ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

XLV (2001), 179–186

PUBLIKATIONER

Källpublikationer

FRIEDRICH WILHELM HAACKS BREV TILL GOTTHILF AUGUST FRANCKE

Under de senaste decennierna har forskarnas intresse för historien om seminariet i litauiska vid universitetet i Halle (1727–1740) och, särskilt, för F. W. Haacks arbete vid seminariet ökat (se Bense 1974, 1994; Schiller 1994a, 1994b; Drotvinas 1998a, 1998b, 2001). Undersökningar av olika frågor kring detta för litauistikens historia aktuella ämne försvåras emellertid bland annat av bristen på arkivdokument. I mina fortsatta studier av Lill-Litauens lexikografi fann jag i arkivet vid Franckesche Stiftungen i Halle ett brev från F. W. Haack (sign. A FSt/M 5 C5:14) till Gotthilf August Francke, som då var chef för Franckes stiftelse. Brevet är skrivet på ett 17,3 cm långt och 10,2 cm brett ark, vikt på mitten så att det bildar fyra sidor. På den första och andra sidan finns brevtexten, medan den tredje är tom. Vid försändelsen veks brevet ytterligare en gång på mitten; på den fjärde sidan finns adressen med rött bläck AMonsieur Monsieur Francke Profesſeur en Theologie à Halle. Avsändarens röda sigill av sigillack är skadat och oläsligt. I arkivet har brevet registrerats som en text på två sidor. I det övre högra hörnet på första sidan, under plats och datum för brevets tillkomst (Stettin d. 19 May 1732)¹, har förvaringsenhetens pagineringsnummer 402 stämplats in med en numreringsapparat, och 505 har skrivits dit med blyerts; längst ned står ytterligare 14 med röd blyerts. Pagineringen fortsätter med nummer 403 i det övre högra hörnet på den tredje (tomma) sidan. Båda brevsidorna är perforerade med två hål vardera (fyra sammanlagt), vilka har ”ätit upp” delar av vissa ord och gjort texten svårare att läsa.

F. W. Haacks brev är viktigt ur flera synvinklar. Det visar tydligt hur studenter vid den teologiska fakulteten vid universitetet i Halle användes för att genomföra koloniseringen av Ostpreussen. Som dokument över det politiska och kulturella livet under 1700-talets första decennier har brevet uppmärksammats av historiker och refererats i en dokumentsamling om pietismens utbredningshistoria (Müller-Bahlke, Gröschel 1999). Själva brevet visades på Franckes stiftelse i Halle under en utställning som hölls den 26 juni–28 oktober 2001 och kommenterades i katalogen över utställningen².

Brevet ger uppgifter för att precisera Haacks biografi och belysa perspektiven för seminariets verksamhet i litauiska i Halle. Varför var Haack egentligen tvungen att lämna seminariet i litauiska och ta farväl av Halle, efter att ha ersatt Johann Richter, seminariets första föreståndare och lärare, när denne hösten 1728 lämnade Halle och återvände till Lill-Litauen, och efter att själv ha hunnit in på sitt fjärde tjänsteår? Det är känt att kung Friedrich Wilhelm I,

¹ Datumet 19 har rättats från 10 (?), se Müller-Bahlke, Gröschel (1999: 140).

² Om planerna på att införliva Waisenhaus i Halle i utvecklingen och integrationen av Ostpreussen, se Müller-Bahlke (2001: 140).

180 |

P U B L I K A C I J O S

När han koloniserade det avfolkade Preussen efter den stora pesten och hungersnöden bjöd han in 16 000 emigranter från Salzburg. Deras resrutt gick via Halle och Berlin och därefter till Litauen Minor. Studenter från teologiska fakulteten vid universitetet i Halle, däribland Haack, sändes med emigranterna som följeslagare (predikanter och tolkar). En av dessa följeslagare, Johann Friedrich Breuer, meddelar i ett brev från Berlin den 9 maj Francke att predikanterna Hahn och Haack är redo att följa med emigranterna från Salzburg³. Haack omnämns också i dagboken som fördes av en annan följeslagare, studenten Kuhch, under hans resa från Halle till Berlin den 24 april–12 maj 1732; där står det att Haack den 10 maj lämnade Berlin med en grupp emigranter⁴. Francke, som insåg vilka följder Haacks avresa från Halle kunde få, bad kungen att låta Haack stanna i Halle som lärare vid seminariet i litauiska och hade sannolikt fått kungens samtycke. I ett brev daterat den 13 maj 1732 tackar Francke, å sina egna och teologiprofessorerna Joachim Langes (Lange) och Johann Heinrich Michaelis (Michaelis) vägnar, kungen för hans befallning att Haack skulle återvända till Halle i ett halvår. Samtidigt beklagar Francke i brevet att kungens befallning inte nådde Haack i Berlin; därför skriver Francke att han har skickat brev till honom i Königsberg och Stettin⁵. Av Haacks brev till Francke framgår dock att Francke gladdes för tidigt åt tillståndet för Haack att återvända till Halle: kungen biföll inte Halle-teologernas begäran, och Haack var tvungen att lyda den högre ordern, det vill säga kungens⁶. Att Haack inte återvände till Halle var en förlust för seminariets fortsatta verksamhet. Francke och Haack hade utan tvivel olika planer på att utveckla pietismen och stärka den litauistiska traditionen. Tyvärr gjorde senare seminarieledare inga insatser inom litauistiken.

