det internationella elementet tele- blev särskilt utbrett omkring sextiotalet. Antalet avledningar med detta internationella led ökar dagligen i tidningar och tidskrifter. Det andra ledet i dessa sammansatta ord kan vara ett internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv.

Sammansatta substantiv, oftast termer, med ett första internationellt led kan delas in i grupper. Först kommer avledningar där ledet tele- betyder ”som verkar över ett visst avstånd eller utförs på distans”. Olika mekanismer, maskiner, anordningar och apparater betecknas med avledningar med denna lexikala betydelse: a) teleantena RimMN 201, teleaparatūra T 1978 3, teleautomatika STTŽ 312, telecentras MNV 64, teleekranas MG 1975 1 51, telekamera MG 1984 8 37, telekanalas T 1985 80, telerentgenas MG 1978 6 20, teleteksas MG 1986 4

13. 1880

193

32 ”televisionsbaserat informationssystem”, releterometras FTŽ 349, televideofonas (jfr televidefonas) KKult 13 70; b) telepalydovas MNV 6 18, telestotis T 1980 174.

Med dessa bildningar benämns också olika processer som utförs på avstånd: a) teleinformacija T 1977 199, telekontaktavimas IKŠD 101, telekontrolė STTŽ 312, telesignalizavimas MNV 6 7; b) teleapskaita T 1977 278, telematavimas SA 1975 5 19, teleryšiai MG 1984 7, 9, telestebėjimas T 1983 66, televaldymas T 1985 14.

Allt oftare förekommer bildningar där ledet tele- har den lexikala betydelsen hos orden television, televisuell: a) teleauditorija LukKR 205, telefilmas BulSG 64, telekinas T 1975 48, teleprograma trš., telereportažas VN 1985 118, telereporteris T 1983 109; b) teleapybraiža KKult 25 26, telegamykla VN 1974 22, telelaida T 1983 42, telemokykla VN 1975 32, telepasakojimas LM 1976 12, teležaidimas T 1985 142, teležiūronas MNV 6 5. Dessa ord är inte termer, utan snarare potentiella ord.

Det finns ingen anledning att ersätta etablerade benämningar i två ord (televisionsprogram, televisionsfabrik, televisionssändning, televisionsskola osv.) med ettordiga bildningar med ledet tele-. Några av dem, till exempel teleapybraiža, telereporteris, teležiūronas (jfr Kalbos praktikos patarimai, 1985, s. 312) och andra, är konstlade och helt onödiga.

Ledet tele- preciserar och terminologiserar i många fall ordets lexikala betydelse. Men vissa ord som vi använder är varken termer eller på annat sätt nödvändiga ord. De uppstår vanligen i ett visst sammanhang som occasionalismer. K. Gaivenis (1974, s. 12) påpekar att ”man inte bör missbruka termernas särprägel och sätta den lilla beståndsdelen tele- framför vanliga ord där den inte behövs”. Annars gör vi språket familjärt och försvårar ibland till och med förståelsen.

Det uppstår också jämförelsevis många nya sammansatta substantiv med den första internationella beståndsdelen termo- (< gr. thermos ’varm, het’). I den nya ”Internationella ordlistan” (1985) anges att termo- är den första delen av sammansatta ord och visar deras samband med värme och hög temperatur. Den andra beståndsdelen i dessa sammansättningar kan vara ett internationellt (a) eller litauiskt (b) substantiv. Sammansatta substantiv med termo- som första beståndsdel benämner ofta olika anordningar, maskiner, verktyg och apparater som har samband med värme och temperatur: a) termoampermetras FTŽ 356, termoanemometras FTŽ 754, termobaterija FTŽ 356, termogeneratorius FTŽ 357, termokamera TŽŽ 755, termokompresorius FTŽ 357, termorelė STTŽ 315, termovoltmetras FTŽ 359; b) termojungiklis MNV 2 4, termokeitiklis STTŽ 315, termokryžius FTŽ 357, termostulpas FTŽ 359, termovarža STTŽ 315.

Den andra beståndsdelen i sammansatta substantiv med denna betydelse används vanligtvis inte separat, till exempel termovizorius MG 1985 5 40.

Substantiv med ledet termo- betecknar vetenskapsområden med anknytning till studiet av värme: termoakustika FTŽ 356, termofizika FTŽ 357.

