LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXXI (1994)

KALBOS NORMALIZACIJOS KLAUSIMAI

ANGELĖ KAULAKIENĖ

FYSIKTERMINOLOGI I POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR I ”AUŠRA”

1. Homines historiarum ignari semper sunt pueri. Med dessa ord inledde J. Basanavičius förordet till det första numret av ”Aušra”, och de blev tidningens epigraf. ”Vår tidning, som utkommer bara en gång i månaden, må fylla den plats som ligger i träda... Kort sagt ska vår tidning vara en världslig publikation och, efter våra tillgångar och krafter, hämta kunskap endast från den universella vetenskapen. När vi förmedlar denna kunskap till våra läsare ska vi framför allt bemöda oss om att sprida kunskap bland bröderna om vår släkts (nations) forntida angelägenheter, liksom om våra angelägenheter som litauer i dessa tider... Hela vår släkt (nation) bör minnas och känna den förflutna tid som den har levt på denna litauiska jord, och alla lyckliga och olyckliga händelser som på ett eller annat sätt har gjort vår släkt sådan som vi ser den i dag och lett den till de svårigheter vi lever i...”

När vi vidare talar om arbetet med ”Aušra” måste vi också nämna att vi inte ska glömma att samla in och beskriva allehanda litauiska forntida minnesmärken och lämningar (det som finns kvar), genom vilka man kan lära känna våra förfäders liv, seder, bruk och forntida tro. Därför kommer sångsamlarna, liksom samlarna av sagor och andra minnesmärken, att få plats i vår tidning för sina arbeten, efter deras värde och betydelse.

När vi berättar om forntidens förflutna ska vi inte försumma tillfället att samtala med läsarna om vår nations angelägenheter i denna tid. Nyttiga lärdomar och kunskaper, vare sig de kommer från naturvetenskapen, från jordbruket (agronomin), från läkekonsten (medicinen) och så vidare, ska alltid få plats i vår ”Aušra”¹ (1, 5—7)².

1.1. Även om redaktörer och författare byttes ut följdes J. Basanavičius principer, som lagts fram i ”Priekalba”, förordet till det första numret av ”Aušra”, även senare. Självfallet trycktes flest artiklar i frågor om historia, språk, kultur och utbildning. Något färre var ”Aušras” populärvetenskapliga artiklar inom agronomi, astronomi, botanik, fysik, geografi, medicin, teknik, veterinärmedicin, zoologi och andra områden. Här följer en liten samling av dem: ”Om bin” (18, 122—123), ”En diskussion om bin” (20, 202—206), ”Om myror” (18, 115—116), ”Om jordens bild” (22, 342—344), ”Beskrivning av jordens skatter” (2, 47—49; 3, 72—75; 6, 172—176; 7, 208—210; 8, 256—265), ”Försök att samla namnen på de örter som används av människor i Litauen” (26, 82—86), ”Hypnoskopet” (22, 319—325), ”Med anledning av upptäckten

¹ Här och på andra ställen återges texten i autentisk form. Stavning och interpunktion har inte korrigerats.

² Se källförteckningen. Den första siffran anger ”Aušras” årgång och nummer, den andra sidan.

9*

131

I Litauen: ”skriven sten” (23, 377—387), ”Några ord om vägunderhåll” (29, 181—183), ”Några ord om odling” (25, 46—49), ”Några ord om kolera” (4, 110—113; 5, 138—143), ”Botemedel mot kolera” (28, 145—147), ”Resa genom sjöar och floder in i Litauen” (3, 79—80), ”En matematisk beskrivning av jorden” (11, 206—211; 12, 254—256), ”Material vid byggande av hus” (9, 56—59; 10, 125—131; 11, 166—174; 14, 351—354; 15, 412—416; 17, 50—54), ”Vetenskapen om nationalhushållning” (12, 217—222; 13, 297—304), ”Myrornas besök” (2, 43—47), ”Ljus och liv” (29, 184—185), ”Vandrande små ljus” (8, 279—282), ”Ett ord om veterinärmedicin” (29, 169—172).

1.2. Denna artikel behandlar terminologin i ”Aušras” populärvetenskapliga fysikartiklar. ”Aušra” har valts av följande skäl. För det första var den den första månatliga litauiska tidskriften (tidningen) riktad till Litauen under ryskt styre. För det andra lade den grunden till en ny fas i utvecklingen av det moderna litauiska litterära, eller standardspråket³. För det tredje var ”Aušra” också en utvecklare av den vetenskapliga stilen. Före den fanns endast ansatser till en publicistisk och vetenskaplig stil. När J. Basanavičius, J. Šliūpas m.fl. började skriva populärvetenskapliga artiklar inom olika vetenskapsområden började dessa stilar inte bara skilja sig tydligare åt utan också stärkas märkbart.

2. Utvecklingen och stärkandet av den vetenskapliga stilen – en förutsättning för vetenskapsspråket. Dess särdrag är terminologin, benämningen av begrepp samt stereotyper i konstruktioner och ordföljd i meningar⁴.