Brevet bidrar också till att klarlägga vem som skrev tilläggen i Haacks Vocabvlarivm. I Franckesche Stiftungen bibliotek förvaras ett så kallat durchschossenes Exemplar av Haacks ordbok, det vill säga ett exemplar av Vocabvlarivm med handskrivna tillägg och anteckningar (se Drotvinas 1998 för en utförligare redogörelse). Dessa handskrivna tillägg har tillkommit genom flera oidentifierade personers försorg. När jag sökte efter upphovspersonen eller upphovspersonerna till anteckningarna antog jag att en av dem kunde vara den som sammanställde Vocabvlarivm, men jag hade inget autografbrev av Haack. Nu när det publicerade brevet har påträffats kan Haacks handstil jämföras med handstilen i anteckningarna. Jämförelsen ger starkare stöd åt min tidigare gissning att en betydande, kanske rentav större delen (minst 2/3), av anteckningarna är skriven av upphovsmannen Haack själv. Naturligtvis skulle vi kunna nå mer precisa slutsatser genom att göra en jämförande grafologisk analys av båda texterna – anteckningarna och brevet. Redan nu kan vi dock betrakta Haacks skrivna tillägg som hans egna försök att samla ordförrådsmaterial till den andra utgåvan av Vocabvlarivm, vilken kanske aldrig färdigställdes just på grund av författarens avresa från Halle.

Vi återger en faksimil av originalet till F. W. Haacks brev, en utvidgad texttranslitterering och en översättning till litauiska. Vid translittereringen skrivs förkortningar ut och återställda bokstäver anges inom hakparenteser. Versaler återges som i texten. Ord skrivna med latinsk (humanistisk) skrift återges med kursiv stil⁷.

³ Sign. 5 C 5: 22, se Müller-Bahlke, Gröschl (1999: 31), jämför även Müller-Bahlke (2001: 140).

⁴ En teologistudents dagbok om hans resa från Halle till Berlin som följeslagare åt emigranter från Salzburg, sign. 5 C 5: 22, se Müller-Bahlke, Gröschl (1999: 31).

⁵ Gotthilf August Franckes tackbrev till Friedrich Wilhelm I för befallningen att Haack skulle återvända till Halle, sign. 5 C 5: 28, se Müller-Bahlke, Gröschl (1999: 35).

⁶ Av Haacks biografi vet vi att han prästvigdes i Berlin 1733, därefter utnämndes till diakon i Gumbinnen, tjänstgjorde som präst i Gerviškėnai och från 1734 fram till sin död (1754) var präst i Pillkallen.

⁷ Jag tackar fru Aušrinė Jonikaitė, som hjälpte till att dechiffrera brevet och förfina översättningen.

PUBLIKACIJOS

| 181

[Adresas] AMonsieur Monsieur Francke Professeur en Theologie à Halle.

[1] Stettin den 19* maj 1732. Högvördige och höglärde, i synnerhet högt ärade herr professor. Ers Högvördighet tillåter mig väl att jag på grund av tidsbrist kort besvarar Ert brev. 1. Vad omständigheterna beträffar, i vilka jag för en kort tid sedan har hamnat, kan jag inte säga annat än att de är av Gud*, som mer och mer kraftfullt övertygar mig om att Han vill att det ska vara så och inte annorlunda*. Därför kommer jag inte heller att lämna dem förrän jag själv har blivit ledd ut ur dem av Honom. Omständigheterna kring det litauiska seminariet förmår inte få mig att ändra mig, eftersom jag i Königs=berg

* ändrat från 10 (?)

* halvt förstorad minuskul g

*h ändrat

* efter att ich strukits över: geg

[2] berg. Säkert kommer någon att finnas som kan utföra det med större nytta och trohet än jag har kunnat göra. Det är också mycket svårt för mig att lämna de själar* som har anförtrotts åt mig, särskilt vid den första insättningen, på vilken det ju till största delen beror i ledningen=; ändå finner jag ingen benägenhet hos mig att gå tillbaka. Herr professor* kommer då att frambringa kärlek** hos mig och ta och pröva alla omständigheter tillsammans, så att Ni inte av goda avsikter måhända hindrar Guds verk=. Jag meddelar nu också själv mina omständigheter till kungen. 2) Att jag inte stannade där utan gick vidare efter brevet från herr professorn, som jag mottog i Berlin=, kan jag

*d liten bokstav ändrad till versal

* genomstucket ord, doch?