Det finns ett avsevärt antal sammansatta substantiv där termo- betecknar behandling eller bearbetning av något med värme eller hög temperatur: termoefektas FTŽ 357, termoelektronas FTŽ 357, termokarštas MG 1975 6 11, termomagnetizmas FTŽ 359, termorezonansas FTŽ 359.

194

Med sammansatta substantiv med ett första internationellt led termo- benämns även olika fenomen och metoder som bygger på användning av värme, termisk energi: a) termodifuzija FTŽ 357, termoinercija FTŽ 357, termoizoliacija FTŽ 357, termojonizacija FTŽ 357, termostimuliacija FTŽ 359; b) termomatavimas MG 1975, 5 17.

Under de senaste årtiondena har sammansatta substantiv med det första internationella ledet turbo- blivit vanligare (< lat. turbo ’virvelvind’). De betecknar olika anordningar, mekanismer, maskiner och apparater som drivs av en turbin. Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är ofta ett litauiskt ord: turbogrežtas T 1975 158, turboorapūtė DLKŽ₁ 868, turbosiurblys KS 102.

Med sammansatta substantiv med det första ledet turbo- betecknas också personer inom yrken och specialiteter som har uppkommit på senare tid: turboremontininkas, -ė T 1978 232.

Numera händer det ibland att ett verbalt led fogas till detta internationella element, till exempel turbovežis VN 1976 12. Även dessa är benämningar på olika maskiner och apparater som drivs av en turbin. S. Keinys (1979, s. 24) har påpekat att ”även ord av denna typ har uppkommit under inflytande av motsvarande ryska termer”. Denna ordbildningstyp befinner sig ännu bara i sin linda.

I litauiskt litteraturspråk under de senaste årtiondena förekommer också enstaka oacceptabla bildningar av den typ vi undersöker, som saknar praktisk betydelse: turbodujavėžys KKult 26 23, turboelektrovežis KKult 26 24, turbogarvežys KKult 26 23 (se Klimavičius, 1974, s. 23—24 för en utförligare diskussion).

Sammansatta substantiv med det första internationella ledet velo- (< lat. velox ’snabb, rask’) är oftast benämningar på nya idrottsgrenar, idrottare, idrottsutrustning och redskap som har anknytning till cykeln. Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är oftast ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) självständigt använt substantiv: a) velokartas T 1983 120, velokartingas T 1984 75, velotrekas T 1984 8; b) velotreniruoklis T 1985 233.

Det andra ledet i sammansatta ord med den nämnda betydelsen kan vara ett ord som inte används självständigt: velomobilis T 1983 120, velomobilistas, -ė T 1983 120.

I dagens litauiska litteraturspråk förekommer också sammansatta substantiv med det första internationella ledet vibro- (< lat. vibrare ’darra, vibrera’). I ”Dabartinės lietuvių kalbos žodyne” (1972) finns inte ett enda sådant substantiv upptaget. Det andra ledet i substantiv av denna ordbildning kan vara ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) självständigt använt substantiv. Med sammansatta substantiv med det första internationella ledet vibro- benämns ofta nyligen tillkomna mekanismer, maskiner, verktyg och apparater för att observera och undersöka mekaniska skakningar och svängningar, eller som på annat sätt är förknippade med skakningar och vibrationer: a) vibroaparatas T 1975 170, vibrometras FTŽ 388, vibrotechnika T 1977 282; b) vibrokeitiklis FTŽ 388, vibroįranga T 1977 282, vibropurkštuvas T 1984 222, vibrovariklis T 1984 114.

Med sammansatta substantiv med detta första internationella element benämns också nya behandlingsmetoder där vibrationer används. Det andra ledet i dessa substantiv är oftast också ett ord av främmande ursprung: vibromasažas T 1975 150, vibroterapija T 1975 180.

De sammansatta substantiv som vi behandlar kan beteckna olika fenomen förknippade med skakningar och vibrationer. Deras andra led kan också vara ett litauiskt substantiv, till exempel vibrosmūgis MK 1976 28.

