LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXX (1993)

PERIFERINĖS LIETUVIŲ KALBOS TARMĖS

Nijolė ČEPIENĖ

GERMANISMER I 1600-TALETS VÄSTRA HÖGLÄNDSDIALEKT I LITAUEN MINOR (MED UTGÅNGSPUNKT I "LEXICON LITHUANICUM")

Den handskrivna tysk-litauiska ordboken "Lexicon Lithuanicum" är det första lexikografiska arbetet från mitten av 1600-talet i Litauen Minor; grunden för dess litauiska del utgörs av ord från de sydliga västra höglandsdialekterna¹. Av de sammanlagt 7 200 litauiska ord som förekommer där är omkring 210 lexikala germanismer (utan fonetiska och grafiska varianter av samma ord). Av dessa är ungefär 175 rena germanismer och 35 hybrider, dvs. ord vars stam innehåller bildningsaffix eller rötter med ursprung i andra språk². Germanismerna utgör omkring 3% av ordbokens litauiska lexikon som helhet. Lånord som kommit in via slaviska språk räknas inte in här. Det är svårt att fastställa hur vissa ord kommit in i litauiskan, eftersom det är oklart om de lånats direkt från tyskan eller kommit via slaviska språk, t.ex.: anjei (= anyžiai), lampa (= lempa), pancierus (= pancierius) "rustning", spunta "plugg".

Merparten av ordbokens germanismer utgörs av substantiv (~185), betydligt färre är verb (~20); därtill finns några adjektiv och partikeln (ja, je). Alla germanismer har anpassats till det litauiska språkets grammatiska system.

I denna artikel behandlas tyska lånords semantik, ursprung och användning i nutida litauiska, och de jämförs med tyska lånord i andra ordböcker som publicerats i Litauen Minor.

I. SUBSTANTIV³

1. Benämningar på hushålls- och jordbruksföremål samt redskap (46):

a) kärl och köksredskap (13), t.ex.: bosas "tunna" < Pr. vok. Faß "detsamma", kragas "krus" < Pr. vok. krog, krug "kärl", legere "liten tunna" < Pr. vok. lägel "detsamma", mežeris "mortel" < Pr. vok. Měser "detsamma", panė "stekpanna" < Pr. vok. pan, pân "detsamma", tyne "badkar" < Pr. vok. tin "stort badkar";

¹ Mer om denna ordbok, se Drotvinas V. "Lexicon Lithuanicum" — en handskriven tysk-litauisk ordbok från 1600-talet // Lexicon Lithuanicum. V., 1987. S. 6-23.

² Hybrida avledningar och bildningar (~50), som redan har bildats inom litauiskan, räknas inte med här.

³ De semantiska grupperna anges i ordning efter antalet germanismer. Antalet markeras inom parentes.

37

b) arbets- och hantverksredskap (12), t.ex.: bindokas "snickaryxa", jfr. preuss. ty. bindäxt "detsamma", borai "bårar" ‹ preuss. ty. bor "detsamma", busokas "lång stång med järnkrok" ‹ preuss. ty. bōshaken "detsamma", spatas "spade" ‹ ty. Spaten "detsamma", zogas "såg" ‹ preuss. ty. zōge "detsamma", kneipis "skomakarkniv" ‹ preuss. ty. Kneif "detsamma";

c) namn på vagnar, harvar, seldon och deras delar (11), t.ex.: dyselis "vagnstång" ‹ preuss. ty. dīsel "detsamma", leiterės "vagnens sidolämmar" ‹ preuss. ty. leiter "detsamma", negeliai "harvtinder" ‹ preuss. ty. Nägel, pl. "spik", rungas "käpp som sätts mellan hjulens tvärgående ekrar" ‹ preuss. ty. rung, runge "detsamma", šenai "fälg" ‹ preuss. ty. schēne, schēn, š(i)pykis "eikerspinne" ‹ preuss. ty. schpīke "detsamma";

d) namn på andra föremål (10), t.ex.: dekis "övertäcke (att täcka en häst med)" ‹ preuss. ty. dek "detsamma", liktis "ljus" ‹ preuss. ty. licht "detsamma", spinta ‹ preuss. ty. spind, zakas "säck" ‹ ty. Sack.

