This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
LINA RUTKIENĖ
Institutet för det litauiska språket
ORCID-id: orcid.org/0000-0001-6661-3115
Forskningsinriktning: terminologi.
DOI: doi.org/10.35321/all91-11
KONTEXTUELL SUBSTANTIVERING PÅ WEBBPLATSERNA FÖR HÖGRE UTBILDNINGSINSTITUTIONER OCH YRKESUTBILDNINGSINSTITUTIONER
Kontekstuell substantivering på webbplatser för högre utbildningsinstitutioner och yrkesutbildningsinstitutioner
ABSTRAKT
I artikeln behandlas frågor om kontextuell substantivering utifrån empiriskt material som samlats in från webbplatserna för 25 litauiska utbildningsinstitutioner – högre utbildningsinstitutioner (universitet och högskolor) samt yrkesskolor. Efter en genomgång av särdragen hos andra ordklasser som används substantiviskt översiktligt presenteras de allmänna tendenserna för kontextuell substantivering i de valda källorna, och de insamlade exemplen analyseras. Tematiska grupper av ord och ordkombinationer som fyller substantivets funktion på webbplatserna fastställs, och deras uttrycksformer diskuteras. Eftersom endast adjektiv och particip används substantiviskt på de granskade webbplatserna undersöks kontextuell substantivering i artikeln endast med utgångspunkt i denna ordklass och denna verbform. I slutet av artikeln diskuteras orsakerna till kontextuell substantivering på webbplatserna för högre utbildningsinstitutioner och yrkesutbildningsinstitutioner.
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
ANNOTATION
Artikeln behandlar frågor om kontextuell substantivering på grundval av empiriskt material som samlats in från webbplatserna för 25 litauiska utbildningsinstitutioner – högre utbildningsinstitutioner (universitet, högskolor) och yrkesskolor. Efter en diskussion av begreppen kontextuell substantivering och ord som används substantiviskt granskas de allmänna tendenserna till kontextuell substantivering i de utvalda källorna, och de insamlade exemplen analyseras. Tematiska grupper av ord som används substantiviskt identifieras, och deras uttrycksformer diskuteras. Eftersom endast adjektiv och particip har substantiverats på de analyserade webbplatserna fokuserar artikeln på kontextuell substantivering som enbart bygger på denna ordklass och verbformen. I slutet av artikeln diskuteras orsakerna till kontextuell substantivering på de analyserade webbplatserna.
Substantivering, eller substantivisering1, är ett tvåsidigt fenomen: den kan vara förknippad med ordbildning – när ett substantiverat ord bildas enligt ordbildningstyper genom morfologiska eller morfonologiska operationer; den kan också vara en gradvis, långvarig process – när det först finns en attributiv ordförbindelse, som av vissa orsaker förändras, närmare bestämt ändras betydelsen hos det icke-substantiviska ordet (attributet), och slutligen sker en fullständig substantivering av det ord som bestämmer substantivet. Stefan Höfler kallar det första fallet direkt substantivering och det andra substantivering genom ellips (Höfler 2020: 181–186).
Ett av problemen vid studiet av substantivering hänger samman med ett diakroniskt synsätt på detta fenomen: substantivering undersöks ofta just som en diakronisk process, där endast slutet av substantiveringen kan ses, och den registreras i ordböcker genom att det substantiverade ordet anges som substantiv. Till exempel har sådana ord som kuli amoji, miegamasis registrerats som substantiv i ordböcker, det vill säga vi ser slutet på substantiveringen. Substantiveringsprocessen är således inte alltid tydlig; ofta går det inte att säga om det substantiverade ordet har uppstått genom en gradvis process som ägt rum eller har bildats efter analoga exempel.
1 I litauiska språkforskares arbeten används både termen substantivering och termen substantivisering. I denna artikel har termen substantivering valts, men vid redogörelsen för enskilda författares ståndpunkter används även termen substantivisering för att bevara korrektheten i ordagranna citat och parafraser. Termen substantivisering behövs också när fenomenets processuella karaktär diskuteras.
Straipsniai / Articles
265
Page 3
LINA RUTKIENĖ
I denna undersökning försöker man betrakta substantiveringen ur ett synkront perspektiv: målet är att undersöka bruksexempel för att bedöma den substantiveringsprocess som pågår nu. För att uppnå detta mål behandlas först den teori som hör samman med ämnet – kontextuell substantivering fördjupas som en av substantiveringens former. För att bedöma de allmänna tendenserna till kontextuell substantivering i de utvalda källorna fastställs tematiska grupper av ord från andra ordklasser som används substantiviskt, och deras uttrycksformer analyseras. Ett annat mål är också att diskutera orsakerna till kontextuell substantivering.
Utelämnandet av substantiv och den substantiviska användningen av ord från andra ordklasser är särskilt märkbara på internet – inte bara i diskussionsforum eller andra områden där talspråk används, utan även på statliga institutioners webbplatser, i medier och i reklam (t.ex. ”Brand i ett flerbostadshus”, ”Var är de nya?”, se även fig. 1). Populära institutionella webbplatser och publicistiska portaler är alltså en gynnsam miljö för undersökningen.
Är ni seriösa?Vi har granskat desinformationen om de olympiska: var uppmärksamma!
FIG. 1. Exempel på substantivisk användning av adjektiv (olympiska, den högre)(delfi.lt, 2024–08–16; kurstoti.lt, 2024–06–05)
Som källa till empiriskt material för denna artikel valdes webbplatserna för litauiska utbildningsinstitutioner – högre utbildningsinstitutioner (universitet, högskolor²) och yrkesskolor. De är aktuella och välbesökta, eftersom de är ett viktigt medel för information om början på yrkesbanan och förenar elever, deras föräldrar och pedagoger. På dessa webbplatser används fortfarande mycket text, och av dem förväntar vi oss ansvarsfullt
²Högre utbildningsinstitutioner är av två typer: universitet och högskolor. ”En högskola är en högre utbildningsinstitution där icke-universitetsstudier dominerar, där tillämpad vetenskaplig forskning och (eller) tillämpad vetenskaplig verksamhet eller professionell konst utvecklas. I högskolans namn får orden ’universitet’ och ’akademi’ inte förekomma (Republiken Litauens lag om högre utbildning 2020).”
266
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 4
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
det innehåll som har utarbetats och ett korrekt språk. Språket på de aktuella webbplatserna kännetecknas av en stark orientering mot mottagaren – en ung person med olika behov som skolan strävar efter att tillgodose.
Undersökningen genomfördes under februari–maj 2024. Eftersom informationen förändras kan uppgifterna vara annorlunda i dag. Sammanlagt granskades 25 webbplatser för högre utbildningsanstalter och yrkesutbildningsinstitutioner. Vid urvalet av webbplatser för undersökningen eftersträvades att de högre utbildningsanstalterna och yrkesskolorna skulle ha olika profiler och komma från olika regioner i Lietuvos.