13*

195

Nya sammansatta substantiv som uppstår med det första internationella ledet video- (< lat. video ’jag ser’) visar en koppling till överföring och inspelning av bilder. Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är vanligen ett internationellt (a) eller litauiskt (b) självständigt använt substantiv. Substantiv av denna bildningstyp betecknar ofta nya anordningar, apparater, utrustningar och delar av dem, t.ex.: a) videokassett T 1984 98, videobandspelare T 1984 98, videotelefon (se Kniūkšta, 1967, s. 68–70) LM 1974 46, videotex MG 1986 4 32 ”dialogiskt televisionsbaserat informationssystem”, vide terminal MG 1986 4 32; b) videohuvud STTŽ 26, videoband T 1984 100, videoutrustning KKult 15 17.

Sammansatta substantiv med det första internationella elementet video- kan ha olika betydelser: a) videobibliotek MG 1985 3 40, videopuls FTŽ 388, videoinformation MG 1986 4 32, videokontroll MG 1986 4 32, videoprogram T 1984 98, videosignal STTŽ 26, videosystem STTŽ 26; b) videoinspelning T 1983 233, videobild STTŽ 77.

Det är inom nya lexikala områden som nya tendenser i språkets utveckling framträder tydligast. Detta framgår också av rymdlexikonet, vars spridning främjades av Sovjetunionens framgångar inom detta vetenskaps- och praktikområde. Under sovjettiden hade litauiskan, vid sidan av de vanliga och alltmer etablerade sammansatta orden med första internationella led som inte används självständigt, såsom aero-, agro-, astro-, auto-, avia-, bio- m.fl., många ord om rymden med det nya internationella ledet kosmo- (< gr. kosmos ’universum’).

Det går inte alltid att säga om ord med det internationella ledet kosmo- kom in i vårt språk direkt från andra språk eller om de bildades i litauiskan enligt befintliga ordbildningsmönster. De flesta av dem kan dock ha kommit in i litauiskan via ryskan, till exempel kosmobiologi (jfr ry. космобиология), kosmospidometer (jfr ry. космоспидометр) m.fl.

För närvarande sprids bildningar av typen kosmo- + substantiv i vårt språk. Substantivet är oftast internationellt. Dessa sammansatta substantiv är ofta benämningar på nya vetenskaps- och teknikområden som utforskar rymden: kosmobiologi T 1975 23, kosmogeologi MG 1986 4 7, kosmomedicin VN 1976 12, kosmoteknik MarcDD 36, kosmovision ŠatK 9 (jfr television, Intervision, Eurovision).

Benämningar på vetenskaps- och teknikområden som utforskar rymden skiljer sig från benämningarna på motsvarande etablerade vetenskaper just genom det tillagda ledet kosmo-.

Sammansatta substantiv med kosmo- betecknar ofta personer inom ett visst yrke eller en viss specialitet: kosmobiolog, -biolog ŽemPP 9, kosmobotaniker, -botaniker ŽemPP 7, kosmoingenjör, -ingenjör T 1978 24, kosmomedicinare, -medicinare T 1978 22.

Ord av samma bildningstyp betecknar också utrustning, apparater och farkoster för rymdforskning: kosmoapparat VN 1979 26, kosmolaboratorium T 1976 32, kosmoraket T 1976 42, kosmospidometer ŽemPP 4.

Vissa ord av denna typ är occasionalismer: kosmoprometėjas, -a MiežA 226, kosmorevizorius, -ė BulAĮ 90. Det förekommer också occasionalismer där ett litauiskt substantiv läggs till det första internationella ledet kosmo-, till exempel kosmodažas MiežA 225.

196

Den internationella komponenten kosmo- kombineras också med komponenter som inte används självständigt i litauiskan, så kallade ”affixoider”, vilka ofta också är internationella.