2. Personbeteckningar (30):

a) personer som utför något arbete eller någon handling (27), t.ex.: bruvėlė "ölbryggare" ‹ lågty. brüwer "detsamma", butkerė "tunnbindare" ‹ preuss. ty. butker "detsamma", jėgerė "jägare" ‹ ty. Jäger "detsamma", patobelis "klockare" ‹ preuss. ty. potabel "detsamma", skrybėlė "skrivare", jfr. lågty. schrîboere "detsamma", šneiderius "skräddare" ‹ ty. Schneider "detsamma"⁴;

b) efter social ställning (2): būras "bonde" ‹ preuss. ty. būr "detsamma", ercikis "hertig" ‹ ty. Herzog "detsamma";

c) efter andra kännetecken (1): jumprova "fröken" ‹ preuss. ty. iunfraw "detsamma".

3. Beteckningar på byggnader, deras delar och byggnadsmaterial (25):

a) byggnader och deras delar (14), t.ex.: kelnorė "källare" ‹ ty. Keller "detsamma", skūnė "ladugård" ‹ preuss. ty. schune "detsamma", staldas "stall" ‹ ty. Stall "detsamma", stuba "stuga" ‹ preuss. ty. stuba, stub, stobe, stow "stuga, rum", kakalys "ugn" ‹ preuss. ty. kachel, kaxel "detsamma", šupas "ladugård" ‹ preuss. ty. schōpe, schope "detsamma";

b) byggnadsmaterial och byggnadsdetaljer (11), t.ex.: balkis "stock, bjälke" ‹ lågty. balke "detsamma", kalkės ‹ ty. Kalk "detsamma", kylis "kil" ‹ preuss. ty. kil "detsamma", kenge "krok" ‹ lågty. henge "detsamma", skindeliai "takspån" ‹ lågty. schindele "detsamma".

4. Benämningar på enheter (10):

a) monetära enheter (5), t.ex.: penigai "pengar" ‹ lågty. pennig "detsamma", tripelikis "mynt värt tre skater" ‹ preuss. ty. dripelker "peng", dolerius ‹ högty. doler "daler (äldre mynt)"⁵;

⁴Ett stort antal benämningar på personer (yrkesutövare) med suffixet -ininkas har bildats direkt av germanismer som redan används i litauiskan, t.ex.: dieli(n)inkas "brädssågare" ‹ lit. dielė "bräda", vindininkas "svarvare" ‹ lit. vindas "vev för att vrida", styrininkas "rorsman" ‹ lit. styras "roder".

⁵I ordboken anges åtta sammansatta substantiv med orden penigas, pinigas och pinigas.

38

b) måttenheter (4): /hybrid./ akteinis "en åttondel av något" ‹ preuss. ty. Achtel "åttondel" + litauiskt suffix -einis, /hybrid./ bertainis, berteinis "en fjärdedel, en kvart", jfr ty. Vierchen "tysk ordensmynt från andra hälften av 1300-talet", Vierung "en fjärdedel av en mark", hubas "arealmått" ‹ preuss. ty. hūbe "detsamma", murgas "måttenhet för mark" ‹ lågty. morgen "så mycket mark som en människa kan plöja med hästar under en morgon" (Kl 487);

c) tidsenheter (1): stundas "timme" ‹ preuss. ty. stund "detsamma".

5. Benämningar på växter och deras frukter (14), t.ex.: bukas ‹ preuss. ty. buk, kerveliai "kryddväxt" ‹ preuss. ty. kerwel "detsamma", meironai "läke- och kryddväxt" ‹ preuss. ty. meiran, meirôn "detsamma", nėgelkės "nejlikor" ‹ preuss. ty. nêgelke "detsamma", vikiai ‹ ty. Wicke, tabakas ‹ ty. Tabak.