Den huvudsakliga metoden i artikeln är den analytiskt deskriptiva. Med denna metod systematiseras och analyseras de insamlade empiriska uppgifterna och resultaten sammanfattas. Genom denna metod försöker man, efter att ha analyserat mer konkreta fall av ord som används substantiviskt, visa en övergripande bild av kontextuell substantivisering på webbplatser för högre utbildningsanstalter och yrkesskolor. Den analytiskt deskriptiva metoden kombineras med morfologisk analys. De kategoriska språkdelarnas och deras formers betydelser är viktiga för att fastställa de konkreta lexikala betydelserna och för att dela in substantiviskt använda ord i tematiska grupper.
1. KONTEXTUELL SUBSTANTIVISERING SOM EN AV SUBSTANTIVISERINGENS VARIANTER
Substantivisering, en av transpositionstyperna, är när ord från andra språkdelar övergår till substantiv. Det är ett gammalt, föränderligt semantiskt och grammatiskt fenomen, en av formerna av språklig synkretism. I litauiskan är substantivisering enligt Kazimieras Gaivenis och Stasys Keinys särskilt typisk för adjektiv och räkneord samt particip (Gaivenis, Keinys 1990: 41).
Sambanden mellan resultatet av substantiviseringen3 – det substantiverade ordet – och den nämnda synkretismen har behandlats av den tjeckiska språkforskaren Gabriela Lenartová (2017). Termen synkretism, som genom transterminering från filosofins och konstens områden överfördes till språkvetenskapen, började användas av Lui Jelmslev och förstås inom språkvetenskapen som neutralisering av oppositioner samt sammansmältning av funktioner och betydelser. Enligt G. Lenartová är synkretismens kännetecken således följande: 1. Det substantiverade ordet förlorar sin attributiva funktion och börjar beteckna ett föremål med en viss egenskap – en
3 I språkvetenskapliga arbeten benämns resultatet av substantiviseringen på olika sätt. I den utländska litteraturen kan termen substantiverat påträffas (en sådan enterm är exakt och praktisk att använda). I litauiska författares artiklar förekommer, utöver den vanligaste ordkombinationen substantiverat ord (eller med angivande av den konkreta språkdelens namn), även ordkombinationen substantiverat ord (adjektiv, particip) (se Malakauskas 1987, även Palionis 1961).
Straipsniai / Articles
267
Page 5
LINA RUTKIENĖ
ordet omfattar betydelserna hos två språkdelar; 2. Det förvärvar substantivets morfologiska kännetecken. Vissa substantiverade ord är förbundna endast med ett genus, medan andra bevarar samma genuskarakteristika som adjektiv eller particip (Lenartová 2017).
I litauisk språkvetenskap undersöks substantivisering både i samband med ord202bildning och i samband med morfologiska frågor. Aldona Paulauskienė betraktar substantivisering (språkforskaren använder termen substantivering) som ett fenomen inom funktionell ordbildning (Paulauskienė 1994: 43–46). Vid analys av substantivisering som ett morfologiskt fenomen skiljer man mellan vissa grader av substantivering; detta delområde behandlas dock vanligen vid undersökning av substantiviseringen av konkreta språkdelar, inte av substantivisering i allmänhet.
I Litauiska språkets grammatik (LKG 1965) skiljer man mellan två huvudgrader av adjektivens substantivering: självständigt substantiverade adjektiv (som används som självständiga substantiv) och osjälvständigt substantiverade adjektiv (”beroende på kontexten kan de ha substantivets funktion och betydelse samt fungera som attribut, liksom adjektiv” (LKG 1965: 532)). Även vanliga adjektiv nämns; dessa kan i kontexten fungera som substantiv, men bör inte betraktas som substantiverade. ”I kontexten saknas det bestämda ordet i hög grad; det är underförstått, jfr Endast de starka når friheten [människorna]” (LKG 1965: 532). Pranas Skardžius kallar emellertid även adjektiv som används substantiviskt i kontexten och som ”utför substantivets uppgifter” för substantiverade (Skardžius 1996 [1943]: 558).
Pranas Kniūkšta skiljer i monografin Adjektiv med suffixet –inis mellan fyra grader av adjektivens substantivering (Kniūkšta 1976). Stasys Keinys använder inte termen substantiveringsgrad utan termen substantiveringsstadium och urskiljer två substantiveringsstadier: att bli substantivlik betyder att ha substantivets egenskaper men ännu inte ha övergått till substantiv, medan att substantiveras betyder att slutgiltigt övergå till substantivklassen. Substantiveringen är en redan avslutad process. Dessutom tillägger St. Keinys att litauiska termer är mer praktiska än internationella, eftersom de kan uttrycka olika stadier av samma förlopp (Keinys 2005 [1973]: 380).
För undersökningen av kontextuell substantivisering är emellertid termen substantivisering med bred betydelse enligt min mening mer praktisk, eftersom den litauiska termen substantivering snarare förknippas med processualitet och kontinuitet i tidsmässigt avseende. När det gäller kontextuell substantivisering – vid genomförandet av en synkron undersökning – vore det beträffande ord av litauiskt ursprung enligt min mening mer ändamålsenligt att välja ordet substantiviskhet, inte substantivering, eftersom ord som i kontexten står i substantivets position i de flesta fall inte håller på att substantiveras, utan endast används substantiviskt. Generellt kan ett kontextuellt utelämnande av substantivet väcka tvivel om huruvida detta fenomen över huvud taget kan hänföras till substantivisering. Ramunė Vaskelaitė, som undersökte bedömningen av attributiva particip med beroende ord i normerande texter och norm
268
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 6
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
I språkliga arbeten drar hon slutsatsen att ”förhållandet mellan substantivisk användning och substantivisering” inte är tydligt (Vaskelaitė 2019: 25). Med utgångspunkt i P. Kniūkštas teori om grader av substantivisering och andra insikter som presenteras nedan kommer dock användningen av ord från andra ordklasser på ett substantiviskt sätt i denna artikel ändå att betraktas som en av substantiviseringens varianter. P. Kniūkšta kallar ”sådana avledningar med suffixet –inis som används substantiviskt och annars är vanliga som adjektiv” för tillfälligt substantiverade adjektiv och hänför dem till gruppen av adjektiv med suffixet –inis som substantiveras i tredje graden45. P. Skardžius betonar att ”ett enskilt ords funktion och betydelse i mycket hög grad beror på den kontextuella omgivningen, på hela satsen som sådan” (Skardžius 1996 [1943]: 559). Att ord från andra ordklasser som används i en substantivisk position kan betraktas som fall av kontextuell substantivisering framgår av att de, liksom permanent substantiverade ord, i satsen får substantivisk betydelse och fyller syntaktiska substantivfunktioner. De behåller dock substantivets kategoriska kännetecken endast i denna kontext. Ord från andra ordklasser används substantiviskt i en viss kontext på grund av ellips, det vill säga på grund av ett utelämnat substantiv, och deras substantiviska betydelse förstås utifrån kontexten.
