JURGA CIBULSKIENĖ

Litauens universitet för utbildningsvetenskap

Forskningsområden: kognitiv semantik, konceptuell metafor, politisk diskurs.

ROMA JAGMINAITĖ

Statligt forskningsinstitut, Naturforskningscentrum

Forskningsområden: kognitiv lingvistik, teorin om konceptuella metaforer.

KOGNITIV ANALYS AV TS-LKD-PARTIETS VALKAMPANJ INFÖR PARLAMENTSVALET 2008: DEN KONCEPTUELLA RESANS METAFOREN

Kognitiv analys av Homeland Union – Litauiska kristdemokraternas kampanj inför det litauiska parlamentsvalet 2008: den konceptuella metaforen RESA

A B S T R A K T

Artikeln analyserar den konceptuella metaforen RESA i partiet TS-LKD:s valkampanj inför parlamentsvalet 2008, med tillämpning av Jonathan Charteris-Blacks kritiska metaforanalysmetod, som förenar teorin om konceptuella metaforer och kritisk diskursanalys. Den kognitiva analysen visade att de konservativa konceptualiserar valet 2008 som en resa; mer precist metaforiseras landets utveckling (landets framsteg och/eller tillbakagång) som en väg-

V I K T I G A O R D: den konceptuella metaforen RESA, metaforernas förändring, de litauiska konservativas valdiskurs.

N Y C K E L O R D: den konceptuella metaforen RESA, metaforernas förändring, de litauiska konservativas valdiskurs.

Straipsniai / Articles

25

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

…väg. I TS-LKD:s politiska diskurs betonas vägen mycket ofta; den är ett av huvudkoncepten i den konceptuella metaforen LANDETS UTVECKLING ÄR EN RESA när man talar om landets utveckling som en resa. Dessutom tillämpas på de konservativas diskurs bildschemat VÄG, vilket implicerar rörelse framåt och konceptuellt motsvarar sätten att uppnå politiska mål. Studien visade att RESA-metaforen är en av de dominerande och tydligast belagda konceptuella metaforerna i det konservativa partiets valdiskurs 2008, eftersom den analyserade diskursen innehåller många metaforiska uttryck där resan är källdomän och som konceptuellt motsvarar landets utveckling som måldomän.

ABSTRAKT

Artikeln analyserar den konceptuella metaforen RESA, sådan den framträder i partiet Homeland Union – Lithuanian Christian Democrats (TS-LKD):s kampanj inför det litauiska parlamentsvalet 2008, med utgångspunkt i Jonathan Charteris-Blacks kritiska metaforanalysmetod, som förenar teorin om konceptuella metaforer och kritisk diskursanalys. Den kognitiva analysen visade att de konservativa konceptualiserar valet 2008 som en resa; mer precist metaforiseras landets utveckling (landets framsteg och/eller tillbakagång) som en resa. I sin politiska diskurs framhäver TS-LKD ofta vägen, som är ett av huvudkoncepten i den konceptuella metaforen LANDETS UTVECKLING ÄR EN RESA när man talar om landets utveckling som en resa. Dessutom använder de konservativas diskurs bildschemat VÄG, som implicerar rörelse framåt och konceptuellt motsvarar metoderna för att uppnå politiska mål. Undersökningen visade att RESA-metaforen är en av de dominerande och tydligast belagda konceptuella metaforerna i det konservativa partiets valdiskurs 2008, eftersom den analyserade diskursen innehåller många metaforiska uttryck där resan utgör källdomän och som konceptuellt kan jämföras med landets utveckling som måldomän.

1.

INLEDNING

För mer än tre decennier sedan utlöste George Lakoffs och Mark Johnsons bok ”Metaforerna vi lever efter” (Lakoff, Johnson 1980) en verklig revolution inom språkvetenskapen och markerade en viktig vändpunkt i den kognitiva lingvistikens utveckling. I dag betraktas den som en klassisk studie som inspirerade forskare till fortsatta kvalitativa och till och med kvantitativa metaforstudier. G. Lakoff och M. Johnson hävdade att metaforer inte bara är uttrycksmedel för poetisk fantasi eller retorik, utan också är vanliga i människors vardagsspråk. Dessutom finns metaforer inte bara i själva språket, utan också i människans tänkande och handlingar. Det gängse konceptuella system som formar människans tänkande och beteende är till sin natur metaforiskt. Metaforer finns i språket eftersom människans tankeproces-

26

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

Dessa är metaforiska, med andra ord är det konceptuella systemet metaforiskt strukturerat, och metaforer uppfattas som metaforiska koncept.

Metaforforskningen har sedan länge överskridit den rena lingvistikens gränser och blivit tvärvetenskaplig. Under det senaste decenniet har allt större uppmärksamhet ägnats åt metaforers ”beteende” och de implikationer som följer av det i olika diskurser – akademisk (Cameron 2003; Littlemore, Low 2006), ekonomisk (Charteris-Black, Ennis 2001; Charteris-Black, Musolff 2003; Skorczynska, Deignan 2006; Urbonaitė, Šeškauskienė 2007), politisk (Lassan 1995, 2011; Charteris-Black 2004, 2005; Musolff 2004; Chilton 2004; Cibulskienė 2012), religiös (Shokr 2006; Jäkel 2002), litterär (Semino, Short 2004; Dorst 2011), idrottslig (Simó 2009; Shields, Bredemeier 2011) med flera. Dessutom har studier av multimodala metaforer, där inte bara lingvistiska uttryck för metaforer analyseras, fått allt större genomslag. Metaforer som uttrycks genom gester analyseras ingående i Alan Cienkis (2008) och Cornelia Müllers (2008) arbeten, medan visuella och auditiva metaforer i karikatyrer (Bounegru, Forceville 2011; Swain 2012), filmer (Rohdin 2008; Eggertsson, Forceville 2009), reklam (Forceville 2007), måleri och musik (Zbikowski 2009) tilldrar sig ett allt större intresse bland forskare.