2.1. Terminologin i ”Aušras” populärvetenskapliga fysikartiklar har varierande ursprung. Flertalet är ord ur det litauiska ordförrådet, såsom: anglinis, -ė (7, 209), anglis (7, 209; 12, 217; 17, 52), anglius⁵ (15, 404), aszis (11, 209), balsas (29, 175), bėgimas (9, 27), buvis (24, 28; 28, 154), garai (11, 171—173; 15, 404), garavimas (11, 173; 15, 414), gintaras (28, 157), griausmas (29, 174), kibirkštis (22, 319), medega (2, 48; 9, 56; 23, 377; 29, 161), mėnulis (29, 177), padarinė (6, 175), padarymė (26, 89; 28, 157), prietaisas (23, 408; 24, 26; 29, 184), saulė (29, 177), skystimas (17, 54), sriovė (22, 319), srovė (29, 177), svarbybė (22, 320), szilima (11, 171; 15, 404), sziluma (6, 173; 11, 195; 22, 319—320), szviesa (11, 195; 22, 320), užgrūdimas (8, 259), virimas (15, 415), žvaigždė (9, 28; 11, 209), žvakė (24, 27) och andra, hämtade från äldre eller äldre litauiska skriftspråkliga källor.

I de populärvetenskapliga fysikartiklarna finns emellertid ett stort antal litauiska termer som redaktörerna för ”Keleivis” och andra periodiska publikationer i Ostpreussen antingen hade översatt från andra språk eller själva bildat, till exempel: apszvaista (9, 64) ”belysning”, apvalumas (14, 351—353; 15, 415) ”volym”, garlaivis (14, 345, 364; 24, 27; 25, 51), jfr tyska Dampfschiff, järnväg (12, 260; 14, 363; 17, 49), gelžkelis (10, 121; 12, 296;

³ Palionis J. Dėl „Aušros“ vaidmens lietuvių literatūrinės kalbos istorijoje // „Aušra“ ir lietuvių visuomeninis judėjimas XIX a. pabaigoje. V., 1988. P. 189.

⁴ Plačiau apie mokslo kalbos ypatumus žr. Kaulakienė A. Mokslo kalbos užuomazgos „Keleivyje“ // Lietuvių leksikos ir terminologijos problemos: Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1990. T. 29. P. 80—91.

Dessa och några andra ord hör till den tekniska terminologin. De behandlas emellertid här eftersom de förekommer i populärvetenskapliga fysikartiklar. På den tiden var fysik och teknik nära förbundna med varandra. Fysiken betraktades ofta som teknikens teoretiska grund.⁵

132

14, 389; 19, 166), jfr ryska железная дорога, tyska Eisenbahn, franska chemin de fer, gelžkelio trūkis (4, 115), jfr tyska Eisenbahnzug, tolkalbis (12, 263; 27, 100), jfr grekiska tēlē + phōnē, tolrašis (11, 183; 22, 365; 24, 26; 27, 99), jfr grekiska tēlē + graphō osv. I ”Aušras” populärvetenskapliga fysikartiklar finns också nybildningar eller översättningslån skapade av artikelförfattarna och redaktörerna själva, t.ex.: atrastis ”uppfinning”, balsanešis (24, 26) ”telefon”, gelžiena: „gelžis tirpsta ir teka į duobę, o ant viršaus pluduriūja gelžiena“ (8, 259), irėdis (21, 276) ”program”, kibeklas, kibekla (6, 173) ”cement, lim”, mėgis (8, 257) ”finhalt”, naugės (3, 73; 8, 256; 9, 13; 11, 5; 12, 217; 17, 51) ”metall”⁶, pirmokas (2, 48) ”atom”, pirmokiškas, -a (29, 170) ”atomisk”, ruksztadaris (10, 127—128), sąmaiztis (8, 47, 257) ”blandning” osv.

Aušrininkai skapade sannolikt litauiska nybildningar av två skäl. För det första var de framför allt angelägna om att rena ordförrådet. Behovet av att undvika alla slags barbarismer och skriva på ett rent språk framhölls ständigt både av tidningens redaktion och av författarna till olika artiklar och recensioner⁷. Å andra sidan skapade aušrininkai många nybildningar inte bara av en önskan att rena språket i ”Aušras” artiklar, utan också av nödvändighet: de behövde benämna begrepp från olika vetenskapsområden på litauiska, eftersom det rådde stor brist på litauiska termer och de var tvungna att bilda dem själva. Som det påpekas i ett nummer av ”Aušra”: ”vårt språk har först nyligen börjat anpassas till vetenskaperna, och därför används vissa litauiska ord ännu inte helt fullständigt och korrekt: vi stöter ofta åter på sådana fall då det är svårt att finna något ord i själva språket för de mest abstrakta begreppen, och därför måste man hitta på ett nytt; men ett sådant arbete är inte särskilt lätt: man råkar inte sällan gå vilse och ibland ’smida ett ord’ som inte är särskilt lyckat eller elegant” (19, 157). Författare och redaktörer med bättre språkkänsla och en starkare känsla för modersmålet, och som var förtrogna med dåtidens lingvistiska arbeten, skapade emellertid välfungerande termer. Bland de termer som skapades av sådana aušrininkai kan följande nämnas: anglárinkštė, dirbtuvė, įstatas ”lag”, juodmena ”svart föremål”, mokslavyris ”vetenskapsman”, pervi̇šzis ”överskott”, pobūdis ”karaktär”, prieplūdis⁸.