Syntaxen är särskilt viktig för kontextuell substantivisering – i detta fall skapar syntaxen förutsättningar för den morfologiska processen. Ellipsbegreppet är överlag förbundet med syntax. När substantivet utelämnas övertar den beroende beståndsdelen i den attributiva ordgruppen funktionerna hos den överordnade beståndsdelen, som uttrycks med ett substantiv. Enligt G. Lenartovas ovan nämnda uppfattning kan substantivet utelämnas när det föremål som betecknas med substantivet är välkänt. ”Man tänker på substantivet, men det uttalas inte” (Lenartova 2017).
4 Gradtalet anges enligt den ordningsföljd som P. Kniūkšta presenterar.
5 A. Paulauskienė behandlar sådana fall när hon diskuterar adjektivets substantiviska användning (Paulauskienė 1994: 39).
Straipsniai / Articles
269
Page 7
LINA RUTKIENĖ
2. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN AV KONTEXTUELL SUBSTANTIVISERING PÅ DE LITAUISKA HÖGSKOLORNAS OCH YRKESUTBILDNINGSINSTITUTIONERNAS WEBBPLATSER
2.1. Allmän information om undersökningen
På de litauiska högskolornas och yrkesutbildningsinstitutionernas webbplatser som besöktes under februari–maj 2024 hittades sammanlagt 149 fall av kontextuell substantivisering, varav 76 unika ord från andra ordklasser som användes substantiviskt. Kontextuell substantivisering är minst utbredd i högskolornas webbplatsspråk och mest utbredd i yrkesutbildningsinstitutionernas.
I litauiskan tenderar olika ordklasser att substantiveras. Som A. Paulauskienė skriver kan ”bestämda former av adjektiv och particip, avledningar med suffixen -inis, -ė (malkinė), -ienė (bulvienė), -ėtis (varškėtis), sammansatta ord och prefixavledda ord (juodadarbis, beprotis, begalvis) förvandlas till substantiv, eftersom deras betydelse och grammatiska struktur lämpar sig för att fylla substantivets funktioner” (Paulauskienė 1983: 43). Undersökningen visade att endast adjektiv och particip används substantiviskt på högskolornas och yrkesutbildningsinstitutionernas webbplatser; därför undersöks kontextuell substantivisering fortsättningsvis i artikeln med utgångspunkt i dessa.
Det bör uppmärksammas att det inte alltid går att avgöra om substantiviseringen är kontextuell. Exempelvis kan nepilnametis vara både adjektiv och substantiv; eftersom formen sammanfaller är det därför inte helt klart om ordet nepilnametis exempelvis i satsen ”Minderåriga (upp till 16 år) lämnar in ansökan om att börja i årskurs 9 tillsammans med sin far/mor eller vårdnadshavare” kan anses vara använt substantiviskt. Oklarheten förstärks också av att samma avledningstyper ofta används för att bilda sammansatta adjektiv och substantiv. Med utgångspunkt i den allmänna tendensen på de aktuella institutionernas webbplatser att utelämna substantivet asmuo skulle man även kunna tänka sig kontextuell substantivisering. Sådana oklara fall avvisades dock ändå.
När undersökningen inleddes förväntades det att de flesta fallen av kontextuell substantivitet skulle förekomma i artikeltexter, men undersökningen visade att dessa fall dominerar i webbplatsernas rubriker och underrubriker. Det bör sägas att webbplatserna inte bara uppvisar kontextuell substantivisering – även redan helt substantiverade bestämda adjektiv och particip används, exempelvis aklasis, neįgalusis, suaugusysis; i detta fall har substantiviseringen redan ägt rum, och det rör sig om termer,
270
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 8
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
registrerats i terminografiska resurser (t.ex. Lietuvos Respublikos terminų banke). Med andra ord är detta fasta substantiverade ord. Vissa av dem ingår också i institutionsnamn, t.ex.: Lietuvos kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų ugdymo centras, Lietuvos aklųjų ir silpnaregių ugdymo centras, Neįgaliųjų reikalų departamentas. Det bör uppmärksammas att man i Enciklopediniame edukologijos žodyne, utgiven 2007 (Jovaiša 2007), fann ett substantiverat ord (particip) som fungerar som en edukologisk term – tiriamasis. Även om ordboken innehåller termer som rör personers hälsotillstånd, t.ex. kurčn eb ylystė, anges benämningar på personer utifrån deras hälsotillstånd inte som termer.
Det bör noteras att fasta substantiverade ord kan genomgå kontextuell desubstantivering: på Vilniaus dizaino kolegijos (VDK) webbplats finner man exempelvis, efter att ha klickat på rubriken Neįgaliesiems, underrubriken Neįgaliųjų studentų rėmimas.
Generellt är kontextuell substantivering ett kännetecken för språket på webbplatserna för de flesta undersökta skolorna och överensstämmer med språkets allmänna tendens – det vill säga att ord som betecknar personer och andra levande varelser oftast övergår till substantivkategorin i icke-specialiserat språk. Dessutom, som anges i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje vid behandlingen av attributiva adjektiv, ”används särskilt gärna maskulina pluralformer som betecknar en bestämd grupp människor” (DLKG 2005: 176). Det empiriska materialet visar att detta påstående inte bara gäller de attributiva former som samlats in från webbplatserna och används substantiviskt, utan även vanliga adjektiv och particip. De substantiverade orden i dessa tematiska grupper behåller vanligtvis båda genusformerna – maskulinum och femininum – men alla ord som samlats in för denna undersökning och som används substantiviskt på webbplatserna står i maskulinum6. Det bör uppmärksammas att olika former av samma ord betecknar helt olika begrepp: baigiamieji (← baigiamieji egzaminai) – baigiantieji (← baigiantieji asmenys), stojamieji (← stojamieji egzaminai) – stojantieji (← stojantieji asmenys).
Vissa ord som används substantiviskt har blivit språkliga mallar på de undersökta utbildningsinstitutionernas webbplatser. Exempelvis förekommer dativformen av participet stojantiems (-iesiems), som står i substantivets position, på nästan alla webbplatser. Vid vissa universitet ersätts denna mall uppenbarligen av önskade skäl med en annan formulering, t.ex. priėmimas. Det kvantitativa kriteriet väcker naturligtvis frågan om detta exempel kan hänföras till kontextuell substantivering. Utifrån användningstendenserna kan man tala om en snäv kontext – det vill säga en enskild institutions webbplats – och en bred kontext – det vill säga majoriteten av
⁶ För noggrannhetens skull bör det sägas att vissa uppgifter kontrollerades när artikeln förbereddes för publicering. Det visade sig att Vilniaus universiteto webbplats för närvarande [besökt 2024-10-05] vid sidan av maskulina former även presenterar feminina former, t.ex. stojantie-siems (-čiosioms).