De nämnda studierna visar att metaforen till sin natur är konceptuell, det vill säga att människor använder metaforer inte bara i poetisk eller litterär diskurs, såsom man traditionellt har trott, utan också i vardagslivet utan någon större viljeansträngning – människor tänker i metaforer och lever genom dem. Därför är undersökningsobjektet i vid bemärkelse metaforen i politisk diskurs, och mer specifikt diskursen i Fosterlandsförbundet–Litauiska kristdemokraternas partis (TS-LKD) valkampanj 2008. Artikeln undersöker hur en av detta partis dominerande konceptuella metaforer utvecklas i den analyserade diskursen, nämligen RESANS metafor, och hur den formas av landets ekopolitiska och sociala faktorer.

2. KELIONĖS METAFORA POLITINIAME DISKURSE

Det kognitiva perspektivet på metaforen visar att såväl metaforiskt språk som metaforiskt tänkande är förbundna med människans kroppsliga (sensomotoriska) erfarenhet. G. Lakoff och M. Johnson (2008) hävdade att förkroppsligade koncept (en. embodied concepts) systematiskt kan utvidgas till mer abstrakta koncept och få en viss betydelse och struktur. Detta kallades processer för betydelsekonstruktion (en. conceptual projection), vilka är nära förbundna med den konceptuella metaforen. M. Johnson (1987) menar att förkroppsligad kognition tar sig uttryck i att en bild formas i sinnet (en. image schemas). Detta är grundläggande bildscheman: UTGÅNGSPUNKT–BANA–MÅL.

Straipsniai / Articles

27

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

en framåtskridande rörelse och resenärens förflyttning längs en viss bana mot ett föreställt resmål. Just denna riktning är viktig för politiker som vill framställa sig själva som personer med ett politiskt mål och kunskap om hur det kan uppnås. I politisk diskurs uppfattas metaforer som ett retoriskt och ideologiskt redskap för att uppnå politiska mål. J. Charteris-Black (2005) analyserade brittiska och amerikanska politiska ledares konceptuella metaforer och deras implikationer tillsammans med andra retoriska strategier. Hans undersökning visar att politiker som Martin Luther King, Winston Churchill, Bill Clinton, Tony Blair och Margaret Thatcher mycket ofta bygger upp sina politiska tal och skapar olika myter genom RESANS metafor, det vill säga att denna metafor är en av de mest typiska konceptuella metaforerna i politisk diskurs.

Andreas Musolff betonar också RESANS metafors betydelse i politisk diskurs. Han menar att den är ”ett av de grundläggande konceptuella metaforsystem som vi lever genom” (2004: 43). A. Musolffs omfattande undersökning av analogiskt resonemang om hur Storbritannien och Tyskland metaforiskt konceptualiserade Europeiska unionen under 1990-talet visar att de båda länderna utvecklar elementet VÄG–RÖRELSE–HASTIGHET, som ingår i RESANS metafors scenario, på olika sätt. Tyskland konceptualiserar sig självt som en RESENÄR I SNABB RÖRELSE, medan Storbritannien konceptualiserar sig självt som en RESENÄR I LÅNGSAM RÖRELSE. Detta visar ländernas inställning till Europeiska unionen – Storbritanniens försiktiga och Tysklands tämligen entusiastiska – samt graden och takten i integrationen i unionen.

3. UNDERSÖKNINGENS SYFTE, MATERIAL OCH METODER

Syftet med den undersökning som beskrivs i artikeln är att visa hur TS-LKD:s valkampanjdiskurs konstrueras genom den konceptuella RESANS metafor, i syfte att uppnå politisk makt – att bli invald i statens lagstiftande organ, Seimas. Detta avgjorde urvalet av data och insamlingsperioden. Den analyserade diskursen från TS-LKD:s valkampanj omfattar valtal och valprogram inför Seimas-valet, vilka publicerades på partiets webbplats (http://www.tsajunga.lt) och på den centrala valkommissionens webbplats (http://www.vrk.lt) i september och oktober 2008, vilket utgör den officiella valkampanjperioden. Talen valdes slumpmässigt, med hänsyn till att deras upphovspersoner hade ledande ställning inom det konservativa partiet. De tillskrivs Andrius Kubilius, Irena Degutienė och Rasa Juknevičienė. En korpus omfattande 865 115 tecken sammanställdes av dessa tal.

Undersökningen genomfördes med den metod för kritisk metaforanalys som föreslagits av J. Charteris-Black, vilken förenar teorin om konceptuella metaforer och kritisk diskursanalys. Kärnan i denna metod är att identifiera intentioner och ideologi i språket. Man skiljer mellan

Straipsniai / Articles

29

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

tre steg i denna analys: 1) identifiering av metaforer, 2) tolkning av metaforer, 3) förklaring av metaforer. I det första steget strävade man efter att identifiera metaforiska uttryck från den semantiska domänen resa, det vill säga uttryck som är hyperonymiskt relaterade. För att identifiera metaforiska uttryck tillämpades MIPVU¹-metoden, vars grundprincip är följande: 1) noggrann läsning och förståelse av texten; 2) uppdelning av meningen i lexikala enheter; 3) analys av varje lexikal enhet för att fastställa dess grundläggande (lexikala) betydelse och kontextuella betydelse; 4) jämförelse av den grundläggande och den kontextuella betydelsen. Om ett ords kontextuella betydelse avviker från dess grundläggande betydelse betecknas den lexikala enheten som metaforisk.

De identifierade metaforiska uttrycken utgör den språkliga nivån, som i det andra steget, tolkningen av metaforer, övergår till tankenivån – de metaforiska uttrycken kopplas till den konceptuella RESANS metafor, i ett försök att tolka dem med hjälp av RESANS metafors scenario, som är en uppsättning av våra extralingvistiska kunskaper och omfattar sådana konceptuella element som resenären, resans mål, riktad rörelse, hinder på resan, vägens egenskaper och så vidare.

Det tredje analyssteget – förklaringen av metaforer – är retoriskt persuasivt, det vill säga man försöker förklara hur politiska idéer och övertygelser förmedlas genom metaforer och hur man försöker påverka mottagaren-väljaren så att denne röstar på en viss politisk kraft.