(Något färre lånade termer förekommer i ”Aušras” populärvetenskapliga fysikartiklar, t.ex.: atomiszkas, -a (29, 170), bombarda (9, 39), centimetras (22, 319), fabrika (22, 346), gazas (14, 351), hidraulinis, -ė (14, 351; 15, 414), hypnoskopas (22, 319), kemija (12, 217), kontrefortas (11, 171), kosmografija (29, 176), kvalitetas (17, 39), kvizika (9, 35), materija (28, 140), materijolas (12, 222), materijoliszkas, -a (12, 222), meridijonas (12, 255), metolas (8, 256), optiszkas, -a (7, 207), oricontaliszkai (22, 356), polis (11, 209—210), polius (22, 320), potografija (21, 277), praba (8, 251), respiratoras (7, 220), tekno-mėkaniszkas, -a (22, 359), teleponas (12, 263) osv.

De flesta lånade termer är av latinskt eller grekiskt ursprung (t.ex.: astronomija (12, 217; 29, 175), jfr astro... + grek. nomos, dijametras (22, 319), jfr grek. diametros

⁶ Jfr även Fraenkel E. Litauisches etymologisches Wörterbuch. Heidelberg—Göttingen, 1962. S. 487.

⁷ Dainauskas J. Auszra ir jos gadyne // Lietuvių tautos praeitis. 1983. T. 7. P. 716.

⁸ A.a. s. 717—718.

133

elektra (8, 281; 22, 321—324), elektrinis, -ė (8, 281; 29, 170), elektriškas, -a (22, 320, 324; 24, 26—27), jfr grek. ēlektron, elektromagnasis (22, 320), jfr grek. ēlektron + magnētis, magnasas (22, 319), magnasinis, -ė (29, 166), magnasizskumas (22, 324), magnasūtas, -a (22, 320), magnetismas (29, 170), pamagna savimas (22, 319), jfr grek. magnētis, maszina (11, 168—169), maszyna (21, 288), jfr lat. machina, mēkanika (7, 207; 12, 217; 22, 358), mēkanikiškas, -a (23, 408), mēkanismas (12, 273), jfr grek. mēchanikē, minuta (20, 222; 22, 320), jfr lat. minutus, permanentizskas, -a (22, 320), jfr lat. permanens, permula (15, 404), jfr lat. formula, radikalas (15, 404), jfr lat. radikalis osv.) och endast några få är lånade från slaviska, tyska eller andra språk (t.ex.: kliszija (25, 64), jfr franska cliché, liampa (26, 90), jfr tyska Lampe, lampa, maliava (17, 52—54), jfr polska malować, peczius (11, 170), jfr vitryska neu, sila (11, 210), syla (21, 277; 29, 184), jfr ryska cua, sudynas (28, 157), jfr vitryska cydzina, szpatas (6, 172), jfr tyska Spat, szriubas (29, 188), jfr tyska Schraube osv.).

Av det som sagts framgår att den dåtida fysikterminologin ur ett ursprungsperspektiv bestod av två skikt: inhemska litauiska ordtermer och lånord. Till de inhemska litauiska termerna hör ord som a) hämtats från dialekter eller äldre litauiska skriftspråk, b) översatts efter mönster från andra språk eller c) nybildats av aušrininkai. Av de 342 behandlade ordtermerna utgör 67,9% litauiska ord och 32,1% lånord. Den dåtida fysikterminologin byggde alltså fortfarande på litauiskt ordförråd, även om dess andel var något mindre än under den inledande fasen av fysik- och teknikterminologins framväxt⁹.

2.2 I ”Aušras” populärvetenskapliga fysikartiklar finns flest suffixavledningar. Vanliga är avledningar med suffixen -imas/-ymas, -ininkas, -inis, -ė, -ystė, -iškas, -a, -umas, t.ex.: atvėsimas (11, 173), atvirinimas (8, 259), bėgimas [av stjärnor] (9, 27), burbuliavimas (15, 415), [tegelstenars] džiovinimas (11, 169), [vattens] garavimas (15, 414), gesinimas [kalk], išdegimas (11, 174), [tegelstenars] išdeg inimas (11, 170), įtaisymas (22, 358), įkaitinimas (11, 173), įveikimas [magnets], [av stjärnor] kritimas (29, 177), pamag nasavimas (22, 319), persikraipimas [av träd], puldinėjimas [av stjärnor] (29, 175), pulimas (29, 182), sugniužimas (10, 126), susitraukimas [av träd] (9, 58), sužadinimas (22, 322), tirpimas [av järn], [apparat] för antändning (23, 396), užgrudimas (8, 259), užleidimas (11, 168), vėdinimas (11, 167), virimas (15, 415), virinimas (9, 102); irklininkas (9, 12), kėmininkas (9, 89), kugininkas (laivininkas) (9, 12), marininkas (26, 88), orkulkininkas (23, 408), varininkas (28, 146); akmeninė [kula] (9, 39; 26, 95), anglinis [gas], elektrinė [ur vatten], garinė [ångdriven maskin] (27, 124), gelžinis [remsa], izslaikytinis [magnet], magnasinė [nål], nuolietinis [föremål], statitiniai [sten], sukrautinė [del], vopniniai [stenar], žaibinė [maskin]; akrutinininkystė (24, 27), amatininkystė (9, 6), sziporystė (24, 27), žvaigždininkystė (12, 222); elektriška [gnista], [maskin], [kraft], [ljus], marininkiszkas [vetenskaps-