6. Benämningar på kläder och klädesplaggens delar (9), t.ex.: dimžakas (orig. dimžakas) "ficka", jfr preuss. ty. Diebssack "detsamma", kėdelis "kavaj" ‹ preuss. ty. kêdel "detsamma", mučė "mössa" ‹ medellågty. mutze, mütze "detsamma", vystė "väst" ‹ ty. Weste "detsamma", žiurstas (orig. žurštas) "förkläde" ‹ preuss. ty. šoršt, šêršt "detsamma", /hybrid./ pabuteris "foder" ‹ ty. Futter "detsamma" + litauiskt prefix pa-

7. Benämningar på maträtter och drycker (7), t.ex.: kėžas (orig. kez̧as) "ost" ‹ lågty. kese "detsamma", kringelis "kringla" ‹ ty. Kringel "detsamma", kulšolė (orig. kulb̧ole) "kall (söt) soppa" ‹ preuss. ty. kulschôl "detsamma".

8. Benämningar på djur (7), t.ex.: bulius ‹ preuss. ty. boll, bull "tjur", elefantas "elefant" ‹ ty. Elefant "detsamma", liovė "lejoninna?" (orig. ty. Hindin "hind" har översatts till lit. lowe), jfr lågty. lowe "lejon", trapas "stortrapp (fågel)" ‹ ty. Trappe "detsamma", karusas "ruda" ‹ lågty. karusse "detsamma", stinta ‹ ty. Stint.

9. Religionsbeteckningar (5), t.ex.: aptas (orig. apts) "föreståndare för ett katolskt munkkloster" ‹ ty. Abt "detsamma", kanteris "organist i en protestantisk kyrka" ‹ preuss. ty. kanter "organist, sångare", psalteras "psaltare" ‹ ty. Psalter "detsamma".

10. Benämningar på abstrakta begrepp⁶ (5), t.ex.: biskis "lite, en smula" ‹ preuss. ty. beske "detsamma", čiekis "tecken" ‹ preuss. ty. zêxen "detsamma".

11. Benämningar för samhällslivet (5), t.ex.: galgės "galge" ‹ preuss. ty. galge "detsamma", pantas "pant" ‹ preuss. ty. pant "detsamma", pustas "post" ‹ ty. Post "detsamma", jfr lågty. post "budbärare (ryttare)", turmas "fängelse" ‹ preuss. ty. tôrn "detsamma".

bildade efter tyskt ordbildningsmönster, t.ex. ragpenigai "avgift som betalas för horn", jfr ty. Horngeld "detsamma", pervažpiṅingai "avgift för transport", jfr ty. Fahrgeld "detsamma" m.fl.

⁶I ordboken finns många hybrida avledningar, bildade i litauiskan med suffixen -imas, -ys- tė m.fl., t.ex.: kunigystė ‹ lit. kunigas, vertystė ‹ lit. vertė, išliuosavimas ‹ lit. išliuosuoti.

39

12. Benämningar på metaller och andra material (4), t.ex.: cinas ”tenn” < vok. Zinn ”detsamma”, pikis ”harts, beck” < Pr. vok. pick, pek ”detsamma”, šmeras ”smörjmedel (för hjul)” < Pr. vok. schmēr ”detsamma”.

13. Benämningar på vapen (3), t.ex.: pistu(o)lė (orig. pistūlu gen. pl.) ”pistol” < vok. Pistole ”detsamma”.

14. Benämningar på naturföremål och naturfenomen (3), t.ex.: šturmas ”storm” < vok. Sturm ”detsamma”.

15. Benämningar på kroppsorgan (och deras produkter) och sjukdomar (3): blėkai ”inälvor, tarmar” < Pr. vok. flāk ”detsamma”, šlimas ”slem”, jfr Pr. vok. šlam ”detsamma”, fvn. slīm ”detsamma”, brantai ”syfilis”, jfr fvn. brant ”feber, kallbrand, växtsjukdom”.

16. Benämningar på musikinstrument (2): arpa ”harpa” < fvn. harpe ”detsamma”, trimita ”trumpet” < Pr. vok. trömmete ”detsamma”, jfr fvnht. trumet.