Ordet kosmonautas, -ė har redan blivit vanligt och mycket populärt i det litauiska litteraturspråket. Ordet kosmonautas bildades, enligt forskarna (Брагина, 1973, с. 10), i ryskan och kom därifrån också in i litauiskan. I engelskan bildades ordet astronautas för att beteckna amerikanska kosmonauter (Брагина, 1973, с. 10); ordet är också känt bland litauer (Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 1972, p. 43). I pressen används ordet astronautas ofta om besättningsmedlemmar på amerikanska rymdfarkoster, medan besättningsmedlemmarna på sovjetiska rymdfarkoster kallas kosmonautais. Den flitiga användningen och populariteten hos orden astronautas, kosmonautas, som uppstod på 1950-talet, bidrog till att många substantiv av denna avledningstyp bildades. Ordbildningen påverkas nämligen också av konkreta lexikala exempel. Lexikon som används kontinuerligt och ofta kan därför tjäna som förebild för nybildningar. På grund av sin särskilda sociala betydelse, sin nyhet och originalitet är rymdlexikonet en källa till aktuella uttrycksmedel. I analogi med de nämnda orden uppstår alltså allt fler nya ord: akvanautas, -ė, hidronautas, -ė, okeanautas, -ė med flera. Även ordet alkonautas, -ė har redan bildats, LM 1985 28, med samma betydelse som ordet alkoholikas, -ė. Detta är en specifik påverkan från lexikonet på ordbildningen. Även ett nytt vetenskapsområde har uppstått — kosmonautika (plg. astronautika), som studerar flygningar ut i rymden. Den internationella komponenten kosmo- kombineras också med andra självständigt obrukbara komponenter i internationella ord, till exempel kosmodromas T 1978 10 — en anläggning för start och landning av rymdfarkoster.

Till denna avledningstyp hör ord som aerodromas [DLKŽ₁ 5, autodromas T 1976 146, hipodromas DautPV 51, kartodromas T 1979 150, motodromas TŽŽ 519, tankodromas TŽŽ 745, velodromas DLKŽ₁ 926. De här uppräknade substantiven utvecklar betydelsen ’plats anpassad för att hantera olika maskiner och apparater’ — mer konkret för att köra, starta, testa, tävla och så vidare. Dessa avledningar kan beteckna en maskin eller apparat eller beskriva en plats och dess omgivning.

En av de första nybildningarna av den nämnda avledningstypen var sannolikt raketodromas, enligt ryska språkforskare (Русский язык и советское общество, 1968, с. 223). Man antar att ordet kom in i litauiskan från ryskan. Litauiskan berikades mer påtagligt med substantiv av denna avledningstyp på 1950-talet, när behovet av nybildningar uppstod och rymdlexikonet påverkade språket.

Den internationella komponenten kosm(o)- används också tillsammans med en litauisk andra komponent, ofta av verbalt ursprung: kosmeivystė MNV 26 20, kosmeivis MNV 26 25, kosmotyra KT 1985 190. Den nämnda komponenten kan också kombineras med ett litauiskt substantiv, till exempel kosmoskrydis MiežLIB 379.

Rymdlexikonet är ännu inte omfattande: det håller bara på att ta form. Tendenserna i hur ord inom detta område uppstår och bildas har ännu inte utkristalliserats.

Ord med ursprung i andra språk används ibland på två sätt: både som självständiga ord och som ordkomponenter, till exempel: elektra ir elektro-, kinas ir kino-, radijas ir radio-, vakumas ir vakuum-. De förekommer alltså i språket både som internationella komponenter i ord och som självständiga termer. Nu sprids sammansättningar med de nämnda internationella komponenterna.

197

och som självständiga termer. Nu sprids sammansättningar med de nämnda internationella komponenterna.

Det finns en hel del substantiviska sammansättningar med den internationella första komponenten elektro- (< gr. elektron ’bärnsten’). Den andra komponenten är också ofta internationell. Dessa sammansättningar används vanligen för att beteckna vetenskapliga begrepp. De benämner nytillkomna vetenskapsområden: elektroakustika FTŽ 70, elektromechanika FTŽ 71, elektrooptika FTŽ 73.

Många av dessa substantiviska sammansättningar är vetenskapliga termer: elektrodifuzija FTŽ 71, elektrofiltras T 1975 52, elektrofotografija FTŽ 71, elektrokapiliarumas FTŽ 71, elektrokristalizacija FTŽ 71.

