LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXVIII (1989)

KALBŲ RYŠIAI IR SĄVEIKOS

ALOYZAS VIDUGIRIS

SEMANTIKEN HOS VERBET RINKTI I LITAUISKA OCH VITRYSKA GRÄNSDIALEKTER

Språket, som det främsta kommunikationsmedlet, utgör en enhet av innehåll och form. Därför är även det lättast urskiljbara språkliga elementet – ordet – oupplösligt förbundet med sin betydelse (innehåll eller signifikat) genom sin form (uttryck eller signifikant). Ordets lexikala betydelse är i själva verket den grundläggande enheten i språkets lexikala system. På senare tid har språkets semantik betraktats som ett av de mest aktuella och lovande områdena inom den moderna språkvetenskapen. Utan att undersöka språkets semantiska aspekter är det svårt att bättre förstå själva språkets natur, regelbundenheterna i dess funktion och utveckling samt dess samband med mänskligt tänkande och beteende (Васильев 1981, 3). Det är inte mindre angeläget att undersöka dessa aspekter under språkkontakt.

I denna artikel avses verbet rinktis semantik och dess förändring till följd av interferens i de litauiska och vitryska gränsdialekter som kommer i kontakt med varandra och som hör till såväl de sydöstra distrikten i Litauiska SSR som de nordvästra distrikten i Vitryska SSR, att undersökas närmare. Namnen på de orter från vilka mer eller mindre material finns tillgängligt anges med samma förkortningar som i den akademiska ordboken ”Lietuvių kalbos žodynas”.

När det gäller betydelserna hos verbet rinkti och deras användning finns det mest material från trakten kring Zietela och Lazūnai, och artikeln bygger därför främst på material från dessa dialekter. Materialet från andra orter är betydligt mer fragmentariskt och ger ingen fullständig bild av systemet för användningen av verbets betydelser. Det nämns huvudsakligen för att fastställa hur utbredda de relevanta betydelserna är.

Zietela- och Lazūnai-dialekterna har gått till den litauiska språkvetenskapens historia som öar som ligger längst sydöst om det huvudsakliga litauiska språkområdet. De så kallade Zietela- och Lazūnai-dialekterna är i själva verket bara rester av betydligt större litauiska subdialekter som en gång funnits. Fram till mitten av 1800-talet hade Lazūnai i stort sett fortfarande direkt förbindelse med det huvudsakliga området för de litauiska dialekterna, vars sydöstra utkanter på grund av assimilation just hade börjat vittra sönder (Balinski, Lipinski 1846, 251; Гаунас, Видугирис 1983, 38). Även Zietela-enklaven hade tidigare direkt förbindelse med andra litauiska dialekter.

Lazūnai- och Zietela-dialekterna skiljer sig också avsevärt från varandra. En stor del av trakten kring Lazūnai utgör det sydligaste hörnet av den östlitauiska Vilnius-subdialekten (östdzūkiska). Den är en naturlig fortsättning på denna subdialekt utanför republikens gränser. Zietela-dialekten skiljer sig däremot genom sina viktigaste vokaliska och konsonantiska särdrag från den närmaste sydlitauiska subdialekten (västdzūkiska) och ansluter sig i högre grad till den västlitauiska Kaunas-dialekten. Endast när det gäller hårdgöring av konsonanten l och vissa morfologiska särdrag

39

närmar den sig den tidigare avgränsade centrallitauiska subdialekten, särskilt dess södra del (kring Jieznas). I övrigt har Lazūnai- och Zietela-dialekterna mycket gemensamt och kännetecknas av stor variation och arkaiska drag i de morfologiska formerna. Framför allt förenas de av många nyare gemensamma drag av olika slag (det vill säga på olika nivåer i dialektsystemen), som uppkommit genom långvarig och nära kontakt med slaviska språk (vitryska, polska och delvis ryska). Dessa särdrag blir gradvis färre ju närmare man kommer de huvudsakliga litauiska dialekterna.

Många flerspråkiga talare av litauiska och vitryska gränsdialekter kan påfallande lätt gå från ett språk (språksystem) till ett annat. Därför menar vissa lingvister ibland att det är lämpligt att tala om en ”baltoslavisk språkallians” (Невская, Судник 1978, 286), trots att de erkänner den snabba assimileringen av den lokala litauiska befolkningen men undersöker mekanismen bakom dagens kontakter mellan litauiska och slaviska språk ur ett rent synkront perspektiv. Genom den långvariga och intensiva kontakten uppvisar många litauiska och vitryska gränsdialekter i själva verket en egenartad särprägel, som också kännetecknar semantiken och bruket hos verbet rinkti i sin helhet, särskilt i Zietela- och Lazūnai-dialekterna.

Verbet rinkti behåller i allt väsentligt samma grundformer i samtliga dialekter i Litauens sydöstra utkant, trots variationer som huvudsakligen är av fonetisk karaktär (jfr riñkti | rbūnkt | riñkc' | rbūnkcie, reñka | rañka m.fl.): riñkti, reñka, riñko. Endast i Zietela-dialekten förekommer det ibland, till följd av analogi, att presensformernas rot är densamma som i formerna för preteritum, t.ex. riñku, riñki, riñkam(e), riñkat(e), riñka jämte renku, renki, reñkam(e), reñkat(e), reñka | rañka.

I alla litauiska dialekter är detta verb polysemt, och i de sydöstra gränsdialekterna har det ofta till och med ett mycket stort antal betydelser. Polysemi, som vanligen likställs med semantisk derivation (Drotvinas 1986, 83; 1987, 29), är en ytterst viktig egenskap hos språkets ekonomiprincip och hjälper till att framgångsrikt hantera den grundläggande motsättningen mellan verklighetens oändliga mångfald och det ganska begränsade antalet språkliga element.

Ett polysemt ords semantiska räckvidd, eller mer exakt dess semantiska struktur, som bildar ett slags kontinuum, delas i praktiska ordböcker vanligen upp i enskilda betydelser – semantiska varianter (Vidugiris 1977, 111). En semantisk variant består i sin tur, liksom ett semem, av mindre betydelsekomponenter, så kallade semer, som urskiljs genom komponentanalys. Här används semer endast i den mån de hjälper till att beskriva ett polysemt ords enskilda semantiska varianter. En semantisk variant (semem) består vanligen av ett komplex av semer, som omfattar integrala semer, vilka förenar olika betydelser, det vill säga är gemensamma för dem, och differentierande semer, vilka skiljer närliggande betydelser åt (Гудавичюс 1985, 19). Varje semantisk variant av ett polysemt ord har alltså, utöver gemensamma eller integrala semer, alltid fler eller färre differentierande semer. Antalet semantiska varianter beror i hög grad just på hur de differentierande semerna urskiljs och hur många komplex de bildar.

I allmänhet kan verbet rinktis semantiska varianter, eller betydelser, delas in i två grupper utifrån hur språkkontakten påverkar dem. Den första gruppen skulle bestå av semantiska varianter som är gemensamma med motsvarande semantiska varianter i de huvudsakliga litauiska dialekterna och standardspråket. Det är ofta endast deras

40

uttryck. En del semantiska varianter återges i exemplen från slaviska språk vanligen med prefixverb eller med prefix- och suffixverb. Samtidigt överblickas här de mer karakteristiska medlen för att bilda uttrycksformer. Den andra gruppen utgörs av semantiska varianter som uppkommit till följd av nära kontakter med slaviska språk. Många av dem är tydliga resultat av semantisk interferens – så kallade semantiska kalker. De är mest karakteristiska för dialekterna i den sydöstra utkanten av det litauiska språkområdet. Därutöver ges prefixverb, som i regel inte bara är viktiga för betydelsekorrelationen, utan också gör det möjligt att följa den semantiska interferensens riktningar och tendenser.

I. Pagal „Dabartinės lietuvių kalbos žodyną“ (V., 1972) veiksmažodis rinkti turi septynis semantinius variantus, arba reikšmes¹. Įdomu iš eilės pasekti, kaip jos reiškiamos lietuvių ir baltarusių paribio šnektose, ypač apie Lazūnus ir Zietelą.

Av de traditionella betydelserna är de två första semantiska varianterna de mest utbredda:

1. ”ta och lägga på ett ställe”: Aimam m’ė·dz’an² v̄ogu· riṅkc’ Lz. Dz’iėnu· n’egalė·davo· riṅkc’ gr’i·bu· (i herrens skog) Grv. Ir tadaik ren·ka no·stāl’n’i·k’ė·n (i duken) ir sarižd’in’ė·ja Zt. Man plockar bär och kör dem till marknaden Pls. Jag plockade päron och bar dem till marknaden Zt. B’iodlare (ur ihåliga träd) samlar honung Rod. | refl.: Anà renkas’i (potatis) v’ė·l’ k’itō·n t’erlbi·kon (i en liten lerbunke) Zt.