Denna studie av utvecklingen av den konceptuella RESANS metafor i TS-LKD:s valkampanjdiskurs är en del av en bredare studie som även omfattar andra konceptuella metaforer. Antalet metaforiska uttryck visar att den konceptuella RESANS metafor, tillsammans med KRIGETS och BYGGNADENS metaforer, är en av de viktigaste metaforer genom vilka partiet TS-LKD konstruerar valkampanjdiskursen.

4. KONCEPTUELLA METAFORER

STATENS UTVECKLING ÄR EN RESA

ANALYS

Den konceptuella RESANS metafor i politikers tal är vanligtvis kopplad till politikernas i förväg fastställda mål, vilka implicerar en tydlig tanke om framtidsutsikter. Resebilden är också kopplad till planerade framsteg och till en medveten aktör som kommer att följa en utstakad väg mot sitt föreställda mål. RESANS metafor kan framställa politikerna och den politik de förespråkar som reseledare och användas systematiskt för att värdera politiskt ledarskap positivt och bristen på ledarskap negativt. Politiker använder metaforer som ett retoriskt vapen i kamp-

¹ Metaphor Identification Procedure Vrije University (Steen et. al. 2010). Šis metodas yra praplėstas ir patobulintas anksčiau pasiūlyto Pragglejaz (2007) metodo variantas.

30

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

för propagandistiska syften, till exempel för att förespråka sin egen politiska ideologi eller motsätta sig andras politiska ståndpunkter.

Pasak Elenos Semino (2008), remiantis PRADINIO TAŠKO–TRAJEKTORIJOS–TIKSLO vaizdo schema politiniai tikslai metaforiškai konceptualizuojami kaip kelionės tikslai, būdai tikslams pasiekti kaip judėjimas į priekį, sunkumai kaip kelyje pasitaikančios kliūtys ir sėkmė arba nesėkmė kaip kelionės tikslo pasiekimas arba nepasiekimas. Anot Paulo Chiltono (2004), ši vaizdo schema gali būti siejama su sudėtingesne KELIONĖS sritimi, apimančia specifines kultūrines žinias apie keliautojus, transporto priemones, keliavimo būdus, kelionėje pasitaikančias kliūtis ir t. t.

4.1. Vägens riktning – politiska övertygelser, framtidsvisionen, och resans mål – det politiska målet

Konservativa konceptualiserar statens utveckling som en resa: RESA (källområde) → STATENS UTVECKLING (målområde), med andra ord är staten likt en resenär som färdas längs utvecklingens väg, möter olika hinder på vägen, försöker övervinna dem och strävar efter att nå mål under resan. Vägens riktning är nära förknippad med resans mål, eftersom en riktad rörelse är orienterad mot att nå ett visst mål. I konservativ politisk diskurs motsvarar resans mål konceptuellt statens strävan (resans mål → statens strävan), men den senare är mer abstrakt och orienterad mot ett bredare sammanhang. Som Charteris-Black (2005: 45) hävdar uppfattas sociala mål mycket ofta som resmål. Staten strävar efter ekonomiska och sociala förändringar, ett genombrott mot framgång och att framgångsrikt övervinna den ekonomiska och finansiella krisen. Den stöder också andra staters strävan efter NATO-medlemskap, till exempel:

(1) Lietuvai behöver en tydlig väg mot framtiden och betydelsefulla prioriteringar – dessa behandlas i TS-LKD:s program. Det behövs förändringar och mod att sträva efter dem, liksom viljan att övervinna den utbredda byråkratin och passiviteten inom statens institutioner.

(2) Lietuva måste med fasthet stödja den demokratiska utvecklingsvägen som valts av stater vilka strävar efter medlemskap i den transatlantiska Aljanse.

Att konservativa tänker på statens utveckling och dess strävanden som en resa och dess mål framgår av de metaforiska uttryck med anknytning till vägen och riktningen som används i deras valretorik: bana väg för ett genombrott mot framgång, stödja den demokratiska utvecklingsvägen. För att nå resans mål, det vill säga för att förverkliga partiets politiska strävanden, förklarar TS-LKD att de har en plan (resplan → politiskt program), likt en särskild resplan som skulle hjälpa till att nå ett av målen för statens utveckling som resa – att övervinna den ekonomiska krisen som ett av de hinder som möter på statens utvecklingsväg (hinder på vägen → ekonomiska utmaningar).

Straipsniai / Articles

31

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

I konservativ diskurs betonas ofta reformvägen, som förknippas med vissa omvandlingar i staten (vägen man färdas på → reformpolitik); denna väg beskrivs som rationell och förknippad med en gradvis rörelse framåt – evolution, till exempel:

(3) Vi anser att en så genomgripande reform av statsförvaltningen skulle kunna genomföras på den gradvisa evolutionära reformens väg.

(4) Vi förespråkar ett mer rationellt sätt – att gå reformernas förnuftiga väg.

Konservativa noterar visserligen att reformvägen inte alltid är den rätta – när TS-LKD kritiserar den rådande politiska situationen i staten talar partiet om en felaktig reformväg och tillskriver den oppositionskrafterna, till exempel

(5) Nu har man slagit in på den felaktiga reformvägen och tänker gå ännu längre.

I TS-LKD:s politiska diskurs betonas och föreslås också andra positiva vägar, förknippade med utveckling, demokrati, framtiden, grundläggande principer, statsbyggande, innovationer med mera. Alla dessa vägar för statens utveckling och förbättring, som nämns i valtal, bygger på rörelse framåt, till exempel:

(6) Den väg vi föreslår är vägen för att införa den offentliga förvaltningens grundläggande principer. På denna väg har Nya Zeeland, Australien, Storbritannien, Kanada och USA gått mest konsekvent i tre decennier.

(7) Lietuva kommer med fasthet att stödja de stater som valt den demokratiska utvecklingsvägen och strävar efter partnerskap med NATO eller medlemskap i den transatlantiska Aljanse, främja deras integrationssträvanden och dela med sig av sina erfarenheter.