Straipsniai / Articles
271
Page 9
LINA RUTKIENĖ
webbplatser inom detta område. Således skulle sådana substantiviskt använda ord som återkommer på flera utbildningsinstitutioners webbplatser vara exempel på kontextuell substantivering i den nämnda breda kontexten. Betydelsen hos ett adjektiv eller particip som används substantiviskt förändras i två riktningar: å ena sidan blir den snävare och mer konkret än betydelsen hos ett vanligt adjektiv eller particip. Exempelvis betecknar participet besimokantis inte en egenskap som kännetecknar många levande objekt (besimokantis vaikščioti kūdikis, besimokantis tarnauti šunelis osv.), utan betecknar ett specifikt objekt – besimokantį asmenį. Den lexikala betydelsen förändras dock i grunden inte. Å andra sidan består betydelsen inte bara av den betydelse adjektivet eller participet hade, utan också av den kontext i vilken de ingår – betydelsen utvidgas. Utöver den lexikala betydelsen får den språkliga enheten nya egenskaper. Betydelsen hos ett adjektiv eller particip som används substantiviskt omfattar också substantivets betydelse – objektet (personen eller annat) och dess handling, egenskap, tillstånd eller status förenas. Ett sådant substantiviskt använt ord får alltså, genom att beteckna både en realitet och en för den kännetecknande särskiljande egenskap, en stor semantisk laddning. Substantivering är således samtidigt också semantisk kondensering. Denna semantiska kondensering är särskilt relevant för rubriker och underrubriker (se vidare avsnitt 2.3).
2.2. Tematiska grupper och uttrycksformer hos substantiviskt använda ord
Som nämnts är kontextuell substantivering i språket på webbplatserna för högre utbildningsanstalter och yrkesskolor främst förknippad med benämningar på personer. Detta är förståeligt, eftersom personen är det centrala subjektet och objektet inom utbildningsområdet. Samtidigt är detta också det centrala begrepp utifrån vilket en mer detaljerad bild av detta område skapas och den fortsatta differentieringen och nomineringen av begrepp genomförs.
Således kan man anta att de flesta ord från andra ordklasser som står i substantivets position på webbplatser för högre utbildningsanstalter och yrkesutbildningsinstitutioner förekommer utan att substantivet asmens används (se fig. 2). Detta substantiv är ett av de centrala orden på de besökta webbplatserna. Exemplen visar dessutom att de particip och adjektiv som används substantiviskt i samtliga fall står i maskulinum, och detta kan vara ett formellt tecken på att de innehåller komponenten asmuo.
Den huvudsakliga tematiska gruppen bland de funna substantiviskt använda orden är således benämningar på personer (den utgör 91 procent av alla ord eller ordkombinationer som används i substantivets position). Fyra undergrupper kan urskiljas inom denna tematiska grupp – de beror inte bara på den lexikala betydelsen, utan också på ordklassens och formens särdrag. Fördelningen av de kvantitativa uppgifterna presenteras i figur 3.
272
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 10
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
FIG. 2. Exempel på kontextuell substantivering (BTMC, 2024-05-06)
FIG. 3. Fördelningen av kvantitativa data för undergrupperna inom den tematiska gruppen av personbeteckningar (AP – personbeteckningar) (data från februari–maj 2024)
1. Personbeteckningar utifrån den handling som utförs (mer sällan – inte utförs). Denna handling markeras av aktiva presens- och preteritparticipsformer, bildade av verb med betydelsen av en aktiv handling (som beror på aktörens medvetna ansträngningar)7. Detta är den största undergruppen: atvykusysis KFG, VDK, besimokantis LSMU („Moduler för elever i allmänbildande utbildning i gymnasieklasserna I–II (årskurs 9–10)“ AP RC), besimokantysis VTVP, dalyvaujantysis
7 För en närmare redogörelse för verbens klassificerande betydelser, se LKG 1971; Servaitė 1984.
Straipsniai / Articles
273
Page 11
LINA RUTKIENĖ
PMC, dirbantis VSRC, ieškantis [pašaukimo] ŠĮKS („För dem som söker sitt kall och söker antagning“), kuriantis VTVP, mokantis [visų kainų] MRU, nestudijuojantis LSMU, nesiekiantis [įgyti] VAVM („Yrkesutbildningsprogram för dem som inte strävar efter att få en gymnasieutbildning“ VAVM), perstojantis VSRC, siekiantis ISM, APRC („För dem som strävar efter yrkesmässiga höjder“ ISM), stojantis VVK, KK, LMTA, LJŽKA, VDA, VU, VKPM („Aktuell information för sökande“ KK), stojantysis KTMC, VKK, VTVP („Registreringen av sökande äger rum den 3 juni–5 augusti 2024“ KMPMC); baigęs LSMU („För dem som har avslutat årskurs 8“), baigiusysis VU („De som avslutar dessa studier får en yrkeskompetens som läkare eller tandläkare“ LSMU), įgijęs [išsilavinimą] LMTA („Program för dem som har fått gymnasieutbildning“ VAVM), įstojusysis VK⁸, neįgijęs [išsilavinimo] APRC, studijavęs VKK („Information för studerande“ VKK).
Som nämnts utmärker sig participet stojantis, liksom dess bestämda form stojantysis, från alla andra genom sin användningsfrekvens – det har observerats på alla webbplatser. Ett kvantitativt kriterium skulle kanske göra det möjligt att tala om att detta substantiviskt använda ord övergår till en ordgrupp med högre grad av substantivering – det vill säga en tendens att fullt ut övergå till substantiv. Å andra sidan visar den frekventa användningen också att utbildningsområdets terminologi saknar en beteckning för begreppet som rör en persons antagning till en högre utbildningsinstitution, och participets bestämda form stojantysis skulle kunna bli en kodifierad term inom utbildningsområdet.
De behandlade substantiviskt använda participen har, som nämnts, uppstått ur attributen i attributiva ordgrupper. Det är vanligt att hävda att attributiva particip „betecknar egenskaper hos ting. I denna position framträder participens verbalsubstantiviska drag särskilt tydligt“ (Ambrazas 1979: 29). När det attributiva participet övertar substantivets betydelse och funktioner blir betydelsen av attributets egenskaper mindre aktuell – substantiviskt använda aktiva particip, baserade på verb med handlingsbetydelse, blir närmare besläktade med substantiv som bildats av verb, jfr.: ieškantis, ieškantysis – ieškotojas.
2. Den andra tematiska undergruppen är – personbeteckningar utifrån en utvärderad egenskap. Med dessa substantiviskt använda ord anges att personer skiljer sig från andra genom vissa egenskaper och kompetenser. Medlemmarna i denna undergrupp kännetecknas av varierande uttrycksformer. Det aktiva presensparticipet, bildat av tillståndsverbet turintis, har i kontexten alltid en så kallad nödvändig följeslagare (Sližienės term, se utförligare Sližienė 1980) – utan denna följeslagare bildar participet ingen semantisk enhet: turintis kvalifikaciją DTVM, turintis piešimo / tapybos / kompozicijos pagrindus VDK, turintys individualių poreikių PMC, neturintis galimybės pateikti prašymą VKPM. I detta fall får hela den objektiva ordgruppen, inte endast participet, en kontextuell substantivisk betydelse. Övriga enheter i denna undergrupp:
⁸ Vilniaus kolegija, se https://www.viko.lt.
274
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 12
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
avancerad VDK (VDK ”Sömnad och konstruktion för avancerade”), nybörjare VDK (VDK ”Kurser i sömnad och konstruktion för nybörjare”), uttryckta genom particip bildade av verb för aktiv handling, samt bäst VSRC (VSRC ”De bästa hedrades”), uttryckt genom ett kvalitativt adjektiv.