2. ”få från olika ställen, samla”: Lalautuv’ai aima riṅkc’ paũtu· (ägg) Lz. B’ernai sa m’erguč’o·m’i ait’i (går) p’er v’ė·s’ė· (byar) ir pautūs riṅka Zt. | refl.: Jaun’i baz’n’i·č’·on renkas’i ir v’in’č’avo·jas’i (gifter sig) Zt. Dabar p’r’i·eš dz’ėnu· r’ėṅkas Pst.

Det bör nämnas att det här finns färre belägg för det oförsedda verbet rinkti (särskilt i Zietelas och Lazūnais dialekter) än för prefixbildningar med liknande betydelser (modifierade av respektive prefix), till exempel:

pririnkti 1. ”samla så att det blir fullt”: Nāv’eimam s(u) ōdan, o·buol’ī· priren̄kam Zt. G’iro·j priranka lāužo· (kvistar) och kör bort dem Zt. Vi samlar nötter och tar dem hem Lz. Vi fyller säckar, sedan bär vi in dem och fyller dem Švnč. De samlade gräs till korna Slčn. I förklädet (i förklädet) samlade jag fisk Tvr. Kar (kar) är redan fyllda med mjölk, fulla Aps. | refl.: Jag plockar ihop de där axen Dbč. Da

¹ I den akademiska ”Litauiska ordboken” delas många av dessa betydelser in i finare kategorier, och tillsammans med betydelserna av ordet rinkti i olika dialekter uppgår antalet semantiska varianter till 30. Här redovisas emellertid inte den semantiska strukturen hos ordet rinkti i ett enda språksystem, utan en heterosystemisk inventering av dess betydelser.

² En något förenklad transkription används. Längden hos betonade och obetonade långa vokaler, liksom hos vokaler som förlängts genom betoning, anges med en punkt högt till höger om bokstaven (i själva verket bibehålls deras längd här ganska ofta inte konsekvent i ordslut). ī och ū som förlängts till halvlånga vokaler samt prefixvokalerna a och e markeras med en punkt nere till höger om bokstaven och ett accenttecken som liknar bokstaven s. Längden hos diftongers och blandade diftongers komponenter markeras inte med ett särskilt tecken: i akut diftong är den första komponenten förlängd (från halvlång till lång; i Zietelas dialekt förlängs endast inte i, u+l, m, n, r), medan den andra komponenten förlängs i cirkumflex diftong (vanligen till halvlång). Efter hårdnade konsonanter betecknas ė, į, ų med ɛ/ə, ū; förlängt e–a, de östlitauiska dialekternas obetonade, öppnare ė och o betecknas med ẹ respektive ɔ. Konsonanternas mjukhet anges med en apostrof till höger. I vanliga parenteser förklaras mer sällsynta dialektord och lånord, och i hakparenteser ord som förklarar texten men inte har antecknats av upptecknarna.

41

kã-š'ikus (korgar) [tranbär] plockar Ad. På v'ieto's samlar man och får med sig svampar Nč. Plocka ihop; torka tillräckligt med örter Pls. 2. ”skaffa från olika håll”: Barnen samlar mycket ägg med flickorna Zt. Han samlade en säck med fläsk Lz. 3. refl. ”samlas i stort antal”: Många människor samlades Lz. Samlas på platsen, hela torgplatsen är full Aps. Och sådana otäckingar samlades det gott om Arm.

samla | sari̇́nk(i)t 1. ”samla på ett ställe”: Samlar örter, förvarar dem och ger att dricka Zt. De som arbetar i skogen samlar mycket svamp Zt. För att samla ihop nycklarna till hela gården och gå runt gården tre gånger Lz. Samla ihop alla nycklarna till gården Lz. Samla ihop bären, sälj dem, samla ihop kläderna Dv. Det är ved som har samlats i skogen Aps. 2. ”skaffa från olika håll”: De flickorna samlar mycket ägg och korv Zt. 3. ”driva ihop”: Samla ihop från hela den vita världen Pls. | refl. ”samlas i stort antal”: Hundra män samlades Dv. När vi samlas kan vi inte sova Arm.

Betydelsen hos former med andra prefix bestäms till största delen av kombinationen av den första semantiska varianten och motsvarande prefix, t.ex.: På hösten plockar herren dessa äpplen och bär bort dem i skäppan Zt. Plocka plommonen, så ska vi se efter äpplena Lz. Redan plockat nötter Btrm. Efter två äppelträd plockar vi Dv. Vi plockar bara på kvällen [coloradobaggarna], på morgonen flyger de igen Ad. | refl.: Äpplena plockades bättre Arm. Plocka ut var det finns fågelbon och tryck till dem Zt. Man måste plocka bort de vita (ruttna ägg) och sätta hönsen och äggen Lz. Man måste rensa bort ogräset ur hampan Zt. Man måste plocka bort gräset därifrån Lz. Jag plockar upp potatis (potatis), sedan häller jag ut vattnet Zt. Hönsägg tar man, man måste plocka bort dem Lz. Vi plockar bort maskar när vi får syn på dem Ad. Jag skulle plocka upp småsten Dv. Man måste gå till marknaden och plocka om potatisen, för den har redan vuxit ihop Zt. Vi sätter oss vid bordet och plockar bär Lz.

Det finns fler avledningar med liknande motivering. Hybrider och olika bildningar med flera prefix är ganska vanliga, t.ex.: Jag hann inte samla färdigt Zt. Vi plockade upp bären och vallmofröna, vi plockade upp allting Lz. Arbetarna ska nu plocka upp stenarna Dv. Barnen plockade upp stenarna Dv. När vi åkte efter potatis hittade jag småpotatis, tog ur den ur vagnen och plockade ihop den Lz. I morgon ska vi skörda potatisen och plocka ihop den Dv. De plockade bär Btrm. Bär lilla flicka, välj mig, plocka mig [det lilla plommonet] Zt. Vi plockade ihop vedträn Dv. Alla hade plockat och samlat äpplen Dv. Vargen samlade ihop alla slags djur Lz. | refl.: Det råkade bli så att byns barn samlades hos mig Lz. Gamla och små, alla samlas Dv. Flickorna samlas vid staketet och börjar sjunga Dv.

Det stora antalet och produktiviteten hos prefixformerna här beror främst på tvåspråkighet (och flerspråkighet). I de slaviska språken uttrycks olika betydelser av ”samla” vanligen med prefixverb³, jfr vitryska набраць | набіраць, падабраць, сабраць | сабіраць, polska zebrać, ryska собирать | собрать m.fl.

3. Betydelsen ”leta efter, finna någon som passar” hos det oprefixerade verbet rinkti har inte belagts i någon av de sydöstliga litauiska dialekterna. Däremot är prefixverb med denna betydelse

³ Ibland kan dessa semantiska varianter i vissa nordvästliga vitryska dialekter (troligen under inflytande av litauiskan) också uttryckas med oprefixerade verbet браць (Слоўнік 1979, 215).

42

prefixverb är talrika, t.ex.: Och en sak plockade hon ut åt fabriken (fabriken, företaget) att göra Zt. | refl.: I en by valde flickan ut sig Rod. Jag valde mig en vacker Zt. Kanske kommer en dag ett enda språk att väljas ut (språk), och då blir människorna enade Zt. Jag valde ut de finaste äpplena för att ta med till husfolket Lz. Jag valde inte ut någon herre åt mig från hela Litauen Dbč. | refl.: När du blir vuxen kommer du också att välja ut dig en flicka Zt. Du valde mig Lz. Om saken bara hade varit vald, skulle du snabbt ha flyttat över Azr. Den ena dog, den andra valde en annan Grv. Samlar fyra sådana krokiga björkar [åkande] Pls. En bra flicka behöver en bra pojke Brsl. Hon valde sig en kappa och hon Zt. Jag valde en klänning av ylle åt flickan Lz.

Det saknas inte heller hybrider med denna betydelse, t.ex.: Se vilken människa du har valt åt dig Zt. Glasögon måste man välja med omsorg Lz. Vi ska inte välja tid för länge Rod. | refl.: Hon väljer sig inte någon [fru], och lever ensam än i dag Ad. Jag tar bort trädet, och väljer ut de krokiga alarna Lz. Jag valde en krokig tröskelbräda Aps.