17. Sjöfartstermer (2): inkara(s), jfr vok. Enker ”detsamma” och žėgnis (orig. zegnis) ”segel”, jfr vok. Segel ”detsamma”, fvn. segene ”stort nät”.

18. Släktskapsbeteckningar (1): švogeris ”svåger” < Pr. vok. švöyer ”detsamma”, jfr fvn. swager ”detsamma”.

19. Statsnamn (1): Den­markas ”Danmark” < vok. Dänemark ”detsamma”.

II. VERB

Av 20 verb av tyskt ursprung är 7 prefixederiverade. Alla verben är hybrider, bildade med litauiska suffix -(i)uoti, -(i)o-ti, -auti, -yti. Följande semantiska grupper kan urskiljas:

1. Ord som betecknar en aktiv handling (16), t.ex.: atspuntuoti (orig. atspunti̇ti) "stoppa (en tunna)" < lågty. spunde "stoppa till", jfr lågty. spunden "stoppa till (en tunna) med en propp", brukuoti (orig. brukkūti) "belägga med sten" < lågty. brucken "detsamma", zoguoti (orig. zogūti) "skära" < lågty. zōge "detsamma", pandyti "ta, konfiskera" < lågty. panden "detsamma".⁷

⁷I ordboken finns lån med substantivstam, t.ex.: hebelioti "hyvla" < lit. hėbelis "hyvel", pabuterauti "lägga foder" < lit. pabuteris "foder".

40

2. Ord som betecknar en abstrakt handling (3): giliuoti "ha värde” ‹ lågty. gele "detsamma".

3. Ord som betecknar ett tillstånd (1): pernaroti "störa", jfr ty. vernarren "lura, håna".

III. ORD FRÅN ANDRA ORD KLASSER

I ordboken finns fyra adjektiviska lån från tyskan som betecknar egenskaper: a) yttre (1): čekas "skäckig, brokig", jfr ty. scheckig "detsamma"; b) inre (3); t.ex.: vertas⁸ ‹ ty. wert "detsamma", liuosas "fri" ‹ ty. los "detsamma".⁹

I ordboken finns en bekräftande partikel ja, je "ja" ‹ ty. ja "detsamma".

Jämförelse mellan germanismerna i ”Lexicon Lithuanicum” och lånorden i andra ordböcker

Germanismerna i ”Lexicon Lithuanicum” som presenterats ovan förekommer också i andra ordböcker från 1600–1800-talen i Litauen, liksom i dess skriftliga minnesmärken. Det är endast stavningen och de fonetiska och morfologiska varianterna hos vissa ord som skiljer sig åt. Antalet lånord från tyskan i ordböckerna från Litauen beror på deras omfattning, syfte osv. I ordböcker med fler ord ur talspråket finns det fler germanismer. Till dessa hör ordböcker av F. Pretorius, J. Brodovskis, P. Ruigys, Ch. Mielcke, F. Nesselmanno och F. Kurschat. I den första tryckta, mindre omfattande ordboken av F. W. Haack finns det få germanismer. Som bekant utgick F. W. Haack från Nya testamentets och Psaltarens ordförråd i Bibeln och tog inte med ord ur talspråket. I andra ordböcker från denna region finns det fler lånord från tyskan. Som illustration presenterar vi germanismer från en tematisk grupp i ”Lexicon Lithuanicum” som också förekommer i andra ordböcker från Ostpreussen (se tabellen).

Eftersom det litauiska språket i Litauen redan i mitten av 1600-talet hade ett betydande lager av lånord från tyskan, kan man anta att dessa användes där även tidigare.

Ursprung. Större delen av germanismerna kom in i litauiskan i Litauen från de tyska dialekterna i Ostpreussen.¹⁰ Det rör sig om de tidigare nämnda benämningarna på vagnar, harvar, seldon och deras delar, olika arbetsredskap samt hushållsföremål

⁸ Av detta lånord har adverben vertai, nevertai bildats.

⁹ I denna grupp finns också hybrider: būriškas, ercičiškas.

