LIETUVIŲ LEKSIKOS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIX (1991)

ALOYZAS VIDUGIRIS, JONAS PETRAUSKAS

TILLÄGG TILL ”LAZŪNAI-DIALEKTENS ORDBOK”

Talet i Lazūnai-trakten, en av de mest arkaiska och särpräglade dialekterna inom litauiskan, håller nu helt på att dö ut i dagens Belarus (Vijos distrikt i Gardinas län, eller Yvija-distriktet). År 1890 noterades 3559 personer som talade litauiska i det så kallade Lazūnai-området (som då ingick i kommunerna Bókštas, Jūrėtiškės och Lugamėnai i Ašmena härad), enligt uppgifter som A. Platerius samlat in via byäldste och som Anonimas (J. Rozvadovskis?) bearbetat. När Jonas Jablonskis besökte platsen 1906 kunde han själv konstatera hur mycket litauiska man ännu talade där, men han beklagade samtidigt att det redan fanns ganska många ”gudaujančiai” — människor som, trots att de kunde litauiska och använde språket i familjen, särskilt i blandade familjer, redan talade det så kallade enkla språket, det vill säga den lokala östslaviska dialekten (belarusiska eller ”poprostu”). Därför kan man anta att det då fortfarande fanns över 6000 personer som kunde litauiska i Lazūnai och Dūdos församlingar och delvis i Bókštas församling. Äldre människor som förstod litauiska och fortfarande kunde tala det lite grann påträffades 1957 till och med i byn Vinkšnėnai, som tillhör Vija församling.

Efter första världskriget försökte privata litauiska skolor och senare läsestugor fortfarande etablera sig i byarna Bebrėnai, Daunoriai, Lazūnai och Pāsaliai, men de avvecklades mycket snart av polska tjänstemän. Prästen Gumbaragis, som verkade som kyrkoherde i Lazūnai och gjort mycket för den lokala litauiska kulturen, landsförvisades. En mycket fientlig stämning skapades mot dem som talade litauiska. B. Maknickas, född 1908 i byn Saliniai, och M. Varanelytė, född 1910 i byn Mėgūnai, minns hur svårt det var för dem, när de redan nästan var vuxna, att börja tala ”poprostu”.

1952–1960 fann litauiska lingvister fortfarande ganska många äldre personer som kunde tala litauiska här. Men tiden skördade dem skoningslöst; under en expedition 1988 fanns bara fem äldre kvar här som kunde tala litauiska väl: Petras Žaldokas (1903–1989) från byn Bebrėnai, som bodde nära byn Lazūnai; Bronius Maknickas, född 1908 i byn Saliniai, numera bosatt i byn Daunoriai; Bronius Varanėlis, född 1912 i byn Pasaliai; Jasius Avižius, född 1913 i byn Pasaliai; och den yngsta, Filimona Varanelytė-Avižičienė, född 1925 i byn Pasaliai. Det finns betydligt fler äldre som förstår litauiska och fortfarande kan tala det lite grann, men de har redan glömt sina föräldrars språk alltför mycket och är därför till liten nytta för lingvisterna.

Att inventera språkets lexikon, eller ordförråd, är alltid svårt, eftersom det är ett obegränsat, öppet för påverkan och ständigt föränderligt system. Därför är det knappast över huvud taget möjligt att registrera precis alla

160

befintliga, tidigare förekommande och möjliga ord i ett språk eller en dialekt. I den tryckta ”Lazūnai-dialektens ordbok”. V., 1985 (härefter LTŽ) togs endast ord med som författarna hade samlat in fram till 1982. Men författarna fortsatte att besöka området varje år och samlade in ord eller betydelser som inte hade kommit med i den nämnda ordboken. En särskilt stor mängd sådant material samlades in 1988, då materialet under en längre tid samlades in här enligt Europeiska atlasen över språk, med inriktning på lexikologi.

Tilläggen består huvudsakligen av former och betydelsebildningar till ord (rötter) som redan tidigare registrerats men inte tagits med i LTŽ. Det gäller prefixavledningar (t.ex.: pasi-agraštáuti, papa-akėti, pri-miklyti), suffixavledningar (t.ex.: -audinėti, -mušdėti, malkėlė femininum, diminutiv¹, malkinė femininum, rietuvėlė femininum, diminutiv), semantiska bildningar, det vill säga betydelsebildningar (översättningslån), eller avledningar (t.ex.: baronáitis ”morkulla”, broliukas ”föräldralös flicka”, dėgintis ”leta efter igelkottar”).

I LTŽ saknas reflexiva verb som inte tagits med (t.ex.: gyvėntis, pasinorėti, tašytis), och omvänt har endast reflexiva verb noterats i LTŽ, medan motsvarande icke-reflexiva saknas (t.ex.: daklausti, prisikandalyti, dažinoti).

Det förekommer presensformer med annan böjning, t.ex.: dėnga, grūsta, klėmpa, kliūdžia, minkia, mirkia jämte de former som anges i LTŽ: dengia, grūva, klimpsta, minko... Några verb har noterats med oförkortade prefix, t.ex.: apimti (Apijama lakštus, apijama [kolorado vabalų] kap vuogų, až raudonoz búlboš Psl.), ažušinti (Tep kartų gyvuoninį pašimų ažušyniau Psl.).

På grund av dialektens tillbakagång och nära kontakter med slaviska språk varierar stammen hos vissa ord (t.ex.: gražtuvas, skietỹs, žibankštis, jfr LTŽ gražtūvis, skietas, žibankštė), numerus (t.ex.: matavýlai, salotá, jfr LTŽ matavýlas, salótos), och genus (t.ex.: ėsliai, stotyvà, jfr LTŽ ėsles, stotyvas).

Ett stort antal ord har noterats med annan accentplacering, t.ex.: boikùs, -i adj. (4) (Oi boikùs bernùkaz búvo Psl.), čeraunýkas substantiv (2) (Kūnigas žinój, što ėnas čėraunýkas Psl.). dziędai substantiv plural (2) (In dziędų gi gatávija válgyc gerau jau Bbr.), ketūrnỹtis substantiv (1) (Ketūrnỹcis itai vadzinos Bbr.), merkavóti (Jaūgi jūs tep mūsi merkavójat Psl.), miedzis femininum (4) (Miedzis geltóna, graži Psl.), pirkdyti (Ariėlky reikėj pīrgdzyc, o grašų nebūvo Bbr.), reštinis, -ė adj. (2) (Nubėgo reštinis autobusas un Jūrótiskes Psl.). visokis, -ià pronomen (4) (Rinko ir rinko mani: ir balšavýkai, ir niėmčai, ir visokià chalėrija Psl.), zakristijà femininum (2) (Pilnà zakristijà tų bóbu Psl.), žvaigždė femininum (2) (Žvaigždė kàktoj Psl.).

Särskilt bör nämnas några intressantare former eller användningar av välkända ord som inte tagits med i LTŽ, t.ex.: abidvėp adverb (Manip gi abidvėp dukterėp mašinos šåvos: ir vienåp, ir kitåp Psl.), arkliūoj instrumentalis (O tep arkliūoj važinėja, rovarais važinėja Psl.), tåvo ne bėdà ”det är inte ditt problem” (Tåvo ne bėdà, aš móku aškalbėc šūnį, šūnes nelós Psl.), pribūtas, -à ”ankommen” (Cia visi žmonės pribūci, svečimi Rbr.), jiemiem (In-sàkė jiemiem Psl.), radusỹs ”som har uppkommit” (Visókių familių búvo radusỹs Bbr.), prieg šventėmjiem (Sirgo i po tôm gi nùmirė un visų švintūjų, prieg visiem švintėmjiem Psl.), tamiñ inessiv (Aš jūmi umpilsiu poperålin tamiñ nuožuolnės karós Psl.) káliep

¹ Stavningen av exemplen nedan och förkortningarna (t.ex.: adj. dem. sl, Bbr, Dnr, Psl osv.) är desamma som i LTŽ. De ordformer som här i inledningen anges tillsammans med illustrerande meningar upprepas inte längre i ordbokstilläggen. Inte heller upprepas de nya lånorden som presenterats utan meningar.

11. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.

161

ad. (Kāliep maski šunýčiai Gud.), senōpip el. (Senōpip ažēik, mōža ānas tāu rassa-kis Psl.).

Särpräglade empatiska pronomenformer används, t.ex.: kitãsai nom. (Ir dziėdai būvo, viēnas ir kitãsai Uos.), kūnigojo gen. (Reikia klausyc kūnigojo Psl.), udavój nom. ”änka” (Aš udavój gi buvaũ tris [metus] su pusī Psl.).

Även intressanta fraseologiska uttryck som inte tagits upp i LTŽ bör nämnas, t.ex.: an višōs galvōs ”mycket häftigt” (Jai reikia rékc un višōs galvōs, kad anā girdėt kũ Psl.); an vėjo ”förgäves, till ingen nytta” (Ot ir visa razlais un vėjo Psl.); až ausių imtis ”bli mycket förvånad” (Ānas kap pračiitōs pro tavi, tai tu až ausių imsiēs); až živatų rinktis ”skratta så man kiknar” (Ānas kap pračiitōs iš gazētos, tai visi až živatų rankas Psl.); pabučiūoti prabājų ”inte hitta något, mötas av en låst dörr” (Pabuciavai prabājų ir namō Psl.); do chalērija ”mycket, rejält” (Lasiũ a(ž)sivedē da chalērija Psl.); dantys mūdrascies ”visdomstand” (Duncys mūdrascies, mės sākēm Psl.); duōti prikūryti ”ge någon en avhyvling, gå hårt åt någon” (Duōs prikūryc āny [uodai], nepamiegōsi Psl.); Diēvo kar-vāitē ”nyckelpiga”; ir dūko nebūti ”inte finnas någonting” (O momōz dukterēs ir dūko nēr Psl.); ciēlų maišą ”väldigt mycket” (Priūtarijau jūmi ciēlų maišų, ciēlų maišų priūtarijau, primelavāu Psl.); kāutis ažvačia ”sparka” (Arklýs kāunas ažvačiu Psl.); kap čebatas ”helt och hållet” (Sakaũ, dūrnas kap čebātas Psl.); kap čērtas ”i oändlighet” (Partizōnai gērē kap čertai Psl.); kap kačērga ”långsamt, trögt” (Kam ānas [kuinas] mān, tįsia kōjas kap kačērgas Psl.); kap zvanai ”klangfullt” (Kap būvom Pāsaly, tai būlo giē-mam kap zvanai Psl.); kap žvėris ”energisk, snabbt” (Arklýs āima kap žvėris Psl.); ōran nueiti ”gå på toaletten” (Živati svlā, ōran nenueisi, tep ir smerčis Psl.); pirmā galvā an karkūžēs ”en person i medelåldern” (Dar nesēnas — pirmā galvā un karkūžēs Jsk.); nug rāžumo nuvaryti ”bli berusad” (Kap dāu pāmaku galvōn, ir nug rāžumo nuvārē, o Petrūkų į tų Psl.); nug mažanų dienų ”sedan barnsben, från barndomen” (Tai āny nug mažanų dzienų mokēi, nu bōcios kalbēi Uos.); liežūvi turėti ”kunna ett språk” (Vot kiek liežūvi turū — kēturis liežūviūs — ir Pāsaly sēdziu Psl.); pirmōj polkā ”första dansen” (Svōtu pirmōj čerkā ir pirmōj pol'kā Psl.); strūkas liežūvis om ”žagūnai”, det vill säga invånare i Lazūnai som talar (Strūkas liežūvis mūs, tolī nenuevisi Jsk.); vyžų daužėtas ”omtöcknad, märklig” (Ānas tokīs kap vyžų dauštas Gud.)

På grund av att språket håller på att glömmas bort och den nära kontakten med slaviska språk förekommer många olika hybrider, lånord och variationer i enskilda ljud, t.ex.: baraznà sf. (4), jfr ežia (Ir toj baraznà, nēr ažōs, o kad būt gi ažā Psl.), bōbočka sf. (4), jfr bōba, bobulė (Bōbočka, rassākai mūmi skāškų Psl.), ōlena sf. (1) ”ben”, padāšva sf. (4), jfr pādas, padōbnai adv., jfr padābnas (Giema kap bāciuska padōbnai Psl.), ponedielnykas sm. (1), jfr panedielnykas (Dar mōža ponedielnykan sākē Psl.), sākaras, sāčharas sm., jfr cukrus (Sākaro gi nebūvo, īto cūkro Bbr. Ašpīlē vūogas sācharu Bbr.), sarokā sf. (2), jfr šārka, susim adv., jfr sausēm, sausim (Vo, kad pasāko, tai susim neteip, susim neteip, Psl.), sviežickas -à adj. (3ᵇ), jfr švėžickas (Sviežicki paūtai, gārdūs Psl.), ščestlyvai, ščeslyvai adv. (Jau sudzievū ščestlyvai Psl.), udaũ-cas sm. (2), jfr udaũčius (Ītai udavā su udaucių apsižānio ir dār radāisi aš juosnī Psl.), žōratka sf. (1), jfr žōaratka. En ansenlig del av dem är tydliga tillfällighetsbildningar. En person från Joskonys (Samuelis), som länge inte hade talat litauiska, försökte säga ordet

162

ordet häst lade han till hästens rot och sade: häst och sto, men fortsatte sedan här — Förde hästarna på bete Jsk.

Månadsnamnen används numera främst i slaviska former, även om en del människor också känner till de litauiska motsvarigheterna, t.ex.: saušis sm. (2) — stičnius sm. (2), vasaris sm. (2) — liūtasai sm. (2), kóvas sm. (1) — mórčius sm. (2), balandis sm. (2) — kvietnius sm. (2), gegužė sf. (2) — mójus sm. (2), biržėlis sm. (2) — čėrvcus sm. (2), liepas sm. (1) — lipcus sm. (2), rugpjūtis sm. (1) — šerpnius sm. (2), rugsėjis sm. (1) — (v)žesnius sm. (2), spális sm. (2) — padziėrnykas sm. (1), lãpkrītis sm. (1) — listapōdas sm. (2), gruōdis sm. (2) — grūdnius sm. (2).

I tilläggen finns jämförelsevis få nya rotord eller nya betydelser av ord. En större del av dessa är lånord och dubblerar ofta de litauiska motsvarigheterna. Detta framgår tydligt av hänvisningarna till ord eller betydelser som redan finns i LTŽ. Grundformer anges endast för nya verb (avledningar med suffix och lånord). Andra olika prefix- och reflexivformer är, med undantag för enstaka avvikelser, sporadiska och skiljer sig i regel inte från motsvarande bildningar i LTŽ.

Först presenteras det litauiska ordförrådet, det vill säga ord med litauiska rötter. Hit förs även internationella ord som förändrats endast obetydligt samt äldre lånord som införlivats i standardspråket. Sammantaget utgör denna del av ordförrådet omkring tre femtedelar av alla tillägg:

abi kuris (hybrid) indef. pron. vilken som helst: Atvažujit subatōn vot abi kurōn Psl. pasi-agrastáuti som standardspråket: Amà sõdan pasagrastáuc Dnr. papa-akėti harva överallt: Žydziūnai jau papaakėji bul’bàs Dnr. Kumpuosa jau visa papaakėta Dnr.

ambolatōrija sf. (1) ambulatorium: Aš jau iš ambolatōrijos bėgu Psl. amērika sf. (1) fattigdom: Negodni tį žmonės, cionbikai amērika Psl. amerikōnas sm. (2) jfr amerikōnčius: Vaikai amerikōnai, tį gimė Bbr.

an prep. med gen. enligt: Ne šėnas, dar gražūs un jo metų. Pranūkas gražūs un jo metų Psl. apsiavimas sm. (2) som standardspråket: Apsiauc, tai brungus būvo apsiavimas Bbr. pa-ardýti ta isär: Paardzýe skōra mõžna, o tadiu pastātai kad nori Dnr. pasi-ardnėti plöja, plöja upp: Kap pasardzīnėjo perdzėn, tep, sãko, nāta peciāi sopa Dnr.

pasi-árti plöja upp: Dãvė ir bernāku kįsnį pasārė, kad prjunkt Dnr. raz-árti (hybrid) plöja: Nėra ažōs, a kad būt gi ažā, o taigi ažā razartā tį ir tį Psl. artýsis, -i adj. (2) närstående: Pastātė cionbikos tàn galān artysian Psl. papa-aštrinti vässa allting: Kalviep papaštrino visa: ir peiliūs, ir pjāutuvus Dnr.

ātomas sm. (1) atom: Ir ōt ātomas, visa (potvynį) Džievãs visa kab dâu, tep ir ātomo nereikia Psl.

nusi-audýti bli förvirrad: Nusiaūdai gi jau tū, kō stōvi kap stulpas Dnr. augdinėti, -ėja, -ėjo växa.

ap-augdinėti växa igen: Kap runīkos apaugdzinės, bōtas būs žmōj Psl. at-augti 1. som standardspråket: Nugūrina (ragą), pakōl’ atauga, būva su vienu ragū Psl. 2. som standardspråket: Apėdė (sodus), ir nebūvo lakštį, ale atāugo Bbr.

11*

163

až-augti 2. sota igen: Skorstenen sotade igen Psl.

aukštas, -à adj. (3) 2. Om kvalitet: Balci mjöl, av första sorten, av hög kvalitet Dnr.

aukūnė sf. (1) se alkūnė: Det är så att man får tag i det med armbågarna där Psl.

panusì-aūti ta av sig alltihop: Han gick barfota genom ängarna Dnr.

papa-áusti väva färdigt allt: Till Velūkai hade vi redan vävt färdigt allt Dnr.

avãrija sf. (1) som i standardlitauiska: Min son dog i en olycka Psl.

avýtinis, -ė adj. av får, får-: Fårekött Psl.

až prep. med gen. 11. efter, bakom: För att valla kor måste man gå efter korna hela tiden Jsk.

išsi-badžioti ströva omkring: De strövade omkring länge, nu sover de Dnr.

paiš-baidyti skrämma bort allihop: Den där djävulen skrämde bort alla hönsen Dnr.

baidlyvas, -a adj. se bailyvas: Han är rädd för allt. Den skygga hästen blev rädd och skenade iväg Psl.

balandà sf. (3ᵇ) som i standardlitauiska: En duva guppar Psl.

pa-balnóti som i standardlitauiska: Hästen är redan sadlad, sätt dig upp och rid Dnr.

báltas, -à adj. (3) 2. dyr: På den vita ängen satt jag och pratade för mig själv Bbr., Bžm.

pra-bálti som i standardlitauiska: De häller på lite mjöl i kläderna och sedan i säden, så att det blir vitt Bbr.

baronáitis sm. (2) dubbelbeckasin: Dubbelbeckasinen sår i gräset Psl.

paiš-barstyti helt strö ut: Kap neážrėse maišo, tep ir paišbarstė grūdus un kėlio Dnr.

pa-barškinti knacka på: Pazdairai, kas ti pabarškino? Dnr.

išsi-bárti refl. jfr. skälla ut: Kap ãny i (š.)sibórė, tep dabar nesuveido krūvõn Dnr.

prisi-bedavóti 2. refl. beklaga sig: Anã nãta prisibedavójo po bõciai Dnr.

iš-bėgioti som i standardspråket: Vaikai kap ragi išbėgiojo Dnr.

in-bėgti springa in: Aš pirkiõn inbėgau, kačèrgu ėmiau ir bėgõm būdòs Psl.

nu-bėgti 4. åka snabbt iväg: Nubėgo reščinis autobūsas Jūrótiškėn Psl.

pad-bėgti 3. anlända: Atveža iš Lazūnų, un rõvaro padbėga ir pèrka Bbr.

bulta, -ar, -ade knacka, dunsa.

at-beldinėti dunsa fram, knacka sig fram: Nu niẽmčai adbel dinėj ir selãz dègino visa Psl.

bernūkas mask. (2) 3. ogift ungkarl, ungkarl: Nebūvo žmonõs nė, ne, bernukū vo tep ir gyvėna Psl.

beržūkas mask. (2) dim. jfr. björk: Beržūkai ir cionbìkai yrà Bbr.

pa-bezdėti släppa väder så att det luktar: Kap kadù ãnas ir pàbezda Dnr.

pri-bezdėti jfr. släppa väder så att det luktar: Pribezdėjo, alně nõsi vėrcia Dnr.

pa-blaškyti slita av, rensa ut: Jaũ visùs linùs tadiù būvom pablàški Dnr.

prisi-bliaūti som i standardspråket: Mãnos kárvės prisibliauš negirdžtos Dnr.

pa-bliūžnyti prata strunt: Ãnas nègal' būc nepabliūzniji Dnr.

blogýbė substantiv femininum (1) som i standardspråket: Ir visókias blogýbes pragývenai Dnr.

blogýn adverb, se blogas 1: Nu gerėsnis kūsni, bo ne blogýn àima Psl.

pa-braidyti som i standardspråket: Įtas vaikas neištrivõs nepabraidė po ūndeni Dnr.

brãzdas substantiv maskulinum (4) som i standardspråket: Reikia pjáuc kap brãzdas raũndas Psl.

až-brinkti svälla upp: Išminkyta dúona ažbrinko Dnr.