4. Betydelsen ”utse genom omröstning” är belagd för den oprefixerade formen av verbet rinkti endast från Zietela, t.ex.: De väljer mig till brigadledare (naturligtvis om detta inte bara är en enkel ersättning för verbet ima). I övrigt uttrycks denna semantiska variant numera nästan överallt oftast med olika prefix- och suffixformer av rinkti, t.ex.: Jag kan varken räkna eller skriva, men vill att man utser kungen åt mig Grv. Hela byn samlas, och den som [herden] tycker bäst om, honom utser han Grv. Tre män i byn utser förmyndare Grv. Nu, säger de, ska vi välja president, vänta Zt. Faderns syster utser förmyndare [åt föräldralösa] Asv. De utser förmyndare, så att [de föräldralösa] inte blir illa behandlade Asv. De valde en ordförande Grv.

5. Enligt DLKŽ är betydelsen ”lägga samman bokstäver till en text” ny. I de nämnda dialekterna skulle denna betydelse i stället motsvaras av de exempel som, om än sällan, belagts i betydelsen ”väva mönster”, jfr: Fina mönster vävs en och en Dv. Icke-judiska kvinnor vävde också in [mönster] i bordsdukar. Inte vem som helst kan väva in mönster Zt. För att väva dukar måste man kunna väva mönster Zt. Överkast är vackert vävda, sådana blomsterprydda Šč. Det ursprungliga oprefixerade verbet rinkti är inte belagt med denna betydelse.

Även de två sista, mer allmänt kända semantiska varianterna av verbet rinkti är i huvudsak belagda endast hos prefix- eller suffixverb, t.ex.:

6. ”ta upp från strängen och binda till kärvar”: Vi samlar rågen bakom skördetröskan Pls. Du lägger linet i rader, samlar det och binder det i buntar Šič. Vi lägger linet på ängen och samlar sedan ihop det Dv. När linet har lagt sig, samlar vi ihop det, eldar i bastun och torkar det Eiš. Man samlar ihop linet och sedan krossar man det Arm. Man samlar ihop linet, torkar det och binder det i kärvar Dbč. En del lägger ut linet, andra samlar ihop det Zt. Alla män slår med lie, men kvinnorna samlar ihop och binder rågen Zt. Sedan samlar man ihop lin från ängen och torkar det Aps. Jag samlar ihop linstrån, du gör det Zt.

7. ”duka av, rengöra (bordet)”: Om ni inte äter upp dukar jag av bordet Arm. Jag dukar av bordet Švnč. Duka av bordet Arm. | refl.: Vi dukar själva av bordet Lz. Man dukar av allt från bordet och från duken (bordsduken) Dv. Man måste plocka bort skedarna från bordet Eiš. Man måste också servera maten och sedan plocka undan Grv. Jag dukar av bordet Ad. Duka av bordet Lnt. | refl.: Ät, för det måste dukas av Str. Man måste

43

när de hade bundit ihop dem med käppar för matlagningen Lz. Så band hon ihop käpparna redan Zt. Hon band ihop käpparna Zt. Alk, bind ihop käpparna Rod.

Av exemplen ovan framgår att det traditionella uttrycket för verbet rinktis betydelser har bevarats ganska ojämnt här. Endast de två första grundläggande semantiska varianterna har behållit sitt bästa litauiska uttryck. De uttrycks både med primära verb utan prefix och med prefixverb (oftare). De senare exemplen är kanske vanligare eftersom de med hjälp av motsvarande prefix konkretiserar och preciserar de nyanser av handlingen som ordet rinkti uttrycker.

För de återstående betydelserna finns det i praktiken inte längre några belagda exempel på verbet utan prefix rinkti. Det ersätts huvudsakligen av olika prefixverb; jfr den tredje semantiska varianten ”söka, hitta något lämpligt”, som uttrycks enbart med prefixverb.

De övriga semantiska varianterna uttrycks både med prefixbildningar och med avledningar med suffixen -(d)inėti, -dyti. Det beror på vilken ordbildningsmetod som har fått större spridning på respektive plats. I Zietelas dialekt används till exempel gärna verb med suffixet -dinėti för att framhäva en upprepad, frekventativ eller långvarig handling (Vidugiris 1961, 219–231).

Vid sidan av litauiska prefixbildningar tränger kalker in, bildade efter vitryska ordbildningsmönster (jfr вɪбіраць / выбіраць ”1. välja ut något lämpligt, 2. utse genom omröstning”, падабраць ”välja ut något lämpligt”, набɪраць ”ta upp utlagda lin eller hampa och binda dem i kärvar”, прыбіраць / прыбіраць ”duka av (bordet)” m.fl.). Lazūnai-dialektens talare använder till exempel numera oftare arbetskalkerna pri-rinkti eller till och med priimti (Reika pririņkė' | priim'c' nok stā'lo· val'g'i'mus). vid sidan av den litauiska formen nu(si)-rinkti (Mē's pā'ci's nusirīnkšim stā'lu·).

Således kännetecknas utvecklingen av uttrycket för verbet rinktis traditionella betydelser i de sydöstra litauiska gränsdialekterna, till följd av nära och intensiva kontakter med slaviska språk, av två tendenser: i takt med att former utan prefix försvinner blir prefixbildningar allt vanligare (ibland suffixavledningar), och ordbildningskalker (uttryckskalker) sprids i stor omfattning.

II. De intensiva kontakterna mellan de sydöstra litauiska gränsdialekterna och de slaviska språken påverkar också verbet rinktis semantiska struktur. Den betydelseutveckling hos ”rinkti” som är typisk för litauiskan stördes, det vill säga den leddes bort från sina traditionella banor. Ett stort betydelseskikt uppstod, med föga gemensamt med de traditionella betydelserna av ”rinkti”. Det litauiska ordet rinkti började överta betydelserna hos motsvarande slaviska ord (jfr vitryska браць ”ta”, polska brać, ryska брать). Betydelser som är främmande för litauiskan började tränga in i ordet rinktis semantiska struktur; dessa kallas semantiska kalker. Kalkering omfattar här den så kallade ”inre ordformen”, eller innehållet. Till sin yttre form ”saknar semantiska kalker tecken på främmande ursprung, eftersom de består av ord i det egna språket” (Velakoski 1984, 221–222; Ojanen 1985, 143). Ett eget ord som får en annan eller främmande betydelse blir genast också ett annat ord eller lexem. Detta är ett sätt att nominera (Павел 1983, 74, 83). Sett till innehållet (med tanke på att verben rinkti och imti har semer gemensamma) kan de nya betydelserna hos ordet rinkti betraktas som sekundära semantiska derivat (det vill säga betydelsebildningar).

44

Utöver de nämnda traditionella betydelserna har ordet rinkti i dessa dialekter således fått många andra betydelser (semantiska varianter), som i sin tur åter kan delas in i två grupper: olika betydelser av ”ta” (a) och ”göra i ordning, förbereda sig” samt andra mindre betydelser (b).

I det följande delas betydelserna upp och presenteras efter eget gottfinnande; på grund av deras diffusa karaktär kan indelningen och ordningsföljden därför diskuteras.

a. Här presenteras sådana semantiska varianter av verbet rinkti som till största delen inte bara uttrycker utan också dubblerar ordet imtis semantiska varianter. Detta framgår tydligt av exemplen med verbet imti som återges sida vid sida:

1. ”gripa tag i, ta med handen eller ett redskap”: Gãl’iv’ienas v’iena’ rinkt iš g’erklės Zt. N’ėbūvo’ kūoj m’ešlū’ rinkc’e Lz. Reñka p’irk’õn [avį], sàriša kó’jas ir k’ìrpa Zt. Paut’ieñ’i· šaukštu reñkam ir válgo·m Lz. Bo·bkà išèido· i(r) reñka vaikų’ iš vežimo· Lz. Vaikus mažus an rankų’ riñko· Zt. | refl.: Reñkas’i á̇rk’l’i· až vuod’egõ·s ir jó·ja Lz. Riñkam’ės ratù iš rankų· ir áimam, g’iedo·jam Zt. D’id’ele·s ir mã·c’itko·s živ’ko·s (žuvelės), riñk’it’ė·s iš v’ìlko· vuod’egẽ·s Zt. || ÷nas ima k’ìrv’ì· do· ir ãima d’ìrpt p’ìrk’a Zt. N’ėaddari·d’in’ė·k it dūru·, bo·v’ìdmà (ragana) jim̃s jūs Zt. Ir v’ã·da du b’ernukai v’ienas iš v’ieno· šo·no· ėmi· po· pã·žas’t’i, o· k’ìtas iš k’ìto· šo·no· ėm’i· po· pã·žas’t’i Lz. | refl.: Tai rankai jė·m’aus, ir mán nuv’ã·j t’en v’idun [skausmas] Zt. Ēm’ėm’ės až rankų· ir šo·ko·m, g’iedo·jo·m Lz.