Den tredje – föga omfattande – undergruppen omfattar benämningar på personer utifrån ett visst behov, betecknade med substantiverade presensparticip i aktiv form bildade av verb som uttrycker ett mentalt tillstånd. I substantivets position står de inte ensamma – de bildar en semantisk enhet med ett nödvändigt komplement (ett styrt ord – ett substantiv eller en infinitiv): önskar studentbostad / registrera sig VK, MRU, vill studera / förvärva / byta / förbättra m.fl. KEG, VSRC, VVK, KSU (”De som vill börja på de studieprogram som Vilniaus verslo kolegija erbjuder på en högre årskurs måste lämna in de nödvändiga dokumenten”⁹ VVK).
Ytterligare en undergrupp kan urskiljas – benämningar på personer utifrån en handling som andra utfört på dem. Denna undergrupp består av substantiverade particip i passiv form (mer sällan av particip med bestämningar). På flera webbplatser, till exempel ISM och VTVP, används den inbjudne substantiviskt (”Ett elektroniskt avtal ingås med de inbjudna” ISM) eller uttrycket den inbjudne att studera KTMC, VTVP. Flest benämningar på personer utifrån en handling som andra utfört på dem, uttryckta genom substantiverade passiva particip, hittades på webbplatsen för Sankt Josefs prästseminarium i Vilnius, till exempel: de iklädda ŠJKS (”alla där [på seminariet] boende seminarister blev iklädda en soutane” ŠJKS), de vigda ŠJKS, de invigda ŠJKS.
När det gäller substantiverade particip anges de klassificerande betydelserna hos de verb som de har bildats av inte av en slump. Av de behandlade exemplen kan följande regelbundenhet skönjas: när ett substantiverat particip har bildats av ett verb med betydelsen tillstånd, får det, som nämnts, vanligtvis inte substantivisk betydelse i kontexten på egen hand, utan tillsammans med sitt så kallade nödvändiga komplement (det styrda ordet). För substantiverade adjektiv och particip bildade av aktiv handling behövs det nödvändiga komplementet vanligtvis inte.
Som exemplen visar dominerar obestämd form hos participen. Bestämda former, som i högre grad tenderar att substantiveras, är relativt sällsynta. Enligt Aldona Valeckienė, som undersökte substantiveringen av bestämda adjektiv, är substantiveringen av bestämda och obestämda former olika: hos enkla adjektiv märks frånvaron av ett substantiv tydligare. ”Bestämda adjektiv, som betecknar bestämda ting och kan särskilja dem, substantiveras alltså snabbare och har en högre grad av substantivering än enkla adjektiv.”
⁹ Exemplens språk har inte korrigerats.
Straipsniai / Articles
275
Page 13
LINA RUTKIENĖ
(Valeckienė 1957: 243). Bestämda adjektiv ”anger tillsammans med egenskapen också egenskapens bärare; det bestämda ordet är helt onödigt intill substantiverade bestämda adjektiv” (LKG 1965: 532). De nämnda iakttagelserna är i detta fall tillämpliga även på particip.
De ovan behandlade orden som betecknar personbenämningar och används i substantivets position har bildats ur ordkombinationer i det allmänna språket – inte ur sammansatta termer. Det är förståeligt att utbildningsinstitutionernas webbplatser också innehåller många termer från utbildningsområdet. Vid insamlingen av materialet hittades dock få exempel (9 procent) som visade en tendens att använda de underordnade leden i sammansatta termer substantiviskt.
När det gäller substantivisk användning av underordnade led i termer kan man urskilja den tematiska gruppen benämningar på former för kunskapsinhämtning och kunskapskontroll – kurser och examinationer. Gruppen skulle bestå av följande medlemmar: avslutande VDK, förberedande VDK, antagnings VTDK (”Antagningsproven inom studieinriktningen mediekonst (tillämpad fotografi) genomförs” VTDK)¹⁰; mellan PMC, statliga VU.
Den sista tematiska gruppen har endast två medlemmar – benämningar på skoltyper: högskolan VK, yrkesskolan VSRC (”För dem som vill studera vid sin gymnasieskola och yrkesskola samtidigt VSRC”).
Forskningsresultaten visar att det på utbildningsinstitutionernas webbplatser främst är particip som tenderar att inta substantivets position – både ensamma och tillsammans med ett underordnat ord (se fig. 4).
Det bör tilläggas att enligt undersökningsresultaten har ord som används substantiviskt endast i en viss kontext, till skillnad från permanent substantiverade ord, nästan aldrig själva en attributiv bestämning.
¹⁰ Övergången av adjektiviska particip till en annan ordklasskategori är ett ämne som kräver en separat undersökning. Även om ämnet på senare tid har fått större uppmärksamhet (se Markevičius 2012; Kudirka 2021), finns det fortfarande många oklarheter. Till exempel: kan vi i sådana termer som avslutande tentamina, antagningsprov se en genomförd adjektivisering, eller kan vi trots allt endast tala om participets adjektiviska karaktär? Kazimieras Gaivenis analyserar denna typ av termer som bildade av ett passivt particip och ett substantiv (Gaivenis 2014 [1968]). Sjukdomsbenämningen kvävande är enligt terminologen ett substantiverat particip (Gaivenis 2014 [1966]); forskaren talar inte om adjektivisering. St. Keinys betraktar däremot det underordnade ledet bindande material i termen som bindande ett adjektiv (”Dessutom har termen bindande material en användningstradition inom den litauiska målningsterminologin. Den användes (endast med det enkla, inte det bestämda adjektivet) i sin Handbok i målningsteknik av den framstående litauiske konstnären P. Kalpokas” (Keinys 2005 [1972]: 387)).
276
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 14
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
Fig. 4. Fördelningen av uttrycksformer för enheter som används substantiviskt, procent (uppgifter från februari–maj 2024)
2.3. Orsaker till kontextuell substantivering
Sannolikt bör principen om språklig ekonomi betraktas som en obestridlig orsak till kontextuell substantivering. I de senaste språkvetenskapliga studierna ägnas denna princip betydande uppmärksamhet (t.ex. Vincentini 2003; Bedričhová 2006; Mingyou 2017 m.fl.). Det är värt att notera att även utländska språkvetare nämner liknande fall av kontextuell substantivering som har påträffats på webbplatser. Exempelvis presenterar Rishat Zhurkenovich Saurbayev och medförfattare, bland andra exempel på språklig ekonomi, också ett exempel analogt med de som behandlas i artikeln: finalas ← final examinations. Författarna hävdar att principen om språklig ekonomi är universell och utgör en av de huvudsakliga orsakerna till förändringar i alla språk“ (Saurbayev m.fl. 2021: 430–432).