164

pa-bristi som i standardspråket: Pabrėndž' tį kūsni, pazdair, kas tį guli Dnr.

broliukas substantiv maskulinum (2) föräldralös flicka: Broliūkai cik žýzd' daržaly Psl.

bronchitas substantiv maskulinum (2) som i standardspråket: Nù a jùs nuk kõ gėret, nug bronch(i)to? Psl.

brūkšterti, -ia, -ė hugga in: Nu õdzina, brāt, brūkšters, sucēinsi kap kaladā Psl.

prisi-būdinti som i standardspråket: Nėgaliu jō prizbūdzinc, nāta miēkc' Dnr.

bulbavienà substantiv femininum (3), jämför bulbiena: Makryčā klōjasi apaciōj kur bul'bavienà Bbr.

burbalka (hybrid) substantiv femininum (1) bubbla: Vėrda, liš būrbalkos šokinėja Psl.

burokėlis substantiv maskulinum (2) rödbeta som används som föda: Tai raudōnus burokūs vadzina burokėliais Bbr.

an-būti vistas en stund, stå kvar: Až vaikų neunbūs manīm ito kundziūko Psl.

in-būti 1. överleva, förbli vid liv: Tadù až nēmčų neinbūsi, a(ž)strēlis Psl. 2. stå ut en stund, uthärda: Oijē kap āima kārvēs kakarūžon, tai nē rōdos nē kokiōs nēra, negal' inbūcie Psl.

pa-būti 3. hända, inträffa: Kōlai i(š)simōko, visa pabūsta Bbr.

buža sf. (2) 2. mun: O kū, sakau, maź jau būzon duōs, kat paprašysiu Psl.

čakoti, -oja, -ojo ticka: Mōža kur čakoja češai Gud.

karaktär sm. (1) som lk.: Viši un vieno charāktaro vaikai kap čābatai Psl.

čikt interj. för att markera en stöt: O užžs i(š)stūmė gālvu ir čikt mān būrnon Psl.

pa-čiukoti pipa lite: Any (višteliai) liš kūsni paciukoja Dnr.

cukrinė sf. (2) diabetes: Cukrini šir(k)sta tōj, kuri až jauniko Dnr.

čeplys sm. (4) jfr. čepela 1.: Māika pavadino čepliu, čeplys Gud.

čianoj adv. se čianai: Jau nēsnōri čianōj būcie, jau senā džirbuos Psl.

čianuikai adv. se čionāika: Kab ras itep čenuikai, kurākai brukavōjom ūlyčias Psl.

prisi-čiunėti bli tyst: Dōs jau prisčiūnėjau Dnr.

čiunti, čiūna, čiūno tystna.

pri-čiunti tystna: Sāko, kap atvažāu Bōkštan, pričiūno, jau negiedōj, jau mucho, bijōj bokščōnių Psl.

apsi-dairinėti 3. refl. se efter, vaka över: Dabar reikia ir žmōnų jōjų apzdairinēc Dnr.

iš-daryti förbereda: Reikia palyno išdaryc Psl.

dausos sf. pl. (4) tropikerna: Žūsēs bēga un dausų, un šilto dāikto Psl.

slå sönder 2. kapa av genom slag: Manām ārkliu karčūs čērtas papynė, reikia iškirpc, ale nekerpa, akmeniu addaužinėja (flk.) Psl.

slå sönder, -r, -de se daužd(in)ėti.

slå sönder se perdaužinėti: Prišāko vienas kitām nepērdaužinēc tūrgo Bbr.

slå in 2. sticka in, slå fast: Undauža žamēn pōlku ir ima vadziās Psl.

slå in många slå fast ett stort antal: Paindauža kuolaliūs ir tadū vaikščioja (kastar tyget) Bbr.

täcka över övertäcka: Un žiemōs reikia pirkātēj visūs lungelius paażdedinēc Dnr.

övertäckas refl. se indėdinėti: Šakėlēs, kur špuliā inzėddinėja Psl.

brinnande, -de part. 2. häftig: Degūs arkļys Psl.

bränna 4. vara varm av kroppsvärme: Dēgina visų ir gālvu dēgina Psl. 5. refl. söka efter hingstar: Kumēlē dēginasi, kumeliōp nōri Psl.

165

až-dėgti 3. bli solbränd: Aždegė rūdas visas Psl.

in-dėgti bli varm: Taigi pridega kūsni pečuj (duona), kap mochai indėga pečius Bbr.

insi-dėgti fatta eld: Šuodziai reikia ištrindzinėc, bo insidėks kamini, a(ž)sidėks pirkia Psl.

paaž-dengdinėti täcka ofta: Any avurkuš un nakcės paażdíngdzinėja Dnr.

deñgti, deñga, -ė jfr täcka 1: Tadu šaudais deñga Dnr.

ap-diñgti täcka över: Abdenga šaudais ir kroiku padaro Dnr.

až-dėgti 4. förbjuda, stänga: O kap dazinōs vlasčis, da jūmi aždīñks ītu, kaplyčių jūsiu aždīñks Psl.

dengtuvas mask. (2) lock: Dingtuviu kôc kų apdigdzinėjam Dnr.

dengtuvelis dim. (2): Reikia dingtuvelių apdinge pienų Dnr.

dėti 9. tilldela: Gyvį ažimde (už javų išganymą) ir štrafų dejo Bbr.

až-dėti 5. släcka: Papritlėjau ūndeniō, čysta aždėjeu ugnį Psl.

pasi-dėti 5. refl. se sig om: Ītas fūrmanas paždema-nūmirė, gũl neģīvas Psl.

dezertýras mask. (2) som i standardspråket: Ažemė tuos dezertyrus Psl.

diemedis mask. (1) som i standardspråket diemedėlis dim. (2): Diemedėlis augo tī Psl.

dienavóti, -oja, -ojo (hybrid) dagdriva: I vakarōja ir dienavōja Jsk.

diešin adv. ovisshet: Atseis ar neatseis, jau dziē(ž)žin Psl.

Dievùliau bočiùliau interj. (för att uttrycka förvåning): O tī gi balā, Dzievūliau bočiūliau! Psl.

paiš-dirbinėti tillverka allt: Ir kô jamp nēr paišdzirbdzinėta! Dnr.

pér-dirbdinėti se perdirbinėti: Nu ale mōža pérdirbdinėj čià ānas Psl.

da-dirbti (hybrid) avsluta arbetet: Aš paskrebūška, bocià skrebój skrebój ir kōju nedadzirbo (nes šlubas) Psl.

išsi-dirbti 5. refl. smutsa ner: Klōj skarōčų un stālo, kad stālas nei(š)sidiržint Bbr.

pra-dirbti släppa ut: Pasimi rūblį ir pradzirbi Psl.

dirigúotis, -úojasi, -ávoši svaja: Vilkai kap ažžaidzia medzy, tep až mēdzias dirigūjasi Psl.

pa-drabstyti gräva upp: Kūr itai ragėta, vištos daržų padrāpstė Dnr.

paapsi-draskýti många riva sig: Any (vaikai) kap lis šūveima krūvōn, tep paapsidraško Dnr.

draũgas m. (4) (nj.) som i standardlitauiska: Nu draugai jō suvažāvi Psl.

dryžinis m. (2) verktyg för att skära ut räfflor: Dryžiniu pjāuna ravelį ir dėma dūgnų Psl.

dukteris f. (3ᵇ) se dukte: Aš po bociū Varanėlio Mikalōjo dukteris Psl.

paan-duoti ge bort, dela ut: Jau ana dukteris paandau až jaunīkio Psl.

parazdúoti (hybrid) dela ut: Milēnksasai (žemę) tai lis parapkām parāzdavē. Jau āny slūžijo, tai jiem parāzdavē Bbr.

prisi-dúoti 3. refl. ge god skörd: Tadu cieji lināciei ka(p) pridzūoma tep nāta gerai Bbr.

susi-dúoti spöka sig: Sākė, suždāvi būvo gaidžyš Bbr.

paaž-dūgnyti sätta botten i allt: Paaždūgnijo visūs kuodžius Dnr.

166

pa-dvėsti liksom på lk.: Nebi, dābar ānas (telias) nepadvės Dnr.

dvilkt interj. för att uttrycka en plötslig rörelse: Un ti um pievos nuvėjo, itai visi dvilkt i nuvėjo (för att fotografera sig) Psl.

dvynyš mask. (4) jfr dvynykas: Dzvyniai būvo āny. Anà turėj dzvyniūs Psl.

dzaň interj. för att beteckna klockors ljud: Ėch važiuoja jau ānys – dzaň dzaň dzaň, kap jau žino, kur mergos yra Bbr.

iš-džiūboti 3. suga sig, dricka ur: Pakusni ir išdžiūbojom tep mės tų vynų Psl.

džiovindinėti, -ėja, -ėjo torka.

pér-džiovindinėti torka för mycket: Nesudžiūvo kap kārtas, reikia pérdžiovindzinėc Psl.

paiš-džiovinti torka mycket: Dabar tai nėra bėdės, paiždžiovino ir vėža Bbr.

pér-džiovinti torka igen: Reikia pérdziovindzinėc šienų, ne kur dė́sies – pérdziovinsim Psl.

pra-džiovinti torka lite: Pradžiovinam rugiūs ir mālam Bbr.

ėch interj. för att uttrycka beundran: Ėch važiuoja ānys, kur mergos yra Bbr.

at-eidėti 5. gå ut: Kap ataidėm iš pirkios, tep pakavolki atpjóu duonos ir dáu Psl.

ap-eiti 6. bli angripen: Kirmėlėm apėj sōdas, nieko nepadarėm. Slyvàs visàs apėj, visa čysta apėj kirmėlės Bbr.

at-eiti 8. dra sig undan, gå därifrån: O bōba laīnda: ataiki, sāko, ir krūcinėn dâu kulokū Psl.

da-eit 5. dö: Un Velýkų kap ašpjōu (kumpį), tep ir veršis daūjo. Un Ažūgavenįų ažūgo, o un Velýkų ne. Ir veršis daūjo Bbr.

gå ut börja, sätta igång: Vi började dricka när kriget bröt ut, när bolsjevikerna kom Psl.

gå under 6. förfalla moraliskt: Nu har världen gått under Psl.

gå ner 4. drunkna: Tre gick ner. Tre barn gick ner i den där dammen Bbr.

gå över 5. byta läger: De hade gått över till tyskarna med sina tio tusen (till tyskarna) Psl.

gå till 6. hända, inträffa: Nå, så var det, så gick det Psl.

rester substantiv, plural (4), se ėšles: Resterna har gjorts av en kattunge Psl.

äta upp 2. förstöra delvis: Vår trädgård åts upp av sot, och det fanns inga löv Bbr.

äta upp allt äta upp fullständigt: Allt har redan ätits upp: både höet och stråna Dnr.

fikusträd substantiv (1), som i standardspråket: Elden når upp till takbjälkarna Dnr.

medlidande, -ets substantiv (1), medömkan, sympati: När det inte finns något medlidande, finns det heller inget att gråta över Psl.

komma på som i standardspråket: Han kom inte på något och kommer inte heller att göra det – det var som det var, och så förblir det Dnr.

driva hem föra tillbaka till betet: En herde vaktade hjorden, och vi drev hem ett par kor Jsk.

driva till bete som i standardspråket: Och då vallade han hela sommaren och gödde upp dem med två pud Bbr.

bli rädd 2. reflexivt: förskräckas: När de fick syn på honom blev alla rädda och sprang iväg, alla skyndade upp Dnr.

bli rädd bli förskräckt: Jag blir rädd när dörren plötsligt slår igen Dnr.

trassla in sig 2. reflexivt: fastna, trassla in sig: Åh, det var svårt att tala rent ut, man trasslade hela tiden in sig på litauiska Psl.

167

ążsi-gavėti refl. se ažgavėti: O a(ž)sigavėc un Ažūgavėnių reikia Bbr.

geltonavótas, -a (hybrid) adj. (1) gulaktig: Geltonavóta markvà tǫj, rudà tumšesnė geltonavóta Psl.

paiš-gérti 2. dricka lite då och då: Kap cik paižgera tep ir skaūnasi Bbr.

gesýti 2. ge ifrån sig ånga, bombardera: Araplānai vis skrañda, kūšni abdairė žmonių, balševykų ir gėso Psl.

giedodinėti, -ėja, -ėjo sjunga, sjunga sånger.

at-giedodinėti svara med sång: Ānas ažgiedój, o anà adgiedodinėja jām Psl.

at-giedóti svara sjungande: Ir vėl ažgieme anà, o itoj adgiema jām. Kap nór tep atgiema. Kap jām papūola, tep adgiema Psl.

až-giedóti 2. kungöra: Al¹ svabōdų ažgiedójo balševýkai, visas frōntas, po visų frōntų ažgiedójo i fsio Psl.

pri-giedóti sjunga på alla möjliga påhittade sätt: Ir prigiema visāp tī ānas Psl.

susį-giñčyti som i lk.: Āny suzginčiojo, o pie kū, paci nežinaū Dnr.

pasi-giŕsti 3. känna: O kū pagirdot tadū? Psl.

pa-gýti som i lk.: Kap pagija, pāts (šašas) nūslupa Psl. refl.: Šašas kap pažgis, pāts nuslūps Psl.

gyvénti 5. stå ut: Gi juōkas, nėgalim gyvénc iż ito juōko Psl.

gyvéntis refl. se gyventi 1: Kap gyvėnasi tāu, kas girdėcis? Psl.

su-gyvénti 3. skaffa sig genom att leva: Su juōj anà bērny sugyvėno Psl.

gyvuonỹs mask. (3ᵃ) se gyvuonis: Gyvuonỹs nāta sopa. Tep aš kartū gyvuonīn pāšinų ažūšūniau Psl.

täcka över omsluta, skyla: Prigōb¹ tu jū kūoj, kad nesušalt Dnr.

lägga på 2. sätta på: Nēša kū užgrōvi un kāklo Psl.

bli vackrare, -are, -ast som i standardspråket.

bli vackrare som i standardspråket: Pagražėjau kūšni, pajaunėjau Psl.

grōbti subst. (2) se grōžtuvis: Nebūvo knōlių, alē sukē gruštuvū ir tadū kuola-liūs kōlē Uos.

grebėzdas subst. (2) grebestas: Tadū ivuos grebėzdus primuždinėjo Dnr.

grebóti, -ója, -ójo se graboti: Grebōjom ir vėžem, bo visa saūsa būvo Psl.

vända sig bort vända bort: Agōtos dūonos pādema – vējas nūzgrīža šōnan Bbr.

gripa tag i 2. ta: Jūos ažēmē, pavelėj visūs tijaukai, neižbēgo, ažgriebē balševýkai Psl.

falla 4. anfalla: Niēkali per ty vījany nepēraisi, pīmps prōsta un galvōs grūna Psl.

falla ihop 4. lägga sig, somna: Gīrtaz buvaū, abgruvaū miegun Psl.

tränga in 2. gå in: Būvo keturi (vokiečiai) selōn ingrūvi Psl.

täppa till för många täppa till åt många: Ītos duōbes jau suvisū paažgrūvi Dnr.

falla ihop, har fallit ihop se pargrūti: Dar gēra tōp, kōlai nepārgrūsta, kap pargrūva, gūl¹ Bbr.

grōbti, -ia, -ė som i standardspråket.

samla ihop, ta för sig sno åt sig: O Jūrikas (ponas) tai āpgrobē žāmį ir jau un tolerų pārdavē Bbr.

168

grūntas substantiv (2) 1. jord, tomt: Vi hade där redan några jordlotter, vi hade några jordlotter, men här fanns en fjärdedel av en tomt Psl. 2. natur, sätt: De är av något slags samma natur som den där Vlādžiks Kuzmičius, av samma natur Psl.

ažsi-grūsti 4. refl. komma in, ta sig fram: Vart tog du vägen? Du kommer inte långt, du har trängt dig in någonstans bland ängarna Psl.

dasi-grūsti (hybrid.) uthärda: Det är slut på tålamodet, jag har väntat så länge, jag var rädd Psl.

pāaž-grūsti täppa till helt: Var har han stoppat in er? Inte ens jag vet Dnr.

pa-grūsti 4. proppa in, packa ihop: Bilarna är proppfulla vid kyrkan Bbr. 5. skjuta ihjäl, döda: Bokščioniai blev alla överösta med kulor, många sköts ihjäl Psl. Partisanerna sköt ihjäl alla, brände byn Psl.

papa-grūsti slå sönder allt: Nu slog han sönder alla apparater (brännvin) Psl.

susi-grūsti 4. refl. tränga ihop sig, samlas: Alla trängde ihop sig där och festade Bbr.

gudōninas, -a adjektiv (1) från Gudonys: Han bar honom på sina armar till Gudonys och gick därifrån Psl.

da-gulėti (hybrid.) uthärda liggande: Den här saken gör så ont, jag kan inte ligga ut den Psl.

ap-gulti lägga sig, somna: De samlades, så gick de till sängs, och sedan somnade alla till sist Bbr.

gumà femininum (4) som i lk.: Allt var av gummi Psl.

pra-gūrinti börja, komma över tröskeln: Åh, det var svårt att komma igång med att tala ryska, jag blandar hela tiden in litauiska Psl.

gurklys 4. adamsäpple: En människa med ett stort adamsäpple Psl.

haŕ interjektion som markerar gräl: Och sedan länge, där står vi och grälar, haŕ, haŕ, haŕ, en mot en Psl.

iešniekas, -a adjektiv (3ᵇ) mycket kort, mycket trång: Sådana små hus du har, så trånga och smala de är (r.) Drv.

ieškoti(s) 3. refl. putsa fjädrarna: Hönsen putsar sig, det blir frost Psl.

vila 2. vara död: Al' dar āny nuvēj pas namūs atsilšinēc. Jau āny atsilšinėja visi, jau visi ažmigo lietuviai Uos.

ta som gisslan 5. hålla kvar för att få lösensumma: Um pievōs nelāidė jau, gyvi ažimđė ir štafų dėjo. O kiekkkart (ponas) ažimđė gyvi Bbr.

ta, gripa, beröva 6. ta, fånga: Juos ažėmė ir pavelėj visūs Pel. Ažėmė dezertyŕus ir visa Psl. 7. ta ifrån: Cia tadū ažėmė diōnų selōj Bbr. 8. ta tag i: Nu do va prijėmiau kūsni, o kūsni ažėmė lietūs Bbr. 9. träffa: Sāko, o kad aš jį ažėmž, būūtum pautarini Psl. 10. ta som lösensumma: Ir ažima gyvi ir ažvāro Bbr.

ta ut 6. ta ut pengar med hjälp av en sparbanksbok: Aš jau nuvėjau un počtos nūjemiau šimtų rūblių Psl.

ta hand om, klara av 5. bärga: Vo šienavāi (nors lietus) nu do va prijėmiau kūsni, o kūsni ažėmė lietūs Bbr. Visa jau priimta nog laukō Bbr.

kärl (nj.) m. (1) som i standardspråket: Paštiloju pīrkų, pāprašiu indus ir sēdziu Dnr.

institut m. (2) som i standardspråket: Atvedė mani institutan anā Psl.

intrŷs m. (4) se intrius: Intrŷs būvo, vienų pautų Psl.

jasmin f. (4) jasmin: Jazmintà gražì āugo. Skynėm jazmintàs Psl.

169

nu-jódyti jaga bort, driva iväg: Hästen är så bortjagad att den inte ens orkar dra vagnen Dnr. Han sitter på hästen, men du jagar inte bort mig Dnr.

jokìs, -ìa pron. def. joks: Och han har ju fortfarande ingen bil alls Psl.

jujiškis, -ė adj. med smob., jujiškis (2) Vijòs, Yvijòs: Nyligen byggde den där jujiskiska kvinnan en ladugård åt sina får, tjugotvå bänkar. Hela Vintra, säger man, är jujiskisk på riktigt. De tilltalade den där jujiskiern med ”kūningas” Psl.

kabiniètas mask. (2) kontor: Han förde mig till sitt kontor Psl.

atsi-kabinti 2. göra sig av med: Jag har redan gjort mig av med dem Psl.

kadà ne kadà adv. då och då: Nå, han dricker lite då och då, men han är ju ingen fyllbult Psl.

kadàisnis, -ė adj. (1) se kadaikščias: Det var sannerligen ett arbete, sade de då Uos.

kairanÿs (rt.) adj. (4) se kairinis: Vare sig du går åt den högra eller vänstra sidan, hamnar du där du brukade vara Psl.

kairinis, -ė adj. (2) vänster: Du hamnade där, sväng åt vänster eller höger Psl.

an-kaisti bli överhettad: Så fort jag tog på mig de våta kläderna blev jag överhettad Psl.

pa-kākoti uträtta sina behov: Han sitter på pottan och bajsar Dnr.

kálti 4. (vrt.) sticka, slakta: Grisen skriker när någon slaktar den Psl.

pri-kálti 2. slå in många: De slog in sådana små pinnar i hjulen Psl.