⁹ Gastila L., Kruopas J., Žitkutė A. Den tekniska litteraturens och terminologins pionjär // Mokslas ir technika. 1969. Nr. 11. P. 34—36; Gastila L., Žitkutė A. Den litauiska tekniska terminologins grunder i 1700-talets Östpreussen // Mokslas ir technika. 1969. Nr. 4. P. 20—21.

134

las] (21, 270), materialisk, -a, materiell, -a (12, 222), mekanisk [arbete] (23, 408), [undersökning] (23, 408), optisk [glas] (7, 207), permanent [magnet] (22, 320), teknisk-mekanisk [vänskap] (22, 359), astronomisk [observatorium] (14, 375); rundhet (14, 351—354; 15, 415), höjd (9, 58; 14, 352), storlek (11, 168, 171), fuktighet (10, 125), fasthet (9, 57), styrka (29, 183), djup (29, 182), längd (9, 57; 10, 126; 14, 352; 29, 183), långsamhet (21, 277), magnetism (22, 324), bredd (10, 126; 29, 182), skörhet (9, 58), styrka (9, 58), tjocklek (11, 171; 14, 352), tyngd (17, 47), täthet (9, 58), fasthet (9, 56; 21, 277) etc.

Något färre (ibland bara ett eller annat) termer anges som bildats med suffixen -eklas (kibeklas 6, 173), -ybė (svarbybė 22, 320), -iena (geležiena 8, 259), -yklė (kasyklė [koppar] 28, 146; sžiaudiklė 9, 47), -ima (szilima 11, 171; 15, 404), -uma (sziluma 6, 173; 11, 195; 22, 319—320), -ynė (padarynė 26, 89; 28, 157), -mė (veikmė 10, 119), -smas (griausmas 29, 174; trauksmas 11, 173), -snė (vyksnė 21, 277), -stis (atrastis 24, 25), -tojas, -tojis (barstytojas 26, 97; išzrastojis 22, 319), -tukas (kvėptukas 7, 220), -tuvas (dirbtuvas 12, 217; 21, 288; 23, 408; piaustuvas 11, 169; pjautuvas 9, 62; trintuvas 8, 259), -tuvė (dirbtuvė 22, 346; 28, 155; padėtuvė 26, 97).

I artiklarna om popularisering av fysik förekommer också många avledningar med ändelser. Avledningar med ändelserna -a, -as, -is är vanligare, till exempel: apsvaista (9, 64), sugaba (21, 277), eiga (25, 63); garas (11, 171—173; 15, 404), stumas: ”vetenskap är en stum, som driver allt längre bort, tyngre, mer åt sidan” (27, 100); augštis (11, 167, 171), buvis (9, 7; 24, 28; 28, 154), degis (15, 404), ilgis (9, 28; 11, 170—171), ėrėdis (21, 276), plotis (9, 7; 10; 11, 168), sądėlis (3, 74), storis (11, 168, 171) etc.

Det finns också ett och annat prefixavlett ord, till exempel: antviršis (21, 276), atgar sis (29, 176), priešstulpis (11, 171).

Förutom prefix-, suffix- och ändelseavledningar finns det i ”Aušra”s artiklar om popularisering av fysik också gott om sammansättningar, som kan indelas på följande sätt: 1) sammansättningar med ett substantiv som andra led (anglarūkštė 10, 128; garlaivis 25, 51; geležinkelis 12, 268; 16, 24; 27, 109; 29, 187; gelžkelis 10, 121; 12, 296; 14, 389; 19, 166; pusgaris 25, 52; szeszkertis 9, 28; trupskaitlis 10, 119 etc.); 2) sammansättningar med ett verb som andra led (balsaneszis 24, 26; garvežys 27, 100; 29, 165; rukšt daris 10, 127—128; skersakisztė 22, 319; tolgirdis 27, 99; tolkalbis 12, 263; 27, 100; tolraszis 11, 183; 22, 365; 24, 26; 27, 99; vandendaris 15, 404; žemapraszis 12, 227 etc.).