Denna betydelse återspeglas, om än i modifierad form, i prefixbildningar av verben riñkti | ìmti, till exempel: Kõ·ši: iš p’ìesto·s išrenka kauko·riñ (į molinį dubenį) Dv. Išriñk p’ã·lanus iš duob’ã·lės Lz. Bó·bo·s pazbó·rė ir aš c’ùbu· pasriñko· vieną k’ìtu Lz. Reik’a sariñkt dró·b’ã· ir namóp atn’ã·št Zt. Kurám papùlės tadù trūmpu· [čiaudelė] išriñkė·e, tai jau tadù tas žmo·gùs num’ìrs Lz. Nù ir lo·k’ìs išlanda, atlupa b’it’ės ir m’ã·du· ir išrenka Lz. || Chva·jo·s b’it to·k’õ·s d’id’ele·s, kad n’ėpim̃t ab’ìem’i ranko·m’i Zt. Išim̃ pã·šinu· iš p’ìršto Lz. Išėm’ė lašin’ų t’enàik Zt. Aš uždusū šunuką ir išimšū šird’į Zt. Aš tã·t’ėšla· (duonkubili) i(ž)-s’ìjem’iau ant galvõ·s ir atit sa jai [į degantį namą] Zt. Nùin’ nog v’ìršùs lã·šin’us Lz. Norėj puoda· nujimt Zt. Norėjau pajimt v’ìšto·ka· Zt. Sarmata ranko·sna priim̃ c’ìto· b’ì’ūdo· Arm. ÷nas tù žėbu· dastó·jo, išėm’ė kaltu ir ju rask’ìto· Lz. Neužėmėm dabar m’ėdaus Zt.

2. ”ta åt sig eller ta med sig”: ÷nas n’ėranka grã·šu Lz. Anà dail’ė, o· aš rinkau Zt. Sã·ko, jė·sk’it, ką· nórìte, o· ką· n’ėsãje·s it, riñk’it sa sav’ìm Zt. | refl.: Vál’g’rc’ p’ievo·n riñko·m’ės Lz. || Ēm’ąu su saim’ì lüstur dúono·s Lz. Tai tu jau dail’ìk, o· aš jim̃su Zt. Aš jim̃su namo·, itai mú·su p’ėliukas Zt. | refl.: Insùk aut’ã·l’in drùsko·s im’c’is su saim’ì Lz.

På två sätt – både med rinkti och med imti – uttrycks denna betydelse också med prefixverb, till exempel: Ažriñko· vaikus ir žmó·nu Lz. | refl.: Tadù aš jų· as’iriñkau par saũ Gry. Jã· išriñko· dukt’ė· pa(s) sav’ė Zt. Anà v’ìsa pariñko·, n’ìeko· jiem’i n’ėpàm’et’ė Zt. Anà razdail’ė, o· aš pariñkau Zt. D’ė·d’ė us’ìk’ė·lės, pariñko· tū· žã·latu· ir nuv’ã·j Lz. Tadù pariñko· bõ·c’ù, mõ·mu· ir nuvažau Lz. Mã·n’šeim’ìnu· v’ėl’n’as par’iñko· Str. Kad jūs, ito’k’us vaikus s’m’ėrc’is pariñkt Arm. | refl.: Pasriñko· v’ìsa, mùs gri·nùs pal’ìgd’ė· Arm. Anà v’ìsa pasriñko· sã·vo ir muã·j Vrn. Kad mañ pririñkt dz’ìėvas nog jų·s (kad greičiau ateitų mirtis) Arm. Ìt’ep

45

och razdail'ė, och jag samlade ihop dem, Zt. Vilka du har samlat ihop åt dig själv, alla för dig själv, Zt. Det är okänt när jag redan ska samla ihop den (kon), Zt. || Hon tog skorna för att gå ut en stund och bar bort dem, Lz. Alla kan du inte ta med dig själv, Zt. Om det fanns två, skulle jag ta en, Zt. Åh, om jag bara hade tagit den där, Zt.

3. ”äta, dricka”: Det finns inget att äta, Zt. Jag har redan bjudit honom på mat, men han åt inte, Lz. Ta bröd och mjölk, Zt. Ta fram det som ska bjudas, Lz. || Och mannen åt ingenting, han drack bara lite grynavkok, Zt. Ta inte fram något att äta, Zt. Det räcker med den där biten så att det blir något kvar till i morgon, Lz.

Det förekommer också prefixverb med närliggande betydelse, till exempel: Åk till svärföräldrarna och samla ihop mycket vallfoder, Zt. Drick upp den där spriten, men samla lite vatten åt mig, Zt. || ”bjuda”: Jag gick och satte den gamle vid bordet och bjöd honom mycket gott, Lz.

4. ”få”: Vilket bra material han fick, Lz. Han får bra lön, Zt. Han får trehundra i månaden, Zt. || Det finns ingenstans att slå hö, man måste slå hö på potatislandet, Lz. Han tjänade tusen, Zt. Var ska vi ta potatisutsädet, far, när vi inte har något, Am. Åh, var ska du ta dem där då, Zt.

Prefixverb med denna betydelse förekommer mer sällan. Flest har noterats i Zietelas omnejd, till exempel: Av de instängda gässen samlade jag ihop två rubel, Zt. Två gånger fick jag andnöd, Zt. Han samlade ihop en hel del bär utan att betala, Lz. || refl.: Åh, han har redan fått sig en hosta, Lz. Han har fått skabb, Zt. || Låt mig bara få tillbaka skulden, Zt. Hon bad om ett vigselbevis, tog ut kyrkoböckerna, Zt. De tog redan ut både pengar och papper, Zt. Hon tog lite av det där efternamnet. Zas'à·c'ai Zt. Åh, sade han, jag fick trehundra rubel från byn, Zt. Vi arbetar alla dessa år och vet inte hur mycket vi kommer att få, Zt. Jag kan inte få en enda droppe honung, Tvr.

5. ”ta till hustru (en flicka), eller ta in i hushållet (en man, en måg)”: Hon är både vacker och rik, men han tar henne inte till hustru, Zt. De unga dröjer ett år, sedan tar de en annan, Zt. De tar en måg mot betalning in i hushållet, Zt. Ingen tog henne till hustru på grund av friare, Zt. Vi tar henne till hustru, Lz. || De tänkte ta mig som måg, Zt. Förr tog man antingen en enda eller levde med en man tills han dog, Zt. Då tog hon honom till man och gifte sig, Lz. Nå, hon gifte sig och tog en kvinna från Pag'ìrù, Zt. Jag skulle inte ta en friare om hon inte var vacker, Zt.

Följande prefixverb med motsvarande betydelse bör nämnas: Han tänker ta mig till hustru, Zt. Han tog den där flickan till hustru åt sig i Rudnia, Zt. Kvinnan tog en polsk kvinna till hustru, Lz. Alla tog sig hustrur; om de inte var unga, så var de gamla, Zt. Alla tog sig polska kvinnor till hustrur, Zt. Själva tog de till hustru en polsk kvinna, Aps. || En pojke tog den där flickan, Zt. Från samma by tog jag en hustru, Lz. Om han tog mig från sin egen sida, Zt. Han tog henne både med hus och jord, Ad.

6. ”ta in från åkern, bärga skörden”: Vi tar in från åkern och kör hem, Zt. Jag slog den lilla höängen men tog inte in den, Lz. Om det inte regnar tar vi in från åkern och kör till ladan, Pls. Det var stora arbeten då, när vi tog in från åkrarna, Dsn. || Vi börjar slå rågen, far tar in den, Ad. Vi tog in gurkorna från åkern, Zt.

46

Denna betydelse illustreras väl också av verb med prefix, t.ex.: Nug laūko nurinīko·m, v’īsa nurinīko·m Zt. Daũk jā·vo· nurinīko·m Lz. Nur’īnkā rug’el’ūs, būl’-bas i(š)s’ī·kas’e· Aps. V’īsa žė·m’ē·n pas’ē·jo·m, o· paskui reik’a v’īsa nurinkc’ Dv. Vi.su. nāudu. nuo laukū· nurīnkau·m Zr. Jau laukai nurinkt’ī mú·su·, nūrinkta v’īsa Zt. Nurīnko· rug’ūs Dbč. Jau v’īsa kàs nūrinkta nug laūko· Grv. T’ik būl’bɔ·s li·kɔ· n’ēnū·r’inkta Str. Nug laūko· dar v’īsa pārinkta Zt. Prieš rug’el’ūs v’īsu· šienu· parinktái, tadū g’erai i rug’āl’ai Btrm. ‖ Dabar kakarū·za· reik’a nujimt Zt. Kazlā·l’is č’irk’a ka(p) p’jov’imas, kap nūjimam rug’ūs Lz. Nog laukū v’īsa nūimta Zt. Kai nūim’i javūs nug laukū·, v’is’i darbaī g’i’n’ē·c’i Rod. Pries n’ed’ē·l’u· ir daržūs nūimš Pls. Kap aps’id’irba, v’īsa nog laūko· pāima, l’inūs m’ina Lz. Kad šč’esl’ī·vai suim tum rug’ūs, tai šiėm’et dūono·s turė·tum Nč.