3. slå, misshandla: De slog honom hårt i huvudet överallt; det är redan sådant där Bbr.

at-kalbėti 2. häva en förtrollning: Han hade en böld på huvudet; någon klippte av håret och hävde förtrollningen Psl.

pér-kalbėti 1. som i lk.: Jag pratade igenom allt med honom och sedan gick jag tillbaka Uos. 2. prata en stund, samtala: Jag pratade ju med honom om allt, och så pratade jag färdigt Uos.

pasi-kalitiuoti hålla fast vid varandra: Āny ir paskalitiuoja kap niėkas nėrag Dnr.

kamblÿs m. (4) se kamlys: Samlar ihop gräs, öppnar de där kamblìus och äter Psl.

kamštis m. (2) se kamštv̇s: Där är båda ändarna på tunnan sådana knytnävar Psl.

paap-kapóti hugga sönder helt: I Gudziškės var alla material sönderhuggna Dnr.

karasÿs m. (4) se karosas, karosis: Det fanns många sådana karasìų Dnr.

kardiogramà sf., kardiagramà (2) som i standardspråket: De gjorde ett kardiogram på mig. Nå, bra, de registrerar det där kardiagrammet åt mig Psl.

ap-karšti 2. bli påträngande: Jag måste redan arbeta, jag blir redan trött på prat Uos. refl. Man blev uttröttad ända till kvällen, när dagen var så lång Psl.

at-kàrti 2. ta ner det som hängts upp, plocka ner: Vi har ju ännu inte ställt in skåpet ordentligt, jag har inte tagit ner någonting Psl.

pérsi-karti vända sig om: Den där (ormen) vänder sig i grenarna (föder) Psl.

pri-kàrti hänga upp: Och hur jag sedan lade på mer, oj oj, jag hängde upp så mycket att det blev fullt i stugan, och det var ännu fullt med skinka (lök) Psl.

kasnÿkas m. (2) 3. tuppens haklappsliknande hängsmycke: Under skägget på tuppen hänger pärlor Psl.

ažsi-kàsti refl. se ažkasti: Jag begraver mig i sand Drv.

kàstis 3. refl. klia: En orm slingrar sig. En gulaktig snigel breder ut och slingrar sig, kryper in så att man kan kliva upp på den Psl.

170

in-kąšti 3. äta lite, ta en bit mat: Nå, den stackaren hade inte ens bröd att ta en bit av Psl.

1 kaštōnas m. (2) som på LK.: Det växte kastanjer vid stängslet Psl.

2 kaštōnas adj. (2) kastanjebrun: Vi hade en kastanjebrun häst Psl.

katilėlis m. (2) kärl för soldater: De gav oss inget, lät oss inte tvätta oss; de kom med en kokkärl — och där var de Psl.

kaušinis (nj.) m. (2) (jfr pautas) ägg: I Skvaruškamp måste man krossa äggen. Hönsen värper gärna ägg Dnr.

kažkienas, -à adj. (4) vems vet man inte: En ko som man inte vet vems den är sprang iväg Psl.

kėkšta sf. (1) nötskrika: Nötskrikan håller till här hos oss Psl.

kelėlis m. (2) dim. se kelias: Vart ska jag då ta vägen och var ska jag vänta, vid vilken liten väg, i vilket litet hörn (r.) Drv.

kelỹs m. (4) väg: När jag skar itu en kopparödla brukade huvudet krypa iväg, svansen blev kvar, halva kroppen, och så låg den kvar Psl.

pauzši-kélti stiga upp allihop: Har ni alla vaknat?

ap-kėpti bli nedkyld: När jag hade gått ungefär hundra meter längs vägen var det frost, och jag blev nedkyld Psl.

su-kėpti 6. ge stickningar: Där sticker det i hela kroppen som av nässlor, det bränner och svider. Hela min kropp är som stucken av nässlor Psl.

pauž-kiīmšti täppa igen helt: Jag ska täppa till alla hål så att det inte blåser Dnr.

iš-kīrpti som LK.: Byxorna är för korta, de måste klippas ur Psl.

až-kīršti 2. slakta: Han slaktade ett får; en varg stack tänderna i dess hals och slet ut inälvorna Psl.

pa-kīršti hugga sönder: Jag högg till med yxan mot räven, men den hann inte bli träffad Psl.

kītakas pron. indef. annat, något annat: Man behövde tänka ut något annat Psl.

kītąroz (hybrid) adv. se nästa gång: Nästa gång skriver jag, jag skriver ner adressen Psl.

da-kláusti se fråga sig fram: Jag frågar, du lägger till ull, alltså garn Psl.

an-klīmpti, ānklempa, -o jfr fastna: Det var stora pölar. När det är som en ö, då fastnar man också Bbr.

kliūdytis, kliūdžiasi, kliūdėsi se hindra: Man ska driva ut den (ormen) på vägen …, då skjuter man, men den fastnar inte där, den glider inte Psl.

paāž-klodinėti täcka helt: Alla åkrar i Juosa är helt övertäckta med gödsel Dnr.

klōti, -ōja, -ōjo 4. (dial.) lägga ner: De lade ner dem på bänken, men hon låg inte där Psl.

iš-klōti 2. breda ut: Nu breder man ut (linet), och då torkar det efter en tid Bbr.

paaž-klōti täcka helt: Där var hela logen täckt (med lin) Dnr.

pér-kōšdinėti sila: När det behövs silar vi mjölken en gång till Dnr.

kramtytis 2. refl. bitas: Hästen bits Psl.

krėpterti, -ia, -ė dö, stupa: De var från Lazūnai, och alla dog av kyla Psl.

krėstis 6. refl. darra: Jag darrar som en asp Psl.

pri-krikštyti döpa många: Prästen Feliksas Petkevičius bodde i Lazūnai, och så döptes en hel Feliksas-släkt Psl./refl.: Jag döpte femton barn, jag döpte mig själv Psl.

krimslė s.f. (4) brosk: Det finns inget kött på= brosket Psl.

in-krimsti bita i: Den är så vass att det är omöjligt att bita i den; den är ju krokig Bbr.

pa-nukristi falla av allihop: Ažnac panukrito visi lakštai Dnr.

171

paiš-kūlti tröska allt: Anà Jazėbas jau visą paiškùlė, visų jau Dnr.

su-kūlti 2. blanda samman, krossa: Kanãpių prikrùna tarbelę, sikulia, sikulia ir in kopūstùs mèta Bbr.

kunigáitis mask. (1) diminutiv, se kunigas: Jõunas gražùs kunigáicis Psl.

kurčias, -ià adj. (4) 2. bildligt, likgiltig: Kùmeli kab įmpeni gòdniai, ãnas tadù kurčias, nėgirdaž' nieko Psl.

kvãpas mask. (4) som i standardspråket: Gardùs kvãpas girdėcie, kvėpia nãta Psl.

laikyti, laiko, laikė (verb) som i standardspråket: Kùmpis būs gražùs laikýc ir vályc Psl.

paiš-laižyti slicka rent hela: Ragì šuòj alkùnas, visàs tolierkàs paišlaižė Dnr.

lãjus mask. (2) jfr tukas: Lãjus itai nog živãto nùimta. Tai riebùmų tų vadzina lãjus Psl.

iš-lãkti 2. dricka ur: Čiùt ne visų sklenyčių išlakiau Psl.

papri-laižyti bryta av mycket: Ir pradėc nemòžna, kap medži paprilaužyta Dnr.

lãužti 2. göra mycket ont: Po nakčiù tai tep lãuža kõjį, sõpa, negaliù aic Uos.

aż-leisdinėti släppa fram, dämma: Mės atãjom cianai, tai jau ūndeni ażlaizdinėjo Bbr.

dasi-leisdinėti 2. refl. släppa in: Ir karvė yra, kų nedaslaizdinėja tėlio Psl.

leisti 8. hetsa, hetsa på: Per nedėlių būl'bom čėstavojau, per miestelį šunimi lãidiau (folkvisa) Bbr.

atsi-léisti 9. återhämta sig, växa ut igen: Apėdė nãto ir nebùvo lakštų, alė atãugo priš Pėtrų, priš pãtį Pėtrų atsiláidė Bbr.

aż-léisti 5. släppa ut, dämma upp: Dár nebùvo to prūdo, al' ażláidė ūndeni Bbr.

da-léisti 4. mycket försumma: Reikia pazdairýc kap daláista baznyčà lažuniškė Bbr.

iš-léista 6. trycka: Ir ãny su itùoj ponù išláidė kšionškų vo itų Psl.

pa-lėkti hamna, komma över: Visa manõs momùlės runkėlės dirbo, o dabãr pãlėkė visa un manų runkėlių Drv.

lėnkiškai (rt.) adv. som på lk.: Až gi galiù kalbėc ir lėnkiškai Psl.

papri-lėnkti böja sig för alla: Paprilankit gãlvas, bo žãmos dùres Dnr.

lešys subst. (4) lins: Lėšùs sėjo, menù. Lėšai bùvo pasėta Psl.

1 at-léti 2. hälla av, hälla i: Atlėjo pienų, per septýnias nedėlias visa visa atlėjo, kiaulės penėjo, tep kų džirbo Bbr.

1 papri-léti fylla på: Paprilėjau ūndenio, sustatiau visą Psl.

aż-lýginti jämna till: Ridl iaukos nedãvė – runkom ašpìlt ir ażlýginit Psl.

nu-lýginti släta till: Padãro bundėlį, runkàs pàprausia, kad anà neliptų tep, nulýgina gražai ir tadù pėčun Psl.

lináitis subst. (1) dim. se lin: Tadù ciej lináiciai kap przidùoma, tep nãta gerai Bbr.

pri-lipti ligga intill: Nu, mùža manimarkáiti jõ, placi kokiù un jõ neprilipi Psl.

ap-lisdinėti se aplisti: Kap aplizdinėja lĩpa, baltà džirbasi visa vientara Psl.

ap-lìsti få en skorpa, täckas: Lùpos vo kaškàp aplanda, pazdãro bãltos Psl.

paan-lìsti gå in allihop, bosätta sig: Tadù svečimòn jáujon paumlìdom Dnr.

pad-lýti (hybrid) regna lite: Vo itùoj mašinù nuvažiuotumėt, ale vo lietùs padlijo kùšni Psl.

172

lyžt interj. som i standardlitauiska: Aš aimū, liežuvį lyžt tū gėlažį ir liko visa skūrālė Psl.

lopetā substantiv (fem., 3:e dekl.) 3. skulderblad: Jaip lópetos nāta i(š)šišóvi Psl.

lópt interj. klunk (vid plötsligt drickande): Lópce iżgėrau úndēnio, aškūndau, apsidairāu Psl.

lotēlē substantiv (fem., 2:a dekl.) diminutiv, se lota: Prikišto medzi tokių lotēlių strukickų Dnr.

lótis 4. reflexivt verb plöja på: Lójasi kap kālē Psl.

ap-lotúoti spika fast lotor vid taksparrarna: Tadū jau aplotāvom pírkių Dnr.

lūptis 12. reflexivt verb slita sig, sjunga oavbrutet: Dróčus, kap pradēs šienāuc pievas, tep ir lūpasi visų nāktį Psl.

nusi-lūpti reflexivt verb, se nulūpti 2: Šašas pāts nuslūps, kap pazgīs Psl.

2 mā personligt pronomen, dativ singularis: mig: O kūnigas padūmoj, što ir mā gi gālas jau Psl.

macis substantiv (fem., 4:e dekl.) en sorts kaka: Nu ēm āny tu māci kėpē Psl. In itos Velýkos maciēs āny prikėpē. Momā rēkia un mañi, kad aš neimtāu tōs maciēs Psl.

at-maininėti se atmainyti 2: Arton människor behövde bytas ut allesammans Psl.

pra-mainyti 2. byta ut: Nu itas vartaunýkas aži kitūs metūs stōu, niekas jō nepramainō Psl.

insi-maišyti blanda sig in: Sāko nu dabar, kad tu insimaišei aš tau zadāču dėjosiu Psl.

malkėlē substantiv (fem., 2:a dekl.) diminutiv, se malka: Priskāldai malkēlēs Dnr.

málkinē substantiv (fem., 1:a dekl.), som i standardlitauiska: Mālkų sukraūsim málkinēn Dnr.

insi-mālti komma emellan, bosätta sig: Dauronysā insimōlē būvo, norēj škōlu padarýc Psl.

išši-māudyti refl. se bada: Ūpēj išsimāudīd mūm lingvēs pazdarē Dnr.

pa-mazgóti tvätta av: Nā pamazgōj mā peciūs, bo nedāstiekiaū Dnr.

medinasai adj. emph. partisan, medlem av ett förband, skogsman: Medziniej visūs pastrelioj Psl. ◊ mēdinasai gaidātis bofink: Mēdinasai gaidātis su čūbeliū Psl.

mēnūlis (nj.) m. (2) jfr. menas: Saulālē nusilāidē, mēnūlis uštekējo (d.) Bbr.

pasi-mēlstī som i lk.: Kap kadū ir ānas pašmeldžia Dnr.

mētytis 3. leva kringflackande: Vot tai tep ir mētemēs, be sā daīkto Psl.

susi-mýgti dra ihop sig: Anā susmýgus, senā, macitkā Psl.

pri-miklyti påminna: Primiklijō su sā čebātais un padlōgos, dabar praūš tu jū Dnr.

mikrafōnas m. (2) mikrofon: Ti ir mikrafōnų būvo pastāti un stālo Uos.

ministras m. (2) som i lk.: Kētūris liežuvīs turū (moku) ir Pāsaly sēdžiu, kap ministras tī Litvōn Psl.

aż-minkyti, ažminkią, -ē jfr. ažminkyty: Kap ažminkia dūonų, sodzina un ližēs ir pēčun Psl.

mintis 2. refl. skrynklas: Manip itas pluōščus būvo, ānas nēsmina Psl.

minutēlē f. (2) dem. se minuta: O māno momūlai do jau rešciniā adynēlē, do raščiniā minutēlē (r.) Drv.

mirkýti, miškia, -ē jfr. mirkyti: Tadū miškiam undenų dzvi nedēlias, abo ir daugiaūs Gud.

iš-mirkti, išmerka 2. mjukna: Āny (linai) išmerka per nedēlias dzvi, moža tris, kap kadū mirksta Psl.

blöta 2. bli blöt en stund: Han blöter den först i vatten en stund, sedan i ett annat, och då torkar den (skinkan) Psl.

173

glömma som lit.: Jag brukade tala så som en gammal gumma, men nu har jag glömt det. Uos.

kissa urinera: Jag kissade i en mugg och drack upp. Psl.

lära sig lära sig det som behövs: Han studerade i tre år och arbetar Psl.

mor (dial.) f. (2) mor: I gamla böcker är modern lärd Psl.

mana, -ar, -ade mana på (om häst): De manade på hästen medan de satt i vagnen Dnr.

mana på uppmana, driva på: Han klättrade upp på vagnen och manade på hästen Dnr.

slå, slår, slog slå.

slå ihjäl (hybrid) göra slut på: Han slog ihjäl en av kalvarna; den måste redan ha varit vuxen Bbr.

slå ihjäl döda: Morfar slog ihjäl honom Psl.

slå 3. slå, misshandla: Jag har inte stulit någonting, inte slagit någon och inte rånat någon; jag lever som Gud har bestämt Psl. 4. döda: Ett träd kommer att falla och döda oss Dnr.

än konj. 2. än: Fler än ett tiotal dog Bbr.

bära fram bära dit mycket: Folk bar fram mjöl, gryn och allt möjligt till de brandskadade; de bar fram mycket Dnr.

bära, -er, -de bära.

bära grensle passera grensle medan man bär: När benet är skadat bär man den främre delen grensle; man valde inte en sådan häst att rida Psl.

flytta ut 2. refl. flytta: Bara de få¹ alla som lever kvar vid herrgårdarna, och jag själv flyttade ut Bbr.

pér-nešti 3. bära över, lyfta upp: Ito negaliu kap sakyč negaliu ito pérnešč Psl.

nešulkà (hybrid) femininum (2) ryggsäck: Nešoji itas nešulkas parinki in pecių Psl.

pa-niežėti som i standardspråk: Kap paniežč, paskasau Dnr.

pasi-norėti reflexivt verb, se panorėti: Jėsc nóris, pasnorės per trīs dienās, a tadū jau nesnóris Bbr.

nōrma femininum (1) tribut: Aš un stānecos nüvežau nōrmų Psl.

3 och partikel. 2. se: Atvežė mani bocià šėjaukai o un itos bėdōs Psl.

pabandeli adverb, en bulle i taget: Dāu un kėlio pabundeli ir margarino Psl.

pagūdišku (hybrid) adverb, på vitryska: Pagūdišku nemokėjau ū̄taryc maskā Psl.

paisas maskulinum, vanligen pluralis (2) polisonger: Aš menū kap paisus nešōj. Vaikščoj paisus palaidi ir bóobos, ir mērgo Psl.

pajūosti adverb, under bältet: Nu pajūosti išāudi iš ty siūly Psl.

pakeli adverb, på vägen: Pakelį ti tōliau nėra nieko Bbr.

palietuvišku (hybrid) adverb, se palietuviški: Visi juōksis tadū, kap mēs ū̄tarysim palietuvišku, āny pabielarušku, o mēs palietuvišku Jsk.

pamaiši adverb, per säck: Ir būl'bu pakāsim ir jūniem pamaiši bul'bu pripilsim Psl.

pāmazgos femininum pluralis (3ᵇ) som i standardspråk: Pāmazgas kiauālēm addūomam Psl.

parāvasai, -ōji (slav.) adjektiv med emfatiskt suffix (4) ångdriven: Lazūnuosa būvo paravōj mēlnyča Bbr.

parkalinis, -ė adjektiv, av parkel-typ (2), jämför perkelinis: Marškiniai drobiniai būvo, itai dabar jau parkaliniai Bbr.

perkelinis, -ė adj. (2) liksom lk.: Itai dabar perkeliniai, niekali drobiniai būvo visa, nu Bbr.

174

pasakōrius, -ė (hybrid) substantiv, (2) berättare: Ītai tas pasakōrus, kur meluoja visa Psl.

paskrebūkas mask. (2) yngsta barnet: Paskrebūkas, jau ītai pašliedniasei vaikas Psl.

iš-pasnykāuti fasta under hela fastan: Būlo, visų pāšnykų išpasnykāvi, liš un Velykų atsigaivējam Dnr.

pāšukos femininum plural (1) se pašukelės: Pāšukos jau ītai, niāu, pāšukos, kū šukūoja Psl.

pātalas maskulinum (3ᵇ) 2. kons livmoder: Mēs vadzinam pātalu. Būsta, kārveip pātalas išāuma laukān Psl.

pautāitis mask. (1) bisvärm: Jaũ kap išāuga jaunā bitē, nāta tadū pautāicius dēma Psl.

pavakariũ adverb, mot kvällen: Ganỹc nemožnēj, kab dūoma (uodai) iš rūto albo pavakaruī, tep neinturēsi, išbēks Psl.

pavirš preposition med genitiv, ovanför: Pavirš ūndeniō plūkauja paukūrus Psl.

pēdelis femininum (2) diminutiv av 2 pēdas: 2. spår: Pamēc mān chōb savīs piedelīš, chot savīs žodelīš, kadā aš pēdeliūs skaitytau momūti išmindzinētau Drv.

4 pēŗ partikel med kas för att uttrycka emfas: Vaikai atvažiuoja šeī tei ir biega, žinot kas per vaikai, dabar vaikai nāto… Psl.

pērti, pėria, pėre slå, banka tvätt: Apmūkinam ir tadū kultuvēm pėriam Bbr.

pēstū adverb, till fots: Až gi ciongłe aimū pēstū, o nū nuvažavau un rōvaro Psl.

ap-pēšti fjäderplocka: Kāp tu mani ēsi su plūnksnom? — O kāp aš tō appēšu Psl.

piktas, -à adverb (4) dålig, usel: Tai gēras šōnas, o ītai piktas šōnas (material) Psl.

až-pildinēti fylla igen, täcka över: Da manā momūlē, da manā radnickoī, da jau gi ažpildzinējam tavī, da jaugi neišāisi (r.) Drv.

pad-pildinēti (hybrid) strö, sprida: Salietrū patpildzinējam bul’bās Dnr.

pīlnas, -à adj. (3) 6. oavbruten: Dzvidēšim traji mētai būvo nepilnī Psl.

pīlnickas, -à adj. (3ᵃ) alldeles full: Nū pilnickų viedrų prilāidēm (pieno) Dnr.

in-pīlti hälla i: O tadūkai un rytōjo miltų impīla Psl.

iš-pīlti 3. slå ut, strö ut: Ir dēgino ir išpȳte visų veidų šasāis Psl.

su-pīlti 2. slå ut, strö ut: Kap aguōnom visų šūpilīa drabnickai Psl.

pynēlē f. (2) dimin. 3. liten fläta: Tadū jau skaruōčių džirba, pāpina pynelās Bbr.

raz-pinti (hybrid) dela upp medan man flätar: Un rēdo (skyrimu) raspȳniau kasās Psl.

su-pinti 3. trassla ihop, blanda samman: Galiū supinc, reikia atsilšēc adzynās dzvi Psl.

atsi-pīrkti 2. refl. köpa sig fri: O itas dūkart kūnigas rōdas, kū nok smērčies atsipirko Psl.

raz-pirkdinēti (hybrid) lösa ut, köpa: Nu tadū gi visiem sākē, kas tūri mēšu raspirgdzinēc Bbr.

pīrgdinti 2. fånga: Lāpē nāta višṭās pīrgdzina Psl.

at-pīrkti 2. köpa: Selōj būvo šniūras tokis (žemēs), būvo atpīrki (iš pono) Bbr.

až-pīrkti 2. köpa: Herren hade tagit sig en advokat, för att få allt överlämnat till sig, allt ordentligt, som en gåva, att köpa upp vad som helst på det sättet Bbr.