Med sammansättningar med den internationella första komponenten elektro- betecknas också olika anläggningar, mekanismer, apparater, verktyg och hjälpmedel som har anknytning till elektricitet. Den andra komponenten i dessa sammansättningar kan vara antingen ett internationellt (a) eller ett litauiskt (b) självständigt använt substantiv: a) elektrovagonas JG 1975 11 21; b) elektroįrenginiai trš., elektrokaras T 1976 115, elektrokrautuvas MLTE III 606, elektronusodinimas MLTE III 324, elektoryšiai T 1974 270, elektrovariklis T 1974 300, elektrovežimėlis T 1979 77, elektrožirklės MNV 17 5, elektrožvalgyba MLTE III 891. Dessa substantiviska sammansättningar bör ersättas med ordgrupper: elektrinis vagonas, elektros įrenginiai, elektrinis karas, elektrinis krautuvas, elektros nusodinimas, elektros ryšiai, elektros variklis, elektrinis vežimėlis (gali būti elektro- vežimis), elektrinė žūklė, elektrinė žvalgyba. Även det nyligen uppkomna ordet elektrotraukinys bör ersättas med elektrinį traukinį.

I dagens språk finns det också substantiviska sammansättningar med den internationella första komponenten elektro- och den nämnda betydelsen, där de internationella ord som utgör den andra komponenten inte används självständigt: elektrobusas T 1975 45, elektromobilis MT 1975 4 50, elektropedas Š 1985 7 31. I detta fall kan de inte ersättas med ordgrupper.

Sammansättningar med den nämnda internationella första komponenten betecknar också personer inom följande yrken och specialiteter: a) elektromonteris, -ė T 1975 73; b) elektrokniedytojas, -a ČesKST 52, elektrosaltkavis, -ė KrivNŽ 8. Men även i detta fall bör de nämnda sammansatta substantiven ersättas med ordgrupper: elektros monteris (plg. radijo monteris), kniedytojas elektra (arba kniedytojas elektrikas), šaltkalvis elektrikas.

Man bör alltså följa den allmänna regeln: använda ordgrupper när deras beståndsdelar är osjälvständiga ord, och foga självständigt obrukbara komponenter till självständiga ord (jfr Valeckienė, 1968, p. 22–25). Många av de substantiv som räknades upp tidigare bör därför betraktas som felaktiga, eftersom de inte uppfyller kraven för sammansättningsbildning (jfr Keinys, 1979, p. 23). Som ett enda ord bör man alltså använda elektroforezė trš., elektrolitas trš. I stället för de sammansatta substantiv som fortfarande förekommer i skriftspråket — elektromasažas TM 1976 6 6, elektroprekės VN 1974 20, elektrosmūgis trš. — bör ordgrupperna användas: elektros masažas, elektros prekės, elektros smūgis.

Avledningar som elektrolaivis T 1983 245, elektrovežis DLKŽ₁ 148 (men inte elektrovežys) motsvarar litauiskans ordbildningsregler för sammansättningar (Kalbos praktikos patarimai, 1985, p. 72).

198

Det förekommer också enstaka sammansatta substantiv där ett självständigt brukat, vanligen internationellt ord fogas till det internationella morfemet kino-: kinodokumentalistas, -ė LM 1974 48, kinokamera MiėŽAB 218, kinoprodukcija T 1975 134.

Tokių darinių buvo pateikta ir „Rusų—lietuvių kalbų polittechniniame žodyne“ (1959): kinofilmas, kinoteatras ir kt. Šio tipo darinių vartojimas nepateisinamas. Visų šių minėtų sudurtinių žodžių vietoje vartotini žodžių junginiai kino dokumentalistas, -ė, kino filmas, kino kamera, kino produkcija, kino teatras.

Helt annorlunda är det när morfem som inte används självständigt, hämtade från internationella ord, fogas till det internationella morfemet kino-, till exempel kinorama T 1977 271.

Det förekommer också bildningar där ett litauiskt morfem fogas till det internationella morfemet kino-, till exempel kinotyra LM 1976 8. Av detta ord har kinotyrininkas, -ė bildats, vilket är typiskt för dagens skriftspråk och talspråk. Bildningar av detta slag sprids i det litauiska litteraturspråket: patentotyra trš., patentotyrininkas, -ė trš.