Dessa prefix-, suffix- och ändelseavledningar samt sammansättningar kan indelas i vissa arbetskategorier, som vanligen också anger kategorierna för själva termerna. Bland de nämnda fallen kan man urskilja kategorier för handlingar, egenskaper, företeelser, ting, dimensioner och yrken, vilka kan kopplas till vissa särdrag i termernas benämning.

2.3. Ett av dessa är variationen i benämningar på begrepp som förekommer i ”Aušra”s artiklar om popularisering av fysik. De varierande terminologiska orden kan grupperas på följande sätt: 1) när ett begrepp benämns med både en flerordig och enordig beteckning, till exempel: geležinis kelias (12, 260; 14, 363; 17, 49) och geležinkelis (12, 268; 16, 24; 27, 109; 29, 187), gelžkelis (10, 121; 12, 296; 14, 389; 19, 166), pjaunama masina (pjautuvas)

135

(7, 217). Mycket ofta sammanbinds sådana beteckningar med konjunktionen eller, till exempel: daigtai darantieji eller maliavos (17, 52), umbra eller žemė tamsei raudona (17, 51), vienkartiniai pečiai eller kakaliai (11, 170), žaibinė vėka eller macis etc.; 2) när ett begrepp benämns med två enordiga beteckningar, åtskilda från varandra med komma eller parentes, eller förenade med konjunktionen eller, till exempel: gencizažymis, etnografija (21, 276), įrėdis, programatas (21, 276), medega, materijolas (12, 222), medegiškas, materijoliškas (12, 222), nutrauka, potografija (21, 277), svarumas, physiziškas (21, 276), vopna, kalkės (14, 354); [magnasinė] adata (yla) (29, 166), atimtinė (negatyviška) [elektra] (22, 321), atomiszka (pirmokiszka) [teorija] (29, 170), atrastis (atradimas) (24, 25), cinas (skardas) (8, 257), daidalyštė (daildaryštė) (26, 68), dirbtuvvas (maszina) (12, 217), (maszyina) (21, 288; 23, 408), galas (polius) (22, 320), išlaikytinis (permanentiszkas) [magnasas] (22, 320), kibeklas (cementas): ”lera blandad med sand ger en god kibeklas (cement)” (6, 173), kibeklė (klejai): ”när bränd kalk hälls över med vatten uppstår stor värme och den omvandlas till en hög kalkmjöl; detta mjöl blandat med sand och vatten ger kalk eller ett starkt kibeklas (lim) för stenar” (6, 173), kibirkštis (žižerka) (22, 319), kokybė (kvalitetas) (17, 39), ligdienis (ekvatorius) (12, 255), mėgis (praba) (8, 257), naugės (metolai) (3, 73), oramieris (barometras) (7, 207), pirmokas (atomas) (2, 48), pridėtinė (pozityviška) [elektra] (22, 321), priešstulpiai (kontrefortai) (11, 171), pusiau dienis (meridijonas) (12, 255), respiratoras (kvėptukas), (7, 220), skersakižstė (dijametras) (22, 319), sudas (rykas) (28, 146), šiltamieris (termometras) (7, 207), teleponas (tolkalbis) (12, 263), trintuvai (pielicizios) (8, 259), vėka (syla) (23, 408), žemėprazsis (geografija) (12, 227), žingunė (pustas, paszta) (27, 121); amatai eller prekionė (22, 316), bombarda eller armota (9, 39), dirbtuvė eller amatvietė (28, 155), koczilas eller piausttuvas (11, 168), naugės eller metolai (8, 256).

Följaktligen kommer nominativ variation till uttryck på två sätt. För det första när ett begrepp benämns olika i skilda artiklar, till exempel: geležinis kelias (12, 260; 14, 363; 17, 49), geležinkelis (12, 268; 16, 24; 27, 109; 29, 187) och gelžkelis (10, 121; 12, 296; 14, 389; 19, 166), augsztis (11, 167, 171) och augsztumas (14, 352), ilgis (9, 28; 11, 170—171) och ilgumas (9, 57; 10, 126; 14, 325; 29, 183), plotis (9, 7, 10; 11, 168) och platumas (29, 182), storis (11, 168, 171) och storumas (14, 352). För det andra när två alternativa benämningar på ett begrepp anges i samma artikel med konjunktionen arba eller när de skiljs från varandra med komma eller parenteser, till exempel: daigtai darantieji eller maliavos (17, 52), medega, materijolas (12, 222), pirmokas (atomas) (2, 48) etc.