175

att köpa 2. betala det fastställda priset: O kiekkarčių ažimdė (levande), o bocį su momi ik vainai išperka, addirba ar tį rublį ar tį di Bbr.

köpa (hybrid) jämför med köpa loss 2: Gaspadnios įtos pàdpirktos buvo Psl.

piršės femininum pluralis, se piršys.

lillfinger maskulinum (2), diminutivum, se pirštas: Vaikiep dabar maskickį pirštėliai Dnr.

skära ut 2. fördela, mäta upp: Įtai Pòlščis futaràs kad išpjaudzinėjo Bbr.

slakta 3. slakta: Sugàu baronàči, appjòvė, počkàs išriñko (ps.) Psl.

skära av 2. skära av: Tadù aš jam impjòviau tep kilogramų pie triz dìonos Psl.

jaga, jagar, jagade som lk.

jaga som lk.: Ėmė pàts papjùdė jų šuniù Gud.

skölja om och om igen, -er, -de skölja.

skölja ur tvätta ur: Įtep vo nešam in ùpes ir išplaudzinejam, kap jau čystà būtùp, kap pelanù nebùt Bbr.

klappa till, klappar till, klappade till (hybrid?) klappa: Pliauščù pliauščù pliauščùtės, kėpė momà bandutės Lz.

pliauščutės femininum pluralis (2) handklappar: Pliauščù pliauščù pliauščùtės, kėpė momà bandutės Lz.

skvätta 2. stänka: Bàlon vaikai pliauškija Psl.

simma omkring, -ar, -ade simma omkring: Ānas tį plūkinėj plūkinėj ir pastàpijo Bbr.

lilla frun femininum (2), diminutivum, se ponia: Ne, poniùla, nepračitùsios Psl.

para ihop, -ar, -ade spänna för parvis: Bùlo, kap liš pavàsaris, tep ir porúojam árklius Dnr.

para ihop som i standardspråket: Ir suporàvė (arklius), ir pavienìdi órèm Dnr.

stycke substantiv (2), som i standardspråket: O drùobė bùvo pinkiòlikà puòsmų Psl.

position substantiv, femininum (1), front, slag: Kai àjo pozicija, tai medzì bùvom Jsk.

första hösträng substantiv (3), diminutiv, se pradalġys: Dar neišėjai nė pradalgýno, žiūriu ataíma màno mergėlė Psl.

rak, -t adjektiv (1) 5. rak: Vaikų tai unsugdzìnėjau juostu, kad pràstos kòjoz būt ir runkos Psl.

tvätta skölja ren: Tep anà praprausdzìneja, kur reikia Psl.

tvätta av 2. skölja, skrubba ren: Úndeniu neatpraūsi katilàlio, bo riebuš Psl.

öknamn substantiv, femininum (3ᵇ), som i standardspråket: Mūsų pravardė Avižà Jsk.

preparat substantiv (2), som i standardspråket: O anà-kokio jái preparàto reikėjo — nuvėjo kitòn kamaràlėn Psl.

próhoba sf. (1) gammelmormor: Jáp dar yrà próhoba Psl.

råka hamna (hybridform) hamna: Jàmp kokià itai kvarabà patpuldzìneja Dnr.

halvdel substantiv, femininum (2), en halv åker: Nebiedni bùvo, turėj pusėlį (žemės) Jsk.

blåsa hit som i standardspråket: Vuot sakai, kurġi tų atnešė gi nejau ši vėjas atpūtė Psl.

blåsa in fylla genom att blåsa: Paukštyn prikòčioja, pripučia ir strėlja Psl.

rönnbär (regionalt) substantiv (3ᵇ), se putinas: Puciniai àugo, raudònos viùgos Psl.

ragutàitės sf. pl. (1) 2. underkäke: Kap dàu per ragutàites, tep ir grūvo Psl.

su-rakinti som i standardspråket: Jų varė surakinti runkàs Dnr.

176

ramūlis m. (2) 2. stor prästkrage: Ramūlių kiek nori pie pirkių Psl.

až-rašinėti 2. skriva in i en kö: Kap nežānytas, nea(ž)sakinėja neažrašinėja (į eilę butui) Psl.

papri-rašinėti skriva mycket: Jāp tj viso paprirašinėta un sienos Dnr.

pri-rašyti 3. lägga till: Mān mētai prirašyta Psl.

pri-rūgti som i standardspråket: Būvom prirūgę nemažai kopūstų, ir peržiem suvalgēm Dnr.

raukšlėlė f. (2) diminutiv, se rynka: Jau ir tavīm raukšlālēs radōs Dnr.

iš-rašti 2. gräva upp: Ānas muvēj, pazdairē — išraustā duobē Psl.

panu-ravėti rensa allt ogräs: Žmonēsā jau visū pamuravēci daržai Dnr.

razdairiklis (hybrid) m. (2) spanare, spion: Dabar, kap tadū, tep nuveitai (vaikas), pasakytū, tai aštaisytas maškas razdairiklis, a(ž)strēlyt aškārt Psl.

iš-regėti få syn på: Āny sāko, moža kadū išragēsi Psl. refl.: Nu alē mės i(š)si-ragēsim dār kadū Psl.

pa-rēkauti tillrättavisa: Parēkauc ānas tai gāl' un visū Dnr.

rēpti, -ia, -ē ta, gripa.

ap-rēpti omfatta, angripa: Kab liš ažžydēj sōdai, tep ir aprēpe (kirmėlės) Bbr.

retai adv. 3. glest: Iš pirmo ažruščinėja ratai Psl.

liten hög femininum (2), diminutiv, se rietuvė: Jag lade veden i en liten vedhög Dnr.

klä av sig reflexivt verb. klä av sig: Klä av dig och gå och lägg dig Dnr.

samla ihop 5. samla in: Moža ir dabar yr žōtej (koloradoskalbaggar), vem som samlar ihop dem Bbr.

få tag på reflexivt verb. få, ta: Hon kommer hit från staden och ber om bröd; var ska du få tag på det, det är svårt att få tag på Psl.

binda in linda in: Jag band in osten i en duk och lade den sedan i den sura mjölken Bbr.

binda av binda av helt: Sedan band vi av deras fötter Dnr.

fastna reflexivt verb. fastna: Nu tänker jag, vänta lite, jag ska nog fastna hos dig ändå. Nu har jag redan ropat på henne Psl.

rulla maskulinum (1), rulltobak: Jag rullar tobak med foten Psl.

rulla fram såsom i lk.: Den där lilla tunnan måste rullas fram inför helgen Dnr.

grymta grymta till: Den dräktiga suggan grymtar till Dnr.

ram femininum (2), ram maskulinum, liten ram maskulinum (2), bikuperam: I går kväll gick jag fram till kuporna, till ramarna, tog ut en ram och skakade ur den Psl.

litet klädesplagg maskulinum (2), diminutiv, se rūbas: Och barnens kläder måste tvättas för hand Dnr.

rosta, -r, -de rosta.

rosta till bli rostig: Järnet rostar till gult Psl. 2. rodna, bli röd: Järnet rostar sedan rött Psl.

surna jäsa till: Gelén surnar och kokar Bbr.

surhet maskulinum (1), såsom i lk.: Hur surt växer det Psl.

sackarin m. (2) se sackarin: Sackarin fanns alltid – eller så fanns det ju inget socker. Då köpte man sackarin och sötade med det Bbr.

apsi-sakinėti 3. refl. svara, ge besked: Jag åkte någonstans i Polen och svarade inte när någon frågade efter mig Psl.

at-sakinėti jfr atsisakinėti: Jag kan inte svara, jag svarar på polska. Så länge jag har kvar min lilla röst svarar jag Psl.

12. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.

177

in-sakinėti befalla: Gå och vänd på harvarna från den sidan till den andra, vänd dem, befallde hon Bbr.

prisakinėti befalla: Ingen befallde honom att gå hit till skogen Dnr.

pēr-sakyti säga för mycket: Det lilla han talade med de fattiga, det lilla han gjorde gjorde han illa (r.) Drv.

prisakyti som i standardlitauiska: Man lever som Gud har befallt, vad kan man säga Psl.

raz-sakyti 4. beställa: När de har pengar (ärtor), beställer de lägenheten på kooperativet, och de som inga pengar har beställer inte. Jag ville beställa ett kooperativ Psl.

salotā f. (2) se salotos: Sallat är sådd Psl.

samanūoti, -ūoja, -āvo se samanōti.

ap-samanūoti bli övervuxen av mossor: Den har blivit helt övervuxen av mossa, jorden är mossig Psl.

sāmas m. (4) sāmas: Vi hörde gökar i björkskogen Psl.

pa-sapnūoti som i standardlitauiska: När jag somnar, då drömmer jag också Dnr.

sēna adj. se senas 2: Vad hörs, vad pågår? – Allt är gammalt Psl.

senėti, -ēja, -ėjo som i standardlitauiska.

an-senėti mogna: När gräset väl mognar blir det sedan kraftigare Bbr.

seseris sf. (3ᵇ) se sesuoj: Jau tī regėj, seseris regėj ir regėj broliukas mažasnyšai Psl.

papa-sėti så för flera att så: O dabar žōli papasēj Psl.

sētuvė sf. (3a) se sētuvelė: Och när påsken närmar sig, då [är det] en liten såkorg; i en stor såkorg lägger man mycket ost. Då ställer man såkorgen och väntar Bbr.

pri-sirgti bli ordentligt sjuk: Jag blev så sjuk, svag Psl.

až-siūti 2. sy fast: Man syr fast blommor här Psl.

pri-skandālyti se prisiskandalyti: På något sätt var den där mannen full och ställde till en skandal Psl.

skietys mask. (4) se skietas: Där brann stickorna upp. Stickorna fanns nära elden Psl.

skrad adv. jämför skradžiai: Gå rakt ner i marken, rakt ner i jorden Psl.

skrynėlė fem. (2) ramkupa: Jag har en ramkupa med bin Psl.

skripkāitė fem. (1) diminutiv, se skripka: Prästfrun var där med Vincusis med sin lilla fiol Psl.

at-skrīsti 3. springa iväg: Han gav sig av med geväret, men sköt inte långt; det föll ungefär sextio meter härifrån Psl.

skūrinis, -ė (hybrid) adj. av läder: Jag har en tunn läderrem till en piska Dnr.

slāstas mask. (2) fälla: Petē ihilanda och där fastnade den i fällan Psl.

slýsti, -ta, -do som i standardspråket: När det blir töväder och snön är mjuk, då är det bra att åka kälke; man glider bra på snön Psl.

smēlys mask. (4) se spėlys: Åh, sådana smēlys fanns på sommaren Psl.

snargliūoti, -iūoja, -iāvo som i standardspråket.

apsi-snargliūoti som i standardspråket: Bōbos lānda apsisnargliāvi jōp Psl.

snukys (dž) substantiv, mask. (4) se snukis: Árklo snukýs dzidelis Psl.

snūsti, -sta, -do som i standardspråket.

pri-snūsti som i standardspråket: Tai dziedas, sēnis, kap atsigulė, prisnūdo Psl.

178

až-sodinti 2. sätta i fängelse: Kab nuveisi, liečvc tai pragaiši, turmon a(ž)sodinš Psl. 3. driva in: Kap ažlaidė kojon (gaidys) šorn, kap a(ž)sodzino litkon Psl.

pa-sodinti 5. sätta i fängelse: Norėj turmōn jį pasodzinc Psl.

pere-sopėti (hybrid.) smärtan går över: Visa vientara sopėj pakōl¹ peresopėj Psl.

spalvà substantiv, femininum (4) som i standardspråket: Nedāranka spalvōs un adžiēžos Dnr.

spalvōtas, -a (dial.) adjektiv (1) som i standardspråket: Ažklōj spalvōtų skōterc Dnr.

spalgentas substantiv, mask. (1) se spalgenas: Spalgintus žalžius išrank(a) Psl.

spaṅgelis (dial.) substantiv, mask. (1) se spalgenas: Spaṅgeliai raisti auga Psl.

až-spirti tvinga: Any gi maskūs vaikus a(ž)spiria, ir gano Psl.

ansi-statinėti reflexivt, se anstatinėti: Ir prūtkelis iton šaudyklei unsistacinēja Psl.

raz-statinėti (hybrid.) ställa brett isär, spreta: Klyšāvas arklÿs placiai kōjas rastacinēja Psl.

in-statyti sätta in, sticka in: Pienų išlaja, pōtum pienų pėčun instāto, kad ānas atvirt Psl.

pastatyti 11. sätta in: Sāko, būtumēm institutan mēs jū kur pastāti Psl. 12. ställa upp: Jaū itoj savų avurku pastāte dzvidešimc bōnku Psl.

uppställa 4. ställa fram: Dzvidešimc bōnku avurku pristātė Psl.

starka, -t adj. (4) 5. hård: Gerai, kap sciprūs miēgas Psl.

stanna 3. refl. stanna: Čia gi neapsistōja itos žūses, bēga tōliau. Liš cōn pimpe, ūncis cionāi apsistōja Bbr.

strö ut (hybrid.) sprida ut: O kap nesausi, tep rasstraigdzinēja ir dziovina tōliau (šieną) Dnr.

strolia sf. (4) en sådan fågel, en trast: Strolia tokiā paukštē graži Psl.

skjuta in 2. införa: Liežūvi ir ānas unstūmė Psl.

driva ut 2. tvinga att gå ut: Jō nezažnorēj, ir iš Lazūnų išstūmė (Gumbaragi) Psl. 3. sticka ut O užžs i(š)stūmė galvų (iš plyšio) Psl.

skjuta fram 2. skjuta framåt: Cibuliàs bōba kap ravēji rāgi, sussūki (žaltys) kab dėšros, pātstumia rankū Psl.

skjuta ihop, hopsamling jfr. skjuta samman: Iškulia, tadū šūstuma vienan galan ir tadū vēvykli pilia Psl.

kröka (hybrid.) böja: Kap sveikas arklys, tai aukštai kōjas patsugdzinēja Psl.

suga 6. borra: Skylāites sūkė ir kuolaliūs kōlē Uos.

vrida 3. fästa: Vešų grūndį a(ž)suka Psl. 4. refl. trassla ihop sig: Plaukai kap kām a(ž)sisuka galvōn, tep vadzina kaltūnū Psl. 5. refl. bli yr: Tōj galvā a(ž)-sūskē, pragaišo tōj bōba Psl.

vrida sig undan 3. slingra sig undan, undvika: Tai tadū kliūdė ir kūnigų, ale kūnigas i(š)si-sukė Uos. Ciej kažkāp i(š)sisukė, iżbēgo, a itu aže mē Psl.

borra ur 2. borra igenom: Vot skylēš būvo pai(š)suktos Psl.

välta omkull 5. refl. lägga sig ner: Bulbienā (bulvienojai) passūkē, negerai šienauc Bbr.

supuoklÿnas sm. (3) träsk: Tep jau nemōžna būvo alc, supuoklÿnas būvo Jsk.

surdūtas m. (2) som i LK: Säg, vad ska du nu hitta på, något slags surdūtų Psl.

sveikas, -a adj. 4. stadig, kraftig: Åh, bror, friska är killarna: stora, sådana bröst! Psl. Själv är jag lite mindre, men en kraftig pojke Psl.

12*

179

sveikiškas, -à adj. (3b) riktigt frisk: Må du vara frisk (sägs när man skålar eller tar avsked) Psl. Må du vara frisk (vid skålande). — Frisk, du med (som svar) Psl.

sverdinėti, -ėja, -ėjo väga.

raz-sverdinėti (hybrid) väga: Alla möjliga arbeten: i magasinet väger de Psl.

svetėlis m. (2) dim. se svečias 1: Nu kommer också gästerna, man måste ta emot dem Dnr.

sviéstis 6. lägga ner: När jag fick något i halsen, då kastade sig även hästen, hästen föll till marken Psl.

pa-sviésti lämna kvar: De körde bort dig, och där de föll lämnade de kvar dig till morgonen, eftersom det redan var mörkt Psl.

paiš-sviesti kasta ut alla: Bina högg av vingarna och kastade ut dem Dnr.

iš-svilinti 2. bränna ut: Alla i Dauroniai var sjuka; det hade bränts ner, blivit nedbränt Psl.

su-svilinti bränna ner: Och i Jotautai brände partisanerna inne elva taksvúkų Psl.

svótas m. (2) 2. brudgummens eller brudens far eller föräldrar: Han är min svótas; vi är svótai, eftersom våra barn har gift sig Psl.

svotijà f. (2) bröllopsfölje: Och hela bröllopsföljet följer med Bbr.

šachmãtos f. pl. (2) schack: Barnen spelar redan schack Dnr.

šakėlės f. pl. (2) den lilla delen av en spinnrock: Šakėlės, där spolen snurrar Psl.

šaldinėti, -ėja, -ėjo frysa.

gradvis frysa till: Apšaldzinėja visa ladù Psl.

liten halsduk femininum (2), diminutiv, se šalikàs: Jàp sagùtė mėlynička, o šalikėlis žãlickas Dnr.

frysa till för alla: Kap liš žiemà, tep mūs visi lungai paa(ž)šūla Dnr.

damspel femininum pluralis (2), damspel: Ir šãškom ãnas moka žãisc Dnr.

spotta, -as, -ades: Uži kap itai un kėlio išvarýc, tep šaudosi Psl.

ropa på: Pamėc' mán chòc savùs pėdeliùs, chòc savùs žodeliùs, kad aš pėdeliùs skaitytau momùli išmindzinėtau, da aš gi momùlės pašaukdzinėtau (r.) Dnv.

ropa 2. kungöra: Triskàrt šáukia (jungtuves), kùnigas šáukia, žmùoj gi nešáuks Bbr.

skjuta ihjäl: Rasstrėlýs, a(ž)šaũs ir gulėsi Psl.

sticka ut 2. reflexiv: sticka ut sig: Jaũ lopėtos náta i(š)šiòvi Psl.

randig maskulinum (2), se šarėkas: O mės be miego, basi, gryni, šėrėkas, ō kap būvo Psl.

skugga maskulinum (1), liksom i standardlitauiska: Šašėlai jau kųsni ilgėja Psl.

så där adverb, se šiaip: Susirinkį tai šėp, tai tep ùtarijo Uos.

sexig, - adj. (2) en sextett: Jag kan, säger han, köra med sex hästar Psl.

slå in hö samla hö: Kiek jau inšienavai? Psl.

skita ner smutsa ned, säga något obehagligt: Britkiai sakė: ù(ž)šiku, uštriedziu táu Psl.

bli varm, -nar, -nade som i standardlitauiska.

pa-šiltėti som lk.: Vinden vred sig från sydväst och blev varmare Psl.

šimtakojis mask. (2) som lk.: Det kom väldigt många tusenfotingar Psl.

šìršna adv. kusligt, rysligt: (Vargar) ylar när kvällen faller om hösten, då är det kusligt att sitta i stugan Psl.

180

šiùltas, -à adj. (4) se šiltas: Jag gick till affären för att köpa varm mjölk; det blev bättre Psl.

šliuoti 2. bildl. köpa i stora mängder: Allt köptes i butiken, allt sopades upp Bbr.

šmùrkterti, -ia, -ė genomborra med en skur av kulor: Han stod där borta och sköt en skur mot honom Psl.

pa-šnekėti som lk.: Hon öppnade munnen och pratade lite med oss Psl.

až-šokdinėti snubbla, trassla till sig (om tungan): Nu snubblar tungan allt oftare Psl.

paaž-šokdinėti ofta snubbla, trassla till sig: Nu är tungan trött och börjar redan snubbla Psl.

pad-šókti 3. höja: När vi väl har gått in och de första har satt sig, då hoppar ingen annan upp Bbr.

šukúoti 3. rensa: Ullen kardar man med händerna, reder ut den, och därefter bär man den för att kamma Psl.

pa-šukúoti kamma ut, rensa: Du kammade linet, och sedan spinner du Bbr.

ap-šundinėti linda in: Och maskickì håller barnen på att linda in (suvystyti) Psl.

šúniojìs, -i adv. (1) hundlik: En igelkott kom till mig på gården om natten och smög sig in som en hund Psl.