Det uppstår också sammansatta substantiv med det första internationella morfemet radio- (< lat. radiare ’stråla ut, sända ut strålar’; radius ’stråle’). Det andra ledet i dessa sammansatta substantiv är ofta ett internationellt ord som används självständigt. De flesta sammansatta substantiv med det nämnda första internationella morfemet är benämningar på vetenskapliga begrepp, vetenskapliga termer. De betecknar ofta nyuppkomna vetenskaps- och teknikområden samt forskare och specialister inom dessa områden: radioastronomija MG 1975 5 13, radiobiologija FTŽ 240, radiochemija T 1975 27, radioelektronika MG 1984 6 7, radiofizika MG 1981 8 36, radiomechanika trš., radiometeorologija FTŽ 240; radioastronomas, -ė MG 1975 5 15, radiobiologas, -ė MG 1980 2 13, radiomechanikas, -ė T 1985 228.

Det blir också vanligare med sammansatta substantiv av den nämnda betydelsetypen som inte betecknar vetenskapliga termer: radioreguliuotojas, -a VN 1984 110, radioreporteris, -ė trš. Dessa sammansatta substantiv bör ersättas med ordkombinationer: radijo reguliuotojas, radijo reporteris.

Sammansatta substantiv med det första internationella morfemet radio- används också för att beteckna olika anordningar, maskiner och apparater som till betydelsen har samband med radio: radiokanalas MG 1986 4 14, radiolokatorius DLKŽ₁ 646, radiometras MG 1986 4 14, radiotelevizija MNV 26 32.

Det uppstår också sammansatta substantiv med denna betydelse där ett självständigt använt litauiskt ord fogas till det internationella morfemet radio-: radioimt(u)vas trš., radiostotis trš. I stället för dessa substantiv bör ordkombinationerna användas: radijo imtuvas, radijo stotis.

Även de sammansatta substantiv som fortfarande förekommer i skriftspråket bör ersättas med ordkombinationer: radiopriemonė T 1983 219 (= radijo priemonė), radiosignalas MNV 2 13 (= radijo signalas).

Sammansatta substantiv med det första internationella morfemet radio- behöver inte ersättas med ordkombinationer om det andra ledet inte används som ett självständigt ord i litauiskan, till exempel radiolokacija FTŽ 240.

I vårt språk uppstår också sammansatta substantiv med det första internationella morfemet vakuum- (< lat. vacuum ’tomhet’). De betecknar ofta olika anordningar, maskiner-

199

apparater. Den andra leden i dessa sammansatta substantiv är ibland också ett självständigt använt litauiskt ord: vakuumdžiovykla trš., vakuumsiurblys trš.

Dessa substantiv är felaktiga, strider mot tendenserna i sammansättningsbildningen och bör ersättas med ordkombinationerna: vakuuminė džiovykla, vakuuminis siurblys.

Sammansatta substantiv med den internationella förleden vakuum- är motiverade när de används som termer och den andra leden vanligen också är internationell: vakuummetras FTŽ 376.

Av alla exempel som ges i denna artikel kan slutsatsen dras att elektro-, kino-, radio-, och mer sällan vakuum- används som första led i sammansatta ord när hela sammansättningen betecknar ett vetenskapligt begrepp och används som vetenskaplig term, och när sammansättningens andra led inte används som ett självständigt ord. Elektra, kinas, radio, vakuum fungerar inte som första led i sammansatta ord om de andra leden är litauiska eller internationella och inte betecknar självständiga vetenskapliga begrepp (jfr Kalbos praktikos patarimai, 1985, s. 284–285).

В. СИМОНАЙТИТЕ-РУДАЙТЕНЕ

Sammansatta substantiv med internationella prepositiva komponenter i det litauiska litteraturspråket

Sammanfattning

I det moderna litauiska litteraturspråket är genuint litauiska affix och ordbildningsstammar mest produktiva. Antalet ordbildningsmedel ökar ständigt genom internationella ord och lån av affix och ordbildningsstammar från andra språk. Populariteten hos dessa källor till ordbildningsmedel beror på behovet av ordbildningselement, vilket vanligtvis bestäms av samhällslivets intensitet och dess kunskapsmässiga verksamhet.