På de politiska talexemplen ovan kan VÄGENS bildschema tillämpas, där rörelse framåt är en av de viktigaste komponenterna och framåtrörelse konceptuellt motsvarar sätten att nå mål förknippade med statens utveckling. Det bör betonas att konservativa förknippar vägen inte bara med rörelse framåt, utan också nämner felaktiga och falska vägar eller villovägar, som leder till en djup kris, förfall, populism, brottslighet eller fattigdom, till exempel:

(8) Nu återstår det bara att säga, tyvärr... Lietuva har kommit mycket långt på vägen mot en djup kris.

(9) Insikten om de viktigaste värderingarna, utifrån vilka man kan sluta irra på avvägar.

(10) [...] fråntas han i praktiken den mänskliga rätten att i framtiden undvika brottslighetens eller fattigdomens väg.

Det koncept för avvägar som de konservativa använder förmedlar på ett övertygande sätt allvaret i landets sociala, ekonomiska och politiska problem; det är som om man varnar för att slå in på felaktiga, oriktiga vägar och anger vad som väntar den som väljer dem.

Vägens riktning konceptualiseras i de konservativas politiska diskurs som en tendens i landets utveckling och uttrycks genom verbala och nominala konstruktioner med prepositioner som betecknar riktning från – till, framåt – bakåt, från, till, till.

32

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

Verbala och nominala konstruktioner med prepositionerna från – till och till, till exempel klättra upp till, gå över från [...] till, en beslutsam kursändring mot, träda in i, betecknar en positiv riktning i de konservativas politiska diskurs. Med andra ord är den riktning eller tendens i landets utveckling som prepositionerna från – till och till betecknar riktad mot en högre nivå, landets förbättring och utveckling, till exempel:

(11) Litauens universitet kan nå upp till europeisk nivå.

(12) Skapa förutsättningar för de institutioner som är redo att frivilligt övergå från ett administrativt till ett ledningsbaserat styrsystem.

(13) Litauen bör tillsammans med världens mest avancerade länder träda in i en ny energiera [...] En sådan politisk inriktning anges i energikapitlet i vårt program.

Verbala konstruktioner med prepositionerna från – till och till betecknar emellertid inte alltid en positiv riktning i de konservativas politiska diskurs; i vissa fall anger dessa prepositioner en negativ riktning, det vill säga en tendens i landets utveckling som bör kritiseras (14), eller en okänd riktning (15):

(14) [...] vissa politikers öppna strävan efter att ändra landets riktning från provästlig till prorysk inger ännu större oro.

(15) [...] kaos, avsaknad av mål och avsaknad av ett enhetligt styrsystem leder ingenstans.

Verbala konstruktioner med prepositionerna framåt – bakåt, från och till betecknar också en negativ tendens i landets utveckling i de konservativas politiska diskurs, till exempel:

(16) Statens narkotikakontrollpolitik har under de senaste fyra åren, efter inrättandet av regeringens narkotikakontrollmyndighet, gått bakåt i stället för framåt.

(17) Jag vill återigen uppmärksamma er på att Litauen varje år kommer allt längre bort från sina åtaganden.

(18) [...] det är mycket sannolikt att Ryssland närmar sig en djup ekonomisk kris.

Resans riktning, som konceptuellt motsvarar tendensen i landets utveckling, anges direkt i den politiska diskursen, det vill säga konceptet riktning används, liksom dess synonymer – inriktning, fåra (som ett lämpligt handlingssätt), till exempel:

(19) Beslutet om konkreta åtgärder under de kommande åren kommer att visa i vilken riktning Litauens ekonomi rör sig.

(20) Vi har redan angett det första steget i denna riktning – vi kommer att investera i läraren genom att göra läraryrket till ett prestigefyllt yrke.

(21) [...] teoretiska strategier och den verkställande maktens praktiska vardag [...] går mycket ofta i helt olika spår.

Den direkta benämningen av begreppet riktning och verb och substantiv som betecknar rörelse – rör sig, första steget, genombrott, går – visar att de konservativa tänker och talar om statens utvecklingstendenser som resriktningar. Vägskyltar,

Straipsniai / Articles

33

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

som konceptuellt motsvarar politiska riktlinjer i de konservativas politiska diskurs, kan delvis förknippas med resriktningar, vilka konceptuellt motsvarar statens utvecklingstendenser, eftersom riktningen anges i båda fallen. Dessutom betyder riktlinjer, som används bildligt i de konservativas diskurs, vägvisare eller pilar som kan kopplas till den konceptuella metaforen RESA eller VÄG, till exempel,

(22) Landsbygdens mångfunktionalitet, mångfalden av aktiviteter, synliggörandet av regionala särdrag och främjandet av gemenskap bland människor på landsbygden – detta är de riktlinjer som den nya EU-politiken för landsbygden leder oss mot.

4.2. Resenären – Litauen

Den entitet som befinner sig på vägen, och som kan uppfattas som en resenär eller medresenär, är Litauen och andra baltiska och östeuropeiska länder. I de konservativas diskurs motsvarar dessa stater konceptuellt passagerare som möter svårigheter och hinder och försöker övervinna dem, till exempel:

(23) Genom att rösta på TS-LKD [...] kommer ni att ställa er bakom ett drivande Litauen, inte ett som trampar vatten.

(24) Nu återstår det bara att säga, tyvärr... Litauen har kommit mycket långt på vägen mot en djup kris.

(25) [...] Polen, Estland och Lettland har när det gäller finansieringen av sitt lands försvar lämnat oss långt bakom sig.

Entiteterna som befinner sig på vägen, det vill säga ländernas rörelse längs vägen, beskrivs på olika sätt: de konservativa ser Litauen som präglat av stagnation, passivt och befinnande sig i en djup kris, och som överträffat av sina närmaste grannar – letter, ester och polacker. Med en sådan retorik försöker de konservativa påverka väljarna och spela på deras känslor, men samtidigt uppmanar de dem att rösta på dem genom att hävda att väljarna, om de väljer partiet TS-LKD, kommer att ställa sig bakom ett drivande och aktivt Litauen, inte ett passivt Litauen som ”trampar vatten”. De konservativa påverkar mottagaren på ett övertygande sätt genom språket: konstruktionen genom att rösta kommer ni att ställa er bakom förmedlar en känsla av gemenskap och solidaritet; man försöker övertyga potentiella väljare om att bli initiativtagare till statens utveckling, medan uttrycket ett drivande Litauen, inte ett som trampar vatten syftar till att väcka väljarnas personliga ambitioner och förhoppningar.