šùst interj. rop för att ange att en sats bröd ska in i ugnen: Mamma bakade brödkakor — in i ugnen, in i ugnen Gud.

šventėlė femininum (2) diminutiv se šventė: Kommer en liten högtid, så blir den inte kär för mig; då blir det svårt för mig utan min egen lilla mamma, människors lilla dotter (r.) Drv.

bli ljusare ljusna: Det har redan ljusnat, vi måste stiga upp Dnr.

ljust adv. medan det ännu är ljust, innan mörkret fallit: Jag kom hit nu medan det ännu var ljust Psl.

färsk, -t adj. (4) 2. ny, annan: Är våra präster nya i Vilnius? Dnr.

då adv. jämför tadùkai: Redan då fastnar inte kådan längre Psl.

då adv. jämför tada, tadui: Då säger han till honom Drv.

släppa lös 1. låta gå: De släppte lös (djuren) på julafton Dnr. 2. hålla (gudstjänst): Prästen håller gudstjänst i stugan Dnr.

förbereda göra i ordning, ställa till: De gör i ordning prästens morgonmåltid på påskdagens första dag. Hon hade gjort allt alldeles rent för prästen Psl.

hitta på 3. göra, ställa till: Stukasen hittade på upptåg, han var en skojare Psl.

släppa lös 3. låta gå: I gryningen gick prästen till kyrkan och släppte ut alla människor (hem) Psl.

inreda 3. utrusta: Jag köpte och gjorde i ordning, spacklade Dnr.

Talmud subst. (2) 1. som i standardspråket. 2. vilken tjock bok som helst: Vad är det där för en tjock bok? Dnr. 3. bildl. diverse skrifter, papper: Har ni lämnat in alla papper? Dnr.

mörkna, -nar, -nade som i standardspråket.

bli mörkare som i standardspråket: Hur stor min stuga än må vara, hur mörk den än är, när det blev ljust, så hade det redan mörknat för mig (r.) Drv.

mörk, -t adj. (3⁰) alldeles mörk: Er lilla stuga är kolsvart, med små fönster Dnr.

mellan prep. med gen. 1. anger plats: Han sitter i vattnet mellan benen Psl. 2. anger relation (jfr mež): De hemlösa bedrar varandra Bbr.

kämpa refl. leva ett hårt liv: Om de där förbannade svärsönerna hade blivit kvar hos mig, skulle jag inte ha slitit så hårt i Pasalis, kanske skulle jag ha levt lättare Psl.

punkt m. (4) som i lk.: Taškais tokis nuvėj Psl.

gifta sig 2. gå ut som någons hustru: Hon har redan gått ut som brud åt en enda, gift sig Psl.

181

räcka till jfr räcka till: Būl'bos nepasakýc gražos, mán ažtėks búl'bu Psl.

bagge (rt.) m. (2) hane (vädur): Svečimas tekūnas in mūsias avūtes atskrido Psl.

springa omkring efter baggar, -ar, -ade springa omkring, söka efter får: Avytė cekūniuoja Psl.

springa omkring efter baggar en stund springa omkring en stund: Jau pacekūninau avytę Psl.

tekūtis m. (2) en sådan fågel: Tekūtis paikštė tokià Psl.

kvigga f. (2) ung kviga: Būvo telyčaitė ir veršalis Psl.

där borta adv. jfr tėnaka: O klūoni tėnakai lūngas stóu Gud.

att spärra in 2. stänga av: Nå, så här spärrar vi in (med tyglarna), så att vargarna inte springer iväg Psl.

spinna 3. spinna: De vintrarna spann jag inte, inte en enda tråd spann jag till slut Psl. 4.

klä på: Rūnkos surištos va čia in dratų, balcička marīnarkėlė ištišta Psl.

köra bort 2. driva bort: Du stängde igen maskinen, och ingenting kommer ut Dnr.

dyka upp 2. refl. visa sig: Vargarna fick inte känna vittringen; jägarna drev ut dem, dit de kom fram Psl.

raz-tėsti 2. locka: Kanske hittar man, kanske – här finns det av våra vitryska Psl.

tfū interj. betecknar att man spottar: Bóbos lända apsisnargliävi, lända apsiklóji märšku jau, tfū! Psl.

endast adv. 2. bara: Han band fast honom vid materialet och bara naken Psl.

höger, - adj. (2) höger: Vrid åt höger Psl.

ringa, -er, -de telefonera (jfr telefonavoti): Låt oss ringa till Barisavan Psl.

upphöra stanna av: Regnet har upphört, nu kan man åka Dnr.

förlora sig i lättja som i standardspråket: Om du inte tar dig samman och studerar, blir du en människa Dnr.

latmask substantiv, femininum (1) lat kvinna: Du flicka, du latmask, du sitter bara och latar dig och rensar ogräs (d.) Drv.

tårta substantiv, maskulinum (2) som i standardspråket: God tårta, så söt Dnr.

schwupp interjektion, schvupp (betecknar en plötslig handling): Så schwupp var den där flickan framme hos honom Psl.

transport substantiv, maskulinum (1) som i standardspråket: Ingen tar ju någon transport alls Psl.

slita sönder riva sönder: Det har inte hörts att (vargar) har slitit människor i stycken; när de tar en gris, sliter de den i småbitar Psl.

dra åt sig ta åt sig: När man går till arbetet drar ett regnskur förbi, då får man bröd, någon bär fram det, man får det Psl.

spränga 2. förstöra genom explosion: De slog upp dörren, lade dit en mina och sprängde den Psl.

slita av 3. bryta av: En lie som man inte kan slå med (skära), den böjer man bara, men sliter den inte av som när den böjs av någon som inte kan slå Bbr. 4. spränga: Två lager sprängdes Psl.

övertala locka med sig, övertala att gå över: Alla tjänade åt tyskarna, men partisanerna övertalade dem att gå över till andra sidan Psl.

karda 3. karda ull: De kardade fortfarande ullen med händerna så att den inte skulle bli klumpig, och sedan bar de den för att spinna Psl.

klädesmal substantiv, maskulinum (4) mal: Klädesmalen kryper in i tyget och gnager Psl.

trijosa adv. se trijuosa: Vi satt alla tre och drack inte ens ett enda glas Psl.

182

iš-trindinėti 2. stryka: Orden betyder att stryka, för att jag ska göra mig i ordning och köpa Psl.

išsi-trindinėti refl. se ištrindinėti 1: Och medan hon satt vid vävstolen vävde hon in, och förklädena blev slitna medan hon vävde Bbr.

až-trinti 2. röra ihop: Och hon rör ihop, och soppan Bbr.

išsi-trinti 3. falla sönder vid nötning: Och när linet nöts sönder, binder man ihop det med en handfull strån Bbr.

nusi-trinti 4. refl. försvinna ur inspelningen: Om du spelar in samma sak för den ena, så suddas det redan ut för den andra (magnetband) Psl.

pa-trinti 3. piska: Nå, den där (vagnen) hade en så tunn botten, den var hopsatt Psl.

trūmpickas, -à adj. (³ᵇ) mycket kort: Hennes kjol var väldigt kort Dnr.

turėti 8. vara tvungen: De sade att vi måste ta hand om vår fördelning Bbr.

ap-turėti bevara: Där var det en stor fördjupning i vattnet, och så räknade jag ut hur den kunde bevaras, jag räknade ut hur man kunde dra ut den Psl.

paaž-turėti 1. hålla kvar: Jag höll kvar vattnet Psl. 2. stoppa alla: De höll tillbaka hästarna från att komma ut ur ladan Dnr.

pa-turindinėti 1. stödja, bistå: Mycket bröd, margarin, korv och människor hjälpte till Psl. 2. hålla fast, fixera: Hörnen är täckta med material. Den täckta vinkeln hålls fast med ett sådant järn Psl.

turklýs substantiv (4) som i lettiska: Och hur mycket turklýs det fanns Psl.

tvartėlis substantiv (2) diminutiv, se tvartas: I ladugården hade de ställt en liten skål med vallmofrön Dnr.

pa-tvērti avskilja, spärra av: De spärrade av gården för katterna Psl.

ūch interj. jfr och: På vintern, åh vilken vinter! Bbr.

uppfostra, -ar, -ade se ugdyti.

pri-ugdinti se priugdyti: Savū avurkụ anà jau priugdini Jujōj būvo Psl.

ugi interj. åh, titta: Aš pažinau, tōj lāpē neša kų, a ugi žūsl, atėmiau Lz.

ūgnė femininum (1) jfr ugnis: Ēm dēkti ūgnē Psl.

ūi interj. oj, åh (för att uttrycka förvåning): Ūi ti tai žmonės būvo negodni Psl.

ūn interj. jfr 1 an: O kakarūžų ūn tī pasėjom ir čiā o Psl.

ūnakai interj., unakāi jfr un: Fel'kà tāvas vaikščojo, tī ūnakai tokios Gaganiškos surdūtu Dauronys Psl. Itān gali unakai tījaukai itus, kad pagrūdo Psl.

ungurýs maskulinum (3ᵇ) som i litauiska standardspråket: Ungurių mūs nēra, āny kap užai, chalērija Psl.

až-vadintis 2. benämna: Palitēusku tai visa ažvadzinosi daiktai Bbr.

pa-vadžioti 2. smeka med fingrarna: Īteb va pirštais pavadžioja sāu per kākčių, po lūpas pavadžioja Psl.

vaikāitis maskulinum (1) diminutiv av vaikas: Vo itų māny vienų vaikāiti tūri tōj mergėlė (dotter) Psl.

an-vaikščioti ta en promenad, resa omkring: Ītai unvaikščoj daugiau unrazumnējo tadū žmonės Dnr.

ap-vālg yti äta upp ovanifrån: Sugavāu žūvį, mēsų apvālgiau, o kaulus pastatiai Drv.

ap-varinėti 2. driva bort en bit, skrämma bort: Žukų būvo un bū'l'bu, alē kūsni apvarinėjom Bbr.

išpra-varinėti skingra, skingra åt olika håll: Tep ātaima milicija, išpravarinėj, kad neūtar ytai palitēusku, kad nesmōkyvai Bbr.

183

driva bort skrämma bort: Det fanns många (insekter) i trädgården, vi drev bort dem Psl.

driva iväg skingra: Och så, om vi inte hade drivit iväg dem, skulle vi ha lärt oss det, men de (polackerna) tog inte notis Bbr.

driva ihop 2. driva samman i stort antal: Jag körde ut dem (från lägret), och nästa morgon var det fullt igen, de drev ihop Psl.

gärdsgård f. (1) som i standardspråket: Vi byggde gärdsgårdar Psl.

samlas gång på gång samlas: Vi skulle alla samlas Psl.

komma på besök gång på gång se komma på besök: Nu kommer barnen på besök här Psl. Sedan Franūkas bor där, så kommer han alltid på besök hos mig Psl.

åka iväg på besök se åka iväg: De åker iväg på besök och övernattar där på värdshuset och dricker Psl. De ville ännu åka iväg till Valdzikiuos Vlādzikop Psl.

åka runt som i standardspråket: Han åkte runt med henne, jag åkte runt till alla gäster Bbr.

åka iväg (hybridform) åka bort: Barnen åkte iväg Psl.

köra över 2. som i standardspråket: Jag tänker att jag ska köra över vägen dit, som de unga kör, men jag störtade åt sidan Psl. 3. flytta över: Jag ska åka, snart flyttar jag över till Vilnius Psl.

senare m. se vėliumas: Och senare behövdes det, och allt behövdes Psl.

vända ut och in byta utsidan mot insidan: Jag vänder fåglarna ut och in på andra sidan Psl.

vända 3. jfr. återge: Om det går in – glöder det, om det inte går in – så lämnar jag tillbaka det igen Psl. 4. refl. uppstå: Varifrån kommer alla dessa med skägg Psl.

välta över 2. välta in: Och där hade stenar vältats in Psl.

vända sig om refl. se vända 2: Så allt är redan vänt Uos.

trä på trä upp: Och en get hängde upp sina små killingar: uppträdda, uppträdda, allihop på sådana små snören Psl.

kalv sm. (2) 2. ung tjur: Kārvį triskārt vadziójau veršaliop Bbr.

ažši-vesdinėti bli osams, gräla: Ānas su visais a(ž)sivesdzinėja, tokis jau žmuōj Dnr.

pad-vesdinėti (hybrid) föra fram: O kap atvāro kārves ir padvezdzinėja Bbr.

ažši-vėsti se ažvesti 2: Lasių yra, a(ž)sivėdė da chalėrija Psl.

až-vėsti 5. (regionalt) trä på: Kiaūlai diržāl ažveda, kad neraūšt žāmės Psl.

išsi-vėsti 4. refl. försvinna: Kazū tī dzyky būvo, kap avītės vaikščiojo, alė i(š)si-vedė, nèra Psl.

pad-vėsti 3. hetsa på: Nu tadū až itų kārvį ānas pādvėdė niėmčų Bbr.

paiš-vėsti utrota: Paišvėdė arklius Bbr.

razsi-vėsti 2. skiljas åt: Ānas rasivėdį su žmōnu, gėra labai aržielkų Psl.

vestūvė (dial.) sf. (2) jämför bröllop: Sūnūs ēmė vestūvį Bbr.

vėtrinasai, -ōji adj. blåst: Ānas tokis kap kokis vėtrinasai būvo Psl.

in-vėžti föra bort: Kū suvėsc reikėja vaikam invėsc Psl.

papri-vėžti föra dit mycket: Parduoūojo tai cukierkās, tai abaronkās paprivėžį Bbr.

vič visa adv. alldeles, helt: Aždaūža vič visa Psl.

vidurys sm. (3ᵇ) 2. mitt: Kūnigas jau ir lūngų addārė iš viduro, liš ažaic, patīsc Psl.

vienāp adv. på ett sätt, från ena sidan: Ir vienāp ir kitāp ragėjau Bbr.

184

an-vilgyti 2. fukta: Och här hade jag lite adžieža, som jag fuktade, vad jag än hällde i, och vad som sedan kom därifrån Psl.

vilkti, velka, vilko som lk.

pa-vilkti släpa med sig: Jag har blivit så utmattad att jag inte längre orkar släpa på benen Bbr.

susi-vilkti samlas: De som inte orkade längre på benen samlades till dansen (dial.) Bbr.

at-vírti 1. koka upp: Gummans hand plockade svamp, hon samlade på sig en hel kittel full, och det kokade upp Psl. 2. koka ihop: När mjölken ställdes på spisen kokade den ihop Psl.

pér-virsti välta omkull: En vagn med hö körde de fint fram, men med den andra välte vagnen Psl.

pér-virti koka om: Jag häller socker i bären, så kokar det, kokar om Psl.

visickai adv. alldeles: Hon vallade korna där, och det var alldeles nära där de vallade korna Psl.

visùrkai adv. mitt ibland: Han var mitt ibland dem, bland de unga Bbr.

výti 4. vb. fläta: Varken plockade de ruta åt mig eller flätade en krans (dial.) Bbr.

at-võgti 2. stjäla: Jag är rädd att någon stjäl den från honom, tar den ifrån honom Bbr.

pasi-voliōti ligga och vila, lata sig: Han brukade ligga och lata sig Dnr.

razsi-voliōti (hybrid.) bli sliten: Ett litet hus är alldeles förfallet Psl.

susi-voliōti förgås genom att ägna sig åt struntsaker: För boskapen kommer ingen att slösa bort sig så Psl.

zolžà sf. (2) struma, halskörtel, körtel: En sådan zolžà fanns där Psl.

zomãšinis, -ė adj. (2) från byn Zomašiai: Du känner väl den där Marilka från Zomašiai Psl.

žagraitė f. (1) dim. se žagrė: Gerai ártie žagraitėm itom Psl.

žaidindinėti, -ėja, -ėjo se žaidinėti.

pra-žaidindinėti jfr. pražaidinėti: Ānys gi kārves pražaidindzinėjo Psl.

až-žaisti 2. sätta igång att tjuta: Kap vākāras, tai kad ažžaidzia (vilkai) medzỹ, tep až medzias diriguojasi, nāta stāugia gražai Psl.

žarnėlė f. (2) dim. se žarna: Tadū ity mėsy žarnėlėn sukemsām Dnr.

žarúoti, -úoja, -āvo bränna glöd.

pér-žaruoti bränna igenom, bränna över glöd: Tadū kāminų dāro, kap nūveima žārjos, péržaruoja Dnr.

žēmickas, -à adj. (3ᵇ) ödmjuk, lågmäld: Ir nog manī Maceikai žāmickų žāmickų paklõm Psl.

ap-žergti som i standardspråket: Apžargė čāpėlų, merīgos jojo prieš šūhni ir klašės kuranī šōni lōja šūnes, tai tī ais až jaunīkio Dnr.

žibankštis f. (4) se žibenksė: Oi gražī žibankštīs, alė neragėc dabar Psl.

žich interj. plopp: Ir visa momnà paci ragė̃j — žich žich ūgnė (om en berusad person, ur munnen) Psl.

pra-žydėti börja blomma: Kap jurginia pražydz', tep jau skōra ir ruduōj Dnr.

žiēsti, -žia, -dė kasta.

iš-žiēsti kasta ut: Sūdega malka, žarijas duobėten i(s)žiedzia Dnr.

žinōti 2. erkänna: Kap āni (seni) būvo, Dziēvų žinōj, žinōj Dziēvų, o mēs jau ne tep žinom, lis dárbas, dárbas, dárbas Psl.

da-žinōti se dasižinōti: Mān atsiūnc' kōrtų, kap dažinōsi iš kur āny. Sāko, visa vientara dažinōs kūngas Psl.

pa-žinōti känna igen: Jag hade känt honom sedan urminnes tider, vi hade varit på fest tillsammans i en vecka Bbr.

185

žirmūniškis, -ė adj. (2) från Žirmūnai: Och med žirmūniškių for jag i går eller i förrgår till Grōdnion Psl.

žmonà sf. (3) 2. kvinna: Här finns en sådan kvinna Jsk.

žužlà sf. (4) insekt: Det finns alla möjliga insekter, du vet, sådana där insekter Psl.

Nedan följer lånord och olika hybrider med icke-litauiska rötter, vilka utgör omkring två femtedelar av tilläggen.

pri-abecóti lägga till: Han kan bara lägga till lite Dnr.

papa-ablavóti hyvla av allt: Hyvla av alla brädor Dnr.

ačmūryti, -ija, -ijo (sl.) bedöva, göra omtöcknad: Han är alldeles som död, hon har gjort honom omtöcknad Bbr.

adnaselcus (sl.) sm. (2) icke-kollektivbrukare, enskild: Jag tycker inte synd om adnaselcu. Jag var adnaselcus Bbr.

adrāzu (sl.) adv. jfr genast: När du talar politaušku kommer du genast att känna igen det Psl.

akċizija (sv.) sf. (1) punktskatt: Förr var det inget större bråk om hembränt, det fanns punktskatt Bbr.

akċiznykas (sv.) sm. (1) den som utdömer böter eller tar ut punktskatt: Punktskatteinspektörerna red omkring och red omkring på hästar, alltså på sina hästar Bbr.

pa až-akorkavóti korka igen alla flaskor: Korkade igen flaskorna och ställde dem i skåpet Dnr.

akraikėlis (hybrid) sm. (2) se akraičikas: Det blev bara en liten bit bröd kvar Psl.

albōmas (sv.) sm. (2) album: De där albumen fotograferar vi Dnr.

alelėdas (sl.) sm. (2) underkylt regn: Underkylt regn kommer och fryser till is över hela ladugården Psl.

alionkà (sl.) subst. (2) skenben: Īlgas kāulas vadzinasī alionkà Psl.

ambāras (sl.) subst. (2) förråd, lada: Nūg ito ambāro jos tracià pirkia būs Psl.

aṅkrutnis (hybrid.) subst. (1) band för att binda ihop huvudena på knippen av lin när de kammas: Unċisnija įtep unkrutniu pédų ir abb r aukō Bbr.

an rāzo (hybrid.) adv. genast, på en gång: Kap unlàisiu, tep anà įtjaukai pragaiš un rāzo Psl.

araplānas (sl.) subst. (2) flygplan: Araplānai vis skrandà ir skrandà Psl.

pa-arendavóti att arrendera något: Ānas liš metūs itų žāmi pa arendavoj Dnr.

arkestrà (sl.) subst. (2) orkester: Kap tràciukārt a(ž) zvānyśiu, ka(d) tavà besiedà šoktū, arkestrà žāist Psl.

ārkotis, -ojasi, -ojosi gräla, slåss: Škādzinsam vienas vieno, ale visa vientara ārkojamės (su vyru) Psl.

arlēkas (sl.) subst. (2) hals, strupe: Arlēkas sōpa. Arlēkas ragēc Psl.

paiš-arņyti äta upp allt: Paišarņiji žarjās, pauciēni stacyśim Dnr.

išarpavóti rensa ut: Išarpavóji nuvē abiēdoc Dnr.

paiš-arpavóti rensa ut allt: Ik nedēliai visa būvom paišarpavóji Dnr.

pri-arpavóti rensa ut: Kadāi priarpavójam vien miežų pie dešims maišų Dnr.

asōtkai (sl.) subst. pl. (2) bottensats: Asōtkai liki un dūgno Psl.

astiñčins (sl.) subst. (2) landsväg: Mūmi arċį itas astiñčius Psl.

atrutà subst. (2) konstgödsel: Atrutù sėja ir sėja, tai i(š)sivedė pimpės Psl.