Ett av sätten att förverkliga principen om språklig ekonomi är ellips, som, såsom nämnts, också ger upphov till substantivisk användning av ord från andra ordklasser. I kommunikationsprocessen väljs en kortare variant för att spara tid (i vissa fall även utrymme, t.ex. i rubriker). Textförfattaren skriver de ord som är nödvändiga för att uppnå kommunikationsresultatet och utelämnar dem som kan förstås utifrån kontexten – här är den ovan nämnda semantiska kondenseringen särskilt betydelsefull. På webbplatser är det naturligtvis också viktigt att under begränsad tid förmedla så mycket aktuell information som möjligt. På de behandlade utbildningsinstitutionernas webbplatser dominerar den publicistiska stilen, och denna stil kännetecknas, utöver en informativ funktion, även av att fylla en påverkansfunktion. Ett sätt att förverkliga påverkansfunktionen är att använda ett språk som ligger mottagaren nära. ”Ellips visar sambandet
Straipsniai / Articles
277
Page 15
LINA RUTKIENĖ
med talspråket“, hävdar Ona Petrenienė (2011: 89). Man kan alltså anta att ellips hjälper webbplatsernas skapare att uppnå målet – att visa att skolornas representanter (författarna till webbplatsernas texter) identifierar sig med ungdomar, tar över deras språk och förstår dem. På den skola som de uppmanas att söka till kommer de att finna en närstående miljö.
Vid bedömningen av webbplatsernas texter kan man inte bortse från det visuella materialet. Det är just i webbplatsernas bilder som det som utelämnas i de behandlade konstruktionerna syns – det vill säga personen (personerna) (se fig. 5).
FIG. 5. Fotografier av personer – som kompensation för det utelämnade substantiv som betecknar en person (DTVM, 2024–05–29)
Det huvudsakliga objektet i det illustrativa materialet kompenserar i detta fall så att säga för en del av den skrivna texten – substantivet som betecknar en person. Kontexten för kontextuell substantivering är alltså inte enbart skriftlig utan även visuellt material. Att personer på högskolors och yrkesutbildningsinstitutioners webbplatser oftast betecknas med aktiva particip kan förklaras av själva formens särdrag: participets aktiva form förutsätter att en aktör som kan utföra handlingen – en levande varelse – är underförstådd bredvid, och således är denna egenskap redan fixerad i semantiken hos participets aktiva form.
Det empiriska materialet visar att vissa presensparticip som används substantiviskt är synonyma med substantiv som betecknar personer utifrån egenskap, tillstånd eller utförande av en handling: jfr. besimokantis – moksleivis, mokinys, kuriantis – kūrėjas, studijuojantis – studentas. Frågan uppstår varför textförfattarna inte väljer att använda det substantiv (den term) som bättre skulle motsvara principen om språklig ekonomi. Även detta kan återigen förbindas med semantiken hos presensformen av det aktiva participet. Participets tempusformer är förbundna med förändring av tillstånd. Substantiv
278
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 16
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
uttrycker en bestående egenskap. Sökande, studerande, den som vill kommunicera – egenskaper som kännetecknar en person så länge hen befinner sig i detta tillstånd (dvs. t.ex. sökande tills hen blir antagen). Dessa egenskaper är tidsbegränsade, vilket uttrycks genom presensformen. Genom aktiva particip skapas en motsvarande bild av utbildningsinstitutionerna – dynamik och förändring av tillstånd. Det har observerats att många ord och ordkombinationer som används substantiviskt på utbildningsinstitutionernas webbplatser innehåller betydelsesem: brist. I frasen för dem som söker en kallelse anar vi exempelvis en antydan om att personen ännu inte har funnit sin kallelse, men att hen kommer att finna den efter att ha blivit antagen till institutionen. I frasen för dem som inte har förvärvat grundläggande utbildning kan vi urskilja ett löfte om att personen kommer att förvärva denna utbildning vid institutionen. Den som vill kommunicera kommer att få möjlighet att kommunicera etc. Adressaten måste, för att undanröja denna brist, vidta de angivna åtgärderna11.
SLUTSATSER
1. Kontextuell substantivering är ett av kännetecknen för språket på litauiska högre utbildningsanstalters och yrkesskolors webbplatser. Ord från andra ordklasser fyller oftast substantivets funktion i rubriker och underrubriker. Majoriteten (91 procent) av dessa ord har bildats av ordkombinationer från det allmänna språket – fall där underordnade led i sammansatta termer används substantiviskt är betydligt ovanligare (9 procent). Eftersom utbildningsområdets huvudsakliga subjekt och objekt är personen, är kontextuell substantivering på de granskade webbplatserna främst förknippad med benämningar på personer. De flesta ord och ordkombinationer förekommer i substantivposition utan att substantivet person används.
2. På högre utbildningsanstalters och yrkesskolors webbplatser kan substantiviskt använda ord och ordkombinationer delas in i tre tematiska grupper: benämningar på personer (91 procent), benämningar på former för kunskapsinhämtning och kunskapskontroll (7 procent) samt benämningar på skoltyper (2 procent). Den största tematiska gruppen – benämningar på personer – består av fyra undergrupper: benämningar på personer efter den handling de utför (mer sällan den de inte utför), benämningar på personer efter en värderande egenskap, benämningar på personer efter ett visst behov samt benämningar på personer efter en handling som utförts av andra.
3. På de undersökta webbplatserna används endast adjektiv och particip substantiviskt – överföring av substantivets funktioner till andra ordklasser (verbformer) är
11 inte typisk. Materialet som presenteras på högre utbildningsanstalters och yrkesskolors webbplatser påminner ofta om den allt vanligare lösningsjournalistiken (se Murray, Stroud 2019 för en utförligare behandling): efter att problemet har presenterats anges en lösning, en slags instruktion skrivs ned (jfr den sökandes steg VSRC), varefter positiv information ges: livet för den person som har löst problemet blir bättre.
Straipsniai / Articles
279
Page 17
LINA RUTKIENĖ
Substantivets funktioner på utbildningsinstitutionernas webbplatser. Particip utgör mer än 90 procent av alla funna fall av kontextuell substantivering. Undersökningen visade att substantivpositionen inte bara kan fyllas av ett enda ord, utan också av en ordkombination som utgör en semantisk enhet. Det så kallade nödvändiga attributet (det styrda ordet) behövs enligt undersökningen för att bilda en semantisk enhet när participet är bildat av ett verb med betydelsen tillstånd.
4. Den huvudsakliga orsaken till kontextuell substantivering anses vara språkekonomins princip. Ett sätt att förverkliga språkekonomins princip är ellips, som, vilket nämnts, leder till substantivisk användning. Dessutom är den publicistiska stilens särdrag samt participformens egenskaper viktiga. Ett substantiviskt använt ord eller en substantiviskt använd ordkombination bidrar ofta till att förverkliga den påverkan som avses och aktualisera dynamik och förändring av tillstånd – viktiga drag i utbildningsinstitutionernas världsbild.