Av exemplen framgår att benämningar för kategorierna ting, dimensioner¹⁰, egenskaper och företeelser varierar mest. En del av dessa varierande benämningar

¹⁰ Avledningar med suffixet -umas och ändelsen -is betecknar i ”Aušra”s artiklar om popularisering av fysik inte bara egenskaper utan även vissa storheter och kvantitativa parametrar, till exempel: halv famns höjd (11, 167) och höjden är en aln och en fjärdedel (14, 352), längd … fyra famnar (11, 170) och längden två och en halv famn (29, 183), en famns bredd (11, 168) och en tums bredd (10, 126), en halv tums tjocklek (11, 168) och tjockleken en halv famn (14, 352). Följaktligen omfattar begreppsinnehållet i dessa benämningar egenskaper som samtidigt hör till två logiska kategorier: ”egenskap” och

136

är inbördes morfologiskt besläktade. De bildar vanligtvis morfologiska varianter, som kan delas in i följande grupper: 1) en sammansatt term och en enordsformad term bildad genom univerbation (geležinis kelias ir geležinkelis, gelžkelis); 2) en sammansatt term och en term bildad genom avledning (pjaunama mašina ir pjautuvas (7, 217); 3) två termer med samma rot bildade genom avledning och åtskilda av en längre respektive kortare form (augsztis ir augsztumas, ilgis ir ilgumas, plotis ir platumas).

En annan del av de varierande benämningarna är semantiskt förbundna med varandra. De är liksom synonymer, vilka förenas med konjunktionen arba (klystugnė arba žaltyvėkslė (24, 25), naugės arba metolai (8, 256)), skiljs åt med kommatecken (nūtrauka, fotografija (21, 277), sva-raunas, physizkas (21, 276)) eller står inom parentes: išlaikytinis (permanentizskas) [magnasas] (22, 320), pridėtinė (pozityviszka) [elektra] (22, 321) och så vidare.

Följaktligen leder variation i benämningarna till variation och synonymi bland termerna. Dessa egenskaper (särskilt variationen) är olämpliga i terminologin. I terminologins inledande bildningsskede är de dock oundvikliga och berättigade. Å andra sidan vittnar sådana varianter som geležinkelis, gelžkelis vid sidan av geležinio kelio, pjautuvas vid sidan av pjaunamosios mašinos, om en begynnande tendens till att förkorta termer.

2.4. Termerna i de sammansatta termer som förekommer i de fysikpopulariserande artiklarna står i vissa inbördes relationer. Dessa relationer är oftast attributiva. De uttrycks genom: a) ett kongruerande attribut (anglinis gazas (14, 351), atomiszka (pir-mokiszka) teorija (29, 170), draikioji geležis (8, 259), elektrinė išzaka (8, 281), elektriszka kibirkštis (24, 26), elektriszka maszyna (22, 320), elektriszka spėka (22, 324), gamtiszka elektra (22, 321), hidraulinė vopna (14, 351; 15, 414), išlaikytinis (permanentizskas) magnasas (22, 320), laukupsinei pažymiai (21, 276), magnasinė adata (yla) (29, 166), magnasūta dudutė (22, 320), mėkanikiszkas isztyrinėjimas (23, 408), optiszka stiklas (7, 207), savytarpiszkas pritraukimas (17, 47), sukrautinė dalis (12, 217), tekno-mėkaniszka draugystė (22, 359), žaibinė vėka arba macis (24, 25), žvaigzdininkiszka observatorija (14, 375)); b) ett icke-kongruerande attribut (dulkės skardo (16, 25), geležies gumulas (22, 319), įtekmė elektrynės (29, 170), kalio akmens vanduo (20, 222), kasyklė vario (28, 146), sūdžiu maliava (17, 52), tekėjimo vėka (23, 408), tiesos svarumo (17, 47)).

Av dessa exempel framgår att man redan då behövde skilja mellan underordnade och överordnade termer. En del av dem bildar till och med fält och underfält, till exempel: akmenys: kalkiniai a. (10, 127), laukiniai a. (29, 181), smėliniai a. (10, 127), statitiniai a. (10, 126): statitiniai akmenis dėl mūru, statitiniai akmenis dėl aslu, statitiniai akmenis dėl stogu (10, 126), titnaginiai a. (29, 181), vopiniai a. (14, 351); anglys: akmeninės a. (7, 209; 12, 217), medžių arba žolynų a. (17, 52), tikrosios a. (7, 209); darbas: mėkanikiszskas d. (23, 408), svarams d. (21, 277); dirbtuvė: gaspadorizska d. (23, 408), pab-

”storlek”. Således kan man säga att det redan i den tidens fysikterminologi fanns kategorisk polysemi.

I artiklarna förekommer avledningar med suffixet -umas, som betecknar en rent kvantitativ parameter, en viss volym, till exempel: gipsinė tešla džiūdama nepamažina savo apvalumo (15, 415); liesa vopna nepadidina daugiau savo apvalumo, kaip tiktai du kartu… (14, 353), didumas (10, 127).

