Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

veizėti verb ”se”: weyziek kniga ŠP ₂₄; weyziedams ant jo jaunistes Iš 367₁₂; ŠP 40₂₁.

verčia substantiv ”värdering”: atrāda werczia AD 321₁₂; werczia dūdame TPS 445₉.

vienatėjis adj. ”enda”: jymk samu sawa winatėjey Iš 336₂₃; samay tawa wina-tiejey Iš 337₅.

vylius substantiv ”bedrägeri”: par willu sawa dukrawezdia prazūwa Iš 399₃₁; Iš 399₂₇.

visius substantiv ”släkt, ättlingar”: tawa wisius pryligs anas Iš 336₉; Iš 355₂.

visuotimas adj. ”1) allmän, 2) enkel”: 1) pagal wysotymos žynios ŠP 32₁₈; pažynty (...) wysōtyma apgymyma kalbos TPS 448₁; 2) palykes tyktay žmones wysoty mius Iš 388₁₀.

žavinti verb ”döda, dräpa”: karaluka žawijnty norieja ŠP 58₁₂.

žyminimas substantiv ”betydelse, innebörd”: niejokia neturentys žimyn y ma DŽ 130₁₆.

žmonystė substantiv ”mänsklighet”: pritelus žmonistes AD 309₁₃.

žvėti verb ”fiska, fånga”: žada muny žwity marga lidekele DŽ 96₁₁.

žvynas adj. ”täckt av fjäll”?: turieja apsiausta kaypo žwina žuwis: waria apautay ant koju; waria szalmas ant galwos yr skyda waria ant pecziu Iš 367₂.

Albina Auksoriūtė

ŽEMAITISKA ORD PRYŠININKĖ, PRYŠINĖ

Ett av namnen på ett av rummen i ett žemaitiskt bostadshus – en stuga – är pryšininkė. I den žemaitiska dialekten används också andra besläktade benämningar: pryšinė, pryšininkė, pryšininkis.

Ordet pryšininkė är känt redan från S. Daukantas skrifter. När han berättar om žemaiternas stugor påpekar han: ”Och den tredje [dörren] leder till pryšininkė, av ordet pryš, eftersom den låg framför stugans dörrar DB 23”. S. Daukantas nämner inte vad detta rum användes till. I de nordliga och västliga žemaitiska dialekterna betyder pryšininkė numera ett rum i stugan där de äldre bor: Išėjo (išėjo) an karšenes į pryšininkę Brs. Parves marčia, mes kelsmos į pryšininkę Šv (LKŽ X 698). Nordliga žemaiter kallar också detta rum pryšininke.

I ”Lietuvių kalbos žodynas” har förklaringen av betydelsen hos ordet pryšininkė dessutom tillägget ”... eller en inredd sal” (X 698). I den žemaitiska dialekten har pryšininkė inte betydelsen ’sal’, eller så är den betydelsen mycket sällsynt. Den betydelsen förekommer inte heller i skrifterna av M. Valančius, som använde ordet. Detta påpekar också K. Būga: ”Nordvästžemaiternas pryšininkė... motsvarar inte vår sal” II 48. S. Daukantas nämner följande benämningar på ett rum för gäster: trobos, svetlyčė, alkierius, svečio troba. Numera kallar žemaiter vardagsrummet gerąja troba, didžiąja troba eller med samma ord som hela huset – troba: Hela familjen samlades med gästen för att prata i det fina rummet TI (LKŽ III 243). Vi går till det stora rummet, det är inte trevligt att ha gäster i köket Šll. Städa stugan, det kanske kommer gäster i morgon Kltn.