4.3. Resande – politiska handlingar och beslut

Resenärer på en resa, närmare bestämt på en väg, utför olika handlingar: stannar, kör om, stöter på hinder, går vilse, hittar tillbaka till vägen och så vidare. Spektrumet av handlingar på statens utvecklingsväg är ganska brett. Framåtrörelse uttrycks till exempel genom metaforiska uttryck: komma långt före, göra stora framsteg, leda till, föra till, följa, öppna vägen; ett statiskt tillstånd uttrycks genom metaforiska uttryck: trampa vatten, inte komma någon vart, få loss från ”dödläget”, lämna bakom sig, till exempel:

34

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

(26) De flesta människor är besvikna på G. Kirkilas regerings agerande, som förde Litauen till ett allmänt kaos i praktiskt taget alla områden av statsförvaltningen.

(27) Vi måste beslutsamt avstå från den nuvarande maktstrukturens hopplösa trampande på stället när komplexa transport- och logistikcentrum ska inrättas, vilket sedan 2002 [...] fram till nu inte har låtit oss komma ett enda steg framåt med att praktiskt förverkliga dessa projekt, som är viktiga för Litauens transportsektor.

Handlingar som utförs på vägen och konceptualiseras som statens utveckling kan delas in i tre grupper: aktiva handlingar, passiva handlingar och handlingar förknippade med utmaningar. Det bör understrykas att handlingar som vid första anblicken verkar aktiva och förknippade med framåtrörelse inte alltid innebär något positivt i de konservativas valtal. Till exempel antyder uttrycket

(28) Litauen har kommit mycket långt på den djupa krisens väg

en ”framgång” som går i riktning mot ett negativt fenomen – den ekonomiska krisen. Att leda framåt innebär inte heller alltid en positiv handling. Till exempel syftar det metaforiska uttrycket i exempel (26), förde Litauen till ett allmänt kaos i praktiskt taget alla områden av statsförvaltningen, på en framåtrörelse i negativ riktning, det vill säga mot negativa samhällsföreteelser.

4.4. Hinder på vägen – statens ekopolitiska svårigheter som man ställs inför

Hinder på vägen, vilka i de konservativas politiska diskurs konceptuellt motsvarar ekonomiska och sociala utmaningar, omfattar en stor del av den konceptuella metaforen STATENS UTVECKLING ÄR EN RESA och utgör en av komponenterna i vägschemat. Som G. Lakoff (1993: 220) hävdar uppfattas svårigheter under en resa som hinder som försvårar framåtrörelsen. G. Lakoff urskiljer fem typer av hinder: vägspärr; hinder knutna till terrängen; börda; fientliga krafter; brist på energikälla. I den analyserade diskursen identifierades följande metaforiska uttryck som betecknar (icke-)övervinnandet av hinder som förekommer på vägen: möta utmaningar; inte falla i en grop, och om man faller i den ta sig upp ur den; sjunka ned i; inte längre irra omkring på avvägar; gå vilse bland och så vidare. Att ekonomiska och sociala utmaningar för staten betonas och dominerar i de konservativas politiska diskurs som hinder på statens utvecklingsväg visar att detta är en av de viktigaste och mest aktuella aspekterna av statens utveckling under den undersökta perioden. Dessa utmaningar påverkar samhälleliga och sociala grupper i större eller mindre utsträckning och har direkt större eller mindre inverkan på statens utveckling. Två grupper av hinder kan urskiljas: 1) utmaningar som i högre grad är inriktade på något positivt eller är neutrala, och 2) hinder som påverkar statens utveckling negativt. I många fall benämns de hinder som förekommer på statens utvecklingsväg direkt som utmaningar, till exempel:

Straipsniai / Articles

35

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

(29) Men vi måste också se och förstå alla långsiktiga utmaningar, som sträcker sig betydligt längre än enbart ett vapenvileavtal.

(30) Globalizacijos iššūkiai verčia Baltijos jūros regiono bendradarbiavimo erdvėje pasukti nuo sektorinės prie multisektorinės kooperacijos.

(31) I exemplet deklareras att Lettland står inför enorma utmaningar både internt och externt, vilka får en att stanna upp och tänka efter; en annan tanke är att detta är dold politisk propaganda för att rösta på partiet TS-LKD, som lovar att övervinna dessa utmaningar.

(31) Alltså står Lettland inför enorma utmaningar både internt och externt. Det vore bra om vi åtminstone efter valet hade en sådan regering som kan och förmår möta och lösa sådana utmaningar.

Den deklarerade idén att de konservativa är kapabla att möta och övervinna de stora utmaningarna kan till en början inge hopp, men å andra sidan väcker en överdriven deklaration av politiska ambitioner tvivel om huruvida de verkligen kan förverkligas. Dessutom är användningen av adjektiv som enorma, långsiktiga och substantivet globalisering kännetecknande för dold politisk patos; det vill säga, man försöker indirekt inge föreställningen att man kan möta stora, långsiktiga och globala utmaningar, men samtidigt kan det kanske antydas att det krävs stora ansträngningar, tid, kompetens och gynnsamma politiska, ekonomiska och sociala omständigheter för att hantera sådana utmaningar.

De konservativa ser verkligen många och varierande hinder som påverkar landets utveckling negativt. Sådana hinder som sociala och ekonomiska klyftor, en djup ekonomisk grop, ett träsk av brott mot mänskligheten och samhället, en återvändsgränd kan förknippas med KÄLLSCHEMAT, som bygger på sensomotorisk erfarenhet; det vill säga, de konservativa uppfattar metaforiskt landets sociala och ekonomiska problem som en klyfta, en grop, ett träsk och en återvändsgränd, till exempel:

(32) Om det fortsätter så här kan betydande sociala och ekonomiska klyftor uppstå i framtiden.