En analys av språket i vetenskaplig, publicistisk och skönlitterär litteratur från sovjettiden visar att bildningen av sammansatta substantiv med en internationell prepositiv komponent har blivit mer aktiv i det moderna litauiska litteraturspråket. Sammansatta substantiv med följande internationella prepositiva komponenter sprids särskilt intensivt: aero- ’aero-’, agro- ’agro-’, astro- ’astro-’, auto- ’auto-’, avio- ’avio-’, bio- ’bio-’, foto- ’foto-’, hidro- ’hydro-’, kosmo- ’kosmo-’, makro- ’makro-’, mikro- ’mikro-’, moto- ’moto-’, servo- ’servo-’, stereo- ’stereo-’, tele- ’tele-’, termo- ’termo-’, turbo- ’turbo-’, velo- ’velo-’, vibro- ’vibro-’, video- ’video-’ m.fl. Dessa affix, som till en början användes i stor utsträckning endast i termbildning, kom senare också att användas för att bilda allmänspråkligt ordförråd.

Sociala (extralingvistiska) och inre (lingvistiska) faktorer som ger upphov till en ökad användning av sammansatta substantiv med de nämnda internationella affixen i det moderna litauiska litteraturspråket är nära sammanlänkade. Den viktigaste sociala faktorn är vetenskapens och teknikens framsteg. Även internationaliseringen av samhällets alla livsområden, internationellt vetenskapligt och kulturellt samarbete samt intensiva internationella kontakter påverkar de undersökta företeelserna starkt.

Inre (lingvistiska) faktorer påverkar också bildningsprocesserna för sammansatta substantiv med de nämnda internationella affixen, eftersom denna ordbildningstyp drivs fram av språkets egna behov (särskilt terminologins), det vill säga behovet av att benämna komplexa begrepp. Ibland är det svårt att fastställa,

200

om sammansatta substantiv med internationella affix har kommit in i litauiskan från andra språk eller om de har bildats i själva litauiskan. Några av de prepositiva internationella komponenter som vi har nämnt har använts vid bildandet av sammansättningar under ganska lång tid. Andra av dem har förvärvat en motsvarande ordbildningsfunktion först helt nyligen. Aktiveringen av detta ordbildningsaffix påverkades av processerna i bildandet av rymdrelaterad vokabulär, vilka utlöstes av Sovjetunionens framgångar inom rymdforskningen och allmänhetens stora intresse för astronautik.

V. SIMONAGYTĖ-RUDAGIENĖ

Sammansatta substantiv med prepositiva internationella komponenter i det litauiska litterära språket

Sammanfattning

Ett nytt sätt att leva och förändringar i samhället under sovjetmakten påverkar både språkets ordförråd och dess ordbildning. Vissa ordbildningsmedel och -typer blir improduktiva, eftersom ord för äldre begrepp inte längre används särskilt mycket.

Under gynnsamma förhållanden blir språkets inre utvecklingsprocesser, som hittills inte har gett sig till känna, tydliga.

Utifrån en analys av periodens vetenskapliga och publicistiska litteratur samt skönlitteratur drar författaren slutsatsen att bildandet av sammansatta ord, särskilt substantiv, vars första led är internationellt, har intensifierats i det moderna litauiska litterära språket. Särskilt talrika är sammansatta substantiv med följande internationella prepositiva komponenter: aero-, agro-, astro-, avia-, bio-, foto-, hidro-, kosmo-, makro-, mikro-, moto-, servo-, stereo-, tele-, termo-, turbo-, velo-, vibro-, video- etc. Dessa komponenter deltar inte bara i bildandet av termer utan också i bildandet av sammansatta substantiv i det litauiska litterära språket.

Artikeln behandlar sociala (utomspråkliga) och inre (språkliga) faktorer som bidrar till bildandet av sammansatta substantiv med de ovan nämnda komponenterna i det litauiska litterära språket under sovjetperioden.

Stor uppmärksamhet ägnas här åt sociala faktorer, främst förändringen i strukturen hos användarna av det litauiska litterära språket, i synnerhet ökningen av antalet personer som använder det.

De sovjetiska folkens intensiva kontakter och samarbete påverkade inte bara Litauens ekonomi, ingenjörsvetenskap samt vetenskapliga framsteg och kultur, utan också det litauiska litterära språket. De nära kontakterna mellan ryska och litauiska har lett till många ord som kommit in via ryskan. Den analyserade sammansatta ordbildningen har också påverkats av andra språk, särskilt ryskan.

De sammansatta substantiv som studeras i artikeln bedöms ur standardspråkets perspektiv:

LITERATŪRA

Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 2 leid., papild. / Lietuvos TSR MA Lietuvių kalbos ir literatūros institutas; Ats. red. J. Kruopas. V., 1972.