* u utelämnat och ej markerat ** L svår att skilja från l

182 |

P U B L I K A C I J O S

inte alls bli förargad, eftersom jag hade en ömsesidig befallning från det högsta Direktoriet att genast följa med folket. 3) Att jag nu inte kan komma tillbaka, [on=dern jag ännu i dag i Guds namn ska avsegla härifrån*; orsaken är dels den ovan angivna, dels att jag inte har fått någon särskild order från kungen att återvända. För övrigt anbefaller jag Er åt Gud och [hans] nåd och förblir Er

*Bokstäverna i de genomstungna orden har återställts. *Rättat; efter theils har obig (?) strukits.

Er tjänstvillige F. W. Haack.

Översättning till litauiska:

[1] Stettin, den 19 maj 1732.

Ers Högvälborenhet och Höglärde, särskilt vördnadsvärde Herr Professor.

Ers Högvälborenhet torde ursäkta att jag på grund av tidsbrist kortfattat besvarar Ert brev. 1. Beträffande den tjänst som jag redan en tid har innehaft kan jag inte säga något annat än att den är mig tilldelad av Gud, och jag blir alltmer övertygad om att Han vill det så och inte annorlunda. Därför kommer jag inte att lämna denna plats förrän Han själv vill det. Tjänsten vid seminariet i litauiska kan inte få mig att lämna denna plats, eftersom det i Königsberg

[2] säkert kommer att finnas någon som med större gagn och hängivenhet kan sköta uppgiften än jag skulle kunna göra. Det är också svårt för mig att överge de själar som anförtrotts åt mig i min första tjänst, och detta är det viktigaste i det andliga ledarskapet.

PUBLIKACIJOS

| 183

Jag känner ingen önskan att återvända. Herr professor, förlåt mig och överväg alla omständigheter, så att ni, driven av goda avsikter, inte försöker ändra Guds vilja. Jag ska också nu själv meddela kungen mina omständigheter per brev.

2) Att jag, som svar på herr professorns brev, som jag fick i Berlin, inte stannade där utan reste vidare, kan inte alls läggas mig till last, eftersom jag hade en motsatt order från den högsta ledningen att omedelbart fortsätta vidare med människorna.

3) Att jag nu inte kan återvända, utan reser å Guds vägnar; det beror dels på de ovan nämnda skälen, dels på att jag inte har fått någon särskild order från kungen att återvända. Hur som helst, må Gud och hans nåd välsigna er, och jag förblir er

tjänstvillige F. W. Haack

FIG. 1. ADRESSEN PÅ HAACKS BREV TILL FRANCKE

184 |

PUBLIKACIJOS

FIG. 2. FÖRSTA SIDAN AV HAACKS BREV TILL FRANCKE

PUBLIKACIJOS

| 185

FIG. 3. ANDRA SIDAN AV HAACKS BREV TILL FRANCKE

| 185

186 |

P U B L I K A C I J O S

LITERATŪRA

Bense, G. 1974: Lithuanica in Halle. Zeitschrift für Slavistik 19 (2), 295–297.

Bense, G. 1994: Die litauistische Tradition in Halle. Bense, G., Hrsg., Diachronie–Kontinuität–Impulse. Sprachwissenschaftliches Kolloquium Halle, Frankfurt am Main: Peter Lange, 79–95.

Drotvinas, V. 1998a: F. W. Haacko „Vocablarīvm Litthvanico-Germanicvm, et Germanico-Litthvanicvm“ (Halle, 1730). Lietuvių kalbotyros klausimai 39, 82–100.

Drotvinas, V. 1998b: F. W. Haacko „Vocablarīvm Litthvanico-Germanicvm, et Germanico-Litthvanicvm“ (Halle, 1730) rankraščių papildymų egzempliorius. Lietuvių kalbotyros klausimai 40, 3–21.

Drotvinas, V. 2001: Johannas Richteris ir Lietuvių kalbos seminaras Halėje. Acta Linguistica Lithuanica 44, 41–54.

Müller-Bahlke, Th., Hrsg., 2001: Gott zur Ehr und zu des Landes Besten – Die Franckeschen Stiftungen und Preußen. Aspekte einer alten Allianz. Halle (Saale): Verlag der Franckeschen Stiftungen.

Müller-Bahlke, Th., Gröschl, J. 1999: Salzburg–Halle–Nordamerika. Ein zweisprachiges Find- und Lesebuch zum Georgia-Archiv der Franckeschen Stiftungen. Herausgegeben von… und in Verbindung mit der Georgia Salzburger Society. Mit einer Einleitung von Hermann Winde. Tübingen: Verlag der Franckeschen Stiftungen Halle im Max Niemeyer Verlag.

Schiller, Ch. 1994a: Das litauische Seminar in Halle (1727–1740) und seine Mitglieder. Auf Spurensuche. Acta Baltica 32, 195–233.

Schiller, Ch. 1994b: Die litauischen Seminare in Königsberg und Halle. Eine Bilanz. Nordostarchiv N. F. 3, Heft 2, 375–392.

Vincentas Drotvinas Vilniaus pedagoginis universitetas Ševčenkos g. 31, 2009 Vilnius, Lietuva [email protected]

Gauta 2001 12 05