(33) I vårt partis program besvarar vi frågor som hur man undviker att falla i en djup ekonomisk grop, hur man tar sig upp ur den om man fallit i och hur man undviker att bli Europas eftersläntrare.

(34) Det är paradoxalt att ju mer och häftigare vi (visserligen bara i ord) kämpar mot missförhållandena, desto djupare sjunker vi ner i träsket av brott mot mänskligheten och samhället.

(35) I många år har kampen mot korruption stagnerat av subjektiva skäl och på grund av den politiska maktens bristande principfasthet, och den rättsliga medvetenheten har nått en återvändsgränd.

Dessutom är klyftan, gropen och träsket hinder som man stöter på under en resa och som implicerar en riktning nedåt: man störtar ner i en klyfta, faller i en grop och sjunker ner i ett träsk. Dessa orienteringsmetaforer kan förknippas med negativa skeden i landets utveckling. Träsket implicerar en svårframkomlig plats – ett kärr – där man sjunker och fastnar, och som det är svårt att ta sig upp ur. Den metafor för träsk som de konservativa använder förmedlar på ett träffande sätt faran med brott mot mänskligheten. Metaforen återvändsgränd betecknar en situation utan utväg.

I exemplen (36), (37) och (38) är uttrycken återkommande nedgångar och byråkratiska hinder, en djupt rotad byråkrati och passivitet inom statliga institutioner, allmänt kaos – det vill säga

36

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

statliga utvecklingshinder eller utmaningar, vilka också uppfattas som hinder som uppstår under en resa. Med utgångspunkt i rörelseverb och substantiv förknippade med resor ledde till, främja övergången till, det behövs en tydlig väg för att övervinna, kan man hävda att dessa hinder är förknippade med utmaningar i landets utveckling.

(36) De flesta människor är besvikna på G. Kirkilos regerings åtgärder, vilka ledde Litauen till ett allmänt kaos i praktiskt taget alla områden av statsförvaltningen.

(37) Utländsk konkurrens inom byggbranschen, konjunkturmässiga nedgångar och byråkratiska hinder samt politiska misstag kan leda till att vissa byggföretagare övergår till andra branscher, där kapitalomsättningen är snabbare.

(38) Litauen behöver en tydlig framtidsväg och betydelsefulla prioriteringar – de behandlas i TS-LKD:s program. Det behövs förändringar och mod att sträva efter dem, samt vilja att övervinna den ingrodda byråkratin och passiviteten inom statliga institutioner.

4.5. Resesätt – strategin för landets styre

Resesättet motsvarar konceptuellt sättet att styra staten i de konservativas politiska diskurs, det vill säga det valda sättet att styra staten: om man ska följa landets utvecklingsväg långsamt eller snabbt, tävla eller gå framåt steg för steg, modigt beträda förändringarnas väg eller ta de första trevande stegen och så vidare. I de konservativas politiska diskurs har man funnit olika sätt att resa som metaforer för hur staten styrs; de kan delas in i fyra grupper efter resandets intensitet:

Rörelse, som ligger lägst på intensitetsskalan, förknippas med Litauens ekonomi, vetenskap, näringsliv, innovationspolitik och kreativa näringar:

(39) Ett beslut om konkreta åtgärder under de kommande åren kommer att visa i vilken riktning Litauens ekonomi rör sig.

(40) [...] någon uppfattning om vart Litauens vetenskap bör röra sig finns inte.

(41) De kreativa näringarnas rörelse kan spela en särskilt viktig roll för den regionala utvecklingen och för att minska regionala skillnader.

Alla dessa ekonomiska, samhälleliga och politiska företeelser i landet utvecklas långsamt, kaotiskt och gradvis, och denna utveckling av staten beskrivs i de konservativas politiska diskurs med verb och deras former tillsammans med ordet riktning och prepositionen mot – i vilken riktning den rör sig, vart den bör röra sig; samt med det abstrakta substantivet – rörelse.

Att ta ett steg är ett konkret uttryck för rörelse, och själva begreppet ta ett steg betyder att föra foten framåt när man går och kollokerar ganska ofta med ordet steg – ta ett steg. Att ta steg förknippas med förändringar, innovationspolitik och näringsliv, finans, utbildningssystemet, kultur och hälso- och sjukvård, till exempel:

Straipsniai / Articles

37

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

(42) [...] i Litauen gå denna förändringens väg. (43) Vi har redan börjat tillsammans – tagit det första steget mot hoppfulla förändringar. Låt oss inte stanna halvvägs. När vi är enade och modiga kommer vi att övervinna alla svårigheter. (44) [...] Införandet av en fastighetsskatt skulle vara ett rationellt steg.

I de konservativas politiska diskurs är metaforen steg eller steg ganska vanlig; den antyder att en handling eller ett arbete påbörjas samt initiativkraft och beslutsamhet. Begreppen steg eller steg används tillsammans med ordningstalen första / allra första / de första och adjektiven brådskande, målinriktade, rationella, och betecknar en positiv (målinriktad, rationell) impuls på statens utvecklingsväg. Uttrycket det första steget / de första stegen är en särskilt vanlig kollokation både i politisk diskurs och i allmänt språkbruk.

Att gå är ett av de mer intensiva och målinriktade sätten att färdas, eftersom man tillryggalägger en längre sträcka och snabbare når resans mål. Att gå förknippas med val, den ekonomiska krisen, reformer och demokrati, till exempel:

(45) TS-LKD går till detta val med förslag om seriösa och ansvarsfulla beslut. TS-LKD har en plan för hur dagens kris ska övervinnas. (46) I länder med erfarenhet av demokrati har en lång väg tillryggalagts innan effektiva kontrollmekanismer hittats. (47) Vi förespråkar ett mer rationellt sätt – att gå den kloka reformernas väg.

Att gå, som i de konservativas politiska diskurs uttrycks med verben och deras former går, gå, komma ut, tillryggalagd, är det vanligaste färdsättet när det talas om val, som TS-LKD går till intensivt, målinriktat och med ett tydligt syfte. Dessutom går de konservativa till valet med kompletterande verktyg (planer, ett program och föreslagna lösningar), vilka förväntas garantera ett mer målinriktat och ändamålsenligt sätt att färdas, det vill säga att styra staten.