Gaivenis K. Terminijos ugdymo vingiai // Kalbos kultūra. 1973. Sąs. 25. P. 19–27.

Gaivenis K. Margi naujadarai su tele- // Kalba Vilnius. 1974. Nr. 12. P. 13.

Gaivenis K. Mokslo šakų pavadinimai // Mokslas ir gyvenimas. 1981. Nr. 3. P. 6.

Kalbos praktikos patarimai / Lietuvos TSR paminklų apsaugos ir kraštotyros draugija. Respublikinė kalbos komisija; Sudarė A. Pupkis. Vilnius, 1985.

Keinys S. Terminų darybos taisyklingumas // Kalbos kultūra. 1973. Sąs. 25. P. 14–19.

Keinys S. Tarptautiniai elementai lietuvių terminologijoje // Kalbos kultūra. 1979. Sąs. 37. P. 14–26.

201

Keinys S. Lietuviškų sudurtinių terminų daryba // Lietuvių kalbotyros klausimai: Lietuvių kalbos specialioji leksika. V., 1983. T. 22. P. 70–123.

Klimavičius J. Nuo garvežio ir sunkvežimio iki elektrovežio ir pienvežio // Kalbos kultūra, 1974. Sąs. 26. P. 16–30.

Klimavičius J. Tarptautinių ir lietuviškųjų terminų sinonimija terminologijoje // Lietuvių kalbotyros klausimai: Lietuvių terminologija. V., 1975. T. 16. P. 91–123.

Knūkšta P. Videfonas // Kalbos kultūra. 1967. Sąs. 13. P. 68–70.

Saari H. Omasõna ja võõrsõna paarid eesti oskussõnavaras. Keel ja Kirjandus. 1980. Nr. 11. Lk. 654–666; Nr. 12. Lk. 737–742; 1981. Nr. 4. Lk. 201–210; Nr. 5. Lk. 282–288.

Skujinia V. Tarptautinių elementų vartojimas latvių terminijoje // Kalbos kultūra. 1979. Sąs. 37. P. 57–63.

Urbutis V. Žodžių darybos teorija. V., 1978.

Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba // Dabartinė lietuvių kalba. V., 1961. P. 65–121.

Valeckienė A. Kitų kalbų kilmės sudurtiniai žodžiai // Kalbos kultūra. 1968. Sąs. 15. P. 16–26.

Апу Ленко В. В. Вопросы интернационализации словарного состава языка. Харьков, 1972.

Брагина А. А. Неологизмы в русском языке: Пособие для студентов и учителей. М., 1973.

Василевская Е. А. Сложение в русском языке. М., 1962.

Дешериев Ю. Д., Протченко И. Ф. Развитие языков народов СССР в советскую эпоху. М., 1968.

Кейнис С. Гибридизация своезычных и интернациональных лексем и морфем литовской терминологии // Контакты русского языка с языками народов Прибалтики. Рига, 1984. С. 89–101.

Копан П. И., Михневич А. Е. К характеристике билингвизма как взаимодействия внешней и внутренней формы языков // Контакты русского языка с языками народов Прибалтики. Рига, 1984. С. 157–163.

Кулль Р. Развитие эстонской терминолексики на фоне индоевропейских языков // Контакты русского языка с языками народов Прибалтики. Рига, 1984. С. 123–137.

Макovsky М. М. Системность и асистемность в языке. М., 1980.

Русский язык и советское общество. Словообразование современного русского литературного языка / Под ред. М. В. Панова. М., 1968.

Саарн Х. Анализ принципов эстонской терминологии: Автореф. дис. … канд. филол. наук. Тарту, 1981.

Скуиня В. П. Роль языковых контактов в развитии латышского литературного языка и научной терминологии // Контакты русского языка с языками народов Прибалтики. Рига, 1984. С. 14–26.

Соколова А. Н. Изменения территориального диалекта под влиянием социальных факторов // Очерки по социолингвистике. Шадринск, 1971.

Щерба Л. В. Избранные работы по русскому языку / АН СССР, Отд-ние лит-ры и яз.; Предисл., подбор текстов, примеч. и ред. М. И. Матусевич. М., 1957.