Ett gästrum med ett liknande ord, priešinė, kallar sydliga aukštaiter vid sidan av seklyčios, sveklyčios, svetlyčios: Į priešinę prašyk svečius Srj (LKŽ X 696). Suskabin am ir einam priešinėn šokt DrskŽ 283. Det nord- och västžemaitiska pryšininkei besläktade—

225

—benämningen på ett rum där äldre bor, pryšinė, används av sydžemaiter: Šinus marčia parsivedė – mas pryšinėl[e] gyvenam Grd (LKŽ X 696). Ordet priešininkas används med samma betydelse också i verk av författaren Vaižgantas, som inte var žemait: Sau gi išsiimsigs iš sūnaus gerą išimtinę ir ponų sau gyvenigs priešinin ke LKŽ X 698. A. Juška tar också med ordet i sin ordbok: ”Den andra änden av huset kallas priešininkas, där familjefolket håller till”. Här har ordet en annan betydelse: ”drängkammare, tjänstefolkets rum”. Nord- och västžemaiter känner också till ordet pryšininkis, ”farstu, förstuga”.

Vi ska också särskilt nämna ett par benämningar som används i aukštaitiska dialekter: priešinė, priešinė. En av betydelserna av ordet priešinė i Lietuvių kalbos žodynas är ”hus, stuga” X 695. I ”Tautoje ir žodyje” publicerade K. Būga en lista med ord på žemaitiska och litauiska, som han funnit i A. Kosarzevskis handskrifter och som hade sammanställts av en okänd dialektolog. En rad lyder: ”Priešinė – gryčia”. Om detta är ett žemaitiskt ord borde det vara pryšinė, inte priešinė. Med stöd av denna lista hävdar K. Būga i ”Kalboje ir senovėje”: ”Žemaiternas priešinė är samma sak som aukštaiternas gryčia och pirkia” II 48. Därifrån kom den tidigare nämnda betydelsen av priešinės in i ”Lietuvių kalbos žodynas”. K. Būga menade på intet sätt detta. Han frågade sig om priešinė kunde betyda ’sal’, ett ord som en kritiker hade ersatt med priešinė i Vaižgantas skrifter, eftersom han betraktade det som ett lånord. Uttrycket priešiniai dantės som används i Valkininkai ”visar att priešinė snarare betyder ’передняя’ [farstu] än sal”, skriver K. Būga (II 49).

I ingen dialekt används detta ord om ett hus eller en stuga. Det råder inget tvivel om att priešinė är en benämning på ett rum. Jämförelsen ”priešinė – gryčia” betyder inte att två benämningar på bostadshus jämförs. I litauiska dialekter betecknar orden gryčia, troba, pirkia inte bara böndernas bostadshus, utan också deras viktigaste rum. Här följer ännu ett påstående av K. Būga: ”Šlajus [bostadshuset] består av följande delar: 1) gryčia = žem. troba, 2) seklyčia = žem. pryšininkė [om denna motsvarighet uttrycker K. Būga tvivel i samma ”Kalboje ir senovėje”], 3) pringis = žem. preimenė” (K. Būga. Rinktiniai raštai. V., 1959. T. 2. P. 316–317).

Vad betyder aukštaiternas priešinė? Som vi nämnt är det för sydliga aukštaiter benämningen på den fina änden av huset, vardagsrummet. Dessutom betyder ordet för vissa sydliga aukštaiter och västliga kaunasiska aukštaiter (och för kaunasiska aukštaiter även priešinė) ”farstu och ett utrymme att förvara saker i, skafferi”, till exempel: Priešinėj durys atdaros, ir varo vėjas Krok. Ko stovi priešinėje, eik į pirkį! Ig. Išneškit kopūstus in priešinę, ba jau inrūgo Al. Šiuosmet menkos bulvės – nė pusė priešinės nepripylėm Vv (LKŽ X 696).

Och ytterligare ett par besläktade ord: priešnė ”farstu” används ibland i Alvitas vid sidan av benämningen gõnkos, och i Kairiai är ordet priešinšys ”farstu” känt (LKA 39, 40).

Gražina Smalinskienė

FORMER MED TEI

I de žemaitiska dialekterna (Tryškiai, Eigirdžiai, Raudėnai, Papilė, Akmenė, Kelmė, Užventis, Pavan­denė, Šauké­nai, Padubysys, Pašilė, Vaiguva) har formen tei ”detta” dokumenterats (demonstrativt pronomen, som också kan binda samman satsdelar eller satser). T.ex.: tėi

226

Document details