¹⁰ Remiamasi šiais darbais: Frischbier H. Preussisches Wörterbuch. Berlin, 1882-1883. Bd. 1-2; Alminauskis K. Die Germanismen des Litauischen. K., [1935].

41

benämningar.¹¹ Många ord i de tyska dialekterna i Ostpreussen har sitt ursprung i medellågtyskan (mlt)¹² (här bygger vi på arbeten av K. Schiller, A. Lübben¹³ och J. Sehwers¹⁴). Till dessa hör bland annat: būras ‹ mlt. būr, jėgerė ”jägare” ‹ mlt. jeger ”detsamma”, karusas ”karp” ‹ mlt. karusse ”detsamma”, kylis ”kil” ‹ mlt. kīl ”detsamma”, kringelis ”kringla” ‹ mlt. kringel ”detsamma”, mira ”doftande kåda” ‹ mlt. mirre ”detsamma”, pandyti ”ta, konfiskera” ‹ mlt. panden ”detsamma”, panė ”stekpanna” ‹ mlt. pan, pân ”detsamma”, pantas ”pant” ‹ mlt. pant ”detsamma”, pikis ”beck, tjära” ‹ mlt. pick ”detsamma”, rinda ”ränna för regnvatten från taket” ‹ mlt. rinde ”detsamma”, skindeliai ”takspån” ‹ mlt. skindele ”detsamma”, skūnė ”lada, magasin” ‹ mlt. schune ”detsamma”, spinta ‹ mlt. spind, spunta ”kil” ‹ mlt. spunt ”detsamma”, stinta ‹ mlt. stint, tynė ”badkar” ‹ mlt. tine ”kar”, trapas ”beckasin (fågel)” ‹ mlt. trappe ”detsamma”.

Användning. Alla germanismer som användes i dialekterna och litteraturen i Litauen har inte levt kvar i dagens litauiska. En del har etablerat sig, medan andra lånord används som synonymer (eller lexikala dubletter) till motsvarande litauiska ord med samma betydelse. De används främst i äldre människors dialekter i områden som gränsar till det forna Ostpreussen. Vissa av dem används inte längre ens i dessa gränsdialekter. Av de 210 tyska lånorden i ”Lexicon Lithuanicum” används endast omkring 40 (~19%) i standardspråket. Dessa är: bosąs, bulius, inkaras, kunigas, mūras, (hybr.) pašiūrė, pikis, pinigas, raitelis, spinta, stinta, šturmas, tabakas, vertas med flera. I våra dialekter används fler germanismer, särskilt i de västaukštaitiska och samogitiska dialekterna. De betecknar främst vagnar, seldon och deras delar (t.ex.: leiterės ”vagnens sidolämmar”, rungas ”käpp som sätts i hjulens tvärslå”, šėnai ”fälg”, špykis ”eker”), arbetsredskap (t.ex.: busokas ”lång stång med järnkrok”, šiūpelė ”skopa”, trogai ”bår”), hushållsföremål (t.ex.: dekis ”överkast”, kurbas ”korg”, legerė ”litet fat”), byggnader och byggnadsdelar (t.ex.: skūnė ”lada”, staldas ”stall”, stuba ”stuga”, kakalys ”ugn”), byggnadsmaterial (t.ex.: skindeliai ”brädor för takläggning”, šrogai ”stöd, stöttning”) och liknande benämningar.

Eftersom det är viktigt för språkets och kulturens historia inte bara vilka ord ett språk får från andra språk utan också vilka det förlorar, bör även de lånord från tyskan som har försvunnit ur litauiskan eller håller på att försvinna nämnas. Dit hör: bekėrė ”bagare”, bruvėlė ”bryggare”, butkerė ”böttare”, dišerė ”snickare”, skrybėlė ”skrivare”, šneiderius ”skräddare”, akteinis, -ainis (hybr.) ”en åttondel”, bertainis (hybr.) ”en fjärdedel”, hubas ”arealmått”, murgas ”måttenhet för mark”, tripelkis ”mynt värt tre skilling”, stundas ”timme” med flera.