137

rikiszką d. (23, 408); maliavos: cininės m. (17, 54), cininės aliejinės m. (17, 54), kliūninės m. (17, 50—53), pieninės m. (17, 50), pieninės arba varszkinės m. (17, 53), vopninės m. (17, 50); maszina: garinė kuliama m. (27, 124), geležinė kuliamoji m. (12, 273), kuliama m. (7, 217), pjaunama m. (pjautuvas) (7, 217); medega: anglinė m. (7, 209), dirbtinė m. (9, 56), prigimtinė m. (9, 56); milteliai: balti cino m. (17, 54), balti szvino m. (17, 54); plitos: degintos p. (9, 56), nedegintos p. (9, 56); vopna: deginta vopna arba kalkiai (9, 56), riebi v. (14, 351), gesita v. (14, 351), krementanti arba verdanti v. (14, 351) och så vidare. I vissa artiklar nämns också benämningar på ”hantverk, vapen, material, verktyg” (21, 279), vetenskapsgrenar (”aritmetika, algebra, geometri, kosmografi, mineralogi, fysik, kemi” (8, 258) och yrken (”ingenjör, lagstiftare” (26, 93), ”kemist (kan uppfinna sammansatta delar av allehanda ting”) (9, 89). Detta visar att författarna och redaktörerna ville förmedla så mycket vetenskaplig kunskap som möjligt och göra läsarna bekanta med benämningarna på grundläggande begrepp, ibland genom att precisera dem med ord från andra språk (oftast tyska), till exempel: vaiksz-cziojanczios žvakelės (ty. Eimsfeuer) (8, 281), vyksnė (bestrebung) (21, 277), pramonė (kunst) (29, 186), sugaba, galybe (fähigkeit) (21, 277), sieros ruksztorius (acidum sulfuricum) (5, 42), pormitis (radikalas skruzdinės rugszties, pormilsuperkloridas) (15, 404) och liknande. Uppenbarligen kan denna precisering av begreppen förklaras på två sätt. För det första hade det preussiska litteraturspråket utan tvekan stort inflytande på språket i ”Aušras” populärvetenskapliga artiklar i allmänhet, på förklaringen av begreppen och på presentationen av termerna. Detta är fullt begripligt: tidningens redaktörer var bekanta med de periodiska publikationer som utkom i Ostpreussen (”Keleivis” 1849—1880, ”Naujasis keleivis” 1880—1886, ”Lietuviška ceitunga” 1878—1939 m.fl.), och några av dem — J. Basanavičius, J. Šliūpas, A. Vištelis — hade också publicerat artiklar i de två sistnämnda publikationerna¹¹. För det andra försökte aušrininkai, som ville bli förstådda av alla litauer och strävade efter att fortsätta tidigare traditioner av språklig rening (S. Daukanto, M. Valančiaus m.fl.)¹², ersätta lånord och halvslån med litauiska ord och termer (så används i ”Aušra” endast en term, garlaivis (14, 345, 364; 24, 27; 25, 51; 29, 165), i stället för varianterna damšėpis, garšėpis, garinė še-pis, garinis šėpis, garų šėpis, garu varomoji šėpis som förekom i ”Keleivis”, och i stället för telegrafas, vielę pustas, vielinis pustas, žaibinis pustas — tolrašis (11, 183; 22, 365; 24, 26; 27, 99)), medan de ofta förklarade nybildningar som de själva hade skapat eller hämtat från annat håll med välkända ord, till exempel: kibirkštis (žiežerka), pirmokas (atomas), spėka, stiprybė (sila) (12, 217) och liknande. För det tredje följer denna precisering eller förklaring av begrepp också av vetenskapsspråkets egenart, som berörs delvis i ett nummer av ”Aušra”. ”Författaren till det sistnämnda verket (här avses artikeln ”Apraszymas žemės turtu”) ger läsaren kunskap om allehanda stenar, salter, kol och växter, beskriver hur varje sak är beskaffad, vilka former den har, om den brinner i eld eller löses upp i vatten, om den är ren eller blandad, vad den används till, vilken nytta den gör människan och så vidare. Han lägger inte till något eget, hittar inte på något ur tomma intet, utan berättar bara det som faktiskt finns. Av denna beskriv-

¹¹ Palionis J. Lietuvių literatūrinės kalbos istorija. V., 1979. P. 221.

¹²Samma källa. S. 222.

138

… läsaren hämtar kunskap om ting, framställer dem i tanken och fattar dem med förståndet, dvs. förstår dem” (24, 7).

2.5. I sådana texter ges ofta förklaringar av nya benämningar, närmast i form av särskilda definitioner. Här är några exempel. ”Det finns en naturkraft, som de lärde kallar elektricitet (8, 281). Blixtens kraft eller styrka skiljer sig från det vilseledande lilla ljuset, kallat irrbloss eller lyktgubbe […] (24, 25). Men varför kallas inte det nya instrument som visar hur den magnetiska kraften påverkar människan för ”magnoskop”, utan endast ”hypnoskop”? (22, 322) […] Därefter tänkte Newton ut stora sanningar om tyngdkraften och attraktionen, eller den ömsesidiga dragningskraft vars styrka bestämmer och reglerar himlakropparnas rörelser, det vill säga solens, månens, stjärnornas, planeternas och kometernas (17, 47).

Det sista exemplet visar också vissa uttryck för begreppssystematisering: termen himlakroppar och termerna — sol, måne, stjärnor, planeter, kometer. Det finns fler sådana exempel: järn använder vi i tre former: rent järn, stål, gjutjärn (8, 258). Dess [diamantens] sammansättning är densamma som kolets och blyertsens (alupkós, szwino) (3, 74). Den naturliga elektriciteten delas dessutom in i positiv (positiv) och negativ (negativ) elektricitet (22, 321).