186

atvaratnýkas (sl.) mask. (2) krage, uppslag: Apsisėgi maninārkų, nėrā atvaratnýkų Psl.

ātvarāgas (sl.) mask. (1) kvarg: Móža válgysi ātvarago su pienu Psl.

atvarōgas (sl.) mask. (2) se atvaragas: Iš atvarōgo sūrus dirba Psl.

azijōtas (sv.) mask. (2) asiat: Žmónes vedōma ti azijōtai būvo visì Psl.

bābuška (sl.) femininum (1) jfr. gumma: Sāko, bābuška, kap aš pasakiau Psl.

paraz-bagotėti alla bli rika: Mėgunai būvo nāta parazbagocēję Dnr.

razsi-bagotėti refl. se razbagotėti: Ānas tai jau nāta ra(z)sibagocējo Dnr.

su-bagotėti bli rik: Dabar subagocējom Psl.

bagūnas (sl.) mask. cafūnas (2) tupp: Medi bahūnas baltai žýd, baūnas Bbr.

bākos (sv.) femininum plural (2) jfr. bakai: Pāsai mōterų, bākos vyrų Psl.

balakōnas (sl.) mask. (2) dålig kappa: Ānas kaškūokį balakōnų apsisēgė Psl.

pa-balamūtyti småprata: Ānas lis pabalamūcyc mōka, o gōdo nepasakis Dnr.

prisi-baliavōti supa sig ordentligt: Ot prisbaliavōjom Juskýcip un vesēlios Dnr.

baliezniā (sl.) femininum (2) sjukdom: O tōj mán pasākė, što manīm yr balezniā kauluosōbi Psl.

balšēvykasai, -ōji mask./fem. bolsjevik: O kici ti ruskiej būvo, balšēvykiej Psl.

pa-baltōti tala obegripligt: Pabaltōjo ir razrińkc nemōžna Dnr.

baotėti, -ēja, -ējo (dial.) jfr bagotėti.

pa-baotėti bli rik: Pabaocējom: būvom suvisū blogōj pirkēlėj, o dar rāgit kokiā Bbr.

pa-barabōnyti få att klinga: Ānas paibarabōnji tōm aguōnom: vot, sāko, kiek mēs pridziovinōm Psl.

basanožkà (dial.) sf. (2) sandaler: Aš turėjau kitās sāvo basanoškās Psl.

baválnā (dial.) sf. (4) bomull: Bavalnōs siūlais audžia Psl.

bazāras (dial.) sm. (2) efterfrågan: Reikia kap turėtum bazārų Bbr.

pa-besiedavōti samtala: Kap lis šuveimam su jūoj, tep ir pabesiedavōjam Dnr.

bielarūsini, -ė smob. (1) vitryss: Nu kap, ar galētut padēc bielarūsinei Psl.

biliētus sm. (2) se bilietas: Būvo brūngus biliētus, devýni zlōtai Psl.

biliūtnis (dial.) sm. (2) bulletin, sjukintyg: Aisiū mergutōs tilifonavō dukterēs Jujōn, al’ andā dar un biliūtnio Psl.

birdāńka (dial.) sf. (1) gevär: Ēmiaū birdāńku, kitu aisiū paspilnyc Psl.

blechonkā (dial.) sf. (2) formbröd: Seniaū nebūvo itų blechōnkų, savā duōna būvo Psl.

pa-bliednēti blekna: Kō tu tep pabliednējai, ar i(š)sigundai? Dnr.

blōznas, -ā (dial.) adj. (4) ung, omogen: Jaūgi až dar buvaū blōznas Bbr.

bōlis sm. (2) jfr bolius: O jau mōčeka priringdzinēja, jau būōli svitaise Drv.

bonkā (dial.) sf. (2) glasburk: Baravykų turū dzvi bonkās Psl.

bōj (sl.) imper. se, titta, där: Bōj, itoj ruskōj, itai ne mūsu mergutā Psl.

bridā (sl.) subst. f. (4) fulhet, vidrighet: Kāukų, tos bridōs yrā da chalerija Psl.

brigadiēris subst. m. (2) se brigadyrius: Anā brigadiērių gyvena Psl.

brikiētas (sv.) subst. m. (2) brikett: Tōrfo brikietus kūrinom Psl.

brukēlis (nibr.) subst. m. (2) mage, jfr. živatas: Brukēlis sōpa Psl.

187

iš-budavóti bygga: Anas pìrkių išbudavójo viențara kap sklenyčà Dnr. | refl.: Žydžūnai i(š)sibudavójì alně gražūžì pazdairyć Dnr.

pérsi-budavoti flytta: Jaũ keturólika metų kap mẽs visa ši pérsibudavójì Uos.

buláuka (sl.) subst. f. (1) knöl, liten huvudformad del: Buláukos áuga un jų Psl.

burčyti 3. förebrå, gräla: Jaũ neũtarysìu, burčyja martėlė, kad neimù darbóp Bbr.

bùselka (sl.) subst. f. (1) kärring: Bùselka tadù pasròdo, kab atàima buselai Psl.

čėkoti (sl.) (< kanske tēkoti?) se ciekoti: Avýtės mūsios jaũ čėkuoja Psl.

čekūnuoti, -ūoja, -āvo se tekūnuoti: Avýtė čekūnuoja Psl.

pa-čekūnuoti se patekūnuoti: Avýtė pacekūnàu Psl.

cenà (sl.) subst. f. (2) pris: Kad liš atàis pirmìej, cėnų instatis, tai tep ir būs Bbr.

chaladelnykas (sl.) subst. m. (1) kylskåp: Unstātai pienų chaladelnykan Dnr.

chalėrija (sv.) subst. f. (1) 1. vidrighet: Visókių varmų bùvo, visókios chalėrijos bùvo Psl. 2. mängd: Un dývo, kas do chalėrija bùvo kirmelių Bbr.

chazéika (sl.) sf. (1) husmor: Ītai chazéikos bernukáicis Psl.

čilytis, -ijasi, -ijosi se kilytis.

pasi-chilyti röra sig, sätta sig: Da kaip mán gyvenčie, da kur mán paschilycie, kop mán pristūlycie (r.) Drv.

chòdnykas (sl.) sm. (1) gångstig, matta: Ītókius áudė in padlògų chòdnykus Bbr.

pa-chrapinti småsnarka: Pachrapina kap kadù ir ánas Dnr.

cigòras (sv.) sm. (2) cigarr: Cigòras iš vieno lãkšto tutūno Psl.

cisūnas (sl?) sm. (2) diande: Cisūnas kumeláicis, bo cicky žinda Psl.

cviẽtnasai, -óji (sl.) adj. emph. (4) färgad: Pìrko du tilivizoru cviẽtnõsius Psl.

čepelà sf. (3ᵇ) 2. del av en lykta där tändveden sätts in: Šakalỹs čepelój undėta dėga Dnr.

čėsai (sl.) adv. ofta: O itai čėsai tep bùsta Psl.

čierkà sf. (2) se čerkà: Su savìn nešójùos čierkų. Pàmžų čìėrkon ir ižgėru Psl.

čystas, -à adj. (4) 2. ren, fullständig: Visi bùvo čysci litvinai, visi Psl.

čystenka adv. se čyst: Vo liš viena lazuńiškė bažnyčia apláista čystenka Bbr.

čystindinėti -ėja, -ėjo se čystyti.

pér-čystindinėti, rengöra grundligt: Un grebenių tai pérčyscindzineja Bbr.

apsi-čystyti, 2. refl. avlägsna efterbörden: Apsičiỹstijo kárvė Psl.

čitonià (sl.) fem. (2) läsning: Ir kokià manà čitonià Psl.

až-čitóti läsa in: O darban váikščójo, tai ažčitója (för frälsning) Bbr.

pasi-čitóti refl. läsa upp: Na im ksiōńšku ir tu pasčitój Dnr.

čiubótas, -a (hybr.) adj. (1) med tofs: Čubóta višta gerėšnė Psl.

čiudesà (sl.) fem. (4) underverk: O kokià bùvo čudesà Psl.

čmėlyś (sl.) mask. (4) se spėlys: Dar tų čmėlių màža ragėc Psl.

dãliai adv. se vidare: Pàsaliai visi palitaušku kalbėjo, o jauã dãliai dãliai pàmirė Psl.

188

dastãyti, -ija, -ijo (sl.) lämna över: O kad ir nuvažuos ir mókycis, tai mės nedastãvysim grašų Psl.

dėkauka (öst.) fem. (1) takpanna: Dėkaukom diñkta Psl.

delščikas (sl.) mask. (1) tjänare: Lekõjus, visa kap aficėrip delščikas Bbr.

dernà (sl.) fem. (4) grässvål: Deŕnų jėmė ir klõjo kanovãs Uos. dernėlė dim. (2): Mės tų kišam po žalių dernelį, po geltonų peskelį (r.) Mės tuoji peskelį pricinsynsim, dzernelį aždũksi (r.) Drv.

diãkas (öst.) mask. (2) diakon: Sãko, aš bũsiu bãčiuška, o tu bũk diãku Psl.

diėdai mask. (2) 2. en sådan ört: Dziėdai — tokia žolė Psl.

diežà (sl.) fem. se dzieškà 2: Dũona gardesnė buvo savà: nu šūmalai, visa dziežos tokiõž buvo, ažraščinõji ir kepi Bbr.

dynė (öst.) fem. (2) ljumske: Kõjas sõpa iš dỹnių Psl.

dirėktorka (sl.) fem. (1) kvinnlig direktör: Ragiũ, jaũ aima dirėktorka Psl.

dõchlickas, -à (hybrid.) adj. (3ᵇ) genomsur, uttorkad: O až gi buvau tokia sausicka, dochlickà Psl.

dõktorka (sl.) sf. (1) kvinnlig läkare: Tep aima tõj ir manà dõktorka Psl.

dõvyti 2. kväva, skära: Ány (vilkai) avýtez dõvijo Uos.

insi-dõvoti ge god skörd: Buvõja un dzirvōno nãta linai godni unsidũvoja Bbr.

dõsits (dõsit) (sl.) adv. se dos: Až žãmės nereikia sūdzycis, žãmės dõsic, dõsit Bbr.

dránka (sl.) sf. (1) liten kvarnsten: Dránka kap skiedà Psl. Dránkos pridzírbom Dnr.

drapõkas (sv.) sm. (2) se drapočius: Drapokũs ėmei, àtkasei, kap liš radai nestõras šaknis ir lupì Psl.

drõžnyti, -ina, -ino (sl.) reta: Vienaz drõžnijam, o kitas per gálvų kab dãvem Psl.

pasi-durnãčyti tramsa runt: Ánas pasdurnãčija kũsni, o tadù sėdzi čiũniu Dnr.

su-durnãčyti se susidurnãčyti: Kap pabuvai nejėd ir negėrė tep sudurnãčiji žmũoj Psl.

durnavõtas, -a (sl.) adj. (1) dum: Tì kokià bõba durnavõta jam pašãkė Psl.

sudurnėti, -ėja, -ėjo (hybrid.) jfr 2 sudurti: Sakìs, sudurnėjau suviš Psl.

dũšintis 2. refl. slita: Dabaŕ jau gerai, tai nėkali dũšinosi, ver̃pė cielų žiemų ir vasarų Bbr. 3. refl. brottas: Suskabino, ir dũšinos, ir pargrõvė tų Bbr.

až-dũšintis 2. refl. kvävas ihjäl: Tas ladìs kap atsigulė und žãmės, tep anos (žuvys) aždũšinosi Bbr.

pa až-dũšinti strypa ihjäl, slakta: O vilkų buvo, prieš vaimų tai vilkų buvo, paždũšina ir árklį, ir kárvę Bbr.

pa-dũšinti ha ihjäl, strypa: Ar kas tì padũšino jūs (vištelius), ar ãny pãcys išgaišo Dnr.

pa-dziũboti äta upp: Kù jom (vištom) nepãpili, visa padziũboja Dnr.

fėstas (dial.) mask. (2) fest: Fėstas dzidelis cionãi buvo Bbr.

fraziėrus (dial.) mask. (2) frisör: Reikia aic jau fraziėrop Psl.

fundavõti, -õja, -õjo (dial.) bjuda på dryck.

až-fundavõti bjuda någon på en dryck: Aš ažfundavõtau, aš ir ažmokėtau Psl.

189

fūrmonas mask. (1) se furman: Čeravnykas sako in fūrmono Psl.

futrā (slav.) fem. (2) päls: Tōj šalnēlē dāu gražū futrū apsisēkce. O čia tōj gražōj futroj, ir žalato Drv.

garčēčios fem. pl. (2) jfr arčica: Oi, gerai garčēčos su mėsu ar su skvaruškū suvālgyc Psl.

pa-gaspadorāuti sköta ett hushåll: Kiek ti ānas pagaspadorāu — liš metūs Dnr.

gātarius (dial.) mask. (3^b) sågverk: Kur mēlnyča, Lazūnosa gātarius tokis bīvo. O tadū jau gatarai toki jau bīvo palāista Bbr.

gōdnas, -ā adj. (4) 2. stor, omfångsrik: Anā tokiā kab bacīkas gōdnas Psl.

gramatvōdas (slav.) mask. (2) åskledare: Tai gramatvōdai jau bīvo išlāista, o iš pirmo gi nebīvo gramatvōdū Bbr.

gramkulia fem. (2) se gramkulka: Pākulas išsiusiau, šrātū ažspīrau ir gramkulias aždėjau Psl.

gricelina (dial.) (2) glycerin: Tadū momā atnēša gricalinos. Tadū gricalinū mōzoja Psl.

raz-griešyti förlåta synder: Až bāčiuškos spāvedin ka(b) bāčiuška razgriešīs, tadū tai pavōksi (p.) Psl.

gryžā (slav.) fem. (4) knöl, bråck: Ir manīm yra gryžā Bbr.

grūščikas (sl.) m. (1) lastare: Grūščiku kiekkārt dżirbo po metūs, po dū, tep sveikātos nechvatoja grūščiku dżirpc Psl.

guliavōti (sl.) flyga omkring, irra: Mōškos drābnos guliavōja, kad chmūrna Psl.

guntāvas, -ā (sv.) adj. (4) täckt med brädor av kluven ved: Liš kad gražai sukrauči būit, gražai paviršāi, ot guntavi toki Bbr.

gūzikas m. (3^b) 2. kardborrekotte med frö: Vaikāi guzikais svāidēs Psl.

gvāltam (sv.) adv. med oväsen, jfr gvoltu; högljutt: Mēs jau gvāltam rēkiam Psl.

haladauka (sl.) f. (2) hunger, svält: Momā pāmirē iš haladaukos Psl.

indīkas (sv.) m. (2) kalkon: Indīkai tai ne mūsiai nē — martēlēs. Indīku nērā mūs Bbr.

invalidtkā (sv.) f. (2) kvinnlig invalid: Anā invalidtkā Psl.

iškolā (sv.) f. (2) synagoga: Tai āny āj tī iškōlon ir jiem prisāko jau tī načālnykas jau jūjis Bbr.

iveiskasai, -oji (sl.) adj. (4) se jujiškis: Itas Jujōi, iveiskasai kunigas tai gi litaučas, tas jāunas kunigēlis Psl.

iziperšnykas (sv.) m. (1) en sorts gräs: Iziperšnykas yra žolē un aukšto lauko āuga Psl.

jāvaras (sl.) m. (1) kalmus: Un jāvaro kēpēm dioun Psl.

generōlas m. (2) se generolas: Jenerōlip buvai? Gud.

jēšli (sl.) konj. om: Jēšli tu aisi vōke, tu gyvensi Psl.

kalis (sl.) adv. en gång i tiden: Cionāi kalis bīvo Litvā Jsk.

kalchōzas (sl.) m. (2) se kalkozas: (Bulves) parinkdzinēja kap nūveima kalchōzan Dnr.

kalērija femininum (1) se chalerija: Varför är den där hästen så trumpetande, som en kalērijū Bbr.

190

kaliuška femininum (2) se kaliučka: Han stjäl äpplen och den där kaliuška Psl.

kamandūti, -ūja, -ūjo se kamandavoti: Brudgummen ledde hela bröllopsfesten, och alla lyssnade på brudgummen Psl.

kambājus (dial.) maskulinum (2) se kombainas: Vi skar rågen med skära, men nu tröskar vi redan med kambājus Bbr.

kambikōrmas (sl.) maskulinum (2) blandfoder: Jag kokar örter och sedan fyller jag redan på med kambikōrmas Bbr.

kančenia (sl.) femininum (2) slut, absurditet: I vår by finns det inget val, nu är det kančenia Psl.

dasi-kančiōti ta slut: Och pensionen räcker precis hela året Psl.

pa-kantraliavōti kontrollera: Han kontrollerade butikerna, men hittade inget; allt var uppburet Dnr.

kāpčius maskulinum (2) 3. något som liknar en hög, myrstack: Det finns myror, de gör kāpčius av barr Psl.

kara (sl.) femininum (4) bark: Han (älgen) tog karū till vintern, och ekbark till vintern Psl.

karalādskasai, -oji (sl.) adjektiv: koloradisk: Nu har det redan dykt upp karalādskasai skalbaggar Bbr.

karaulātas maskulinum (2) se kalavaratas: Och sedan spinner vi på karaulātas Jsk.

karčytis, -ījasi, -ījosi (sl.) böja sig, kröka sig.

ažsi-karčyti böja ihop sig, krympa ihop: Hon har redan krökt ihop sig, går redan som en liten krumma Bbr.

karistė (sl.) femininum (2) nytta: Han arbetar, men det blir ingen nytta alls Psl.

kasavōti, -ōja, -ōjo (sl.) förstöra.

až-kasavōti ta bort: De gamla talade, talade, men ändå inte, sedan när de väl började, så pratade de på det språket Psl.

kastrulā (dial.) subst. fem. (2) gryta: Hon lagade själv maten, och kokade en hel mängd kastruller, alla åt tillsammans, åt upp Psl.

katūkas (dial.) subst. mask. (2) avskild plats i ladugården: Fårens katūkas, kornas katūkas. Ladugården är vanligtvis indelad i katūkas. Ladugården är indelad i katūkas Psl.

kaziulkā (dial.) subst. fem. (2) en sådan ört, åkersenap: Kaziūlkos blommar gult Psl.

kiliā subst. fem. (2) se kilogram: Kilogrammet smör kostade tvåhundra (rubel) Psl.

kleščys (dial.) subst. mask. (4) fästing: Här finns det många fästingar och maskar Psl.

klišāvas, -ā (hybrid.) adj. (4) hjulbent, halt: En hjulbent häst, den sätter benen brett Psl.

kliūčius (dial.) subst. fem. (2) trädgårdssax: Och kliūčių skar vass Uos.

klumōkas subst. mask. (2) 2. klump: Det började bildas klumpar Bbr.

knyškā (dial.) subst. fem. (2) dimin. se bok: Hästarna var uppskrivna, det fanns sådana små böcker Bbr.

pa-knīruōti 2. leta efter suggor, suggor som grisar: Grisen bökar Psl.

kōklikas (dial.) subst. mask. (3ᵇ) en sådan hästsjukdom: Den har kōklikas Psl.

kombājus (dial.) subst. mask. (2) skördetröska: De slog med skördetröskan, tröskan slog ut Bbr.

kōniuchas (dial.) subst. mask. (1) hästskötare: En sådan hästskötare kom från Valdzikai Psl.

padsi-kosōti kavla upp: Han kavlade upp ärmen, för här är det djupt Dnr.

kovā (dial.) subst. fem. (4) kaffe: Vad ska du dricka, kaffe eller te? Dnr.