¹¹ Se exemplen som anges under de tematiska grupperna.

¹² Žr. Mitzka W. Grundzüge nordostdeutscher Sprachgeschichte. Halle / Saale, 1937.

¹³ Schiller K., Lübben A. Mittelniederdeutsches Wörterbuch. Bremen, 1875. Bd. 1-6.

¹⁴ Sehwers J. Språkliga och kulturhistoriska undersökningar, huvudsakligen om det tyska inflytandet på lettiskan. Berlin, 1953.

42

Utifrån användningen kan germanismer delas in i tre grupper:

1) sådana som används allmänt i standardspråket;

2) sådana som används sällan och bara förekommer i vissa dialekter;

3) sådana som endast är kända från skriftliga minnesmärken.

Av allt som sagts kan följande slutsatser dras:

1. På 1600-talet (och kanske ännu tidigare) hade ett ansenligt antal tyska lånord kommit in i de sydvästliga dialekterna av det litauiska språket. Dessa lånord levde kvar i dialekterna under 1700–1900-talen.

2. Den största andelen av de tyska lånorden utgörs av substantiv som betecknar hushållsföremål, föremål och redskap för jordbruket, personer, yrken, befattningar, sysselsättningar, byggnader och byggnadsdelar samt byggnadsmaterial. Minst vanliga i dialekterna är släktskapsbeteckningar av tyskt ursprung samt beteckningar för kroppsdelar, naturföremål och naturfenomen.

3. Nästan alla tyska lånord har kommit in i det litauiska språket från de preussiska tyska dialekterna och uppvisar tydliga inslag av medellågtyska.

4. Merparten av lånorden används inte i standardspråket litauiska. Särskilt många beteckningar för personer, yrken, befattningar, sysselsättningar, penningenheter och mått har försvunnit. I de sydvästliga litauiska dialekterna används sådana tyska lånord fortfarande. Det handlar främst om beteckningar för vagnar och deras delar, seldon, arbetsredskap, hantverksredskap och kärl.

Benämningar på byggnader och deras delar i ordböcker från Ostpreussen

Tabell

Benämningar på byggnader och deras delar | Lex | C | Vad. Q | F | B | R | MZ | N | ✓ Balks ”slå, stock” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”dele” ”tjock planka” | + | + | + | | | | | | ”buzas” ”ölskafferi” | + | | + | | + | | | | / ”dele” ”dryžens” ”dörrhandtagets tryckplatta” | + | | | | + | | | | / ”brūže” ”katarys” ”ugn” | + | + | | | + | + | + | + | / ”urnkeis” ”kil, utvidgad kil” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”kengė krok inslagen i dörrkarmen, i vilken dörren hakas fast när den stängs” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”klėmbatis” | | | | | + | + | + | + | + ”kenore” ”källare” | + | + | + | + | | | | | + ”klemens” ”järnbeslag” | + | + | + | | | + | + | + | + ”klingas” ”del av ett gammaldags dörrhandtag och hake, hasp” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”mūras” | + | + | | | | | | | + ”pašijure (tūbr.)” | + | | | + | + | + | + | + | + ”rėmas” | + | + | | | + | | | | + ”rinda” ”ränna för att leda bort regnvatten från taket” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”skindelai” ”spån för taktäckning” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”skūnė” ”lada” | + | + | + | + | + | + | + | + | + ”staldas” ”stall” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”šluba” ”bostadshus” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”rūmas” ”rum” | + | + | + | + | + | + | + | + | + ”sūpas” ”lada” | + | + | + | | + | + | + | + | + ”srogai” ”stöttor” | + | + | + | | + | + | + | + | + sgėga | | | | | + | + | + | + | + sgėga | | | | | + | + | + | + | + sgėga | | | | | + | + | + | + | + sroga | | | | | + | + | + | + | + supas | | | | | | | | | + snagos

44

Literatūra

Alminauskis K. Die Germanismen des Litauischen. Teil 1: Die deutschen Lehnwörter im Litauischen. K., [1935].