7. ”köpa”: B’il’ieto· n’ereik’a rinkc’ Lz. Kap pa·ū·tarina, kad p’érmain’i·d’i-n’ēs asmo·kūs (pinigus), tai labai žmōn’ēs riṅka v’īsa Zt. ‖ Nū’veimu, imū k’ilo·grā·mu· tris Zt. Nuv’eisu, p’ie pūs’e· šīmto· jimsū Zt. Sakaũ, ās im’č’āp, al’ė as-mō·ku· n’eturū Zt.

Med den här betydelsen har verb med prefix antecknats endast med roten rinkti, t.ex.: Ā·no·s p’īg’os, tai jās v’iek’āū pārenka Zt. Tā· juoda· dūona· žmōnė·s parinks Zt. Kap ātv’eža, t’ep ir razrenka Zt. Jau razr’īṅka· [prekes] — n’er’ė Aps. N’eb’it nurnaik m’iltu·, razrīnko· Zt. S’v’ietas razrīnko· m’iltus Arm.

8. ”kalla, mobilisera”: Tadaik riṅko· man’ė maskō·l’uosna (į kareivius) Zt. Mas’kā buvū, kap v’ī·rus riṅko·, mō·t’erīšk’o·s v’ėrk’ė Lz. ‖ Ė·m’ė· vaiskañ (į kariuomenę) pō·no· tris sv’nūs Lz. Šėn ištrū·ko, b’ijō·j, kad n’eimtu· vaiskañ Zt.

Även de fåtaliga verben med prefix stöder denna betydelse, t.ex.: V’ī·ru· azrīnko· un pō’l’skos vainō·s Lz. Man’ė izrīnko· vaiskañ Zt. A po·tōm maskō·l’uosna izrīnko· jau Zt. Kap būtu pat’i darb’in’ī·k’ė, man’ė izrīnktu· vė·l vaiskañ Zt. Tadaik mūs daugī· parinko· maskō·l’uosna Zt. Iš jū· k’ėmo· b’ėrnus d’o· v’ienām maskō·l’uosna paparinko· Grv. ‖ B’ėrnus papā·m’ė· vaiskañ Lz.

9. ”arrestera, gripa”: Č’ā jau jī· reṅka t’urmō·n (į kalėjimą) Zt. Kàs kaltas, tai riṅka to·k’ō·n t’urmō·n Zt. ‖ Kap jė·m’ė· jūos n’ėmč’ū·s, ir n’egrīžo· Zt.

Det finns fler verb med prefix med denna betydelse, t.ex.: Ažr’īṅkā· p’ī’ie-nan (į nelaisvę) Pst. Man’ī· ažrīn’k’i· būvo· Lz. Izrīnko· v’īsūs v’ī·rus Lz. N’ė·r mū·su· kaplō·no· (kunigo), ot jau k’iek m’ė·tu·, kap izrīnko·, tai ir išrīnko· Zt. M’īl’i-c’ija jī· izrīnko· ir pasod’ino· Zt. Ot ā·nas jūos dav’īs ir g’ī·vus parīṅks Lz. Kàs n’ek-laūš’ė, pašāud’ė, parīṅko· Arm. V’īsūs būvo· parīṅk’i· ir panuv’āri· Lz ‖ T’ep jūos g’i’vai pājė·m’ė· Lz. Maskō·l’ai pravažāvo·, o· itu· pō·nu· n’epājė·m’ė Zt. Jī· būvo· t’urmōn pajė·m’ė· Zt. Norrė·jo· p’ėrimti jūos ir n’ep’ėrė·m’ė· Zt.

10. ”bjuda in; ta emot”: Ā·ni·s riṅka t’ik an darbo·, jė·s(k), kā· nō·ri, n’ėšō·(k), kā· nō·ri Zt. An v’es’ėil’o·s, an krišt’ī·mu· v’īsu· riṅka, v’īsu· prašo· Zt. Prip’īl’a lachōn’ė·n (į dubenį) vánd’en’o; im’ėta av’ižū·, o· tadaik reṅka v’īsūs praušt’is Zt. Ir man’ī riṅko· mō·k’ī·c’is Lz. ‖ Dūoja s’k’ep’ėti·ka· (skarelę), kab ims jā· šō·kt Zt. Sā·ko· brō·l’u, kab imtū· jā· šō·kt Zt.

Endast ett fåtal verb med prefix har antecknats, t.ex.: Tadaik ā·nas man’ė izrīn-ko· t’enāik Zt. Vaikus parinko· mō·k’ī·c’is Lz. Man’ė jau užrīnkt nor’ė·jo· Zt. ‖ K’itu-

47

m’ergùtu· pajėmė· mók’įc’ Lz. S’v’ė’t’imas b’ijós priimt Zt. Āni·s priėm’ė· draug’ė·n Zt. Kad priim’s’it, tai ataisù Zt. Priim’ man’i nakvóc’ Lz.

11. ”ta ifrån, röva, plundra, stjäla”: Nu tar den ene från den andre Zt. Varför stjäl ni så där, (plundrar), ni tar allt Rod. De tog hästarna Lz. De tog hästarna Rod. Tar han hästen, så tar han också någon mask för sig Bn. || Låt det inte ske (låt) det vara bra för mig, om han tar den, men jag tar ingenting Zt.

I de litauisk-belarusiska gränsdialekterna är bildningar med prefix av denna betydelse särskilt talrika, t.ex.: Tjuvarna tog allt det fina Lz. Någon tog de där husen Lz. Polisen tog [honom] för det han hade gjort mot en människa Aps. De tog den här mjölnaren — för vad han hade samlat på sig Grv. I år tar de vår gris Pst. De kom och tog också kalven Str. De tog mig ett år Šlc. Getingar angriper bina, vill ta honungen Lz. De tog Juosas hästar Zt. Hur mycket mat han än kastade bort, tog de ändå allt Kli. De tog hela vårt liv (livet) från oss Zt. Om räven fångar hönan, får du den inte tillbaka Zt. Var har man hört att alla människor skulle bli tagna Dv. De tog de goda korna, men lämnade de dåliga åt oss Lz. Han har inga får, de togs Lz. De tog alla djuren Ad. De plundrade min trädgård Zt. De tog mitt ansikte för dess skönhet Grv. Pengarna (egendomen) blev tagna, allt Arm. De tog också hans pengar Zt. De tog hästarna, tog vagnen, tog allt Zt. De tog allt: både åkern och hästarna Zt. De tog korna från oss Lz. Av alla tog de bort korna Aps. De tog jorden och blev ett Zt. De bröt upp fönstren, tog allt Bn. De tar allt från dig Rod. De tog inte kläderna, lämnade ingenting Dv. De tog allt, fast vi inte hade betalat Arm. När han dog tog folk alla hans ägodelar Lz. Och de tog korna, alltihop Zt. || Och själv brukade hon också tänka på hur den där tjänarinnan sa: ”ta det från honom” Zt. De tar allt från dig Zt. De tog herrgårdarna från herrarna Lz. De grep banditerna och tog deras pengar Lz. Jag tog inte en enda någonting Zt. De tog allt som det var — både havren och de smådjuren (djuren) Lz.

12. ”förlama, ta ifrån (lemmar, kroppsdelar)”: Inga belägg för former av det icke-prefixala verbet rinkti med denna betydelse har noterats. Detta är sannolikt motiverat av själva verkligheten. En förlamning brukar komma plötsligt och uttrycks med prefixala verbformer med perfektiv aspekt, t.ex.: Han blev förlamad i båda benen och händerna Zt. Sidan och benet, och handen blev förlamade; han kunde inte röra sig Zt. Benet blev förlamat och tungan, han kunde inte tala ordentligt Zt. Av den här åkomman förlamas benen Dv. I ålderdomen blev händer och ben förlamade Rod. Benen blev förlamade, sitt ner Arm. || När hon fick ett slaganfall blev allt förlamat Zt.