FÖRTECKNING ÖVER ORD OCH ORDKOMBINATIONER SOM ANVÄNDS SUBSTANTIVISKT PÅ HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTERS OCH YRKESSKOLORNAS WEBBPLATSER
De som slutfört kandidatuppsatsen LJŽKA; de som besökt festen LJŽKA; den ankommande VDK, de ankommande KEG, den ankommande VDK; den som slutfört BTMS, LSMU, den som har slutfört BTMC, VU, LSMU; de som har slutfört skolan DTVM, den som har slutfört studieprogrammet KK, de som har slutfört studierna LJŽKA, de som har slutfört högskolan VK; de avslutande VSRC; de som är intresserade av studier VDK; de som genomgår behandling LJŽKA; den studerande APRC, VSRC, den studerande KIEG, VTVP; de deltagande PMC; de som funderar på officersyrket LJŽKA; de som fått en plats KK; den bästa VSRC, de bästa VSRC, VAVM; de som söker sin kallelse ŠJKS; de som förvärvat utbildning LMTA, VAVM; den registrerade PMC; de visa VKPM; de som antogs 2021 VK; de som kläds på ŠJKS (”alla präster som bodde där [på seminariet] blev iklädda en kaftan” ŠĮKS); de som avser att studera KK; de som skapar VTVP; de som skapar Litauen VAVM; de som handleder BTMC; de väntande VDK; de som behärskar språket ISM; de som betalar hela avgiften VK; motiverade LJŽKA; de som inte är rädda LJŽKA; de som inte har förvärvat utbildning APRC, VKPM; de som inte antogs VK; de hörselskadade VU; de som inte finner sig till rätta ISM, de rastlösa ISM; de som inte strävar efter att förvärva utbildning VAVM; den som inte studerar LSMU; de som saknar möjlighet VKPM, de som saknar e-post KK; de som vill VAVM; de som vill bosätta sig i studenthem VU, de som vill studera KIEG, VSRC, KEG, de som vill förvärva utbildning VSRC, de som vill antas LJŽKA, VVK, de som vill få ett stipendium VDK, de som vill
280
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 18
Kontextuell substantivisering på högskolors och yrkesutbildningsinstitutioners webbplatser
de som vill ändra eller förbättra sin kvalifikation VSRC, de som vill bevittna disputationer VDK, de som vill studera LJŽKA, LJŽKA, de som vill få information om KK, de som vill delta i veckotidningen ŠJKS, de som vill bli officerare LJŽKA; de som är inställda på att upptäcka KTU, de som är inställda på att leda KTU, de som är inställda på att förändra KTU; de som beslutat sig för att skaffa en specialitet VAVM; de som avbrutit studierna VK; de som önskar registrera sig MRU; den inbjudne ISM, VDK; den inbjudne att studera KTMC, VTVP, de inbjudna KEG; de som berörts av krigets fasor ŠJKS; förberedande VDK; de som är beredda att gå ISM; de invigda ŠJKS; de helgade ŠJKS; de som påverkats av trauman VD, KK; de avancerade, de som har avancerat VDK; de som byter utbildning VSRC; de som missbrukar alkohol VDK; de som planerar en karriär KTMC; nybörjaren PMC, VDK; de som söker stipendium VDK, de som söker finansierade studieplatser VU; de som avlägger ed LJŽKA; yrkesmässig VSRC; de som står i formation LJŽKA; de sjuka LJŽKA; de som strävar efter utbildning APRC, de som strävar efter mer ISM; den drunknande LJŽKA; de starkaste VAVM; de som ska börja studera VDK; de som börjar studera KK, ILK, VVK, LMTA, BTMC, KTU, MRU, ŠPMC, VDA, VKPM, VSRC, den som börjar studera KTMC, VSRC VTVP, VDK, KEG, VDK, de som börjar studera ISM, LJŽKA, VKPM; den som har studerat VKK, de studerande KK, VU; de som har ingått avtal VSRC; de intresserade VKPM; de församlade LJŽKA, ŠJKS; de som inser betydelsen LJŽKA; mellanliggande PMC; de som har utbildning PMC, BTMC, DTVM, de som har kvalifikation KEG, VTVP, de som har funktionsnedsättning VTVP, de som har problem VDK, KK; de som har fyllt i ansökan VK; de som har registrerat sig VAVM; statliga VU; äldre ISM.
ŠALTINIAI
APRC – Aukštaitijos profesinio rengimo centras. Prieiga internete: https://www.auks-taitijosprc.lt/.
BTMC – Biržų technologijų ir mokymo centras. Prieiga internete: https://www.btvmc.lt/.
DTVM – Daugų technologijos ir verslo mokykla. Prieiga internete: https://www.dtvm.lt/.
https://www.delfi.lt/.
https://www.kurstoti.lt/.
ISM – Prieiga internete: https://www.ism.lt/.
Jovaiša Leonas 2007: Enciklopedinis edukologijos žodynas, Vilnius: Gimtasis žodis.
KEG – Klaipėdos Ernesto Galvanausko profesinio mokymo centras. Prieiga internete: https://www.gpmc.lt/.
KK – Kauno kolegija. Prieiga internete: https://www.kaunokolegija.lt/.
Straipsniai / Articles
281
Page 19
LINA RUTKIENĖ
KMPMC – Karaliaus Mindaugo profesinio mokymo centras. Prieiga internete: https://www.kaupa.lt/.
KSU – Kazimiero Simanavičiaus universitetas. Prieiga internete: https://ksu.lt/.
KTMC – Klaipėdos technologijų mokymo centras. Prieiga internete: https://ktmc.lt/.
Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: https://terminai.vlkk.lt/.
LIŽKA – Lietuvos Jono Žemaičio karo akademija. Prieiga internete: https://www.lka.lt/.
LMTA – Lietuvos muzikos ir teatro akademija. Prieiga internete: https://lmta.lt/lt/.
LSMU – Lietuvos sveikatos mokslų universitetas. Prieiga internete: https://lsmu.lt/.
MRU – Mykolo Romerio universitetas. Prieiga internete: https://www.mruni.eu/.
PMC – Panevėžio mokymo centras. Prieiga internete: https://www.paneveziomc.lt/.
ŠJKS – Švento Juozapo kunigų seminarija. Prieiga internete: https://www.seminarija.lt/.
VAVM – Vilniaus automechanikos ir verslo mokykla. Prieiga internete: https://vavm.lt/.
VDA – Vilniaus dailės akademija. Prieiga internete: https://www.vda.lt/.
VDK – Vilniaus dizaino kolegija. Prieiga internete: https://dizainokolegija.lt/.
VK – Vilniaus kolegija. Prieiga internete: https://www.viko.lt/.
VKK – Vilniaus kooperacijos kolegija. Prieiga internete: https://www.vkk.lt/.
VKPM – Vilniaus komunalinių paslaugų mokykla. Prieiga internete: https://www.vkpm.lt/.
VSRC – Vilniaus statybininkų rengimo centras. Prieiga internete: https://vsrc.lt/.
VTVP – Visagino technologijos ir verslo profesinio mokymo centras. Prieiga internete: https://www.vpm.lt/.
VU – Vilniaus universitetas. Prieiga internete: https://vu.lt/.
VVK – Vilniaus verslo kolegija. Prieiga internete: https://www.kolegija.lt/.
LITERATŪRA
Ambrazas Vytautas 1979: Lietuvių kalbos dalyvių istorinė sintaksė. Vilnius: Mokslas.