Brodowskij J. Lexicon Germanico-Lithvanicvm et Lithvanico-Germanicvm (Rankraštinis vokiečių-lietuvių kalbų žodynas, du tomai, apie 1740 m.).

Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V., 1972.

Frischbier H. Preussisches Wörterbuch. Ost- und Westpreussische Provinzialismen in alphabetischer Folge. Berlin, 1882. Bd. 1-2.

Haack F.W. Vocabularivm Litthvanico-Germanicvm et Germanico-Litthvanicvm. Halle, 1730.

Kluge F. Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache. Berlin, 1957.

Krauzės (vadinamasis) žodynas. (Buv. Karaliaučiaus archyvo rankraštinis vokiečių-lietuvių kalbų XVIII a. žodynas). Žodyno rankraštis saugomas Lietuvių literatūros ir tautosakos institute.

Kurschat F. Deutsch-littauisches Wörterbuch. Halle, Bd. 1, 1870. Bd. 2, 1874.

Kurschat F. Littauisch-deutsches Wörterbuch. Halle, 1883.

Lexicon Lithuanicum in usum eorum conscriptum". (Vokiečių-lietuvių kalbų žodynas, buv. Karaliaučiaus archyvo XVII a. rankraštis). Dabar saugomas Lietuvos MA bibliotekoje.

Lexicon Lithuanicum, parengė V.Drotvinas. V., 1987.

Lietuvių kalbos atlasas. T. 1, V., 1977.

Lietuvių kalbos žodynas. V., 1956-1986. T. 1-14.

Mielcke Ch. G. Littauisch-deutsches und deutsch-littauisches Wörterbuch. Königsberg, 1800.

Mitzka W. Grundzüge Nordostdeutscher Sprachgeschichte. Halle / Saale, 1937.

Nesselmann G.H.F. Wörterbuch der littauischen Sprache. Königsberg, 1851.

Pretorijus F. Clavis Germanico-Lithvana. (Vokiečių-lietuvių kalbų žodynas, buv. Karaliaučiaus archyvo dviejų tomų rankraštis, apie 1672-1675). Dabar saugomas Lietuvos MA bibliotekoje.

Ruhig P. Littauisch-deutsches und deutsch-littauisches Lexicon. Königsberg, 1747.

Schiller K., Lübben A. Mittelniederdeutsches Wörterbuch. Bremen, 1875-1881. Bd. 1-6.

Sehwers J. Sprachlich — kulturhistorische Untersuchungen vornehmlich über den deutschen Einfluss im Lettischen. Berlin, 1953.

45

GERMANISMEN IN DER WESTAUKSCHTAITISCHEN MUNDART KLEINLITAUENS IM 17. JH. (AM MATERIAL DES "LEXICON LITHUANICUM")

Zusammenfassung

Im ersten handschriftlichen deutsch-litauischen Wörterbuch "Lexicon Lithuanicum" aus der Mitte des 17. Jhs. findet man unter 7200 litauischen Wörtern, die das Wörterbuch enthält, etwa 210 Entlehnungen aus dem Deutschen.

Die deutschen Lehnwörter werden in thematische Gruppen eingeteilt. Die größte Gruppe bilden Benennungen von Gegenständen und Werkzeugen des Haushalts und Wirtschaft, von Berufen, Beschäftigungen der Personen, von Gebäuden, ihren Teilen und Baumaterialien. Seltener sind Verwandtschaftsbezeichnungen, Benennungen von Körperteilen und von Naturerscheinungen.

Die Mehrheit der deutschen Lehnwörter gelangte in das Litauische aus den deutschen Mundarten Ostpreußens. Sie weisen deutlich mittelniederdeutsche Besonderheiten auf.

Der größte Teil der Germanismen wird in der gegenwärtigen litauischen Sprache nicht gebraucht. Es sind vor allem viele Benennungen von Berufen, Bezeichnungen für Beschäftigungen von Personen und Bezeichnungen für Geldeinheiten sowie für Maße verschwunden. In westlichen und südlichen Mundarten ist ein Teil davon noch bekannt und wird gebraucht.

46