Att tävla, som förknippas med att sträva efter överlägsenhet, är det mest intensiva men samtidigt minst betonade sättet att färdas i TS-LKD:s politiska diskurs, till exempel:

(48) [...] det bör betraktas som partiernas och politikernas plikt att vilja tävla i utdelningen av dessa löften. (49) Då måste man också tävla med tredjeländer.

Den konceptuella RESANS metafor har, jämfört med de övriga metaforerna i de konservativas diskurs, det största antalet konceptuella motsvarigheter. Detta visar att TS-LKD i sina tal stöder sig på olika aspekter av RESANS metafor. Den omfattande användningen av metaforiska uttryck som förutsätter RESANS metafor visar att de konservativa ser staten som en resenär på utvecklingens väg, som snubblar, försöker resa sig och övervinna de hinder som möter den på vägen.

38

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

5. SLUTSATSER

Den konceptuella JOURNEY-metaforen (STATENS UTVECKLING ÄR EN RESA) framträder i TS-LKD:s politiska valdiskurs 2008 genom tre lingvistiska och mentala dimensioner – språk, tänkande och retorik – vilka är nära förbundna och sammanflätade. Alla tre segment bidrar till att konstruera en övertygande och verkningsfull politisk diskurs som genom lingvistiska, perceptuella och retoriska nivåer påverkar mottagarens känslor och tankar och uppmuntrar denne att fatta det ena eller andra beslutet.

Den konceptuella JOURNEY-metaforen hjälper till att blottlägga de konservativas politiska ideologi och åsikter genom språket eller den lingvistiska nivån, det vill säga genom metaforiska uttryck som implicerar den konceptuella metafor som kännetecknar TS-LKD:s valdiskurs 2008, STATENS UTVECKLING ÄR EN RESA, och som bidrar till att blottlägga politiska åsikter och idéer. Genom de metaforiska uttryck som kännetecknar TS-LKD:s diskurs gå förändringarnas väg, följa de förnuftiga reformernas väg betonas möjliga förändringar i staten, medan den metaforiska bilden av VÄGEN tycks symbolisera sökandet efter rationella lösningar och nya möjligheter. Begreppet villospår (att inte längre irra omkring på villospår; villospåren av tomma löften och populism) implicerar allvaret i statens sociala, ekonomiska och politiska problem och deras möjliga konsekvenser.

Den konceptuella JOURNEY-metaforen hjälper till att blottlägga TS-LKD:s åsikter genom tänkandet, det vill säga de konceptuella motsvarigheter som omfattar käll- och måldomänerna; de metaforiska uttrycken hjälper till att förstå de konceptuella metaforerna på den perceptuella nivån. När politiker tänker på politik eller staten som en resa använder de ett ordförråd som hör till resans semantiska fält. När de konservativa tänker på statens utveckling som en resa använder de ordförråd som hör till resekont koncept: resmålet i källsfären (RESAN) motsvarar konceptuellt statens strävan i målsfären (STATENS UTVECKLING), den resande aktören motsvarar staten, vägen man färdas på motsvarar statens politik för förändringar och reformer, handlingarna som utförs längs vägen motsvarar statens utveckling, vägens riktning motsvarar tendensen i statens utveckling, vägmärkena motsvarar politiska riktlinjer, hinder på vägen motsvarar ekonomiska och sociala utmaningar, och så vidare.

Den konceptuella JOURNEY-metaforen hjälper till att blottlägga de konservativas ideologi genom retoriken, det vill säga dess kraft att påverka och manipulera. Det metaforiska uttrycket Ni kommer att säga ja till ett dynamiskt Litauen, inte ett som står och stampar på stället tycks sammanfatta det retoriska målet – att påverka väljarnas tankar, manipulera deras känslor och emotioner samt väcka deras personliga ambitioner och förhoppningar, så att de röstar på TS-LKD i parlamentsvalet.

Straipsniai / Articles

39

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

LITERATŪRA

B o u n e g r u L i l i a n a, F o r c e v i l l e C h a r l e s 2011: Metaphors in editorial cartoons presenting the global economic crisis. – Visual Communication, 209–229.

C a m e r o n L y n n e 2003: Metaphor in Educational Discourse. London: Continuum.

C i b u l s k i e n ė J u r g a 2012: The development of the JOURNEY metaphor in political discourse. Time-specific changes. – Metaphor and the Social World 2(2), 131–153.

C i e n k i A l a n 2008: Why study metaphor and gesture? – Metaphor and Gesture, ed. by Alan Cienki and Cornelia Müller. Amsterdam: John Benjamins, 5–25.

C h a r t e r i s-B l a c k J o n a t h a n 2005: Politicians and Rhetoric. The Persuasive Power of Metaphor. Basingstoke & New York: Palgrave Macmillan.

C h a r t e r i s-B l a c k J o n a t h a n, E n n i s T i m o t h y 2001: A comparative study of metaphor in Spanish and English financial reporting. – English for Specific Purposes 20, 249–266.

C h a r t e r i s-B l a c k J o n a t h a n, M u s o l f f A n d r e a s 2003: ‘Battered hero’ or ‘innocent victim’? A comparative study of metaphors for euro trading in British and German financial reporting. – English for Specific Purposes 23, 153–176.

C h i l t o n P a u l 2004: Analysing Political Discourse: Theory and Practice. London: Routledge.

D o r s t A l e t t a 2011: Metaphor in Fiction: Language, Thought and Communication. Oisterwijk: Uitgeverij BOXPress.

E g g e r t s s o n G u n n a r T h e o d ó r, F o r c e v i l l e C h a r l e s 2009: Multimodal expression of the HUMAN VICTIM IS ANIMAL metaphor in horror films. – Multimodal Metaphor, ed. by Charles Forceville and Eduardo Urios-Aparisi. Berlin: Mouton de Gruyter, 429–449.