13. ”besätta, ta, ockupera”. Denna betydelse är belagd endast hos ett prefixalt verb (med prefixet už- /iž-), t.ex.: Sovjeterna besatte den där platsen Zt. Napoleon lämnade soldater och satte en kung Zt. Han (tyskaren) intog Kiev Zt. || Sedan tog de själva ett stort stycke åkerjord [mark] Zt.

14. refl. ”ta sig an, börja (arbeta)”: Jag kom hem, och nu vet jag inte vad jag ska ta mig an, eftersom allt är ogjort Lz. Sådana som är starka tar sig an arbetet på allvar: både att plöja, kupa potatis och köra ut gödsel Zt. Jag är redan gammal, helt orkeslös, jag orkar inte arbeta Lz. || Min far var en gammal man, så från elva års ålder började jag arbeta hos honom, och arbetade, arbetade, arbetade Zt. | refl.: På hösten började de med arbetet, ända till ar-

48

bete Lz. Och då visste man redan vem som skulle ta sig an vilket arbete Zt. | ”arbeta hårt”: Det är hett att slå hö, och bonden ger sig i kast med höet Rod.

Denna betydelse är framför allt karakteristisk för icke-prefixala reflexiva former av rinkti, eftersom prefixala former vanligen bara är belagda med roten imti, t.ex.: Han tog på sig att valla får Lz. Han vallade smågrisarna och våra kor Lz. | refl.: Jag tog på mig att valla alla får på gården Lz. Varifrån ska man ta betalt för dem Zt. Om jag skulle ta mig an att valla, skulle jag tjäna mycket mer än på att arbeta i Lettland Švnč. || Med roten rinkti skulle här möjligen bara exemplet ”arbeta mycket, slita hårt” passa: Under hela livet har jag slitit så mycket att jag nu inte orkar någonting Arm.

15. ”drabba (ett visst tillstånd)”: Barnen har blivit sjuka i handen, så de är inte här Lz. Sömnigheten drabbar honom Zt. Du skrattar, men skrattet drabbar inte mig Lz. || Hon blev sömnig, han lade sig också Lz. En sjukdom drabbade honom Zt. Han fick kramp i armarna Arm.

Inga prefixala verb med roten rinkti har noterats med denna betydelse. Den förekommer endast hos prefixala verb med roten imti, t.ex.: På natten drabbades jag av frossa Lz. Hon fick en sådan envis huvudvärk, och nu ligger hon redan på tredje dagen Arm. När en svår sjukdom drabbade henne tänkte jag på allt Arm. Sömnigheten kom och gick och slog till i huvudet Arm. När hon tog på sig det gjorde det ont Tvr. Detta visar att verbet rinkti började användas med denna betydelse mycket senare.

16. ”skära, bita bra”: Rakhyveln skär skägget Lz. Kniven skär inte den där käppen längre, den har blivit torr Zt. || Nå, lien är vass: den tar som eld Švnč. En bra höslåtterkarl har en god lie. – tar Rod.

Detta bekräftas också av förekommande prefixala verb med närliggande betydelser, t.ex.: Skär skinnet med kniven Zt. || De säger att om du vore yngre, skulle vi ta benet av dig Zt. De tog honom och högg av hans huvud. (högg av, dödade) Zt. Ta huvudet av honom, så sjunger han ändå sin egen sång och nöjer sig Švnč.

17. ”ösa”: Den som åker förbi får vatten här Zt. Regnbågen (regnbåge) öser upp vatten ur havet Lz. Det vattnet måste hämtas ur vår brunn Lz. Jag öste vatten Zt. || Jag tog upp en hink vatten Zt.

Prefixala verb med närliggande betydelser förekommer också, t.ex.: Ös grädden med en skopa. Zt. Han tog upp vatten här. || Man måste ösa grädden med en skopa, ta bort den, lyfta upp den Pls.

En del icke-prefixala verb rinkti som överlappar med betydelser hos imti förekommer isolerat, dvs. saknar tydligare stödjande prefixala verb.

18. refl. ”finnas, uppstå”: Och varifrån kom allt detta regn på en natt Zt. Varifrån samlas vattnet Zt. || Varifrån, sa jag, fick du det här Zt. Och varifrån fick han sådant Lz. Här hos oss i Zietela, varifrån fick man den där judepojken Zt. Ängen Patiltai fick sitt namn därför att den ligger under bron Zt. Jag grävde en grop, och det blev blåsor Zt. Omröstningar började även där då Zt. Man vet inte varifrån vårtorna kom Ad. Varifrån fick han här hos oss sådant tokigt Vrn.

19. refl. ”börja växa, öka”: Gräset börjar växa efter regnet Lz. På vintern får granarna frost Lz. || Det där fönstret täcks (dras över) med frost (is) som en plåt (plåt) och då är man inte rädd för någon köld [benen] Lz. | ”börja brinna”: Av den där värmen tog det eld, och sedan började även spisen brinna Zt.

4. 678

49

20. „suvokti, suprasti“. Šia reikšmė užrašyta tik priešdėliniu veiksmažodžiu: Papul’ d’in’é·jasi to·k’i žö·dž’ai, katrū· n’egal’u razriñkt Zt. Kap mö·k’i·to·jai šn’ė·ka, suñku razriñkc’ Dv. N’iekas n’eražrenka, kap ã·nas ū·tarija Lz. N’erãzrenku, kąš paraš’ta Lz. N’erazrenk’i jü· gavẽndo·s (šnekos) Arm. B’er’n’ã·kas ar m’er·gãit’e· dabar n’eraz’r’iñk’c’ Pst. N’erazrinks’i, kū· dud’ã·na Šlc. Kãs jãs raz’r’iñks, katrā kaltā Švnč. Nerazrinksi – i ruskāi, i l’ietū·v’iškai (kalba) Ad. | refl.: Aš n’ė·kap (kažkaip) n’era(z)s’irẽnku, ažg’i neras’iranku Zt. Aš n’eras’irinkau, kū· ã·nas rašā·k’ė Lz. Ilgā g’i itai g’is’m’ė, pak’i m’ė·s ras’irinks’im (išsiaiškinsim) Zt. Jéi kur prisiėtu· t’ė·vi·kšč’a rašt, n’erazrinktāu (neatpažinčiau) Dbč. S’ū·lai sus’v’ijo, ir razriñkc’ (išnarplioti) n’emōžna Lz. || N’ėko· dš č’a n’egal’ū pajimt Zt. Mus’ip prastai ū·tarina, tai g’erẽst paim’t’i Zt. N’emōžna pajim’c’e [iš brėžinio], suv’isu n’eto·k’ã žã·grẽ· Lz. T’en jü nepaiṃ’s’i, k’iek pãrt’ijv’ b’it Zt.

Nästan alla dessa betydelser är semantiska kalkeringar, huvudsakligen sådana som på senare tid har kommit in genom språkkontakt från motsvarande ord i de slaviska språken brat och dess avledningar. De flesta används i dialekter som ligger avlägset från det litauiska språkområdets kärna, särskilt kring Zietela och Lazūnai. De mest utbredda semantiska kalkeringarna är ”ta ifrån, röva, stjäla” (11) och ”uppfatta, förstå” (20). Alla övriga (återstående) kalkeringar blir betydligt färre ju närmare man kommer det litauiska språkområdets kärna. Men betydelser av rinkti som påminner om semantiska kalkeringar förekommer också i de centrala litauiska dialekterna. De kan ha utvecklats självständigt där. Särskilt bör nämnas de mer utbredda fraseologismerna: Må djävulen ta honom Ds. Må hans slut komma Kps. Må åskan slå ner i dig Yl. med flera.

b. Till denna grupp hör inte bara semantiska utan också ordbildningsmässiga kalkeringar, som vanligen har andra betydelser än de ovan nämnda betydelserna av ”rinkti” och ”imti”. En del av dem är ganska allmänt kända, andra är mycket individuella och har noterats endast i enstaka dialekter.

1. refl. ”göra sig i ordning, förbereda sig”: Det är redan dags att gå till sängs Lz. Björnen har lagt sig (björnen) och gör sig redo att ge sig av med sin fru Zt. Jag gör mig redan i ordning för att gå och prata Ad. Han gjorde sig i ordning, men ingenting blev av Kli. Han gör sig i ordning för att ge sig iväg, så gör du det också Ad. Vi gör oss i ordning [för att handla] men köper ingenting Tvr. När litrū kommer att dricka här, ger ni er snabbt (snabbt) inte hem (hem) Lz. Nå, gör er i ordning då, så åker vi genom byn Grv. Ge er inte av hemifrån så tidigt Zt.