Bedřichová Lucie 2006: Headlines and subheadlines in newspaper reporting: based on discourse analysis of newspaper articles in the Guardian (December 2005 – February 2006): M. A. thesis. Prieiga internete: https://is.muni.cz/th/dqs6/Diplomova_prace.pdf.
282
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 20
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas, 4-as patais. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005.
Höfler Stefan 2020: Substantivization of adjectives. – Indo-European linguistics 8, 181–204.
Gaivenis Kazimieras 2014 [1966]: Dėl kai kurių fitopatologijos terminų. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 504.
Gaivenis Kazimieras 2014 [1968]: Iš 2 ir 3 dėmenų sudarytų sudėtinių terminų tipai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 34–46.
Gaivenis Kazimieras, Keinys Stasys 1990: Kalbotyros terminų žodynas, Vilnius: Šviesa.
Keinys Stasys 2005 [1972]: Keletas nevykusių tapybos terminų. – Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 386–389.
Keinys Stasys 2005 [1973]: Pastabos apie kalbos mokslo terminus. – Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 380–384.
Kudirka Robertas 2021: Lietuvių kalbos žargono priesaginiai būdvardžiai ir subūdvardėję dalyviai. – Respectus Philologicus 45, 35–47. Prieiga internete: https://etalpykla.lituanistika.lt/object/LT-LDB-0001:J.04~2016~1488988742847/J.04~2016~1488988742847.pdf.
Lietuvos Respublikos Seimas 2020: Lietuvos Respublikos aukštojo mokslo įstatymas. – Valstybės žinios, 2000-03-31, Nr. 27–715, Nr. VIII–1586. Prieiga internete: https://e-seimas.lrs.lt/portal/legalAct/lt/TAD/TAIS.97866.
LKG – Lietuvių kalbos gramatika 1: Fonetika ir morfologija, vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1965.
Malakauskas Algirdas 1987: Veikiamosios rūšies esamojo laiko dalyviai sintaksinėje daiktavardžio pozicijoje. – Lietuvių kalbos sandaros tyrinėjimai: akademiko Juozo Balčikonio šimtosios gimimo metinės, ser. Lietuvių kalbotyros klausimai, 26, 122–127.
Straipsniai / Articles
283
Page 21
LINA RUTKIENĖ
Markevičius Aurimas 2012: Kalbos dalių paribio problemos. – Acta Linguistica Lithuanica 67, 140–155.
Mingyou Xiang 2017: Toward a Neo-economy Principle in pragmatics. – Journal of Pragmatics 107, 31–45. Prieiga internete: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0378216616300728.
Murray Caroline, Stroud Natalie J. 2019: The keys to powerful solutions journalism. Prieiga internete: https://mediaengagement.org/wp-content/uploads/2019/08/CME_Report-Powerful-Solutions-Journalism.pdf.
Palionis Jonas 1961: Lietuvių kalbos dalykai naujausiuosiuose E. Niemineno lingvistiniuose darbuose. – Kalbotyra 3, 248–256.
Paulauskienė Aldona 1983: Lietuvių kalbos morfologijos apybraiža, Kaunas: Šviesa.
Paulauskienė Aldona 1994: Lietuvių kalbos morfologija: paskaitos lituanistams, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Petrėnienė Ona 2011: Mokslo populiarinamųjų tekstų kalbos ypatybės: daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvos edukologijos universitetas.
Saurbayev Rishat Zh., Zhetpisbay Aliya K., Demessinova Galina Kh., Kullbayeva Baglan T., Vafeev Ravil A. 2021: The Principles of Economy in Word-Formation in Functional Styles of English. – Arab World English Journal (AWEJ) 12(2), 424–435. Prieiga internete: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3895209.
Servaitė Laimutė 1984: Lietuvių kalbos leksiniai statyvai. – Kalbotyra 35(1), 77–85.
Skardžius Pranas 1996 [1943]: Lietuvių kalbos žodžių daryba. – Rinktiniai raštai 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Sližienė Nijolė 1980: Subjektinimo ir objektinimo vaidmuo, nustatant lietuvių kalbos veiksmažodžio sintaksinį valentingumą. – LTSR MA darbai 1(70), 93–105.
Valeckienė Adelė 1957: Dabartinės lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių vartojimas. – Literatūra ir kalba 2, 161–328.
Vaskelaitė Ramunė 2019: Įvardžiuotiniai dalyviai su priklausomais žodžiais: kodifikuotoji norma ir jos neaiškumai. – Bendrinė kalba 92. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/366.
Vicentini Alessandra 2003: The Economy Principle in Language: Notes and Observations from Early Modern English Grammars. – Mots Palabras Words 3, 37–57.
284
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 22
Kontekstinė substantyvizacija aukštųjų mokyklų ir profesinio mokymo įstaigų interneto svetainėse
Contextual Substantivisation on the Websites of Higher Education and Vocational Training Institutions
SUMMARY
Based on examples collected from the websites of 25 Lithuanian higher education and vocational training institutions, the article takes a synchronic perspective to examine the questions of contextual substantivisation. A total of 149 cases of contextual substantivisation were found on the websites of these educational institutions, of which 76 were unique words used in a substantive position. These words or phrases are from other parts of speech used as nouns in a specific context due to ellipsis, i.e., the omission of a noun, with their nominal meaning understood from the context.
The study revealed that contextual substantivisation is a linguistic feature of the websites of Lithuanian higher education and vocational training institutions. Words used in a substantive position are most commonly used in headings and subheadings, with most of them formed from common language word combinations; cases of substantivized use of secondary components in compound terms are much rarer. Since the main subject and object in the field of education is a person, contextual substantivisation on the browsed websites is mostly related to the names of persons. The majority of the words used in a substantive position arise from the omission of the noun “person”.
On the websites of higher education and vocational training institutions, words used in a substantive position are used in tris thematic groups: names of persons (91%), names of school types (2%), and names of knowledge acquisition and assessment forms (7%). The largest thematic group, consisting of names of persons, is divided into four subgroups: names of persons based on the action performed (or, less commonly, not performed), names of persons based on the assessed feature, names of persons based on a specific need, and names of persons based on what has been done to them.
On the browsed websites, only adjectives and participles are substantivized, whereas other parts of speech (verb forms) do not typically take on the function of a noun on the websites of educational institutions. Participles make up over 90% of all identified instances of contextual substantivisation. According to the research, a word used in a substantive position can be not only a single word but also a combination of words that forms a single semantic unit. The data show that the so-called necessary companion (a governed word) is required to form a semantic unit when the participle is derived from a verb indicating a state.
The principle of linguistic economy is considered the main reason for contextual substantivisation. One way this principle is realized is through ellipsis, which, as mentioned before, leads to the formation of words used in a substantive position. People are often seen in the images on educational institutions’ websites, thus, the main object of the illustration
Straipsniai / Articles
285
Page 23
LINA RUTKIENĖ
in a way compensates for the written text part – the person in the position of a noun. Besides, the specifics of the so-called publicistic writing and the characteristics of participial forms are also important factors. Words used in a substantive position often help fulfil the function of impact and emphasize dynamism and changes in states, which are important features of the worldview reflected by educational institutions.