F o r c e v i l l e C h a r l e s 2007: Multimodal metaphor in ten Dutch TV commercials. – The Public Journal of Semiotics 1, 19–51. Prieiga internete: http://semioticsonline.org

G i b b s R a y m o n d W. 1999: Taking metaphor out of our heads and putting it in the cultural world. – Metaphor in Cognitive Linguistics, ed. by Raymond W. Gibbs and Gerard J. Steen. Amsterdam: John Benjamins, 145–165.

J ä k e l O l a f 2002: Hypotheses revisited: the cognitive theory of metaphor applied to religious texts”. – metaphorik.de 2, 20–42.

J o h n s o n M a r k 1987: The Body in the Mind: The Bodily Basis of Meaning, Imagination, and Reason. Chicago: University of Chicago Press.

L a k o f f G e o r g e 1993: The contemporary theory of metaphor. – Metaphor and Thought, ed. by Andrew Ortony. Cambridge: CUP, 202–251.

L a k o f f G e o r g e, J o h n s o n M a r k 1980: Metaphors We Live By. Chicago: University of Chicago Press.

40

Acta Linguistica Lithuanica LXX

TS-LKD partijos 2008 metų rinkimų kampanijos į Seimą kognityvinė analizė: konceptualioji kelionės metafora

Lakoff George, Johnson Mark 1999: Philosophy in the Flesh: The Embodied Mind and its Challenge to Western Thought. New York: Basic Books.

Lassan 1995 – Лассан Элеонора 1995: Дискурс власти и инакомыслия в СССР: когнитивно-риторический анализ. Vilnius: Vilniaus universitetas.

Lassan 2011 – Лассан Элеонора 2011: Лингвистика ставит диагноз.... Vilnius: Vilniaus universitetas.

Littlemore Jeannette, Low Graham 2006: Figurative Thinking and Foreign Language Learning. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Müller Cornelia 2008: What gestures reveal about the nature of metaphor? – Metaphor and Gesture, ed. by Alan Cienki and Cornelia Müller. Amsterdam: John Benjamins, 219–245.

Musolff Andreas 2004: Metaphor in Political Discourse: Analogical Reasoning in Debates about Europe. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Pragglejaz 2007: A method for identifying metaphorically used words in discourse. Metaphor and Symbol 22(1), 1–39.

Rohdin Mat 2008: Multimodal metaphor in classical film theory from the 1920s to 1950s. – Multimodal Metaphor, ed. by Charles Forceville and Eduardo Urios-Aparisi. Berlin: Mouton de Gruyter, 403–428.

Semino Elena 2008: Metaphor in Discourse. Cambridge: Cambridge University Press.

Semino Elena, Short Mick 2004: Corpus Stylistics: Speech, Writing and Thought Presentation in a Corpus of English Writing. London: Routledge.

Shields David, Bredemeier Brenda 2011: Contest, competition and metaphor. – Journal of the Philosophy of Sport 38, 27–38.

Shokr Mohamed 2006: The metaphorical concept “Life is a Journey” in the Qur’an. – metaphorik.de 10, 94–132.

Simó Judit 2009: Chess metaphors in American English and Hungarian. – Metaphor and Symbol 24, 42–59.

Skorczynska Hanna, Deignan Alice 2006: Readership and purpose in the choice of economics metaphors. – Metaphor and Symbol 2(12), 87–104.

Steen Gerard J., Dorst Aletta G., Herrmann Berenike J., Kaal Anna A., Krennmayr Tina, Pasma Trintje 2010: A Method for Linguistic Metaphor Identification. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins.

Swain Elisabeth 2012: Analysing evaluation in political cartoons. – Discourse, Context and Media 1, 82–94.

Urbonaite Justina, Šeškauskienė Inesa 2007: HEALTH metaphor in political and economic discourse: a cross-linguistic analysis. – Studies about languages 11, 98–74.

Straipsniai / Articles

41

JURGA CIBULSKIENĖ, ROMA JAGMINAITĖ

Z b i k o w s k i M. L a w r e n c e 2009: Music, language, and multimodal metaphor. – Multimodal Metaphor, ed. by Charles Forceville and Eduardo Urios-Aparisi. Berlin: Mouton de Gruyter, 359–381.

Cognitive Analysis of the Campaign of the Homeland Union – Lithuanian Christian Democrats for the Lithuanian Parliamentary Elections of 2008: Conceptual Metaphor of JOURNEY

S U M M A R Y

The paper focuses on the conceptual JOURNEY metaphor of the Lithuanian Conservative Party in the 2008 election campaign. The aim of the study is to analyse how the JOURNEY metaphor reveals political ideology via language (metaphorical expressions), thought (conceptual metaphor) and rhetoric (power of rhetorical impact and manipulation). The research is carried out within the Critical Metaphor Analysis framework, which blends the Conceptual Metaphor Theory and Critical Discourse Analysis, suggested by Charteris-Black (2005). The cognitive analysis showed that Lithuanian Conservative Party tends to conceptualize 2008 General elections as a journey, or to be more exact, the development of the country (its progress or regress) is comprehended through the JOURNEY metaphor. In terms of conceptual correspondences, the path is the most recurrent element which acquires metaphorical importance. Moreover, the PATH image schema which underlies the conceptual metaphor of JOURNEY implies the direction and movement forward as conceptually corresponding the ways to achieve particular political goals. The findings indicated that the JOURNEY metaphor is one of the most elaborate metaphors in terms of scenario development in the Conservative discourse and this metaphor allows us to decode political ideas that politicians try to highlight or hide. Moreover, it has to be admitted that metaphorical expressions of the JOURNEY metaphor have a rhetorical function to persuade the electorate to vote for them.

Įteikta 2014 m. kovo 19 d.

JURGA CIBULSKIENĖ

Lietuvos edukologijos universitetas

Studentų g. 39, LT-08106 Vilnius, Lietuva

[email protected]

ROMA JAGMINAITĖ

Gamtos tyrimų centras

Akademijos g. 2, LT-08412 Vilnius, Lietuva

[email protected]

42

Acta Linguistica Lithuanica LXX