För denna betydelse har inga motsvarigheter med lexemet imti påträffats. Däremot finns det gott om prefixavledda verb av lexemet rinkti, till exempel: Släktingarna har redan gett sig av för att åka genom ängen Lz. Alla hade gett sig av till Litauen Grv. När han kommer, samlar han ihop allt så att man kan bjuda honom på något Zt. (traktera) Och maten hade ordnats, allt var färdigt Zt. | refl.: De har samlats på marknaden Zt. Jag har inte gjort mig redo för arbetet att komma till dig Tvr. Men räven hade snart samlat ihop dem för att äta, de där hönsen Zt. (räven) Pojkarna har samlats för att åka till Vilnius Lz. När han samlar ihop sig, blir det middag Lz. Har ni samlat er? Han ska åka Švnč. Gumman, utan att invänta sin man, gav sig själv av Tvr. Hon hade redan kommit och samlat sig för arbetet Lz.

En del av exemplen på det här nämnda prefixlösa reflexiva verbet rinktis är så att säga tvetydiga, det vill säga att de förutom ”förbereda sig, göra sig i ordning” också kan betyda ”ta på sig, klä sig, pry-

50

da sig” (jfr Nå, gör er i ordning då, så åker vi genom byn), ”gå, bege sig, flytta” (jfr Det är redan dags att gå till sängs. Ge er inte av hemifrån så tidigt) med mera. Betydelseskillnaderna framträder tydligare hos prefixavledda verb.

2. ”klä på, klä”: De klädde på farfar som en herre och mormor som en dam. Grv. | refl.: Flickorna klädde sig i folkdräkter Grv. Den unga kvinnan väntar, hon har ännu inte klätt på sig Lz. Vi gick omkring och klädde på oss Grv. Då klädde hon på sig en gammal klänning Lz. De kom tillbaka, de klädde på mina herrar Zt. Kläd honom, så blir han fin Zt. En vacker flicka kom, välklädd Zt. Folk såg att Jonas och hans barn var välklädda Zt. | refl.: Dottern tjänade, hon måste ha klätt sig Zt. Han klädde sig som en herre Zt. Han klädde sig fint och såg sig sedan i spegeln Lz. Och de klädde upp sig, litauerna, så vackra Zt. De tog av kläderna från mannen, drog av alla hans kläder Lz. | refl.: Han klädde av sig och lade sig för att sova Lz. Han klädde av sig alldeles naken Lz. Tjuvarna hade nog klätt på dem Lz. Jag ska tvätta dem, jag ska klä på dem Grv. | refl.: Alla klädde sig fint, de satte sig i ordning och registrerade sig Zt. Alla var vackert klädda Lz. Farfar kom hem och bytte om till sina kläder Grv. Och kvinnan klädde sin dotter i hennes kläder Grv. Hon gjorde mig till sin dotter och klädde mig som en ung flicka Ad. | refl.: Andra dagar klädde hon upp sig för fest Ad. | Och då samlade jag en mängd vackra ting Zt. Jag ska samla så mycket vackra ting Zt. När det var fest, kom alla och var fint klädda Lz. Alla hade klätt sig, klätt sig fint Grv. Morfar kommer hem, dottern har klätt sig i siden Tvr. Sängen är inte fint bäddad Grv. Alla har redan klätt av sig, gå och lägg er Lz.

På grund av att funktionerna hos prefixen in- och an(t)- (liksom hos prepositionerna) har kommit att likna varandra används även verbet anriṅkti med samma betydelse i dialekterna i Gervėčiai och Lazūnai, till exempel: De klär den döda och lägger henne i kistan Grv. Man måste klä barnbarnen Lz. | refl.: Alla har klätt upp sig, så fina Lz.

3. „papuošti, pasipuošti“. Ši reikšmė labai artimai susijusi su minėta „vilktis, rengtis“ reikšme. Tai gerai matyti iš minėtųjų ir toliau pateikiamų pavyzdžių: P’irk’õːj inriṅka, k’ v’ietkuː prid’irba Zt. Inriṅka kárv’es, an ragũː, an kãːkloː vain’iːkus d’ėst ir vãːroː Zt. Inriṅkdam stáːlaː gražai, ir àtaima s’v’eč’ai Zt. Inriṅkoː divoːnus Dbč. Kũ juos prisriṅks, b’ė(t) t’ik apv’ilktas Ad. Inriṅkoː jai vain’ikuː un galvòːs Lz. Kap kur aim’i, reik’a i(š)s’iriṅk’ Lz. Nu jau kũːs’n’iː pas’iriṅkaù Lz. Kuom tu pririṅks’i aglũt’i Grv. | refl.: Tãːvaː dukt’ėː p’r’ is’r’iṅka Dsn. Ãːn’ies man’iːs n’elãid’eː — aš n’ép’ r’ is’r’iṅkus buvaũ Aps.

4. ”gå, bege sig, flytta”. Betydelsen ”gå, bege sig, flytta” är nära förknippad med betydelsen ”göra sig redo, förbereda sig”. Betydelsenyansen hos dessa prefixverb beror på olika översättningskomponenter (prefix, lexemet rinkti, förekomst eller frånvaro av den reflexiva partikeln) och på sammanhanget. Därför förklaras dessa verb längre fram även i meningen, till exempel: N’ebùvoː kur aps’iriṅkc’ (slå sig ner) Grv. Atvaž’u riṅkc’ šaudùː ir dasriṅkoː (kom fram, tog sig fram) jõːp Lz. Aš noːrėːjau k’el’an ins’iriṅkc’ (göra mig i ordning, ge mig av) Lz. Anà sa žan’iːku L’iːdõːn ins’iriṅkoː Zt. Ãːn’iː ins’iriṅkoː (gick, kröp in) p’irk’ėːl’en ir ats’igul’eː Lz. Ãːnas t’iː kãiman in’s’ ir’iṅkaː ir g’ėːr’a Svnč. Där i Polen finns det vitryssar och ryssar, så dem flyttar han hit (flyttar hit) Zt. | refl.: Och de tre, när det brann, flyttade till Pat’erabãn (flyttade bort,

^4*

51

(flyttade ut) Zt. Ãr jau jùs iš t'i suvy'isu iš'iriṅko· Lz. N'eg'ird'ė·t, kab ãni· is'i-ri·ṅkt kur̃ Zt. V'is'i iš g'r'i·č'as is'ir'iṅka· (skingrades) Tyr. Pačũ.kai ir̃ g'i· jeigu sugáus'i, užmuš'i k'iek, tai is'ir'eṅka paskuĩ Str. Is'iriṅko· (kom ut) ã·n'i· iš m'ė·dz'o· un laũko· Lz. Anà jau pas sã·va· žmõ·gu· is'iriṅko· (dog) Zt. ÷n'is pasriṅko· (skingrades) i(r) rã·do· dãrbã L'i·dõj Zt. Para(z)s'iriṅko· (skingrades) v'is'i m'iẽgo· – panuv'ė·j gul'c' Lz. Pa(s) sũ·nu· p'ėrs'iriṅko· (flyttade över) Zt. Maṉ'í·s(p) ã·n'i· p'ér-s'iriṅko· Lz. Ka(p) pàd'eg'ėm do ir šen p'érs'iriṅko·m Zt. An g'er'es n'ė·s žẽ·m'ės p'érs'iriṅko·m Grv. Jiej nõ·ri p'érs'iriṅkc canuje Azr. Krũpa p'érs'iriṅko· (gick över, minskade) tõj radn'à (släkt) Zt. P'er' bã·lu· n'ep'érs'iriṅk's'i (du kommer inte fram med cykeln) Lz. Bũt v'isus prariṅk'i· (förde bort) Grv. Žiẽmu n'emõžn'ė·jo· m'ė·dz'an razriṅk'c'ie (komma in, gå in) Lz. | refl.: Taduj un ri·tõ·jo· v'ís'i ras'ireṅka (skingras) priẽs dz'ienu· Lz. Maṉ'i aspãdõ·rai (värdfolk), p'i·rk'a ka(p) p'i·rko; ras'iriṅko· (flyttade ut) Zt. ÷nas bũvo· Zas'ẽ·c'u(o)sa, al'ė u(ž)s'iriṅko· (flyttade ut, flyttade bort) K'l'išũsna Zt. Mã·nd(s) su·nũs v'ienas us'iriṅko· Põ·l'ščin Zt. Rusk'ėjai us'iriṅko· (sprang iväg) Grv.