191

krempavóti, -ója, -ójo se krepoti.

in-krempavóti binda ihop: In-krempavój jí vãdziom Psl.

krėpkai adv. se krėpkiai: Krėpkai ãnas (baronas) káunasi Psl.

krepóti, -ója, -ójo (sl.) binda, fäster: Davai jí krepóc vãdziom Psl.

kromėlė sf. (2) dim. se kroma: Įtai su kromėlėm ãny važinėi Bbr.

krūkelis 6. en fjärdedels liter: Kas tai arielkos, kad krūkelį pėrka, niekali kad krūkelį tep įtai, ogi arielkõ Bbr.

krulickai adv. se krulickas: Avýtė ãima laukan krulickai, kap kiškis Psl.

kuborkėlė 2. dim. (2) konservburk: Ir iton kuborkėlėn bùvo daug prikráuta mešõs Dnr.

su-kuliúoti börja halta: Ir kõ įtai Krasulià (karvė) sukuliáu? Dnr.

kulõčius (sl?) sm. (2) dräng: Nu Brõnius, nu, kulõčiau, kãz girdėc. Nu, kulõčiau, kur varysim ganýc Psl.

kunyčia (sl.) sf. (2) mård: Ir šaškų, ir kunyčių bùvo Psl.

kùpkas sm. (2) se kūbkas: Vo inlėj tu itan kùpkan, inlėj dabar šau Psl.

kvajėlė sf. (2) dim. se kvaja: Kvajėlė maskickà pie kėlių išaugi Dnr.

kvaterà (sv.) sf. (2) lägenhet: Įtai aš un kvatėros ĩ gyvenu Psl.

ap-kvorbavóti tr. måla, stryka på färg: Mãn apkvorbavuój kiek kėlinių, aš visa vientara vienoski váikščiosiu Psl.

pa-kvorbavóti måla över: Pakvorbavojau višus lakmonūs Dnr.

lapotà (sl.) fem. (2) skopa, degspade: Dėma bundų in lapõtos itos padarė Psl.

lašýs (sl.) masc. (4) älg: Lasių a(ž)sivedė da chalėrija Psl.

lekõjus (sl.) masc. (2) tjänare på herrgård: Põnaz bùvo jĩ jėmė až lekõjų, kad visa jam paduodinėc, visa čysta kad duovõt Bbr.

lempãsas (sv.) masc. (2) band: Čià un rankõvių balci cėj lempãsai jaũ insidzirbĩ Psl.

lepka (sl.) fem. (2) flugsmälla: Kadãi bùvo lėpkos mūsiom gaũdyc Dnr.

pa-lėpoti prata nonsens, småprata: Ot kap kadũ ir ãnas palėpoja kų Dnr.

lišnia adv. se lišnas: Jaũ lišnia gyvenu ir tep Dnr.

lišțvėlė fem. (2) dimin. jfr lištva: Piŕkių dãbar apkaldzinėsim lištvėlėm Dnr.

litaukà (sl.) fem. (2) litauisk kvinna: Nemóku atsakyc lietuviškai, ot litaukà Psl.

litaũskas, -à adj. (4) se litauskasai: Mės visa sãkom, što litaũskoj respublikoj daugiau viso yrà Psl.

ližà (sl.) fem. (2) se ližė: Tokià ližà padaryta Psl.

pa-lõjoti svämma över: Anà kap kadũ palõjoja Dnr.

pri-lõjoti strömma över: Kad anà nebūt prilõjoj un manĩ, tep aš su juói ũtarytau Dnr.

lõpterti, -ia, -ė (hybrid.) brista, explodera: Ir zdõchterė ãnas (vilkas) daikti, širdzis lõpterė Psl.

pa-lūmyti tillplatta: Nu Petrūkas apvajavój, mõcnai apvajavój, mõcnai palūmijo Bbr.

maciorà (sl.) fem. (2) avelsko: Turėj kiaũli maciõru. Maciorà, kur paršūs vėda Psl.

magazinà (rt.) subst. (2) se magasin: Ãny magazinãs turėj, o dabar žmūones magazinūs tūr Bbr.

192

mãgnezas (sv.) subst. (1) magnet: Tjįsa mãgnezas a(ž)sikūryc Psl.

mãika (sl.) subst. (1) tröja: Rubãškų čỹstų jėmiau, mãikų čỹstų jėmiau, bo mȯža savõj adžiežoj kur̃ (ligger) Psl.

majõntkas (sl.) subst. (2) herrgård: Gi Mėgãnuosa turėj majõntkų Bbr.

majontkėlis diminutiv (2): Visur̃ gi būvo majontkėliai Bbr.

malačėjus (sl.) subst. (2) maskros: Malačėjus geltonai ažỹdž’ po piėvas, po visur malačėjus Bbr.

maladėti, -ėja, -ėjo (sl.) bli yngre.

pa-maladėti bli yngre: Kū̃sni pamaladžėjau, pajau nė jau Psl.

pa-maliavóti måla om: Grindės nãta britkios kap nepamaliavōtos Dnr.

malinárka subst. (1) se maninarka: Tep itai jau būrnosus siūve, malinarkas Bbr.

malõdžyvas subst. (1) se malõdživa.

marnavóti 2. marinera: Oi nedžiovinci baravykai, marnavōti Psl.

marščina (sl.) subst. (2) rynka: Susrauki žmuõj – vienos marščinos Psl.

mašinka (sv.) subst. (1) honungsslunga: Išėmei romėlį, jau pilnas medaũs, atnėsei mašinkon i(š)sukei ir medūs Psl.

matavýlai subst. pl. (2) se matavylas: Yrã toki matavýlai matkùs matúoc výc, džirpc matkùs Bbr.

raz-matōti slösa bort: Ãnas mõža tadù nuim̃s itùos gražùs ir šį tį razmatuõs Psl.

išsi-meldavoti avregistrera sig: Tadù mēs i(š)simeldavojom Bókšti Dnr.

pri-menčyti pina, plåga: Primenčijo ãny mani un pastarūnko Dnr.

mėž (sl.) prep. med gen. se emellan: Mėž lapõtkų sópa Psl.

miernýč asai (sl.) subst. (2) lantmätare: Mūz būvo tokis miernýčasai Bbr.

miliótis, -iójasi, -iójosi (sl.) trassla in i varandra: Ett ord på litauiska, ett annat på vanligt språk, på alla möjliga sätt, och jag trasslar redan in mig Bbr.

pasi-minyti refl. se paminyti: Nå, och han nämnde det när han körde från Jujõs med Šurpickuoj Bbr.

mlėti, -ėja, -ėjo (sl.) svimma: Jag svimmar, jag blir kvar vid bussen Psl.

su-mlėti svimma: Jag kunde inte, jag svimmade Psl.

mõčiakosis, -i adj. styvmors-: Den där dottern tog styvmorsans och blev förkyld Drv.

mõlis (sl.) subst. (2) bor: Mõlis nãta ėma vilmų Psl.

mūčyti, -ija, -ijo (sl.) plåga: Plåga inte det här barnet Dnr.

aż-mūčyti plåga till döds: Här plågade de en människa till döds, hon dog Psl.

mūd rickas, -à (hybrid.) adj. (3ᵇ) slug: Bernãicis itokis spraũnickas do mūdrickas Dnr.

pri-muštravóti piska på, tjata: Mina svägerskor brukade också tjata på mig, så att jag inte skulle bli kvar där Dnr.

naboženstvà (sl.) subst. (2) gudstjänst: I Jujõj håller de redan gudstjänster Dnr.

načálnykas (sl.) subst. (1) chef: Han lär sig av chefen Dnr.

nadiėlas (sl.) m. (2) en del av marken, en tomt: Nadiėlas būvo traucina Bbr.

naĩradnesnis, -ė adj. superl. se radnas: Da manà momùtė, da buvai mãn naĩgeresnė, da buvai mãn naĩradnesnė (r.) Drv.

13. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.

193

naiskariai adv. superl. se skariai: Mēs visa Vilniun važiuojam, ko reikia visa Vilniun važiuojam, naiskariai Vilniun Psl.

napiėšu adv. se piešu: Reiks napiėšu aicie Psl.

nastojáščiàs, -ia (sl.) adj. (2) verklig: Tep vot manip nėra itai kad brólis nastojáščas vienós momòs ir vieno bočiós, ir sesú nėra, às viena Psl.

nastajáščiai adverb: Och jag skar på riktigt, för bönderna var odugliga Psl.

nemčiūra (sl.) f. (2) jämför nemčius: Tokis sveikaz buvo nemčiūrā Psl.

nesylà (hybrid.) f. funktionsnedsättning: Cionái gerai kólėk sỹlą, o kap nesylà, kàs būs tadū Bbr.

niėnčioti, -ioja, -iojo (sl.) se nečnyti: Nu ir nuvėj, niėnčioj ti vaikūs Psl.

niščėmnas, -à (sl.) adj. (4) torr, fastande: Pelanių dzienā itai jau niščėmnā dzienā, niščėmnai adv.: Kap pelanių dzienā, tai jau tadū niščėmnai (valgom) Bbr.

òtpuskas (sl.) m. (1) semester: Kadù Irenà ranka òtpuskų? Dnr.

pačės (sl.) adv. ständigt: Vo tep pačės tai màn nė, màn nesbįzdóvojo Bbr.

pačėskos (sl.) f. pl. (1) se pašukos: Šapeciù jau kap šukúos, tai pačėskos Psl.

pačivõncas (sv.) m. (2) tonåring, slyngel: Jaũ padáugi, jaũ godi būvom pačivõncai Psl.

padkvõšnica (sl.) f. (1) bakdel: Itai mes sākóm patkvõšnica kārvės Psl.

padnebenė f. (4) se padnebienia: Padnebenė sopėj Psl.

padprūgas (sl.) mask. (2) patprūvas, se paprūga: Patprūgų po árklio pilvū padrizāžinėja. Pavalkai, balnėlis, patpinka, patprūvas, nabėdrikai Psl.

padprūvā fem. (2) se paprūga: Padprūvā árkláicip Psl.

padūškaitė fem. (1) dimin. se padūška: Aškabini padūškāiti kokių Psl.

padvečėrkas (sl.) mask. (2) aftonmål: Un padvečėrko valgóm dešrõs ar lašinių, skvarūškos su paštais, pieno rūūkšto ar prėsko, kap kas kó nór Psl.

padvešiōlkai (sl.) mask. pl. (2) återvändsgränder, återbesök: Un kitós nedėlios būvo padvešiōlkai Psl.

paklónas (sl.) mask. (2) hälsning: Ir nog manį Maceikai žāmickų žāmickų paklónų Psl.

palūčyti, -ija, -ijo (sl.) få: Ėnas palūčija zarpłātų, kam reikia duōvoja Psl.

paludnià fem. (2) 2. sydlig riktning, jfr middagstid: Vėjas atsisukė nuk palūdniós Psl.

pamastinis (hybrid.) mask. (2) träbrädor lagda längs vägen: Tį būvo grėblià, pamastiniai supūvį, važiuoc nāta negėrai Dnr.

pamōjemu (sl.) adv. enligt min mening: Nu às neprācitavau, kokia mašinà, às nečitójau, ale pamōjemu Živuliai (Žiguliai) Psl.

panenka (sl.) fem. (2) se panelė: Nu kap tavā panenka Gud.

paperėčyti, -ija, -ijo (sl.) säga emot: Anà kóżnam paperėčija Dnr.

až-paperėčyti säga emot: Kų jam nepasakai, ānas visa ažpaperėčija Dnr.

papõlsku (sl.) adv. på polska: Prirašai màn lāksčių papõl'sku Psl.

papūtnosai, -óji (sl.) adj. (4) på väg åt samma håll: Stovėjau, āima papūtnosios, nèranka Psl.

parūšku (sl.) adv. på ryska: Prirašai màn lāksčių papõl'sku, kad nėgali parūšku prirašyc Psl.

194

pri-parėdkavoti förbereda, göra i ordning: Nik primo aisū kąscie (potatis), tep gi visa reikia gi priparėdkavocie Psl.

paskrebūška (sl.) subst. f. (1) sista barnet: Jag är paskrebūška, den sista Psl.

paštarus subst. m. (1) se pastyrus.

pastupóti, -ója, -ójo (sl.) ansluta sig: Gródnion pastupóc dokumentús mūsi niuvezė Psl.

pasusiėdsku (sl.) adv. nära, i grannskapet: Och jag bodde där nära Bbr.

paškuštvà subst. f. (2) se paskustva: Kūryc tai paškuštvà Psl.

pašniūreli (hybr.) adv. med rep, något som är randigt: Bebrėnųs åkrar kallades pašniūrali, liksom något slags randiga band Bbr.

patrašyti, -ija, -ijo (sl.) karda.

ras-patrašyti karda ur: De drar ut ullen, kardar den med händerna, och bär sedan iväg den för att kammas Psl.

paukŷrus (sl.) subst. m. (2) 1. blåsa: Jag får blåsor på den andra sidan Psl. 2. fettpärlor: Fettpärlor flyter ovanpå vattnet Psl.

pautyna (sl.) subst. f. (2) spindelnät: Där är det bara spindelnät som hänger Psl.

pavožka (sl.) subst. f. (2) vagn, åkdon: Han gav honom fina hästar, fina vagnar Psl.

pažemkà (hybr.) subst. f. (2) smultron: Det fanns många röda smultron Psl.

pažmūisku (sv.) adv. på litauiska: Åtta barn lärde sig, lärde sig på litauiska Psl.

pelavynos (sl.) subst. f. (2) pl. sågspån: Vad åt hon inte: hon åt både sågspån och alla möjliga örter Psl.

perenósica (sl.) subst. f. (1) mellan ögonbrynen: Där det finns ett mellanrum mellan ögonbrynen, där är också en fördjupning Psl.

perestroikà (ryska) subst. (2) omstrukturering: Nu kap jūsim perestroikà tój Psl.

pēsenina (slav?) subst. (1) åkerfräken: Pēsenina kietā žolė Psl.

petlià (ryska) subst. (1) ögla: Kazàs gūdėm, petliàs stātėm Psl.

pripielavóti såga med såg: Pripielavójam malkos, dos būs un višós žiemós Dnr.

pierýti, -ija, -ijo (hybrid) piska: Ir pierýji piedus spragelais Bbr.

piešu (ryska) adv. till fots: Nu reikia aic piešu Psl.

pasi-pilmyti 2. jaga: Ėmiai birdānku, aišių paspīlnyc Psl.

pirnykas (ryska) subst. (1) kvickrot: Pirnykas nāta imasi Psl.

pištólmašina (rysk) subst. (1) automatvapen: Vaikščoj su pištól mašina un kāklo pakóri Psl.

plādýti, -ija, -ijo (ryska) befrukta.

až-plādýti befrukta: Jaunā motkà daugiaũ ažplādžija bītų Psl.

plāstas (ryska) subst. (2) trampdyna, fot: A(z)sopėj plāstas Psl.

plėšnes (ryska) subst. pl. (2) mögel: Jaũ ir plėšnių radòs Psl.

plėškoti, -oja, -ojo (ryska) tassa lätt.

pa-plėškoti klappa lätt: Pazdairė un itų poperų, man paplieškoji, što godnà dār manā širdzis Psl.

pletavýkas (ryska) subst. (2) pratmakare: Ažūbelavysa un gālo selós pletavýkas būvo, Petrušką pletavýkas Bbr.

plionkà (dial.) sf. (2) band: Itai kiek kartų ūtarīs tój viena plionkà Psl.

pliūkoti, -oja, -ojo (dial.) plaska, tvätta: Prilėji ūndenio niekóčiu do ir pirkióji pliūkóji Bbr.

13*

195

plōščius (dial.) sm. (2) kappa: Nugruvau bālon. Gerāi, što pluōščus va itas būvo manī Psl.

pōnčekas (dial.) sf. (1) munk: Vo itokis stūoras ānas, tai, sāko, visa vientara pōnčekas tokis Psl.

pōlskas (sl.) adj. (4) se pols kasai, 4. katolik: Ītas žintas pōl'skas ir visi trīs polskiej. Mani gi visi polskiej, manip gi nēr rūško niēko Psl.

pōryti, -ija, -ijo (sl.) koka.

in-pōryti bjuda på: Ir až šikinēs tūrmōn, dešimš metų impōrijo Psl.

pōžyva (sl.) sf. (1) föda, mat: Ir buselį nēra, bo pōžyvos nēra Psl.

pradielas (sl.) sm. (2) början, spricka: Pradžielas džidelis mež duncių Psl.

praktikavōti, -ōja, -ōjo (dial.) se praktika uti: Ānas grāšu nevīlnas, ne, ale kūnigas praktikavōja jī Psl.

prakūdyt(i), -ija, -ijo (sl.) leva rövare.

susi-prakūdyt(i) kompromettera sig: Nu kap susprakūdžiojo, tep tadū išvārē nug arēndos Bbr.

prās (sl.) prep. med ack.: Anā patilifanavōj prās tilifōnu, un pirmo atažō patilifanavōj Psl.

prāstyti, -ija, -ijo (sl.) räta ut, ordna.

iš-prāštinti rensa: Ir ti išprāštijo ir tī, nu vot čyščiau kūsni Psl.

pa-prāstyti ställa i ordning: Āny gi mān paprāščio visa, pīrkių Psl.

prativyti, -ija, -ijo (sl.) motsätta sig: Daktorkā sāko — āš ka rōs duōsiu tau, tep āš jau nepracivijau Psl.

prativniai (sl.) adv. fult: Lazūnai labai praciniai štārīja Gud.

1 prāuda (sl.) subst. f. (1) jfr. sanning: Ītai būvo prāuda Psl.

2 prāuda (sl.) adv. jfr. sannerligen: O niēnkali dār ieškojo, čōr žnajet, kurų metų žāmēs, prāuda Bbr.

prichadžalas (sl.) subst. m. (2) främling: Tai prichadžalai koki, iš kurī primuos stōjē Bbr.

pūškā (sl.) subst. f. (4) ödemark, ofruktbar jord: Bīvo pīrki pūškų tokių, pūškų selōj Psl.

puzȳrius (sl.) subst. m. (2) blåsa: Kas pazdarē, kad sōpa puzȳrus Psl.

rabaškavōti -ōja, -ōjo (sl.) se rabaškauti: Ot vaikas, nemušēdž, visaraba škavōja Dnr.

ap-rabaškavōti se aprabaškauti: Nēr žiniōs, kas susiēdų aprabaškavōjo Dnr.

iš-rabaškavōti se išrabaškauti: Visur išrabaškavōs (vaikai), niēkur nepakūopsi nog jū Dnr.

rād imka (sl.) subst. f. (1) inslag: Rād imka ragēč un kāklo Psl.

radȳnos (sl.) subst. f. pl. (2) födsel, förlossning: Ītamp bērniukip skōra radžynos būs Dnr.

rās (sl.) interj. sticka in: Āš rās sklēnyčių pastatiau Psl.

raščinēti, -ēja, -ējo se raščinioti.

až-raščinēti se ažraščinioti: Ažraščinēji pastāto in pēčo, kad padrūkt. Iš pirmo ažraščinēja ratai Psl.

rāvas subst. f. (4) 2. rynka: Dēlno ravai džideli Psl.

196

paravinti slå, prygla: Testą paravina (vaikas) kūsnį, unispakaė jis Dnr.

paansi-rėdyti klä på alla: Visi bernai paunsirėdį suveji un vešėlios Dnr.

pa-rekomendavóti rekommendera: Kap niėkas neparakemendavôs, tep ir negãusi dárbo Dnr.

rėškėlė (hybrid) sf. (2) halvtunna: Oi niėkali gi buvo itos džiėškos, riėškėlės nedzidelės Bbr.

reštà sf. (2) 2. rest: O tadū nuvažiavo, rešė parinko, o jau čia ir dzvylykta Psl.

ridliaukà (regional) sf. (2) ridlius: Atnešė vo rigliaukàs tep vo ilgio ir itep va plocio Psl.

rižavótas, -a (slav.) adj. (1) rödbrun: Rižavótas arklyš Psl.

rõdimka (slav.) sf. (1) jfr. rãdimka: Ar jau ti rõdimka, ar tep kas un kãktos Psl.

pa-rõdyti råda: Ir kas parõdžijo gėrc myžalus Psl. | refl.: Ar gėra ar blõga, ānos pasrõdija, ānos paũtarija (r.) Drv. Pasrõdzyk su savòm momũlėm Drv.

roliūti, -iūja, -iūjo (regional) rulla (med kraft): Kab atstumš, ir roliūc durys, tep sio, visa Psl.

rūšinti, -ina, ino (slav.) vidröra.

pa-rūšinti vidröra: Aš girdėjau, ānas kap parūšino, tep tį liš traška Psl.

rūšyti, -ija, -ijo se rūšinti.

pa-rūšyti vidröra: Kap parūšija širšas, nėr dáikto Psl.

saliõnkinė (hybrid) sf. (1) saltkar: Saliõnkinė, kur pilia druskų Psl.

sãltyšas (slav.) sm. (1) byäldste i byn, šaltyšius: Tai dár kap saltyšu ānas būvo Psl.

samsýnas m. (3) ett öknamn på en invånare i Dervagiai: Dervagiškiūs gudenioniškiai vadzino samsvnais Gud.

sardėčnykas (sl.) m. (1) en sådan ört: Širdzis sopa, tai sardėčnyko privirau Psl.

saviėtas m. (2) se sovietai: Āny a(ž)sivedė aš karvi, nu kap saviėtas ažāj. Saviėtas ažājo ir išvārė jį, kad ažvėst kárvi Bbr.

sėlyti, -ija, -ijo (sl.) förflytta invånare.

iš-sėlyti fördela ut på olika boställen: Tadū juos iššėlijo po selās Bbr.

paiš-sėlyti tvångsförflytta: Nosūnai būvo, tadū gi, pónas paišsėlijo Bbr.

razsi-sėlyti sprida sig, bosätta sig: Bebrėnuosa šašozdėšim namūkų būvo prieš vai-nų, būvo jau gòdniai rasisėliji Bbr.

sernička f. (2) se serničkas: Ti serničkos, tį ādāta ciktai Bbr.

skálka (sl.) f. (1) en liten flisa: Itai skálkos (kanapių) ir stūovi kap skvaruškà (ko-pūstuose) Bbr.

skarùs, -i (sl.) adj. (4) snabb: Būt gerai, kal skarùs ir sil'nus būtai Bbr.

skatà (sl.) f. (4) jfr. skatȳna: Skatōn kad išėit, patraukt, patraukt, ale jiem (vilkams) chvatōja mėsōs Psl.

skrebóti, -ója, -ójo (sl.) skrapa: Aš paskrebūška, bocià skrebój, skrebój ir kójų nedadzirbo Psl.

sklõdas (sl.) m. (2) magasin: Un sklodo bocià dzirba, ānas padėdzinėja Psl.

slidkùs, -i (sl.) adj. (4) hal: Unduōj (šarmo) geltonas tokiz gražūs unduōj ir ānas sliktūs tokis Bbr.