I ”Aušras” populärvetenskapliga artiklar om fysik anges ofta också forskare och uppfinnares efternamn. En del återges i originalform (t.ex.: Faraday, Foucault, Lindsay (22, 320), Lohmeyer (9, 75)), andra har fått en litauisk form (t.ex.: Demokritas (29, 170), Newton’as (17, 47), Ochorowicz’ius (22, 319), Tacitas (9, 75) osv.). Artiklarna innehåller också symboliska benämningar, dvs. tidningars, tidskrifters och andra publikationers titlar på originalspråket, t.ex.: „Klosy“ (7, 215), „Lumière électrique“ (22, 319), „Tygodnik illustrowany“ (11, 183), „Wędrowiec“ (8, 287) osv., samt formler, t.ex.: en radikal bestående av kol och väte kallas formyl (C₂H) (15, 404). Föreningen av det [radikalen] med klor kallas kloroform (C₂HCl₃) (15, 404).

I vissa artiklar förekommer också särskilda tabeller. Exempel: här kan man tillägga de tryckstorlekar som behövs för att krossa vissa stenar … Då krossas stenen om följande tryck per kvadrattum uppnås:

för granit från 6000 till 11200 pund; för kalksten från 1000 till 8000 pund; — — — sandsten — — 1600 — — — 4000 — — — — — — marmor — — — — — 4000 — — —10400 — — — — — — mur av rött tegel från 960 till 1440 pund (10, 127).

Allt detta visar att vetenskapsspråket, som kommer till uttryck genom påståenden, formulering och underbyggnad av hypoteser, argumentation och diskussion, håller på att utvecklas och vinna stadga.

2.6. Analysen av terminologin i ”Aušras” populärvetenskapliga artiklar om fysik kan sammanfattas i följande iakttagelser: 1) terminologin, vetenskapsspråkets grundläggande beståndsdel, var ännu inte tillräckligt systematiskt utformad, men byggde på en fast grund — det litauiska ordförrådet, som omfattade ord hämtade från dialekter och äldre litauiska skrifter, nybildningar som redan förekommit i tidigare publikationer, översättningslån och sådant som aušrininkai själva

139

terminer bildades; 2) variationen i terminernas nominering kom till uttryck genom synonymi och morfologisk variation. Den senare skapade förutsättningar för kategorisk polysemi. Samtidigt är även aspekter av terminologisk normering uppenbara: en minskning av uttrycken för morfologisk variation och förkortning av termer; 3) man försökte ge definitioner av termer, bilda nya termer eller översätta termer samt skilja mellan genus-, art- och till och med undertyper.

ŠALTINIAI

Auszra, Laikrasztis, iszleidžiamas per Dra. Bassanawicziu.

1. 1883. Nr. 1.

2. 1883. Nr. 2.

3. 1883. Nr. 3.

4. 1883. Nr. 4.

5. 1883. Nr. 5.

6. 1883. Nr. 6.

7. 1883. Nr. 7.

8. 1883. Nr. 8, 9, 10.

9. 1884. Nr. 1, 2, 3.

10. 1884. Nr. 4.

11. 1884. Nr. 5, 6.

12. 1884. Nr. 7, 8.

13. 1884. Nr. 9.

14. 1884. Nr. 10, 11.

15. 1884. Nr. 12.

16. 1885. Nr. 1.

17. 1885. Nr. 2, 3.

18. 1885. Nr. 4, 5.

19. 1885. Nr. 6.

20. 1885. Nr. 7, 8.

21. 1885. Nr. 9.

22. 1885. Nr. 10, 11.

23. 1885. Nr. 12.

24. 1886. Nr. 1.

25. 1886. Nr. 2.

26. 1886. Nr. 3.

27. 1886. Nr. 4.

28. 1886. Nr. 5.

29. 1886. Nr. 6.

ФИЗИЧЕСКАЯ ТЕРМИНОЛОГИЯ В ПЕРИОДИЧЕСКОМ ИЗДАНИИ «АУШРА»

Резюме

На основе физико-технических научно-популярных статей, опубликованных в период с 1883 по 1886 г. в „Аушре“, был проведен анализ литовской физической терминологии. Из данного анализа можно сделать следующие выводы.

Во-первых, основной элемент языка науки — терминология — на данном этапе еще не обладала систематичностью, тем не менее основывалась на базе литовской лексики. Понятия именовались как литовскими словами, привлеченными из диалектов, письменных памятников, так и неологизмами или кальками, созданными авторами физико-технических научно-популярных статей, а также редакторами „Аушры“.

Во-вторых, варьирование номинации терминов проявлялось в синонимичности и морфологической вариантности. Подобная вариантность была основой категориальной многозначности, которая в разных формах проявляется как в физико-технической, так и любой другой терминологии до сих пор.

В-третьих, ощутимы попытки привести в физико-технических научно-популярных статьях дефиниции терминов, выделить как родовые, так и видовые термины.