5. ”ta isär, riva ned”: Reik'a lubãs išriṅkc' Dbč. Norė·j bažn'i·č'u razriṅkc' Rod. Klũonu· ir s'v'ėrnu· razriṅka· Pst. Balatnõj bažn'i·č'u razriṅko· Arm. Nug-rùvo· nãmas, razriṅko·m in málko·s DV. Bu·dãs razr'iṅk'jəm Str. Sũ·ko·, itu· p'irk'u razriṅks Grv.

6. refl., ”samlas, haka sig fast”: Kũl'a pakõ·l' s'm'eto·nà sas'ireṅka s'v'ėstan Zt. Grumul'ais ladùs pasriṅko· Lz. Kap dùst'elej, t'ep ir kaisnùkai (småbitar) sas-riṅko· Zt. | ”haka fast”: An v'ienu· splũsnu· (fjädrar) kap gul'i, pas'ireṅka an žmõ·go· Zt. Inláid'au hũp'ėn ir prisriṅko živ'ũ iš vuod'eg'ė·s Zt. Ir lãuk'a, kad živ'ũ prisriṅktu iš vuod'eg'ė·s Zt.

Andra belägg har ganska individuella betydelser och verkar inte vara särskilt utbredda.

7. ”lägga (i något)”: Kójų prikultà, g'ipsan riṅko· Zt.

8. refl. ”bli utfattig, hamna på obestånd”: Aps'iriṅkau, asmõ·ku· n'ė·rà Zt.

9. ”skälla ut”: Išriṅk's'ù as jì· ažu itus dãrbus Vrnv. Po· s'v'ieto· ak'imù kap išriṅks'ù jì·, tai n'ėt s'c'aud'ės Vrnv.

10. ”komma ihåg”: Šl.tu· g'ė·šm'i· t'ik v'ienu·kart g'ir'd'ė·jau, tai da n'epar'iṅkau Ad. Ot jã g'erà galvà: kù· užg'irsta, tai askãrt par'eṅka Ad.

11. ”slå, misshandla”: P'ėrrinko· tai p'ėrrinko· man'i po·l'c'ija pastarãnk'i (på polisstationen) Nč.

12. refl. ”dra på sig”: Žmõ·gus prisriṅko· b'ė·dõ·s Lz.

13. ”dela upp, klyva”: Tadaik razriṅks Põ·l'šč'i· Zt.

14. refl. ”slå sig ihop, bli vän med”: Vet du med vem du har slagit dig ihop Lz. Han slog sig ihop med banditerna Lz. Nug mãs kũ· dz'ienu· jau ã·n'i· susriṅk'i· Lz.

15. refl. ”mötas, stöta ihop”: Tro·bõ·s (i staden Troby) sus'iraṅka k'ėl'ai Lz.

Många av orden och betydelserna i denna grupp (rinkti) har sannolikt uppstått i de slaviska språken och först därefter anpassats till de litauiska dialekterna (översatts morfem för morfem). Att anpassningen i de litauiska dialekterna skedde separat framgår ganska ofta av deras individuella betydelser.

Det reflexiva verbet rinktis används i stället för rengtis ”1. göra sig i ordning; 2. ta på sig kläder” framför allt i de perifera vilniškiai-dialekterna och kring Zietela. Särskilt i vilniškiai-dialekterna

52

formerna rengtis började man kanske undvika på grund av ett visst obehag som uppstod här när det tautosyllabiska en överfördes till in och konsonanten g före t tonlösgjordes. Infinitivens och imperativens former sammanföll alltså helt med formerna av rinktis. I Zietelas dialekt trängdes detta ord helt undan av kalkeringar.

Slaviska språks aspektuella oppositioners led, som ordagrant översätts till litauiska, har stor betydelse för formvariationerna. Allt detta ökar i hög grad antalet uttrycksmässiga dubletter, vilka i sin tur undergräver de lokala litauiska dialekternas system. En stor del av de uttrycksmässiga kalkerna och deras betydelser är i själva verket tillfälliga och situationsbundna occasionalismer. I de sydöstra utkanterna av det litauiska språkområdet, där en större del numera ligger i Vitryska SSR, samlades en betydande mängd material in från personer som endast kunde litauiska men som hemma sinsemellan ofta redan talade vitryska. Många av de tidigare sammanhängande litauiska dialekterna (såsom Breslaujas, Kamojys, Lentupis, Armoniškės, Asava, Benekainys, Nočia, Žirmūnai och delvis även Apso och Varenavas omnejd) går nu mot slutet av sin existens. Om Zietelas dialekt talar man redan som om den tillhörde det förflutna. Därför bör också en del av de här nämnda uttrycks- och betydelsekalkerna betraktas som resultatet av det sista stadiet av litauisk-slavisk två- eller flerspråkighet.

LITERATŪRA

Baliński M., Lipiński T. Starożytna Polska pod względem historycznym, geograficznym i statystycznym. Warszawa, 1846.

Drotvinas V. Pagrindinės leksikologijos sąvokos. V., 1986.

Drotvinas V. Lietuvių kalbos leksika ir frazeologija. V., 1987.

Ojanen M. О кальках и полукальках (на материале восточноприбалтийско-финских языков) // Studia slavica Finlandensia. Helsinki, 1985. T. 2. S. 142—152.

Velakoski H. О кальках по немецкой модели в русском языке // Studia slavica Finlandensia. Helsinki, 1984. T. 1. S. 221—232.

Vidugiris A. Veiksmažodžių su priesagomis -inėti ir -dinėti Zietelos tarmėje // Lietuvos TSR Mokslų Akademijos darbai. A. serija. 1961. T. 2 (11). P. 219—231.

Vidugiris A. Dėl leksinės sinonimijos santykių su žodžio geografija // Lietuvių arealinės lingvistikos klausimai (Lietuvių kalbotyros klausimai. T. XVII). V., 1977. P. 109—120.

Васильев Л. М. Семантика русского глагола. Глаголы речи, звучания и поведения. Уфа, 1981.

Гауачас П., Видугирис А. Этнолингвистическая ситуация литовско-белорусского пограничья с конца XVIII по начало XX в. // География, 1983. Т. 19. С. 26—73.

Гудавичюс А. Сопоставительная семасиология литовского и русского языков. Вильнюс, 1985.

Невская Л. Г., Судник Т. М. Диалектные контакты в зоне современного балтийско-славянского этноязыкового пограничья // Славянское языкознание. VIII междунар. съезд славистов. М., 1978. С. 285—307.

Павел В. К. Лексическая номинация. Кишинев, 1983.

Слоўнік беларускіх гаворак паўночна-заходняй Беларусі і яе пагранічча. Мінск, 1979. Т. 1.

К СЕМАНТИКЕ ГЛАГОЛА RINKTI ‘СОБИРАТЬ’ В ГОВОРАХ ЛИТОВСКО-БЕЛОРУССКОГО ПОГРАНИЧЬЯ

Резюме

В статье исследуются преобразовательные процессы в семантике глагола rīnkti ‘собирать’ в литовских говорах, интенсивно контактирующих со славянскими языками (особенно с белорусским, в меньшей мере — с польским и частично с русским) на территории юго-восточных районов ЛитССР и в северо-западных районах БССР.

53

Констатируется, что в юго-восточных литовских говорах глагол rinkti испытывает влияние контакта со славянскими языками как в плане содержания, так и в плане выражения. В более отдаленных и тем самым быстрее ассимилированных литовских говорах на территории БССР, напр. в окрестностях Дятлова (лит. Ziętela) и Лаздунь (лит. Lazūnai) в Ивьевском р-не глагол rinkti ‘собирать’ почти полностью перенял значения соответствующего славянского глагола, ср.: блр. браць, польск. brać, рус. брать. В других говорах, которые находятся ближе к основным литовским диалектам, такой последовательности не отмечено. Слово rinkti в значении ‘брать’ в указанных говорах существует чаще всего как дублет наряду с исконным imti ‘брать’, так как глагол rinkti в некоторой степени еще сохраняет и старое значение ‘собирать, собрать’. Из семи (7) основных традиционных семантических вариантов два главных сохраняются еще полностью, а остальные чаще всего выражаются уже приставочными или приставочными и суффиксальными глаголами, как и в славянских языках. Употребляются заимствованные приставки da-, pad-, raz- (darinkti, padirinkti, razirinkti), по славянской словообразовательной модели используются по две или три приставки (papagrįžkti, papiriņkti, papanuirinkti и др.), суффикс -amь передается суффиксами -(d)inėti или -dyti (išrinkdinėti, nurinkdinėti, išrinkdytį, nurinkdytį). Словообразовательные кальки в отдельных литовских говорах часто адаптируются с индивидуальными значениями.