197

šliępčius mask. (4) se sliepokas: Va itoki buini, dideli ir maski, ir sliepi sliepčai, kap mės šakom Psl.

šlynoti, -oja, -ojo se slynyti: Aima kraujis, aima, nuo pravērpi (fingrarna), visa gi slynoj Psl.

słu žanka (sl.) subst. (1) tjänarinna: Nesākē, šta služanka, ale panenka Gud.

až-slūžyti förtjäna: O jām dāvi būvo desenciu, kur ānas aslužijo, tai vienų daržų Bbr.

smurāgas (sl.) subst. (2) äng: And turėjo žyvčis, o nei smurāgo, nieko nebūvo Bbr.

sōkas (sl., nj.) subst. (2) jfr. sav: Lāidziam sōku, kōlgi ne, sōku lāidzia Bbr.

sotà subst. (2) se sotka: Trizdešimt sōtų dāv ir ganà Bbr.

smiēšnas, -à (sl.) adj. (4) glad, skämtsam: Oi ānas smiēšnas žmogus Psl.

smōrgoti, -oja, -ojo (sl.) stryka, trycka.

ap-smōrgoti stryka över: Linus tadū apsmōrgojam, tadū klōjam Jsk.

pri-smōrgoti stryka av: Avižų pribraukiau, prismōrhojau Psl.

ansi-spakājyti refl. se anspakājyti: Testā paravina kūsni, unsspakājis Dnr.

spāryti, -īja, -ījo (sl.) skala: Kap Dziēvas spāryty jūmi (sägs till dem som äter) Psl.

sparyžāvōti, -ōjo, -ōjo se paralyžuoti.

susparyžāvōti bli förlamad: Jaugi ji susparyžāvōj, vienų itų šōnų atriņko Psl.

spāvēde subst. (1) se spaviedis: Tercijōrkos kas mēnas aima spāvēdes Psl.

spaviedōtis 2. refl. bekänna synder: O kū ānos spaviedōjasi, kiba vōgia ānos Psl.

2 an-spēti mogna: A tadū kap unspēja linai, rāuna, braūko Bbr.

2 in-spēti mogna ut: Jag vet, nu mognar bovetet Psl.

spikuliācija (sl.) sbst. (1) spekulation, handel: Det sägs att de inte handlar så mycket med varandra i spekulationssyfte Bbr.

spranžināukos (sl.) sbst. pl. (2) fjäderharvar: Då kör man efter med de där fjäderharvarna och harvar åkrarna Psl.

spranžinavōti, -oja, -ojo (sl.) harva med pinnharv, kultivera.

pa-spranžinavōti harva lite: På åkern harvar man lite, kör dit gödsel, och plöjer Psl.

staramodnaī (sl.) adv. på gammaldags vis: Hon säger: gå och se efter hur de talar, det är så gammaldags Bbr.

staršīna (sl.) sbst. (2) häradsfogde: Jag har varit både starost och staršina, där jag inte har varit Psl.

stidivkā (sl.) sbst. (2) en sorts fågel; blåmes?: Sådana där småfåglar övervintrar här Bbr.

stojōkas mask. (2) se staīēkas: stojokēlis dim. (2): Nu ligger linet utspritt och det finns en liten stojokēlis. Det är så de har ställt upp den, en liten stojokēlis gjord av kärvar Psl.

stotyva femininum, plural tantum, se stotyvas: Vēlanas, stocyvos, det är sådana där stolpar, att sitta på tvären Psl.

strakavōti, -ōja, -ōjo (sl.) försäkra: Hästarna vid Pōlščai var redan försäkrade Bbr.

strēčnas, -à adj. (4) se strēčnasai: Det är min strēčnas lillebror Psl.

198

pa-strėlióti skjuta ihjäl: Su žydais nuvežė medzian ir pastrelioj Psl.

raž-strėlióti se ašztrelyti: Niemčai ažvežė Krupľiuos ir rastreliojo Psl.

strōgastis (sl.) femininum (1) förbud, disciplin: Ariēlkai (naminei) niēkali strōgascis būvo Bbr.

strōšyti, -ija, -ijo (sl.) skrämma: Užús neskūnda, ānas strōšija, kap itai un jį gimi Psl. | refl.: Šēnas, alē nebijo, nesistrōšija Psl.

in-strōšyti skrämma: Jē tadū saviētai, kab atājo, instrēšijo Bbr.

pa-stūkoti knacka på: Nuvėjė jum̧p, pastūkoi lungān, mažū āny jau miēkce Dnr.

stuškēlē femininum (2), diminutiv, se stuška: Ītoj stuškēlē kap kārtas mergūtai padais kasōs Dnr.

sudbà (sl.) femininum (4) öde: Ītai sudbà tokia žmogō Psl.

sūdyna (sl.) femininum (2), jämför pasūda: Burokeliūs sukapojam sūdžynon ir pastātom Bbr.

sūkravičios (sl.) femininum (1) var: Vocy̆ džickà ir sūkravičos nubēgo. O kiek sūkravyčių išāj Psl.

sumkà (sl.) femininum (2) väska: Tep tįjaukai prieg sienai stōu bōba ir su sumkà Psl.

surōvatka (sl.) femininum (1) vassle: Surōvatka bēga iš klynelio Psl.

survitutas (sv.) maskulinum (2) servitut: Visur gi būvo majontkēliai. Paandavē būvo survitutus Bbr.

sustāvas (sl.) maskulinum (2) led: Visi sustāvai šōpa Psl.

svabodà (sl.) femininum (2) frihet, fred: O tadū parazriņkom, kap išāj jau svabodà, kas sāvu ažriņko (karves) Psl.

svēkras (sl.) maskulinum (4) svärfar: Ītai sesuōj māno svēkro, vyro bociōs Psl.

svierēpà (sl.) subst. fem. (2) våg: Un laukō vienos svierēpos paišaugi Psl.

svinōkas (hybrid.) subst. mask. (2) en uppvuxen kulting: Jaū svinōkai, jaū kūsni didesni paršaliai. Kur paršai kūsni didesni, tai svinōkai Psl.

svistūoti, -ūoja, -āvo (sl.) vissla: Salavējus svistuoja gražai Psl.

šaravōti, -ōja, -ōjo (sl.) skava genom att vidröra, skava: Bēgdamos kōja až kōjos šaravōja Psl. | refl.: Ei, sāko itos bōbos, kur tū tē pie sienu šaravōjies Psl.

ap-šaravōti skava sönder: Skraidzīydamos ānas kōjas apšaravōjo Psl.

šašà (sv.) subst. fem. (4) landsväg: Tai tep vo šašà, o mēs čia kanōvoj sēdējom Psl.

ščebrēlis (hybrid.) timjan: Visa ščebrālių privērdū ir gerū Psl.

šypas (sl.) subst. mask. (4) tagg: Skūrōj vieni šypai, vedōma jāunas capūlis Psl.

ščiotkà (sl.) subst. fem. jfr borste: Ārklip ščotkà pie kapitūs Psl.

šipkùs, -ī (sl.) adj. (4) snabb: Šipkùs arklīs, o gōdniai bēga. Dābar šipkī bōba Psl. šipkiai adv.: Arklīs skrańda šipkiai. Pavarnejà arklī šipkiau Psl.

skarprietkà (sl.) subst. fem. (2) halvsocka: In kōjų dżirba skarprietkās Psl.

škōlnykas, -ē (sl.) pers. (1) elev: Mani vaikai dar škōlnykai būvo, vaikščoj škālon Gud.

šliūpkotis, -ojasi, -ojosi (sl.) stänka: Nuvėjau paz ūpē, ti žūves šliūpkojasi Drv.

šopà (sl.) subst. fem. (2) koja: Pastātē šōpų tokių Gud.

špiegas (sv.) subst. mask. (4) spion, detektiv: Dabař, kap tadū, tep nuveitai, špiegas pasakytų, a(ž)strēlyt ažkait Psl.

199

märg (dial.) subst. (4) märg (2) benmärg: Benmärgen trängde fram. Märgen är fet Psl.

nål (lån.) 3. brosch: Fäst broschen på bröstet Dnr. liten nål dim. (2): Nåla fast den där lilla nålen, fäst den Dnr.

sporre (dial.) subst. (2) sporre: Tuppens sporrar. När han satte sporrarna i benet, när han satte igång Psl.

brostöd (dial.) subst. (2) bropelare: Grävde upp tre bropelare, lade fram sten, blev sen, kastade över toppen (ps.) Psl.

straff (dial.) subst. (4) böter: De tog fast honom levande och gav honom böter Bbr.

skämt (lån.) subst. (2) skämt, lustigheter: Åh, vilka skämt han visade Psl.

skämtare (lån.) subst. (2) skämtare, spelevink: Vilken skämtare, oj oj, vad han var en skämtare Psl.

tröja (dial.) subst. (2) stickad tröja: Han grep tag i en svart tröja Psl.

svensk, -t (lån.) adj. (4) svensk: svenskt emfatisk form: Den grå med bruna äpplen, det är svenska hästar Psl.

svägerska (lån.) subst. (2) svägerska: Min svägerska kom då Psl.

tablett (dial.) subst. (2) tablett: Åh, de skickade också tabletter till mig från Vilnius Psl.

slakta, -ar, -ade (lån.) ta död på: Vargarna höll på att slakta dem (fåren) Psl.

dansa, -ar, -ade (lån.) dansa: Gamla och unga, även krumryggade, vill alla dansa Bbr. Bež. Gud.

toffel (lån.) subst. (1) toffel: Och jag ska kasta de där tofflorna där, där rånaren är Psl.

översvämma: Där steg vattnet högt, det översvämmade mycket mark Psl.

tertiärnunna (dial.) subst. tercier (2) nunna: Det fanns en tertiärnunna i Jujō. Tertiärnunnorna kom varje månad för att ta emot nattvarden Psl.

tēmpyti, -ija, -ijo (sl.) förstöra: Kūoj āny tēmpija pelãs? Dnr.

iš-tēmpyti utrota: Nēr kūoj mūsių ištēmpyc Dnr.

paiš-tēmpyti utrota helt och hållet: Jāp jāũ nēr mūsių — paistėmpytos Dnr.

tìchti, -sta, -o (sl.) tystna:

nu-tìchti bli tyst: Jaũ negiedój, jaũ nucìcho Psl.

tiẽšytis, -ijasi, -ijosi (sl.) trösta sig: Aš ciēšijuos savvòm mergùtom Psl.

pasi-tiẽšyti trösta sig: Aš vis tep jōm pasiciēšiju Psl.

patilifãnavóti ringa upp: Anà patilifãnavój um žãmės un pirmo atāžo (ir etāžo) Psl.

timofējauka femininum. (1) se timofeika: Mõža timofējauka tī bīvus Psl.

tisninidìnėti, -ėja, -ėjo (hybridform) jfr tisnyti.

ap-tisninidìnėti trycka till: Kap sudzìrba visūs sienolìus, juój apcisnindzìneja Dnr.

an-tisnyti dra åt: Linų pēdų ranka, klūoni uncìsnija uñkrūtnìu ir abb rāuko Bbr.

ap-tisnyti 1. pressa ihop: Padāro kryžų un pirmōsios bundėlės, nu pirštais apcisnija Psl. 2. tynga ned: Pamakais apcisnija, kad unduõj linūs ažimt, kad nebūt be ūndenio Psl.

raz-tisnyti trycka till, krossa: Pelē īnilanda, tep jū rascisnija slāstas Psl.

200

tōleras (ry.) m. (1) se taler: Han säljer redan toler. Toler lastas; en aktare för hundrafemtio toler Bbr.

tōrfas m. (1) se torv: Man gör briketter av torv Psl.

trōtyti, -ija, -ijo (sl.) förlora: Om man vaktar sina saker, förlorar man inte; då får man inte heller tillbaka sina pengar, de går förlorade Psl.

až-trūčyti förgifta: Vinet var förgiftat, och köttet Psl.

tulmāčyti, -ija, -ijo (sl.) förklara: Då frågar jag dem redan på litauiska, och så förklarar jag för henne, förklarar Psl.

turbācija (ry.) f. (1) bekymmer, oro: Det här bekymret behöver jag, de där eländiga Psl.

tvarōkas m. (2) se avrinning: När tvarōkas stänger sig, rinner det då ut i källaren Psl.

udōbnas, -à (sl.) adj. (4) bekväm, bra: Det här är en bra sak, gedigen Bbr.

udùšlyvas, -à (sl.) adj. (4) andfådd: En andfådd häst Psl.

ūksusas (sl.) m. (1) jfr acatas: Det kommer ännu mer ūksusas Bbr.

uražėinas, -à (sl.) adj. (4) frodig, storvuxen: Farfar var storvuxen, frisk som en stor tysk, tjock Bbr.

usprāvi (sl.) adv. ordentligt, korrekt: Ingenting var dåligt, allt var ordentligt Dnr.

ūstickas, -a adj. (3ᵇ) se ūstas: Mycket vacker, rödlätt, skäggig (skägg), ännu ung Psl.

ustupōti, -oja, -ojo (sl.) ge vika: När det gäller vargar ger den inte alls efter Bbr.

pér-ūtarindinėti upprepa: Den där upprepar efter mig, upprepar gång på gång Psl.

ūtaritis refl. se ūtaryti: Så där låter skatan Bbr.

ūtarți, -ia, -ė jfr. ūtaryti: Tep ūtara ūtara abudu su tūoj žmogum Psl.

užōrius (sl.) substantiv (2) tyg: Asnavà drobinė būs, ir lis užōrius būs iš vilnos Psl.

valiskà (sv.) femininum (2) resväska: Jām valiskų reikia nunėsc kurãkai kap sėdnāvidjasi į kokian vagōnan, a kurī Bbr.

varanaūskasai, -ōji (sl.) adjektiv, emfatiskt (4) från Varenava: O dár žintas kadū atvažūos tas su mašīnu varanaūskasai Psl.

pa-varāžyti spå: Anà jós atāj pavarāžyc Dnr.

vartavōti, -ōja, -ōjo (sl.) hålla vakt, vakta: Vartavōjo, kad neriñkt kas Bbr.

pa-vartavōti skydda: Tāvo nebėdā, aš inhsiū, tu iš mani pavartavōsi Psl.

večerinkà (sl.) femininum (2) kvällssamkväm: Ōi večerinkà cionai būvo Psl.

vėjalkà (sl.) femininum (1) ögonfrans: Blakscỹnės ar vėjalkos vientara Gud.

venčiavōti, -ōja, -ōjo se vinčiavoti | refl.: Nu ir āny ti Vỹšniavan nuvažāu venčavōcis Psl.

su-venčiavōti gifta sig tillsammans: Nesuvenčavōci kap skacynà gyvėna Psl.

veraplānas (sv.) substantiv (2) flygplan: Veraplānai nakciū skraido Psl.

vesėlija (rt.) femininum (1) se veselija: Mės šiėmet Vilniun gi vot prieš vesėliju važinie-jom mašinū savū Psl.

vỹjanas (sl.) substantiv (1) betesmark: Niẽkali per tū vỹjanu neprėreiti: pìmpė sprōsta um galvōs grīna Psl.

14. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.

201

vig (sl.) m. (2) virvel: När håret står åt alla håll säger vi så: ”vikrus galvoj” Psl.

vlaštis (sl.) f. (2) makt, myndighet: ”Pōnuosa gi visā vlaštis būvo” Bbr.

vopnā (sl.) f. (4) kalk: ”Väggen är vitkalkad med kalk” Psl.

atsi-vožyti våga, drista sig: ”Jag vågar inte säga det till henne” Lz.

vožnas, -à (sl.) adj. viktig: ”Nu är det så viktigt för mig, den där människan” Psl.

žad (sl.) adv. jfr tillbaka: Man säger till hästen: ”tprū, tillbaka”, och den drar sig bakåt Psl.

zajaulenē (sl.) f. (2) uttalande: ”De säger att han själv gjorde ett uttalande” Psl.

zapāsas (sl.) m. (2) förråd, reserv: ”Det finns inget förråd iordningställt” Psl.

zarplatā (sl.) f. (2) lön: ”Han fick ut lönen” Psl.

žavadku (sl.) adv. i språng: ”Den springer på alla fyra benen, i språng, i språng” Psl.

žbōnas m. (2) 2. getingbo: ”Getingarna bygger ett getingbo, man stör det — de svärmar” Psl.

zbuvētis (sl.) scom. (4) gammal gumma: ”Den gamla kvinnan har redan blivit en gammal gumma” Psl.

zdōchterti, -ia, -ē (hybrid) spricka, dö: ”Och vargen sprack, den dog!” Psl.

zdžēkotis, -ojasi, -ojosi jfr zdžēkavotis: ”Åh, han retas på mig” Psl.

zemliānka (sl.) f. (1) källare, jordkällare: ”Sönerna gjorde källaren full av potatis” Dnr.

zginýti, -ija, -ijo(sl.) dö, förgås: ”Det försvann, bara ett par äpplen finns kvar, de dog ut, allt dog ut” Bbr.

zladijēs (sl.) m. (2) missdådare: Ānas vōgē, zladijēs, vagis būvo Psl.

znakāmas, -à (sl.) adj. (4) bekant: O kapgi itai tau znakāmā itoj dōktorka Psl.

zoslonā f. (2) se zoslonka: Zoslonā aždžinkō pěčų Psl.

zovādas (sl.) m. (2) ras, härstamning: Tep pācia dzideli būvo žmōnēs, tep ne visi, zovādas kokis Bbr.

zvaliōti,-iōja, -iōjo se zvalyti.

pa-zvaliōti tillåta, inte förbjuda: Lietuviškai ūtaryt nepazvaliōjo Bbr.

zvanēlis m. (2) bjällra, skallra: Zvanēliai āuga pievosa Psl.

pa-zvānyti ringa: Škāloj pazvānija, kad susrīnkt vaikai Dnr.

žagūnskasai, -oji adj. emph. (4) se žagūnskas: Nēgaliu kalbēt jau tep lietuviškai, kap mūsis belarūskasai nu žagūnskasai, tep Psl.

žalūdkas (sl.) m. (2) mage: Žalūtkas sopēj, atsisākē doktorai, jau neliečis Psl.

žandamēras (sv.) m. (2) se žandorius: Mūs vārē iš Lazūnų žandamērų, Gudemiōnysai sugāu gyvų, žandamērų ažrīnko Psl.

žandōrius (sv.) m. (2) gendarm: Al', brāt, sveikaz žandōrus, dzidelis, sveikas, riebiūs Psl.

žydāuškasai, -oji (sl.) adj. (4) judisk: Žydāuškasai (liežuvis) su niemcų nesuveido Psl.

žirmūnskasai, -ōji smob. adj. emph. (4) se žirmūniškis: Svōtaz dāu žirmūnskasai Psl.

žirnūs, -ī (sl.) adj. (4) fet, frodig: Ciōn žirni žāmē Bbr.

202

žyvytis 2. refl. leva: Anà turėjo žyvytis, o niėko nebūvo Bbr.

žuravina (sl.) f. (2) jfr spalgenas: Žuravynų tų prirankam ir žuravynų priesnijam, ir verdi kisėlių Bbr.

А. ВИДУГИРИС, Й. ПЯТРАУСКАС

Tillägg till ”Lazūnų-dialektens ordbok”

Sammanfattning

Artikeln presenterar ord från Lazūnai-dialekten (byarna Bakšta och Lazdūnai, Ivye-distriktet, Grodno oblast, Vitryska SSR), som författarna samlade in 1983—1988 och som inte togs med i ”Lazūnų-dialektens ordbok” (1985). De inledande anmärkningarna ger en kort grammatisk beskrivning av den presenterade vokabulären och nämner att omkring 6 000 personer ännu talade litauiska inom dialektområdet i början av 1900-talet, medan det i dag bara är några få äldre.

Den insamlade vokabulären (med illustrerande meningar) består av två delar. Den första delen innehåller ord med litauiska rötter samt äldre lånord och internationella ord som används inom dialektens system på samma sätt som i det litauiska standardspråket. Den andra delen tar upp nyare eller helt nya lånord och hybrider.

14*